Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)"

Sven Ström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning av beläggningar och korrosion vid avfallsförbränning. Detta för att utöka andelen möjliga bränslen. Uppnådda resultat Slameldning på rost är möjligt * slam = rötat avloppsslam Slammets effekt på beläggnings- och korrosionsproblem har inte visats i någon publicerad studie Slammets eventuella positiva effekt beror troligen mer pga dess innehåll av svavel än dess innehåll av aluminosilikater

beläggningar och korrosion vid avfallsförbränning. Detta för att utöka andelen möjliga bränslen.

2 Bakgrund Rötat avloppsslam som additiv vid samförbränning av alkali- och klorinnehållande bränslen i fluidbädd har visat sig positivt ur beläggnings och korrosionssynpunkt. Orsakerna till slammets goda egenskaper har föreslagits vara en eller flera av följande: a) relativt högt svavelinnehåll b) högt innehåll av aluminiumsilikater c) en hög askhalt som ger hög koncentration av askpartiklar i rökgasen och därigenom utgör en stor yta för alkaliklorider att kondensera på d) erosiv verkan på beläggningar p.g.a. hög partikelhalt i rökgaserna e) relativt hög fosforhalt 75% av avfallspannorna i Sverige är emellertid av rostertyp. En roster har inte fluidbäddens kraftiga omblandning av bränsle och luft och har lokalt högre temperaturer i bränslezonen. För att ta reda på om frågan om rötat avloppsslam kan ha samma positiva inverkan på en rost som i en fluidbädd tidigare har studerats så har en litteraturstudie på området utförts.

koncentration av askpartiklar i rökgasen och därigenom utgör en stor yta för alkaliklorider att kondensera på d) erosiv verkan på beläggningar p.g.a. hög partikelhalt i rökgaserna e) relativt hög fosforhalt 75% av avfallspannorna i Sverige är emellertid av rostertyp.

3 Slamförbränningsmetoder på rost Förbränning på rost kan ske antingen som monobränsle eller i samförbränning med annat bränsle. Flera inmatningsmetoder används: inblåsning av torkat slam över bädden spridare fördelar slammet över bädden blandning av slam och avfallsbränsle före förbränning I projektet avses rötat avloppsslam Huvudproblem vid förbränning av rötat avloppsslam: att blanda slammet jämnt med huvudbränslet och att transportera in det i eldstaden att det inte får vara för blött

Flera inmatningsmetoder används: inblåsning av torkat slam över bädden spridare fördelar slammet över bädden blandning av

4 Kommersiella lösningar för samförbränning Martin GmbH spridningsmaskin från sidoväggen - rotor kastar in slam i bitar om ca 3 cm över bädden - torrhalt 20-45% - max 25% slam i bränslemixen L. & C. SteinMüller GmbH - system för samförbränning av avvattnat slam respektive torkat slam med avfall - Avvattnat slam blandas med avfallet innan det når eldstaden. Spridningen viktig för att undvika klumpbildning. - Torkat slam kan föras in i eldstaden genom fallrör eller genom dysor i eldstadens sidovägg. Jämn spridning över rostbredden viktig.

SteinMüller GmbH - system för samförbränning av avvattnat slam respektive torkat slam med avfall - Avvattnat slam blandas med avfallet

5 Resultat Slameldning på rost tillsammans med avfall är möjligt. Enklast är att använda torkat slam men även avvattnat slam med minst 20% torrhalt fungerar. Enklaste sättet att föra in slammet är att blanda det i avfallsbunkern Speciell utrustning krävs för att föra in slammet direkt på bränslebädden I litteraturen hittades inget som visade på att samförbränning med slam i syfte att studera beläggnings- och korrosionsproblem har utförts. Följande slutsatser kan dock dras: beläggningsbildningen vid eldning av svåra bränslen som avfall i rostpannor liknar den som observerats i FB-pannor. Möjligen blir det mer kondensation av gasformiga alkaliklorider i rökgasen men mindre beläggningstillväxt p.g.a. partiklar. slammets innehåll av aluminiumbaserade ämnen har troligen mindre effekt på rost än i FB svavel som bildar SO2 vid förbränningen av slammet bör ha en än mer positiv effekt jämförbart med den i FB. Effekten kan bli större än i FB eftersom bindningen av svavel i form av gips bör vara mindre vid temperaturer typiska för rostförbränning.

samförbränning med slam i syfte att studera beläggnings- och korrosionsproblem har utförts.

Projektorganisation Kontakt: Marianne Gyllenhammar, marianne.gyllenhammar@stenametall.

6 Projektorganisation Kontakt: Marianne Gyllenhammar, telefon: Projektdeltagare: Stena Metall SP HTC Renova Halmstad Energi och Miljö Budget och tidsplan 168 ksek, avslutas i juni 2011

se, telefon: +46 10 445 2132 Projektdeltagare: Stena

Relevanta dokument

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion