ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING"

Transkript

1 Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i bädd. För att utvinna energi ur avfall är rost eller bädd de möjliga förbränningsteknikerna. Under lång tid har förbränning på rost i murade eller kylda ugnar varit dominerande. På senare år har även förbränning av avfall i fluidiserande bäddar blivit vanligt. Det gäller både så kallade bubblande och cirkulerande bäddar. 1. Rost Vid förbränning i en rostugn matas avfallet framåt på en s k rost bestående av ett antal parallella stavar. Rosten, som är rörlig kan vara utformad som trapprost, återskjutningsrost, vipprost etc. Den närmare utformningen varierar från tillverkare till tillverkare. Karaktäriserande för de olika rosttyperna är rörligheten hos de enskilda rostelementen. Dessa kan vara upp- och nedgående, fram- och återgående eller vippande. Rostens funktion har stor betydelse för hur väl förbränningen sker. Genom stavarnas rörelse transporteras, fördelas och omblandas bränslet på ett sätt som gynnar förbränningen. Under senare år har kylda rosterstavar blivit allt vanligare, tack vare den ökade tillgången på torra bränslen. Mängden förbränningsluft och sättet att tillföra luften har stor betydelse för utbränningsgraden. En god luftinblandning krävs för att erhålla en bra slutförbränning, dvs för att undvika kalla stråk och reducerande atmosfär. För att förbränningen skall bli så fullständig som möjligt tillsätts luften i olika zoner som s k primärluft under rosten och som sekundärluft högre upp i förbränningsrummet och eventuellt även som tertiärluft. Det är viktigt att upprätthålla ett högt tryckfall över rosten, detta ger en jämn fördelning av primärluften och därmed ett lugnt förbränningsförlopp. Sekundärluften blåses in genom dysor. Placeringen av dessa, deras storlek och inblåsningsriktningen är viktiga faktorer för omblandningen och slutförbränningen av den viskösa förbränningsgasen. I vissa 1

2 anläggningar förvärms luften, vilket bland annat kan förbättra luftinblandningen. 1.3 Fluidiserad bädd Förbränning i fluidiserad bädd började användas kommersiellt under 1980-talet. Det finns olika typer av fluidiserade bäddar bubblande och cirkulerande som arbetar antingen med atmosfäriskt tryck eller trycksatta. Förbränning i fluidiserad bädd är en intressant teknik, eftersom den möjliggör att utsläppen av svaveloxider (SO x ), kväveoxider (NO x ) och till viss del även klorväte (HCl) kan påverkas genom åtgärder under själva förbränningen. Förbränningen i en fluidiserad bädd sker i ett inert material bestående av sand och aska, eventuellt också med tillsats av kalk. Bränslet utgör endast några procent av bäddmaterialet. Genom att förbränningsluft blåses underifrån, kommer bädden att uppträda som vätska man säger att den börjar fluidisera. Två typer av fluidiserade bäddar är aktuella: den bubblande med hög partikeltäthet och den svävande (cirkulerande), snabbt fluidiserande bädden med betydligt lägre partikeltäthet. Den cirkulerande bädden har högre lufthastighet, vilket medför att bäddmaterialet rycks med. De medryckta partiklarna avskiljs i en cyklon efter förbränningsrummet och återförs till bädden. Temperaturen i bädden vid fluidiserad förbränning ligger vanligen mellan 800 och 900º C. Den relativt låga temperaturen medför att bildningen av kväveoxider vanligen blir liten. Luftöverskottet har högre inverkan på NO x -bildningen än temperaturen vid 800ºC. Genom att tillsätta kalk till bädden kan utsläppen av svaveldioxid och till viss del även väteklorid begränsas. Större krav ställs på bränslekvaliteten vid förbränning i en fluidiserad bädd än vid konventionell rostförbränning.

3 . TEKNIKER FÖR RÖKGASRENING.1 Allmänt Utsläppen från förbränning har ofta sitt ursprung i bränslet. Undantaget är kväveoxider, som även kan bildas av luftkväve. Utsläppen kan reduceras kraftigt med olika tekniker för rökgasrening. Nedan redovisas några vanliga principer för rökgasrening.. Avskiljning av kväveoxider Utsläppen till luft av kväveoxider kan i huvudsak minskas genom antingen förbränningstekniska åtgärder, s k primäråtgärder eller sekundäråtgärder i rökgaserna. Primäråtgärder är t ex.: driftoptimering, såsom sänkning av luftöverskottet, förbättrad processtyrning jämn fördelning av luft och bränsle stegvis lufttillförsel genom en sekundär- och tertiärlufttillförsel rökgasåterföring som ersättning för en del av sekundärluften Sekundäråtgärder är t.ex.: selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR) selektiv katalytisk reduktion (SCR) Vid icke selektiv katalytisk reduktion används inte katalysator. Kväveoxiderna reduceras termiskt genom tillsats av lämpliga kemikalier som ammoniak och urea. Reaktionerna sker vanlige vid temperaturer mellan 850 och 1100ºC. Kemikalierna tillsätts ofta på flera nivåer i eldstaden. Kväveoxiderna reduceras enligt följande mekanismer: 8 NH3 + 6NO 7N + 1H O ( ) CO + 6NO 5N + 4CO H O 4 NH + 8 Selektiv katalytisk reduktion (SCR) innebär att ammoniak tillsätts rökgaserna som passerar en katalysator, vanligen baserad på titaniumoxid med vanadin. Katalysatorn kan placeras på olika platser i rökgasstråket, men det krävs att rökgastemperaturen är den rätta, mellan ºC, för de flesta katalysatortyperna. Kväveoxiderna reduceras till kvävgas och vatten..3 Avskiljning av försurande gaser De reningsmetoder som används för att avskilja försurande gaser vid förbränning brukar indelas i: torra metoder våt-torra metoder våta metoder Torra metoder innebär att en torr sorbent, vanligtvis kalkbaserad, tillsätts rökgaserna i eldstaden eller i rökgaskanalen. Principen är att rökgaserna fuktas och kyls 3

4 ned genom vatteninsprutning, varefter släckt kalk, Ca (OH), i torr form tillsätts i en reaktor. Kalken binder de sura komponenterna i rökgaserna, HCl, HF, SO, SO 3, m fl. varefter en torr produkt bildas, som är blandad med flygaska. Ytterligare avskiljning av sura komponenter erhålls när rökgaserna passerar genom filterkakan i slangfiltret, eftersom den även innehåller kalk. Våt-torra metoder innebär att ett absorptionsmedel, vanligtvis kalk, är uppblandat med vatten till en slurry eller lösning som sprayas i fina droppar tillrökgaserna i en reaktor. Slurryn torkar samtidigt som den reagerar med de sura komponenterna i rökgaserna. Partiklarna i rökgaserna avskiljs i en slutavskiljare. Våta metoder innebär att reningen sker i någon form av skrubber, där rökgasen tvättas med vatten eller ett neutralisationsmedel. Den våta metoden innebär att fukten i rökgasen kondenseras ut i en kondensor eller att rökgasen tvättas med vatten i en fyllkroppskolonn eller i en skrubber. Vid kondensering eller tvättning avskiljs i huvudsak klorväte, men även i hög grad stoft, kvicksilver och dioxiner. Genom tillsatts av aktivt kol och kaustiksoda eller kalk kan också avskiljningen av dioxiner, kvicksilver och svaveloxider drivas långt med den våta metoden. Rökgaskondensering innebär att rökgasen kyls så långt att vattenångan i rökgasen övergår från gasfas till vätskefas. Då rökgasen kondenserar bildas en vätskedimma och vätskedroppar. Kontakten mellan gasfasen och den bildade dimman är i allmänhet så god att gasformiga ämnen i rökgasen kommer att lösa sig. Andelen gasformiga ämnen som överförs till kondensatet beror på jämviktsförhållandet för varje ämne. Särskilt ämnen som joniseras i vatten uppvisar stor avskiljning vid kondensering. Exempel på ämnen som kan joniseras i vatten är t ex väteklorid och kvicksilverklorid. Avskiljning av svaveldioxid är starkt beroende av kondensatets ph-värde. Avskiljningsgraden för stoft varierar mellan olika tekniker av rökgaskondensering men kan för vissa vara hög. Rökgaskondenseringstekniken kan grovt delas in i direkta och indirekta system. I det direkta systemet sker kylning genom direktinsprutning i skrubbern. I de indirekta systemen kyls rökgasen indirekt med vatten via tub- eller plattvärmeväxlare. För kylning kan fjärrvärmevatten och värmepumpar användas. Kondensatet kan innehålla vissa föroreningar och måste därför renas innan det kan släppas ut. Reningen kan då ske i flera steg..4 Avskiljning av tungmetaller Flertalet metaller i bränslet förångas vid förbränning för att sedan kondenseras, till stor del som metallföreningar, vid kylningen i pannan. Metallerna binds vid kondenseringen på flygaskans partikelytor till nästan hundra procent. De mindre partiklarna uppvisar högre metallhalt än grova partiklar. Andelen metaller som uppträder i gasfas är följaktligen mycket liten och understiger en promille. Genom att metallerna är bundna till stoftet blir metallavskiljningen en direkt funktion av stoftavskiljningen. Kvicksilver följer inte samma mönster som övriga metaller. Vid avkylningen i pannan oxideras huvuddelen av kvicksilvret, kanske 90 %, och föreligger sannolikt 4

5 som kvicksilverklorid (HgCl ). Detta salt har högt ångtryck och förekommer i helt dominerande grad i gasfasen ännu vid så låg rökgastemperatur som 150ºC. Både torra, våt-torra och våta rökgasreningsmetoder uppvisar god avskiljning av kvicksilver. Dosering av aktivt kol före reaktor eller slangfilter ger en ytterligare avskiljning. Den andel av kvicksilvret som avskiljs utgörs troligen till stor del av kvicksilverklorid. Andelen metalliskt kvicksilver (Hg) påverkas troligen inte av rökgasreningssystemet..5 Stoftavskiljning Flygaska kan avskiljas med elfilter direkt efter pannan. Stoftavskiljning kan även ske med textila spärrfilter..6 Reduktion av dioxiner Destruktion av dioxiner sker vid temperaturer i eldningsutrymmet över 500ºC, men nybildning av dioxiner kan ske i avkylningszonen och då framförallt i temperaturområdet ºC. Bildningsmekanismerna är fortfarande inte helt klarlagda, men det är känt att metallkatalyserade reaktioner spelar en viktig roll vid dioxinbildningen. Förbättrade förbränningsbetingelser har visat sig minska dioxinutsläppen. Åtgärder som används för att ytterligare minska dioxinutsläppen är: slangfilter i kombination med dosering av aktivt kol torr eller våt-torr rening för sura komponenter Dessutom finns följande metoder: katalysatorer aktivt kol/koksfilter 5

KALK FÖR RÖKGASRENING

KALK FÖR RÖKGASRENING KALK FÖR RÖKGASRENING Rena rökgaser ren luft SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

Pilum Industrfilter AB

Pilum Industrfilter AB Pilum Industrfilter AB Pilum Industrifilter har mer än 70 års erfarenhet av rök-gasrening, stoftavskiljning och industriventilation och våra anläggningar återfinns i de flesta områden inom industrin. Pilum

Läs mer

Analys av fö rbra nning med avfall öch flis

Analys av fö rbra nning med avfall öch flis Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete Analys av fö rbra nning med avfall öch flis Vad passar bäst till ett värmeverk idag Martin Lagerkvist Lisa Gustafsson 2015-03-17 Omfattning: 6hp Kurskod: 1SJ21E

Läs mer

Utsläpp av ammoniak och lustgas

Utsläpp av ammoniak och lustgas Utsläpp av ammoniak och lustgas Fakta okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Miljöbokhandeln:

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Rökgasrening. Avfallsförbränning med rostereldning. Sjöfartshögskolan. Jonathan Kroon. Examensarbete 6 hp Höstterminen 2013

Rökgasrening. Avfallsförbränning med rostereldning. Sjöfartshögskolan. Jonathan Kroon. Examensarbete 6 hp Höstterminen 2013 Sjöfartshögskolan Rökgasrening Avfallsförbränning med rostereldning Jonathan Kroon Examensarbete 6 hp Höstterminen 2013 Handledare: Christer Johansson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet Sjöfartshögskolan

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

RAPPORT F2009:10. Basiska kemikalier i rökgasreningssystem

RAPPORT F2009:10. Basiska kemikalier i rökgasreningssystem RAPPORT F2009:10 Basiska kemikalier i rökgasreningssystem Ett projekt vilket utreder hur basiska kemialier som används i rökgasreningar vid avfallsförbränning påverkar miljön ISSN 1103-4092 FÖRORD Detta

Läs mer

Gärstadverket Teknisk beskrivning

Gärstadverket Teknisk beskrivning Gärstadverket Teknisk beskrivning BILAGA A till ansökan Sidan 1 av 25 Innehållsförteckning Teknisk beskrivning av Gärstadverket...1 1 Allmänt om Gärstadverket...4 2 Befintlig anläggning...5 2.1 Panna 1-3

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM 20120202 UPPDRAGSNUMMER 1331251400 UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar

Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Benchmarking of flue gas condensate cleaning technologies in waste-to-energy plants Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Luzern 2000. typ av rökgasrening. Utvärdering och nytt rökgasreningssystem Specifikationen i anbudsbegäran stipulerade:

Luzern 2000. typ av rökgasrening. Utvärdering och nytt rökgasreningssystem Specifikationen i anbudsbegäran stipulerade: Luzern 000 avfallsförbränningsanläggning med ny typ av rökgasrening Som en följd av nya luftemissionslagar i Schweiz begärde ägarna till avfallsförbränningsanläggningen i Luzern in offerter på utrustning

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Industriemissionsdirektivets konsekvenser för förbränningsanläggningars utsläppsnivåer till luft

Industriemissionsdirektivets konsekvenser för förbränningsanläggningars utsläppsnivåer till luft ISRN LUTMDN/TMHP-15/5329-SE ISSN 0282-1990 Industriemissionsdirektivets konsekvenser för förbränningsanläggningars utsläppsnivåer till luft Helene Nyberg Examensarbete på Civilingenjörsnivå Avdelningen

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Kraftvärmeverket avfall blir el och värme

Kraftvärmeverket avfall blir el och värme www.idkommunikation.com 2003 Holmbergs Foto: Bo Strandh och Sysav. Illustration: Lars Werstam. Kraftvärmeverket avfall blir el och värme SYSAV Box 50344, 202 13 Malmö Spillepengsgatan 13 Telefon 040-680

Läs mer

061017_SE_RÖKGAS. SimPulse 3C

061017_SE_RÖKGAS. SimPulse 3C 061017_SE_RÖKGAS SimPulse 3C SimPulse 3C Filter Individuell Renblåsning av Filter Slangarna En speciellt designad mekanisk ventil är placerad i rengaskammaren i toppen på filtret. Denne Pulse Air Distributor

Läs mer

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Erfarenheter från behandling av ammoniakhaltigt survatten från avfalls- och samförbränningsanläggningar ISSN 1103-4092

Erfarenheter från behandling av ammoniakhaltigt survatten från avfalls- och samförbränningsanläggningar ISSN 1103-4092 Erfarenheter från behandling av ammoniakhaltigt survatten från avfalls- och samförbränningsanläggningar RAPPORT E2013:05 ISSN 1103-4092 förord Då sammansättningen på survattnet är ganska komplex med relativt

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2015 SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

RAPPORT F2009:04. Sammanställning av analyssvar från konserveringstest av kondensatvatten ISSN 1103-4092

RAPPORT F2009:04. Sammanställning av analyssvar från konserveringstest av kondensatvatten ISSN 1103-4092 RAPPORT F2009:04 Sammanställning av analyssvar från konserveringstest av kondensatvatten ISSN 1103-4092 Förord Vid det systematiska arbetsmiljöarbetet som bedrivs vid exempelvis en avfallsförbränningsanläggning

Läs mer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

15 Förbränning och reningsteknik

15 Förbränning och reningsteknik 15 Förbränning och reningsteknik Genom förbränning utvinns kemisk bunden energi ur fossila bränslen och biobränslen. Det finns en rad olika förbränningstekniker. Fasta bränslen kan exempelvis eldas i en

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 1 ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 Vi är specialister på RÖKGASRENINGSUTRUSTNING, främst för biobränsleeldning. Många av våra produkter passar även in i industriella stoftavskiljningsanläggningar.

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Örtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist

Örtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist Örtoftaverket Lars Hammar Projektledare, specialist ENERGI för framtida generationer Vår vision Kraftringen Vision Kommunalägt bolag(lund, Hörby, Eslöv och Lomma) Etablering på 16 orter, verksamhet i ca

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI. Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg

FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI. Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg 3 INNEHÅLL 7 Mesta möjliga energi av det som blir över 8 Allt hänger på vad vi återvinner 10 Sortera

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Modern rökgasrening. avfallsförbränning

Modern rökgasrening. avfallsförbränning Modern rökgasrening vid avfallsförbränning 1990 skärptes de tyska förordningarna om rökgasrening från avfallsförbränningsanläggningar ytterligare gentemot den tidigare förordningen, TA Luft, från 1986.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

DOM 2013-09-03 meddelad i Växjö

DOM 2013-09-03 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2013-09-03 meddelad i Växjö Mål nr M 3888-12 SÖKANDE Tekniska Verken i Linköping AB, 556004-9727 Box 1500 581 15 Linköping Ombud: Advokat Mats Björk Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493

Läs mer

RAPPORTER FRAMTAGNA 1989 2003 AVSEENDE KREMATORIETEKNIK

RAPPORTER FRAMTAGNA 1989 2003 AVSEENDE KREMATORIETEKNIK Forskningsstiftelsen för 2007-05-30 Krematorieteknik RAPPORTER FRAMTAGNA 1989 2003 AVSEENDE KREMATORIETEKNIK INLEDNING Forskningsstiftelsens styrelse gav vid sitt möte i juni 2006 i uppdrag till Jan-Olov

Läs mer

Fallstudie på Westenergys halvtorra rökgasrening

Fallstudie på Westenergys halvtorra rökgasrening Fallstudie på Westenergys halvtorra rökgasrening En uppgradering från SecoLAB till VapoLAB Casper Ragvals Examensarbete för ingenjörsexamen (YH) Utbildningsprogrammet för miljöteknik Vasa 2013 EXAMENSARBETE

Läs mer

Miljöeffekter av alternativa system för behandling av hushållsavfall i Santiago, Chile

Miljöeffekter av alternativa system för behandling av hushållsavfall i Santiago, Chile Miljöeffekter av alternativa system för behandling av hushållsavfall i Santiago, Chile - en jämförelse mellan deponering och förbränning med energiutvinning Lisa Bengtson Hanna Paradis Handledare: Ronny

Läs mer

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat ÅF-Process/Vattenfall Utveckling/GSF Henrik Bjurström, Claes Jonsson Matts Almark, Magnus Berg Thorsten Streibel, Ralf Zimmermann 1

Läs mer

Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Avfallskonferansen 2007, Bodø, Norge

Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Avfallskonferansen 2007, Bodø, Norge Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Avfallskonferansen 2007, Bodø, Norge Taina Noopila, 6.6.2007 Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Kort om Ekokem Eliminering av skadliga

Läs mer

UV-TurboSwing TurboSwingfilter med ozonfri UV-ljusrening.

UV-TurboSwing TurboSwingfilter med ozonfri UV-ljusrening. UV-TurboSwing TurboSwingfilter med ozonfri UV-ljusrening. UV-TurboSwing är en helt ny teknik för fettavskiljning. I filtret kombineras TurboSwing teknikens mekaniska avskiljning med en katalytisk rening.

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Elmesa - Ny teknik för effektivisering av kalkcykeln i massabruket

Elmesa - Ny teknik för effektivisering av kalkcykeln i massabruket Elmesa Föredrag vid ÅFs industrikonferens 2008 Den nya teknik som beskrivs här som vi kallar Elmesa innefattar dels en ny teknik för kalcinering där energitillförseln sker med en plasmagenerator. Dels

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Vägledning för miljötillsyn vid fjärrvärmeanläggningar

Vägledning för miljötillsyn vid fjärrvärmeanläggningar Vägledning för miljötillsyn vid fjärrvärmeanläggningar november 2007 Vägledning för miljötillsyn vid fjärrvärmeanläggningar Miljösamverkan Västra Götaland nov 2007 Denna handledning har tagits fram av

Läs mer

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING SMÖRJMEDEL PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

från avfall till ren energi Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs, Göteborg

från avfall till ren energi Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs, Göteborg från avfall till ren energi Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs, Göteborg Ur en kranskopa med avfall utvinns el och värme som räcker cirka nio månader för en normalvilla. mesta möjliga energi av det som

Läs mer

Miljörapport 2012. Högdalenverket

Miljörapport 2012. Högdalenverket Miljörapport 2012 Högdalenverket INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar...

Läs mer

MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR

MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR mvjuuaevirk5 founingen MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR Råd och anvisningar gällande förbränningstekniska åtgärder och rökgasreningsutrustning September 1993 FJARRVARH MINSKNING

Läs mer

Samrådshandling avseende ändringstillstånd för verksamheten vid Lersätters värmeverk, Kils kommun

Samrådshandling avseende ändringstillstånd för verksamheten vid Lersätters värmeverk, Kils kommun Samrådshandling avseende ändringstillstånd för verksamheten vid Lersätters värmeverk, Kils kommun Kil INNEHÅLL 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Ansökan avser... 3 1.2 Yrkanden... 4 2 Bakgrund... 5 3

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Bilaga 1. Inventering av kondensatvolymer och reningsteknik vid Sveriges pelletsfabriker

Bilaga 1. Inventering av kondensatvolymer och reningsteknik vid Sveriges pelletsfabriker Bilaga 1. Inventering av kondensatvolymer och reningsteknik vid Sveriges pelletsfabriker Tillvägagångssättet var att från kommuner och länsstyrelser begära in miljötillstånd för Sveriges pelletsfabriker

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING...

VERKSAMHETSBESKRIVNING... version INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 LOKALISERING... 4 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR... 4 Pannor... 4 Reningsutrustning... 5 Bränsle... 5 1.3 PRODUKTION

Läs mer

Torkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo

Torkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo Torkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo Oslo stad byggde 2001 ett nytt avloppsreningsverk som betjänar ungefär hälften av staden. Verket är insprängt i berget vid Oslofjordens vackra östra strand. Det

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Bästa Tillgängliga Tekniker för avfallsförbränning. Översättning av kapitel 5 BREF Waste Incineration RAPPORT F2008:02 ISSN 1103-4092

Bästa Tillgängliga Tekniker för avfallsförbränning. Översättning av kapitel 5 BREF Waste Incineration RAPPORT F2008:02 ISSN 1103-4092 Bästa Tillgängliga Tekniker för avfallsförbränning. Översättning av kapitel 5 BREF Waste Incineration RAPPORT F2008:02 ISSN 1103-4092 Förord Reference Document on the Best Available Techniques for Waste

Läs mer

DELDOM 2009-07-07 meddelad i Nacka Strand

DELDOM 2009-07-07 meddelad i Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT DELDOM 2009-07-07 meddelad i Nacka Strand Sid 1 (88) Mål nr Mål nr Mål nr SÖKANDE i mål och Mälarenergi Aktiebolag, Box 14, 721 03 Västerås Ombud: Advokaten Louis Vasseur, Alrutz' Advokatbyrå

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Gaselle Combi ved/pelletspanna

Gaselle Combi ved/pelletspanna Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För

Läs mer

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall

Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Det som bör kontrolleras är att klassificeringen är riktig och i enlighet med Förordningen om farligt avfall, SFS 1996:971. Eftersom avfallsprodukter till

Läs mer