11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara"

Transkript

1 Detaljerad projektbeskrivning Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås Thunman, H. Chalmers Tekniska Högskola

2 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara 1 Syfte Syftet med projektet är att undersöka och eventuellt föreslå bränsleanalyser anpassade för förgasning. De föreslagna analyserna syftar till att bedöma råvarans beteende i förgasningsprocessen och därigenom möjliggöra ett välgrundat val av råvara och processparametrar. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Vid storskalig förbränning kan ett bränsles beskaffenhet påverka t.ex. verkningsgrad, risk för påslag/korrosion, risk för förgiftning av nedströms katalysatorer, och dimensioneringsbehov av adsorberande/absorberande ämnen för gasrening. För att rimligen kunna förutse detta behöver man tillgång till lämpliga bränsleanalyser. Den enklaste analysen är att mäta bränslets fukthalt. Den tillsammans med värmevärde och askhalt ger bränslets energiinnehåll och är därför avgörande för priset på bränslet. Ibland bestämmer man också halten flyktiga ämnen. En lite mer genomgripande analys är att fastslå den brännbara delens beståndsdelar, såsom kol, väte, kväve, svavel m.fl. Härvid kan man bl.a. få en bild av behovet av gasrening och risken för svavelsyrakondensation. Risken för påslag på tuber i de värmeväxlande delarna i pannan påverkas av bränsleaskans sammansättning och bränslets klorinnehåll. Därför analyseras ibland huvudelementen såsom alkalimetaller i det inaskade bränslet. Slutligen kan man göra en analys av det inaskade bränslets innehåll av spårämnen varav tungmetaller kan röna särskilt intresse ur utsläppssynpunkt. Analysmetoderna är ursprungligen framtagna för analys av kol men modifierades för biobränslen för ca 20 år sedan. En modifikation är relaterad till inaskningen. Den görs för kol vid drygt 800 C. Om biobränslet inaskades vid denna skulle man riskera att få förluster p.g.a. att ämnen i askan övergår i gasfas. Därför inaskar man biobränsle vid 550 C. Med ovanstående analyser av ett bränsle har man möjlighet att bedöma hur bränslet kommer att bete sig vid förbränningen. Denna möjlighet beror på att ett bränsle som förs in i en förbränningsanläggning genomgår ungefär de steg som analysen ovan utgör. Det första som sker är att bränslet torkar. Därefter värms det upp och avger flyktiga beståndsdelar som gaser och tjära. Dessa antänds vid kontakt med syre. När bränslet inte avger mer flyktiga beståndsdelar når syre fram till den fasta återstoden som kallas träkol eller koks. Koksen är rik på kol och vid reaktionen med syre bildas koldioxid. Den frigjorda värmen gör att koksen glöder. När koksen har reagerat klart återstår aska. Förgasningsprocessen skiljer sig från förbränningsprocessen. Beroende på vid vilken förgasningen sker kommer svavel, klor och vissa av de oorganiska komponenterna att frigöras till gasfasen. Klor och svavel avgår till betydande del vid så låga er som C medan alkali endast avgår till liten del. Klor bildar härvid HCl medan svavel, beroende på tillgången på syre, bildar H 2 S eller SO 2, vilka kan skada katalysatorytor. Vid er >600 C förångas alkalisalter beroende på ångtryck. Lättast förångas alkaliklorider men vid högre er förångas även andra alkalisalter. Alkalikloriderna riskerar att orsaka korrosiva beläggningar på relativt kalla ytor. Genom att kontrollera en kan avgången av klor,

3 svavel och alkali begränsas vilket kräver att man har kunskap om vid vilka er de avgår. Fördelningen av huvudprodukterna gas, tjära och koks, varierar också med en. 2.2 Problem Målet med förbränningsprocessen är att omvandla så mycket som möjligt av bränslet till värme. Vid förgasning är målet ett annat. Snarare är det att överföra en stor del av det fasta bränslets kemiskt bundna energi till att istället vara bundet i den producerade gasen. Frågan som därmed aktualiseras är om de bränsleanalyser som görs idag är tillräckliga för att ge denna information. Kända parametrar som styr utbytet av gas, tjära och koks är en, partikelstorleken och den omgivande atmosfären. De två senare är möjligen givna på kort sikt, men en kan varieras i en anläggning, och därmed kan utbytet av gas påverkas liksom avgången av klor, alkali och svavel. Bränsleanalysen bör alltså ge möjlighet att göra ett medvetet val av för förgasningsprocessen, men det saknas i konventionella analyser. Vid förgasning blir det en fast återstod av koks efter att gas och tjära har avgått. Koksen har hög halt av kol. Oorganiska föreningar i bränslet är också kvar i koksen i form av aska. Det höga kolinnehållet gör koksen till ett möjligt bränsle som exempelvis kan användas till att förse själva förgasningsprocessen med värme. Koksen har också andra egenskaper som kan vara till nytta före eventuell förbränning. Dess porösa struktur ger den en stor specifik yta som kan vara lämplig för att adsorbera ämnen i gasfas. Denna förmåga kan förstärkas genom aktivering med en oxiderande gas såsom syre, vattenånga eller kolmonoxid. Oavsett hur man väljer att använda koksen är en mer ingående karaktärisering av koksen en möjlig del av bränsleanalysen eftersom dess egenskaper till del är bränslespecifika. 2.3 Avgränsningar Förgasning kan ske i olika reaktorer. Detta projekt begränsas till fluidbäddreaktorer. De bränslen som används är barkpellets, träbränsle, halmpellets och avfallspellets. 3 Hypoteser Följande hypoteser (H1-4) är förslag till bränsleanalyser som kompletterar konventionella analyser med syftet att möjliggöra val av lämpliga bränslen och driftparametrar (t.ex. och atmosfär) i förgasningsprocessen. Lämplig information erhålls till rimligt pris om H1 (pyrolys vid konstant ): ett prov av bränslet pyrolyseras vid en given, och koksen och tjärorna vägs. Koksen analyseras liksom mängden tjära och mängden olika brännbara gaser. Pyrolysen görs vid olika er. Fukt- och syrenhalt varieras. H2 (Pyrolys vid stegring): ett bränsleprov pyrolyseras i en utrustning för termogravimetrisk analys (TGA) varvid en höjs kontinuerligt och den fasta återstoden vägs. Detta görs vid olika stegringshastigheter. H3 (vattenlakning): ett bränsleprov lakas med varmt vatten under hypotesen att urlakade andelen alkali, svavel och klor m.fl. är jämförbar med den andel som blir kvar i koksen vid förgasning. H4 (ytbestämning av koks): specifika ytan hos koks från olika bränslen bestäms.

4 De testade metoderna sammanfattas i Tabell 1 med avseende på parametrar, resultat och vilka parametrar i förgasningsprocessen som resultatet kan på verka. Tabell 1: Sammanfattning av de föreslagna analysmetoderna. metod parametrar resultat betydelse för 1 H1: pyrolys vid konstant syrehalt, ånghalt Mängd brännbara gaser, tjära resp. koks. syrehalt ånghalt H2: pyrolys vid stegring Sammansättning stegring mängd gas+tjära resp. koks över intervall H3: vattenlakning - ämnen som övergår till gasfas under förgasningen bränsle H4: ytebestämning syrehalt, ånghalt koksens yta av koks syrehalt ånghalt koksanvändningen 1 avser parametrar i förgsningsprocessen 4 Metod I detta projekt jämförs resultaten från de föreslagna analysmetoderna H1-4 med resultat från faktiska förgasningsförsök i CTH-förgasaren och från labreaktorn på SP ET. Valet av bränslen syftar till att uppnå en stor spridning av resultaten. Därför väljs bränslen med väsentligt olika sammansättning. Utöver konventionella bränsleanalyser, som görs på alla bränslen i studien, så analyseras de enligt hypotes H1-2. Pyrolys vid konstant (H1) är inte en konventionell metod med kommersiellt tillgängliga instrument, men metoden medger tämligen fri variation av omgivande atmosfärs fukt- och syrehalt. Pyrolys med stegring görs i ett konventionellt instrument för TGA. De slutsatser man kan dra från dessa nya analyser om fördelningen mellan koks, tjära och gas prövas genom försök i en laboratoriereaktor. Försök görs även i CTH-förgasaren med minst ett av bränslena vid två olika er, varvid analyseras även kvarvarande alkali- och svavelfraktion i koksen. Analysmetodernas förmåga bedöms och vägs mot kostnaden för dem. En alternativ bränsleanalys är stegvis lakning av bränslet där de ämnen som lätt lakas ut antas avgå till gasfas under energiomvandlingen. I sin fullständiga version lakas bränslet i tre steg med olika lösningar varvid erhålles hur stor del av olika grundämnen som löses ut vid varje steg. Detta är emellertid mycket omständligt och dyrt, varför en enklare metod (CEN 15505) med varm vattenlakning, som visat sig ge goda resultat [Waste Refinery-rapport WR18 "Kemisk fraktionering av avfallsbränslen-en jämförelse av metoder"] avses i föreliggande projekt (enl. H3). Med denna metod kan man vänta sig att alkali och delvis svavel i sulfatform löses ut medan organiskt bundet alkali och svavel inte gör det. Resultatet jämförs med kemiska analyser av koksen från CTH-fögasaren eller labreaktorn. Den vid förgasningen bildade koksen kan karaktäriseras med avseende på sin specifika yta (H4) enligt teorin för BET-yta. Det sker genom att ett monolager av en inert gas såsom helium adsorberas på ytan under det att trycket noggrant mäts. Den adsorberade mängden gas bestäms och eftersom varje gasatoms storlek är känd kan ytan bestämmas.

5 5 Tidplan och resurser Projektets tidplan framgår av Tabell 2. Tabell 2: Tidpunkt för olika moment och ansvarig för dessa. tidpunkt moment Ansvarig kommentar anskaffning av SP ET provtagning och pelletering bränsle konventionell analys av bränslen samt H1 och H3 SP KM konventionell analys: inkl. huvudelement på inaskat prov H1: 4 bränslen, variation av, ånghalt och syrehalt analys enl. H2 samt ytbestämning av koks HB H3: 4 bränslen H2: TGA-försök: 4 bränslen, variation av rampen försök i labreaktor SP ET försök i CTHförgasaren CTH rapportskrivning alla 4 bränslen, variation av och syrehalt 2 er Resurserna består av följande personal och för dem tillgänglig utrustning/infrastruktur. Kent Davidsson, docent i energiomvandling, forskare på SP ET. Ansvarar för projektledning, bränsleanskaffning och försök i labreaktor på ET:s förbränningslaboratorium. Conny Haraldsson, docent i analytisk kemi, forskare och sektionschef på SP KM. Ansvarar för konventionella bränsleanalyser, försök vid konstant (H1) och lakning (H3) i KM:s kemilaboratorium Tobias Richards, professor i energiåtervinning vid HB. Ansvarar för TGA-försök och ytbestämningar i HB:s laboratorium Henrik Thunman, professor i energiomvandling vid CTH, avdelningschef för Energiteknik. Ansvarar för försök i förgasningsanläggningen i Chalmers kraftcentral. 6 Projektets nytta för GE Resultaten från projekten är av intresse för GE vid val av råvara till förgasningsanläggningar. Det är en inte alltför vågad gissning att efterfrågan på biobränsle kommer att öka framdeles med följd att nya bränslen av skiftande kvalitet kommer att behöva övervägas. Det kommer för varje sådant bränsle att vara viktigt att förutse förgasningsprocessens utfall med avseende på producerad gas och alkalirelaterade problem, samt avgöra huruvida processparametrar bör justeras. Föreliggande projekt syftar till att möjliggöra det. 7 Rapportering och information Resultaten rapporteras i enlighet med forskningsstiftelsens krav samt, om möjligt, i vetenskapliga publikationer.

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC) INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING Chemical-Looping Combustion (CLC) Anders Lyngfelt Chalmers Göteborg Chalmers Energidag 4 november 2010 Exempel på CO 2 lagring, Utsira: Area - 26 000 km

Läs mer

Online-mätning med FTIR anpassad till förgasning

Online-mätning med FTIR anpassad till förgasning Projektbeskrivning Online-mätning med FTIR anpassad till förgasning Brackmann C. Lund Universitet Davidsson K. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 1 Sammanfattning Syftet med projektet är att konstruera

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys

Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Mikael Skrifvars och Dan Åkesson, Högskolan i Borås Carina Petterson och Sune Andreasson, Stena Metall AB Waste Refinery projekt hösten 2009 Centrum för

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola GoBiGas demonstration Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola DEMONSTRATION TEKNIK Basteknik 88 MW CFB Multibränslepanna från Valmet Referrens: http://www.endswasteandbioenergy.com/article/1229053/paper-mills-multi-fuel-boiler-generate-88mw

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Simple search => Natural number

Simple search => Natural number EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör.

Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör. Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör. Bakgrund 1986 publicerade Gunnar Hultquist en artikel i Corrosion Science,(26,

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa Henrik Thunman Energiteknik Institutionen för Energi och Miljö Förgasning en teknik för att producera ett substitut för råolja från biomassa Kemikalier

Läs mer

GUIDE till standarder. för FASTA BIOBRÄNSLEN

GUIDE till standarder. för FASTA BIOBRÄNSLEN GUIDE till standarder för FASTA BIOBRÄNSLEN Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Terminologi... 3 3. Specifikationer och klassificering... 4 4. Provtagning och provberedning... 8 5. Testmetoder... 9 6. Förteckning

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

INFO från projektet 04

INFO från projektet 04 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5 K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5 Karlshamnsverkets Laboratorium Vi är idag sex personer som arbetar på laboratoriet. Denna bemanning ger oss inte

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Information & Communication

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

1980/81:2181. Motion. av Håkan Strömberg m. fl. med anledning av proposition 1980/81:186 om ammoniaktillverkningen i Kvarntorp

1980/81:2181. Motion. av Håkan Strömberg m. fl. med anledning av proposition 1980/81:186 om ammoniaktillverkningen i Kvarntorp 11 Motion 1980/81:2181 av Håkan Strömberg m. fl. med anledning av proposition 1980/81:186 om ammoniaktillverkningen i Kvarntorp Genom regeringens proposition 1980/81:186 säkras fortsatt drift vid Supra

Läs mer

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall Siktet inställt på resultatspridning Att ta del av och sprida information om alla intressanta resultat från de idag 20-talet beviljade projekten inom Waste Refinery är nu en än tydligare och viktigare

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm

Läs mer

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel

Läs mer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se Rörflen som bränsle testade pannor och rekommendationer Detta häfte är en vägledning till hur man

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts. 1 Solen tillför jorden enorma mängder energi. Energin går åt till att värma upp marken, vindar uppkommer, is smälter, vatten blir vattenånga, vatten förflyttar sig som moln, regnet ger vattenkraft, vattenkraft

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Grön energi till kraft och processindustrier

Grön energi till kraft och processindustrier Grön energi till kraft och processindustrier gör avfall till kassako! MISSION: BiogasÖst, Västerås Rolf Ljunggren, 6:e maj 2010 Cortus AB strävar efter att bli en internationellt ledande aktör inom industriell

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Fokus Förgasning av biomassa

Fokus Förgasning av biomassa Fokus Förgasning av biomassa Sammanställt av Krister Sjöström och Truls Liliedahl Förgasning av biomassa är delprocess för framställning av olika slutprodukter. Fokusrapporten har förgasning av biobränsle

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utförsel av gods och olja från

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser GRUNDER SLÄCKMEKANISMER BRANDGASKYLNING Var förångas vattnet? För att nå målet: Släcka branden Vatten på/mot Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser Förångning i varma brandgaser Små vattendroppar

Läs mer

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Energibalans för kroppen, jorden och samhället Energibalans för kroppen, jorden och samhället Fysikdagar Karlstad 7oktober 2010 Mats Areskoug Energibalans för kroppen, samhället och jorden. Energiprincipen säger att energi är oförstörbar och inte kan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Miljöenheten Vedeldning

Miljöenheten  Vedeldning Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

BRANDFÖRLOPP. Från boken Inomhus-brand av Lars-Göran Bengtsson. Målsättning Bild 1: Brandförlopps

BRANDFÖRLOPP. Från boken Inomhus-brand av Lars-Göran Bengtsson. Målsättning Bild 1: Brandförlopps BRANDFÖRLOPP Från boken Inomhus-brand av Lars-Göran Bengtsson Målsättning Bild 1: Brandförlopps kurvan: Rita på tavla. Låt den vara kvar under hela lektionen. Fylls på efterhand. Initialbrand Bild 2 Tidiga

Läs mer