UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz
|
|
- Gun Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och planerade verksamhet gäller EU-kommissionens referensdokument IPPC Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques for Large Combustion Plants, July I och med EU kommissionens antagande av industriutsläppsdirektivet (Industrial Emissions Directive 2010/75/EU) så kommer har en mer framträdande roll i kraven vid tillståndsprocessen. referensdokumenten (BREF) innehåller totalt cirka 600 sidor som här komprimerats till 9Fel! Bokmärket är inte definierat. sidor med direkt fokus på vid de typer av förbränningsanläggningar som finns vid Hammarbyverket. Ytterligare urval av innehållet i brefdokumentet har även skett för att erhålla ett antal -rekommendationer som är direkt tillämpliga i aktuellt fall. Numrering överensstämmer med BREF och hänvisningarna görs till BREF. Brefdokumentet innehåller inte någon information som rör specifikt biooljor. De rekommendationer som rör oljepannorna i Hammarbyverket är därför de som brefdokumentet beskriver för flytande bränslen. Det bör noteras att de utsläpps- eller förbrukningsnivåer som är möjliga genom inte utgör gränsvärden för utsläpp eller för förbrukning. Kapitel 5 BREF Combustion Techniques for Biomass and Peat Generell för alla pannor som använder biomassa eller torv. För Hammarbyverket gäller detta för den eller de pelletspannor som kommer att upprättas vid anläggningen. De hänvisningar som ges syftar till kapitel 5 i dokumentet IPPC för stora förbränningsanläggningar från juli Sammanfattningen har gjorts utifrån de förhållanden som är aktuella för Hammarbyverket, vilket innebär att rekommendationer kring torv eller andra bränslen som ej är relevanta inte har tagits med Lossning, lagring och hantering av biobränsle, (torv) och additiver -rekommendationer för att förhindra utsläpp från lossning, lagring och hantering av biobränslen och additiver som till exempel ammoniak med flera sammanfattas i Tabell 1. Observera att ej relevanta rekommendationer inte har tagits med. Sweco Industry AB 1 (9)
2 Tabell 1. för lossning, lagring och hantering av biobränslen och additiver Stoft och partiklar Användning av lastning- och lossningsutrustning som minimerar höjden när bränsle släpps ner i bränslelagret/på stacken, för att minska diffus damning. Placering av transportörer på tillräcklig höjd över mark så att skador orsakade av fordon och annan utrustning kan förebyggas. Användning av slutna transportörer med ändamålsenligt utformad, robust utsugnings- och filtreringsutrusning vid överföringspunkter i systemet för att förhindra utsläpp av stoft. Användning av effektiva transportsystem för att minimera uppkomst och transport av damm vid anläggningen. Användning av god design och goda konstruktions- och byggnadsmetoder och lämpligt underhåll. Vattenföroreningar Lagring på tät yta med avledning, uppsamling och sedimentering av förorenat vatten. Uppsamling av dagvatten (regnvatten) som sköljer bort bränsle på ytor för bränslelagring och rening av detta uppsamlade dagvatten (sedimentering eller annan avloppsvattenrening) före utsläpp. Brandskydd Övervakning av lagerområden för fasta bränslen med automatiska system för upptäckt av brand orsakad av självantändning, och för att identifiera riskpunkter Hälso- och säkerhetsrisker vid användning av ammoniak För hantering och lagring av ren ammoniak i vätskeform: trycktankar för ren ammoniak i vätskeform >100 m 3 bör byggas med dubbla väggar och förläggas under mark. Tankar på 100 m 3 eller mindre bör tillverkas med utrustning för kylning. Från säkerhetssynpunkt är användning av ammoniak löst i vatten mindre riskabel än lagring och hantering av ren flytande ammoniak Förbehandling av bränsle Förbehandling av fasta bränslen bör ske utifrån bestämning av storlek och föroreningar hos bränslet. Syftet är att säkerställa stabila förbränningsförhållanden och begränsa utsläppstoppar. Torkning av biomassa anses också vara men är knappast aktuellt här Förbränning Vid förbränning av biomassa anses följande tekniker vara : pulvriserad förbränning, förbränning på fluidiserad bädd och förbränning på spreader stoker rost. Användandet av ett avancerat datastyrt kontrollsystem för att uppnå hög effektivitet på pannan med förbränningsförhållanden som ger lägre utsläpp av emissioner är också Energieffektivitet Ett varsamt utnyttjande av naturresurserna och effektiv energianvändning är två av de viktigaste kraven i IPPC-direktivet. I det här avseendet är effektiviteten vid energiframställningen en viktig indikator när det gäller utsläpp av koldioxid (CO 2 ) som har stor betydelse för klimatpåverkan. Ett sätt att minska koldioxidutsläppen per framställd energienhet är att optimera energianvändning- 2 (9)
3 en och energiproduktionen. En ökning av verkningsgraden påverkas av lastförhållandena, kylsystem och utsläpp, typ av bränsle som används, bränslets fukthalt, energiförluster vid rökgasrening etc. Nivån på energieffektivitet som kan uppnås vid användandet av åtgärder vid förbränning av biobränsle visas i Tabell 2. Tabell 2. Nivå på termisk effektivitet relaterad till användandet av olika åtgärder Förbränningsteknik Eleffektivitet Rosterpanna Runt 20 Spreader stoker > 23 Fluidiserad bädd > Termisk effektivitet (netto) (%) Bränsleeffektivitet (kraft-värmeproduktion) Beroende på den specifika anläggningen och värme- och elbehovet. Samtidig produktion av värme och el är den viktigaste -åtgärden för att åstadkomma en hög bränsleeffektivitet och bör tas i åtanke när värmebehovet är tillräckligt högt Partikelutsläpp (stoft) För avskiljning av stoft i rökgaser från nya och befintliga förbränningsanläggningar anses användandet av textila spärrfilter eller elektrofilter vara. Då uppsamlingsgraden av stoft i elektrofilter beror på svavelhalten så ger biobränslen, med lågt svavelinnehåll, inte lika bra effekt som ett textilfilter. Ett textilfilter uppnår normalt utsläppsnivåer under 5 mg/nm 3 och är den teknik som föredras för att minska stoftutsläpp. Enbart cykloner och mekaniska uppsamlare anses inte vara men de kan användas för primär rening i rökgasreningssystemet. Slutsatser om för stoftavskiljning och de utsläppsnivåer som kan förknippas med dessa metoder sammanfattas i Tabell 3. Tabell 3. för att reducera stoftutsläpp från biobränsleeldade anläggningar. Kapacitet (MW v) Stoftutsläppsnivå (mg/nm 3 ) Reningsteknik Mätning av utsläpp Textilfilter/ Elektrofilter Kommentar: Minskningsnivån för textilfilter anses vara 99,95 % eller högre och är därför förstahandsvalet för att minska stoftutsläppen för biobränsleeldade anläggningar. Minskningsnivån för elektrofilter anses vara 99,5 % eller högre Tungmetaller Utsläpp av tungmetaller beror på att de förekommer som naturliga beståndsdelar i olika bränslen. De flesta av de beaktade tungmetallerna frigörs genom komplicerade kemiska och fysikaliska processer. En större del av tungmetallerna förångas under förbränningsprocessen och binds slutligen till partiklar (flygaska). för minskning av tungmetallutsläppen innebär därför 3 (9)
4 användning av högeffektiva stoftavskiljare, till exempel textilfilter (>99,95 % stoftavskiljning) eller elektrofilter (>99,5 % stoftavskiljning). Textilfilter bör utgöra förstahandsval med hänsyn till SO 2 -utsläpp Utsläpp av svaveloxider härrör huvudsakligen från svavel i bränslet. Biobränslen innehåller mycket låga halter av svavel. I brefdokumentet anges att ett trädbaserat biobränsle kan eldas i fluidiserad bädd panna utan speciell svavelrening NO x -utsläpp De kväveoxider som avges vid förbränningen är kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ) som sammantaget betecknas NO x. BREF beskriver hur NO x -utsläppen kan reduceras hos pulvereldade pannor som använder torv som bränsle. Även om det ej beskrivs i brefdokumentet så kan de rekommendationerna även appliceras på pulvereldade pannor som använder trädbränslen. Det anses vara att använda olika primära åtgärder i pulvereldade pannor. Det innebär till exempel att avancerade låg NO x brännare används i kombination med andra primära åtgärder som rökgasåterföring, stegad förbränning och reburning. Dessutom är SNCR och SCR möjliga åtgärder för att reducera NO x -utsläppen och är därför en del av. För att undvika ammoniakslip vid SNCR kan ett lager av SCR-katalysator sättas in i ekonomiserområdet. Då reduceras även NO x -utsläppen ytterligare. -slutsatserna för att reducera NO x utsläpp summeras i Tabell 4. Tabell 4. för minskning och kontroll av NO x-utsläpp för biobränsleeldade anläggningar vid 6 % O 2 Kapacitet (MW v) Förbränningsteknik Utsläpp av NO x (mg/nm 3 ) Reningsteknik Mätning av Befintliga anläggningar utsläpp Pulverförbränning Fluidiserad bädd Kombination av primära åtgärder och om nödvändigt SNCR och/eller SCR Kombination av primära åtgärder CO-utsläpp Kolmonoxid (CO) uppträder alltid som en mellanprodukt vid förbränning. för att minimera CO-utsläppen är fullständig förbränning, som åstadkoms med god utformning av förbränningsrummet, användning av modern teknik för processövervakning och processtyrning och underhåll av förbränningssystemet. Dessutom så innebär ett optimerat system för NO x -reducering även att CO-utsläppsnivåerna hålls nere kring mg/nm 3. 1 Brefdokumentet tar inte upp några andra förbränningstekniker i det här avsnittet. 4 (9)
5 5.5.1 Ammoniak (NH 3 ) En nackdel med att använda SNCR och SCR system är utsläpp av oreagerad ammoniak till luften (ammoniakslip). Det anses vara att utsläppen på ammoniak är under 5 mg/nm Dioxiner och furaner I några biobränsleeldade anläggningar har utsläpp av dioxiner och furaner mätts och en nivå på under 0,1 ng/nm 3 anses vara möjlig att nå Buller Texten i brefdokumentet rör endast förbränning av halm Vattenföroreningar Olika flöden av avloppsvatten genereras vid drift av en biobränsleeldad anläggning. För att minska utsläppen till vatten och för att undvika vattenförorening så finns det en rad olika tekniker som summeras i Tabell 5 nedan och som mer utförligt beskrivs i ett tidigare kapitel i brefdokumentet (kapitel 5.4.8). Den första delen, som beskriver vattenrening vid avsvavling i våtskrubber är inte direkt aktuell här. Tabell 5. för att minska utsläpp av avloppsvatten Teknik Miljönytta Applicerbarhet Våt rökgasrening (endast gällande vid förhållanden enligt kapitel 5.4.8) Vattenbehandling genom flockning, sedimentering, filtrering, jonbyte och neutralisering Avskiljning av fluorid, tungmetaller, COD och suspenderade ämnen Slutet vattensystem Minskat avloppsvattenutsläpp Askuppfuktning med avloppsvatten Slaggsläckning och transport Slutet system med filtrering eller sedimentering Regenerering vid avsaltningsutrustning och kondensatrening Minskat avloppsvattenutsläpp Minskat avloppsvattenutsläpp Neutralisering och sedimentering Minskat avloppsvattenutsläpp Spolning av panna (tuber mm), luftförvärmare och elektrofilter Neutralisering och slutet system eller utbyte mot torra rengöringssystem Dagvattenavrinning Sedimentering eller kemisk behandling och intern återan- Minskat avloppsvattenutsläpp Minskat avloppsvattenutsläpp 5 (9)
6 vändning Kapitel 6 BREF Combustion Techniques for Liquid Fuels Brefdokumentet innehåller inte några rekommendationer som specifikt rör biooljor. Då bioolja är ett flytande bränsle sammanfattas rekommendationer för flytande bränslen i texten nedan. Kapitel i att förhindra utsläpp av emissioner vid lossning, lager och hantering av flytande bränsle återfinns i Tabell 6 nedan. Tabell 6. för lossning, lagring och hantering av flytande bränslen. Vattenföroreningar Användning av lagertankar för flytande bränslen som omges av täta invallningar med kapacitet att rymma 75 % av totalvolymen av alla tankar eller åtminstone totalvolymen av den största tanken. Lagringsytan ska vara utformad så att läckage från de övre delarna av tankarna och från transportsystemet fångas upp och hålls kvar i invallningen. Tankinnehåll skall tydligt anges och larm anslutas och användas. Automatiska kontrollsystem kan användas för att förhindra att tankar överfylls. Placering av pipelines på säkra, öppna områden över mark så att läckor snabbt kan upptäckas och så att skador från fordon och andra redskap förebyggs. Om nedgrävda rör används så kan deras position dokumenteras och markeras och säkra schaktningssystem användas. För rör som inte är åtkomliga kan rör med dubbla väggar och automatisk kontroll av avståndet mellan väggarna användas. Uppsamling av dagvatten (regnvatten) som sköljer bort bränsle på ytor för bränslelagring och rening av detta uppsamlade dagvatten (sedimentering eller annan avloppsvattenrening) före utsläpp Förbehandling av flytande bränslen för användning i motorer och gas turbiner Ej aktuellt i detta fall för pannor som använder flytande bränslen Energieffektivitet De åtgärder som beskrivs i kapitel ovan för att öka verkningsgraden kan även appliceras på pannor som använder flytande bränslen Partikel- och tungmetallutsläpp För att minska utsläpp av partiklar och tungmetaller anses det att vara att använda elektrofilter eller textilfilter. Cykloner och mekaniska uppsamlare anses inte vara men kan användas för primär rening i rökgasreningssystemet. Då flytande bränslen ofta innehåller tungmetaller vilka avdunstar i förbränningsprocessen och kondenserar senare i processen och hamnar i flygaskan så används främst elektrofilter. Textilfilter används men det finns en risk för brand i 6 (9)
7 filtret. Brandrisken kan dock reduceras om textilfilter används i kombination med avsvavling för rökgasen. Det är att genomföra regelbunden mätning av tungmetaller med ett intervall på mellan ett till tre år. Slutsatser om för stoftavskiljning och de utsläppsnivåer som kan förknippas med dessa metoder sammanfattas i Tabell 7. Tabell 7. för att reducera stoftutsläpp från anläggningar som använder flytande bränslen (vid 3 % O 2). Kapacitet (MW v) Stoftutsläppsnivå (mg/nm 3 ) Reningsteknik Mätning av utsläpp Textilfilter/Elektrofilter Textilfilter/Elektrofilter i kombination med våt avsvavlingsteknik SO 2 -utsläpp Användandet av flytande bränslen som har låg svavelhalt och eller en avsvavlingsenhet anses vara. Dock så räcker det ofta inte för större anläggningar över 100 MW v att enbart använda bränslen med låg svavelhalt. Tekniker som kan användas och anses vara är våt skrubbermetod (92-98 % reduktionsnivå) och halvtorr skrubbermetod (85-92 % reduktionsnivå). Våt skrubbermetod är dyr för mindre anläggningar och anses inte vara för anläggningar i storleksordningen mindre än 100 MW v. En sammanfattning av för avsvavling och de utsläppsnivåer som förknippas med dessa tekniker visas i Tabell 8. Tabell 8. för att undvika och kontrollera utsläpp av svaveldioxider från anläggningar som använder flytande bränslen (vid 3 % O 2-halt). Kapacitet (MW v) Utsläppsnivåer för SO 2 (mg/nm 3 ) som förknippas med Möjliga för att nå dessa utsläppsnivåer Bränsleolja med lågt svavelinnehåll, torr eller halvtorr metod för avsvavling Bränsleolja med lågt svavelinnehåll och torr, halvtorr eller våt metod för avsvavling (beroende på anläggningsstorlek) Mätning av utsläpp NO x -utsläpp 7 (9)
8 För förbränningsanläggningar som använder flytande bränslen så anses framförallt primära och/eller sekundära metoder som SCR vara. För anläggningar över 50 MW v och särskilt för större anläggningar över 100 MW v så anses vara primära åtgärder i kombination med SCR. För anläggningar under 100 MW v anses en kombination av olika primära åtgärder vara. En möjlig teknik kan vara att installera OFA-ingångar (over fired air) men det kräver ett förbränningsrum med tillräcklig höjd och möjligheter för bränslet att helt förbrännas. En sammanfattning av möjligheter för att undvika och kontrollera NO x -utsläpp visas i Tabell 9 nedan. Tabell 9. för minskning och kontroll av NO x-utsläpp för anläggningar som använder flytande bränslen vid 3 % O 2 Kapacitet (MW v) Utsläpp av NO x (mg/nm 3 ) Reningsteknik Mätning av utsläpp Kombination av primära åtgärder (luft- och bränslestegning, låg NO x- brännare, etc) Kombination av primära åtgärder (luft- och bränslestegning, låg NO x- brännare, reburning, etc) i kombination med SNCR och/eller SCR Kolmonoxid (CO) för att minimera CO-utsläppen är fullständig förbränning som åstadkoms med god utformning av förbränningsrummet, användning av modern teknik för processövervakning och processtyrning och underhåll av förbränningssystemet. Dessutom så innebär ett optimerat system för NO x -reducering även att CO-utsläppsnivåerna hålls nere kring mg/nm Ammoniak (NH 3 ) En nackdel med att använda SNCR och SCR system är utsläpp av oreagerad ammoniak till luften (ammoniakslip). Det anses vara att utsläppen på ammoniak är under 5 mg/nm Vattenföroreningar Olika flöden av avloppsvatten genereras vid drift av en anläggning som använder flytande bränslen. För att minska utsläppen till vatten och för att undvika vattenförorening så finns det en rad olika tekniker som summeras i För att minska utsläppen till vatten och för att undvika vattenförorening så finns det en rad olika tekniker som summeras i Tabell 4 nedan. Den första delen, som beskriver vattenrening vid avsvavling i våtskrubber är inte direkt aktuell här. Tabell 9 nedan och som mer utförligt beskrivs i ett tidigare kapitel i brefdokumentet (kapitel 6.4.6). Eftersom det finns risker för olyckor vid oljetransport eller lager vid en oljeeldad anläggning så måste hänsyn tas till risker för oljeföroreningar. Riskerna är dock inte annorlunda än vid den normala risk som förknippas med oljetransport eller lagring generellt så det finns inga specifika problem att hantera ur denna aspekt. 8 (9)
9 Små mängder av oljeförorenat vatten kan inte förhindras uppstå vid en anläggning. Oljeavskiljningsbrunnar är generellt tillräckliga för att undvika miljöskada. För att minska utsläppen till vatten och för att undvika vattenförorening så finns det en rad olika tekniker som summeras i Tabell 10 nedan. Den första delen, som beskriver vattenrening vid avsvavling i våtskrubber är inte direkt aktuell här. Tabell 10. för att minska utsläpp av avloppsvatten Teknik Miljönytta Applicerbarhet Våt metod för avsvavling Vattenbehandling genom flockning, sedimentering, filtrering, jonbyte och neutralisering Ammoniakreduktion genom air stripping, nederbörd eller biologisk nedbrytning Slutet vattensystem Avskiljning av fluorid, tungmetaller, COD och suspenderade ämnen Minskat ammoniakinnehåll Minskat avloppsvattenutsläpp endast om ammoniakhalten i avloppsvattnet är högt på grund av att SNCR eller SCR har använts innan avsvavlingen Regenerering vid avsaltningsutrustning och kondensatrening Neutralisering och sedimentering Minskat avloppsvattenutsläpp Spolning av panna (tuber mm), luftförvärmare och elektrofilter Neutralisering och slutet system eller utbyte mot torra rengöringssystem Dagvattenavrinning Sedimentering eller kemisk behandling och intern återanvändning Minskat avloppsvattenutsläpp Minskat avloppsvattenutsläpp Restprodukter vid förbränning Att återanvända restprodukter i processen istället för att deponera dem anses vara det bästa tillgängliga alternativet. Askan, speciellt från tjockolja, innehåller en stor andel oförbränt kol. Eftersom det finns många olika möjligheter att använda restprodukter och de alla ger upphov till olika kvalitetskriterium för till exempel för aska så behandlar inte brefdokumentet detta. Kvalitetskriterierna har ofta att göra med hur restprodukten är uppbyggd och beror ofta på mängden och andelen av skadliga ämnen i restprodukten som aska, löslighet av tungmetaller etc. 9 (9)
ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING
Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i
Läs merNr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
Läs merGenomgång av BAT (bästa möjliga teknik)
Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga
Läs merVäxjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna
Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merTillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Läs merBILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar
Läs merMiljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB
Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merIcke-teknisk sammanfattning
BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra
Läs merSammanställning av gällande villkor m.m.
Stockholm Exergi AB Bilaga D Sammanställning av gällande villkor m.m. Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan, skall verksamheten inklusive åtgärder för att minska luft och vattenföroreningar
Läs merSKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning
Läs merPåverkan på omgivningen
Påverkan på omgivningen Utsläpp till luft från förbränning, arbetsmaskiner, transporter Miljökonsekvenser för Kraftvärmeverk i Örtofta Utsläpp till vatten från bränslelager, process Ljud, lukt, ljus Peter
Läs mer1. Inledning. Promemoria M2018/02001/R
Promemoria 2018-07-05 M2018/02001/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Henrik Jonsson 08-405 53 08 Henrik.J.Jonsson@regeringskansliet.se Vissa ändringar för stora förbränningsanläggningar,
Läs merBasprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Läs merBränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05
Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Lokalisering Industrispår 25/06/2008 2 Avstånd till närmaste bostad Ungefärlig placering av ny skorsten 25/06/2008
Läs merMiljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014
Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Ockelbo den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merAvfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala
Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av
Läs merMiljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta
Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...
Läs merMiljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009
Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Ockelbo den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merBAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket
BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3
Läs merARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg och räddningsnämnden 2012-04-19 1 (24)
Miljö-, bygg och räddningsnämnden 2012-04-19 1 (24) Plats och tid Sammanträdesrummet, Tjidjakk torsdag den 19 april 2012, kl 09.00 10.50 Beslutande John Sundström (S) ordförande Nenne Åman (S) ledamot
Läs merTillsyn över fjärrvärmeanläggningar Trelleborgs kommun
Tillsyn över fjärrvärmeanläggningar Trelleborgs kommun MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 3/2011 1 Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalken följs vid miljöfarliga verksamheter
Läs merNACKA TINGSRÄTT DELDOM M Mark- och miljödomstolen
14 Anläggningsdel Panna P1, P2 och P3* Turbin G1, G2 och G3 Produktionskapacitet nollalternativ 330 MW tillfört 84 MW producerad el 210 MW producerad fjärrvärme Panna P4 ** 425 MW tillfört Eo5 Turbin G4
Läs merKompletterande samråd avseende utbyggnad av Preemraff Lysekil
160919 Sida: 1 (7) avseende utbyggnad av Preemraff Lysekil 160919 Sida: 2 (7) Bakgrund Den 8 juni 2016 hölls samråd med anledning av Preem AB:s planer på utbyggnad av Preemraff Lysekil. Samrådsunderlag
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning
Läs merVälkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan
Läs merHUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA
HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA Uppsala 17-18 januari 2018 Anders Törngren Ingrid Backudd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-17 1 Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merEkvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
151/2013 11 Bilaga 1 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Vid bestämningen av totalkoncentrationen i fråga om dioxiner och furaner ska koncentrationerna av följande dibenso-p-dioxiner
Läs merDnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag
Läs merPilum Industrfilter AB
Pilum Industrfilter AB Pilum Industrifilter har mer än 70 års erfarenhet av rök-gasrening, stoftavskiljning och industriventilation och våra anläggningar återfinns i de flesta områden inom industrin. Pilum
Läs merGötaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall
Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs mer061017_SE_RÖKGAS. SimPulse 3C
061017_SE_RÖKGAS SimPulse 3C SimPulse 3C Filter Individuell Renblåsning av Filter Slangarna En speciellt designad mekanisk ventil är placerad i rengaskammaren i toppen på filtret. Denne Pulse Air Distributor
Läs merVäxjö Energi AB Björn Wolgast
Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk
Läs merTeknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar
Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Benchmarking of flue gas condensate cleaning technologies in waste-to-energy plants Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merFÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning
FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000
Läs merNYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN
NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN 2019 2019-01-25 STYRANDE DIREKTIV EMISSIONER FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR BAT LCP Förbränningsanläggning > 50 MW Avfall
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merEassist Combustion Light
MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5
Läs merKONTROLLPLAN Kontrollplanen upprättas i minst två ex, varav byggnadsnämnden erhåller ett ex.
KONTROLLPLAN Kontrollplanen upprättas i minst två ex, varav byggnadsnämnden erhåller ett ex. Datum: Fastighetsbeteckning: Diarienummer: Byggherre: akkunniga kontrollanter Företag: Namn: (Vänd) Byggherren
Läs merVänge biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Vänge biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Vänge biobränsleanläggning Fastighetsbeteckning:
Läs merSMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw
Läs merIED -VAD INNEBÄR DET FÖR ER?
GENDIATUR, QUE REIUNT EXPLABO. UT ASINCTIIS DE VOLLACCAB ISUNT ET EOS QUATIANDANDI DELLECU LLUPTIIST IED -VAD INNEBÄR DET FÖR ER? 1 2016-05-03 IED Industriutsläppsdirektivet, i kraft inom EU årsskiftet
Läs merNorrsundet biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Norrsundet biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Norrsundet biobränsleanläggning
Läs mer2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG
Datum: Adress: 2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg Samrådsunderlag inför kommande tillståndsprövning avseende uppförande av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk
Läs merAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Allmän beskrivning av verksamheten... 3 3 Yrkanden
Läs merB A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power
B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power Meny Något om vad BAT och BREF är (4 bilder) Den svenska
Läs merMiljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB
Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1
Läs merVÄGLEDNING OM BAT- SLUTSATSER FÖR STORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR
VÄGLEDNING OM BAT- SLUTSATSER FÖR STORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar (LCP BATC) offentliggjordes den 17 augusti 2017 i EUT (Europeiska unionens officiella
Läs merMiljövård med luftens egna beståndsdelar
Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder
Läs merSöderfors biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Söderfors biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Söderfors biobränsleanläggning
Läs merMCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW
MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW Henrik Lindståhl Senior R & D advisor Tekniska Verken i Linköping Medlem i WI BREF TWG för CEWEP och i LCP BREF TWG för Euroheat & Power För Värme- och
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs merMall för textdelen till miljörapporten
MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens
Läs merFörbränning av energigrödor
Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem
Läs merSamrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket
Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning
Läs merBränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Läs merForsbacka biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Forsbacka biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Forsbacka biobränsleanläggning
Läs merPROJEKT. Panncentraler
PROJEKT Panncentraler 2011 2011-11-16 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Inledning Panncentraler
Läs merKoldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?
Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet? Anders Lyngfelt Energiteknik, Chalmers Chalmers 9 december 2016 CCS = CO 2 Capture and Storage = koldioxidinfångning och lagring Vad
Läs merNya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel
Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar
Läs merÅrsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merEtt kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se
Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas
Läs merLIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.
BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,
Läs merÄlvkarleby biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Älvkarleby biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Älvkarleby biobränsleanläggning
Läs merEldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Läs merTJÄNSTER. Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning
PRODUKTER Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning TJÄNSTER Anläggningsförsäljning Service Styr-/operatörssystem Konsultation
Läs merMiljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014.
Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Textdel 2014 års miljörapport Kungsörs Värmeverk ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Kungsörs Värmeverk, HVC Flaket
Läs merSvåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merAmerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik
Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04
Läs merE.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys
Bilaga A8. Projekt: P86 Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-0-05 Sida Pannhus (bränslen eller kemikalier ej inkluderade) Pannor Explosion i pannan Hög halt koloxid. Fel på styrning. 2 Stoftfilter
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merStora förbränningsanläggningar
MILJÖRAPPORTING VÄGLEDNING STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR Stora förbränningsanläggningar I denna vägledning finns en instruktion för hur uppgifter enligt 5 sjunde stycket, bilaga 2 del I och 4 punkt 15
Läs merUppvärmning och nedkylning med avloppsvatten
WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och
Läs merChemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.
Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten. Allmänt Chemical Equipment levererar alla typer av reningsutrustningar och hela
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merÅrsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merHedesunda biobränslepanna
Årsrapport Miljö 2016 Hedesunda biobränslepanna Datum 27/3 2017 Underskrift: Roger Belin, Vd, Bionär Närvärme AB 1. Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Hedesunda biobränsleanläggning
Läs merÖrtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist
Örtoftaverket Lars Hammar Projektledare, specialist ENERGI för framtida generationer Vår vision Kraftringen Vision Kommunalägt bolag(lund, Hörby, Eslöv och Lomma) Etablering på 16 orter, verksamhet i ca
Läs merDetta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.
Regler om miljöfarlig verksamhet finns i 9 kap. miljöbalken. Vilka verksamheter som är anmälningspliktiga framgår av miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan måste vara komplett för att miljöförvaltningen
Läs merVälkommen till Kraftringen! 21 maj 2015 Peter Ottosson Lennart Friberg
Välkommen till Kraftringen! 21 maj 2015 Peter Ottosson Lennart Friberg Agenda 1 Vi börjar med mingel och fika. 2 Kort presentation av Örtoftaverket 3 Miljötillstånd och lokaliseringsutredning 4 Rundvandring
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merUNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Läs merDOM meddelad i Vänersborg
VÄNERSBORGSTfcNGSRÄTT Milj ödomstolen DOM 2005-06-28 meddelad i Vänersborg Mål nr Sid l (44) SÖKANDE Renova AB, 556108-3337 Box 156, 411 25 Göteborg, Ombud: Advokaterna Rudolf Laurin och Matilda Afzelius,
Läs merÅrsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merJM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3
1 ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 Vi är specialister på RÖKGASRENINGSUTRUSTNING, främst för biobränsleeldning. Många av våra produkter passar även in i industriella stoftavskiljningsanläggningar.
Läs merRökgaskondensering för värmeverket i Knivsta
Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta Samrådsunderlag inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Vattenfall AB Värme Uppsala 2016-05-25 Innehåll 1 INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 2 TILLSTÅNDSPRÖVNING
Läs merSKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2015 SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering
Läs mer