Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Transkript

1 Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

2 Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning Ronneby 22:1. Med anledningen av denna förändring avser Miljöteknik söka ändring av tillståndets omfattning. Idag omfattas verksamheten vid Sörbyverket av SNI-kod B, då dess totala installerade tillförda effekt är ca 46 MW. Bolaget planerar att konvertera en 10 MW oljepanna till en 5 MW träpulver panna. Bakgrunden till den planerade förändringen är att ersätta fossil andel i fjärrvärmeproduktionen i Ronneby-Kallinge. Detta dokument utgör ett underlag vid samråd med tillståndsgivande och tillsynsmyndighet samt andra enskilt berörda. 2

3 INNEHÅLL 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER VERKSAMHETSUTÖVARE ANLÄGGNING GÄLLANDE TILLSTÅND VID SÖRBYVERKET VERKSAMHETSBESKRIVNING NUVARANDE VERKSAMHET PLANERAD FÖRÄNDRING MILJÖKONSEKVENSER EMISSIONER TILL LUFT Koldioxid Stoft Kväveoxider Svaveldioxid Kolmonoxid EMISSIONER TILL VATTEN RESTPRODUKTER BULLER TRANSPORTER BRÄNSLEHANTERING MILJÖPRÖVNING

4 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 VERKSAMHETSUTÖVARE Namn Ronneby Miljö & Teknik AB Postadress Ronneby Besöksadress Fridhemsvägen 17 Telefon Telefax E-post Hemsida Kontaktperson, VD Hans Nilsson, Organisationsnummer ANLÄGGNING Anläggningsnamn Sörbyverket Anläggningsnummer Fastighet Ronneby 22:1 Besöksadress Ställverksvägen 8 Kontaktperson Arne Andersson, värmechef, Anders Nilsson, miljöingenjör, Kommun Ronneby Ort Ronneby SNI-kod B: Anläggning förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 MW, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Blekinge län 4

5 1.3 GÄLLANDE TILLSTÅND VID SÖRBYVERKET Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge län (ändring av villkor 14) Länsstyrelsen i Blekinge län (förlängning av prövotid) Länsstyrelsen i Blekinge län (prövotid) Länsstyrelsen i Blekinge län (ändring av villkor) Länsstyrelsen i Blekinge län (anmälan ny dieseltank med råd) Länsstyrelsen i Blekinge län (anmälan flisning) Tillståndet omfattar en installerad effekt av totalt 55 MW varav maximalt 20 MW för träbränsle. För tillståndet gäller följande villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa utsläppen av föroreningar och andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. 2. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid bostadshus som riktvärde inte överstiger 50 db(a) dagtid (kl 07-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) samt dagtid sön- och helgdagar och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Momentana ljud nattetid får uppgå till högst 55 db(a). 3. Biobränslepannorna skall vara utrustade med instrument för kontinuerlig mätning och registrering av kolmonoxid (CO) och röktäthet. Övriga pannor för oljeeldning skall vara utrustade med registrerande instrument för mätning av röktäthet eller CO. 4. Målat, impregnerat eller på annat sätt behandlat virke får inte förbrännas i anläggningen. 5. Endast lätt eldningsolja med en svavelhalt understigande 0,1 vikt-% får användas. 6. Utsläppet av stoft i rökgaser vid eldning med biobränsle får som riktvärde inte överstiga 35 mg/m 3 ntg, 13 % CO2. 5

6 7. Utsläppet av kväveoxider i rökgaserna från eldning med biobränsle får som riktvärde inte överstiga 120 mg/mj (räknat som NO2) tillfört bränsle. Värdet 120 mg NOx/MJ gäller också som gränsvärde och årsmedelvärde fr o m den 1 januari år 2000 för den första pannan och fr o m den 1 januari år 2002 för den andra pannan. Vid kontinuerlig mätning av NOx gäller riktvärdet som månadsmedelvärde. Vid oljeeldning får utsläppet av NOx som riktvärde inte överstiga 100 mg/mj tillfört bränsle. 8. Utsläppet av dikväveoxid i rökgaserna från eldning med biobränsle får som riktvärde inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle. 9. Utsläppet av CO från eldning med biobränsle får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 190 mg/mj tillfört bränsle. 10. Verksamheten får inte orsaka olägenheter i omgivningarna med lukt eller damning eller genom nedslag av rökgaser. Om olägenheter uppstår skall orsakerna utredas och åtgärder vidtas. 11. Avfall av olika slag skall uppsamlas och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässiga bästa vidarebehandlingen. Varje avfallstyp skall hanteras och omhändertas på sätt som kan godkännas av tillsynsmyndigheten. 12. Aska från sotning av oljeeldade pannor skall behandlas som farligt avfall. 13. Lagring av avfall eller kemikalier skall ske på invallade, täta ytor skyddat från nederbörd så att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. 14. Oljetanken skall invallas så att minst hälften av oljan i tanken kan kvarhållas inom invallningen. Tanken skall förses med nederbördsskydd och larm vid oljeläckage. 15. Utsläppet av suspenderade ämnen i kondensvattnet får som riktvärde inte överstiga 10 mg/l utgående vatten. ph i utgående kondensat skall ligga i intervallet Spolvatten från panncentralen skall passera via rätt dimensionerad oljeavskiljare innan det avleds till recipient. 17. Den närmare utformningen av respektive etapp av den nya anläggningen skall i god tid före installationen påbörjas redovisas till länsstyrelsen för godkännande. 6

7 18. Verksamheten, dess utsläpp och miljöeffekter skall kontrolleras genom ett särskilt upprättat kontrollprogram. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader innan driftsstart. Förslaget skall vara utformat enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för anläggningskontroll 89:2. 7

8 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1 NUVARANDE VERKSAMHET Fjärrvärmenätet i Ronneby-Kallinge försörjs idag med värme av baslastenheterna Sörbyverket och Häggatorp i Kallinge samt reservlastenhet vid kvarteret Loket. Det totala värmebehovet upgår till ca GWh/år där Sörbyverket står för ca 75 %. Samtliga dessa anläggningar omfattas och har tillstånd enligt lag om handel med utsläppsrätter. Sörbyverket består idag av två biobränsleeldade pannor och tre oljeeldade pannor. Biobränslepannorna är försedda med rökgaskondensering i syfte att utvinna ytterligare energi ur rökgaserna. Häggatorp består av tre brikettpannor med en total installerad effekt på ca 10 MW. Det finns även en oljepanna med en installerad effekt på 5 MW vid kvarteret Loket. I tabell 2.1 presenteras Sörbyverkets samtliga pannors installerade effekt samt producerad värme under år Vid anläggningen nyttjas idag fuktigt biobränsle respektive eldningsolja av kvalitet Eo1 med en svavelhalt på mindre än 0,1vikt-%. Tabell 2.1 Sörbyverkets produktionsenheter Panna Installerad effekt Tillförd effekt Biopanna 1 6 MW ca 7 MW Rökgaskondensor (RGK) till B1 1,5 MW Biopanna 2 9 MW ca 11 MW Rökgaskondensor (RGK) till B2 2 MW Oljepanna 1 5 MW ca 5,5 MW Oljepanna 2 10 MW ca 11 MW Oljepanna 3 10 MW ca 11 MW 922 TOTALT 43,5 MW (inkl RGK) 40 MW (exkl RGK) ca 46 MW (exkl RGK) 18 MW träbränsle PLANERAD FÖRÄNDRING Den planerade förändringen omfattar att konvertera en av 10 MW oljepannorna till eldning med träpulver. Det tänkta bränslet för den nya pannan är torrt förädlat biobränsle i form av pellets som kommer att malas till träpulver. Pannan kommer att ha en tillförd effekt av ca 5 MW. Nuvarande tillstånd medger en total installerad effekt om 55 MW varav högst 20 MW träbränsle. Ansökan avser en ändring av tillståndets omfattning till 45 MW varav 25 MW träbränsle. Den planerade pulverpannan kommer att gå in vid låglast och vid spets- och reservbehov i stället för oljepannorna. Pannan bedöms kunna producera ca 5 GWh/år har oljan som medel utgjort ca 5 % av produktionen. Hur mycket värme som produceras med olja är i stort helt beroende på utomhustemperaturen. 8

9 3. MILJÖKONSEKVENSER Idag är den huvudsakliga miljöpåverkan från Sörbyverket emissioner till luft och vatten, restprodukter, buller samt miljöpåverkan från transporter och hantering av bränsle. Nedan följer kort beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att reducera miljöpåverkan från de befintliga produktionsenheterna. I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer den nya pannans förbränningstekniska och reningstekniska åtgärder att beskrivas. Omfattningen av årliga emissioner från dagens produktion och kommande inklusive den planerade pannan samt nollalternativet ska beskrivas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Nollalternativet bedöms att i detta fall vara att den planerade pulverpannan inte kommer till stånd utan fortsatt produktion sker med eldningsolja. 3.1 EMISSIONER TILL LUFT Vid Sörbyverket släpps rökgaserna ut i två 35 m höga skorstenar. Befintlig rökgaskanal kommer att användas Koldioxid Koldioxid bidrar till växthuseffekten när utsläppet sker från förbränning med fossilt bränsle. Vid värmeproduktion med biobränsle antas det inte ge något nettotillskott till växthuseffekten. Den planerade pannan baseras på biobränsle varför koldioxid utsläppet blir förbrukades eldningsolja 1 enligt tabellen nedan. m 3 olja ton CO Stoft Miljökonsekvenserna av stoftemissioner är att det i större koncentrationer försämrar luftkvalitet och påverkar människors och djurs hälsa negativt. Partiklar (PM10/PM 2,5) omfattas av miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordningen [SFS 2010:477] De befintliga biobränslepannorna är försedda med multicyklon och elfilter i syfte att reducera emissionen stoft till luft. 9

10 Stoftemissionen till luft från de oljeeldade pannorna är lågt med anledning av det valda bränslet för pannorna (Eo1). Den planerade träpulverpannan kommer att förses med multicyklon och slangfilter för att klara stofthalten 35 mg/m 3 ntg, 13 % CO Kväveoxider Kväveoxider bildas i förbränning när luftens syre reagerar med bränslebundet och/eller luftburet kväve. Kväveoxiderna bidrar i sin tur till övergödning och försurning samt till försämrad luftkvalitet genom ökade halter av marknära ozon. Kvävedioxid och kväveoxider omfattas av miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordningen [SFS 2010:477] De befintliga biobränslepannorna är försedda med rökgasåterföring, vilket är en förbränningsteknisk åtgärd för att reducera kväveoxidemissionen. De oljeeldade pannorna har en kväveoxidemission på omkring 50 mg per MJ tillfört bränsle. Pannan kommer inte att förses med kontinuerlig NOx-mätning då den inte kommer att omfattas av systemet för miljöavgift. Nuvarande utsläppsvillkor på 120 mg/mj bedöms kunna innehållas som besiktningsvärde Svaveldioxid Emissionen av svaveldioxid bidrar till sur nederbörd som skadar mark, skog, sjöar och vattendrag. Svaveldioxid kan även orsaka söndervittring av kulturbyggnader och fornminnen. Svaveldioxid ger vid förhöjda halter även upphov till påverkan på hälsan, främst genom irritation av luftvägarna. Svaveldioxid omfattas av miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordningen [SFS 2010:477] Emissionen svaveldioxid härstammar från svavelinnehållet i bränslet. Därför så kan samma resonemang som för växthuseffekten användas, nämligen att vid värmeproduktion baserat på biobränsle så ger det inget nettotillskott av svavel till naturen (då det ingår i det naturliga kretsloppet). Det fossila bränslet som nyttjas vid Sörbyverket är lågsvavlig eldningsolja (Eo1). Därmed minimeras utsläppet av fossil svaveldioxid från anläggningen Kolmonoxid Halten kolmonoxid i rökgaserna indikerar förbränningens effektivitet. Låga halter innebär fullständig och effektiv förbränning. Halten av kolmonoxid kan därför ses som en indirekt indikator för halter av flyktiga organiska kolväten. Sådana kolväten kan i de koncentrationer som ibland förekommer i tätortsluft vara skadlig för 10

11 människors hälsa. Under den varma årstiden bidrar kolväten även till bildning av marknära ozon. Kolmonoxid omfattas av miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordningen [SFS 2010:477] Olika förbränningstekniska åtgärder är de vanligaste metoderna för att minska halten av kolmonoxid i rökgaser. Pannan kommer att förses med kontinuerlig CO-mätning. 3.2 EMISSIONER TILL VATTEN Gällande emissioner till vatten planeras det inte för förändringar av hanteringen. Idag är de huvudsakliga vattenflödena: Dagvatten från biobränslehantering Kondensatvatten från rökgaskondensering Spolvatten från anläggningen Spillvatten från personalutrymme m.m. Spolvattnet avleds idag via oljeavskiljare till recipient Ronnebyån via dagvattennätet. Den planerade pannan bedöms inte medföra någon nämnvärd ökning av varken spoleller spillvatten i jämförelse med nuläget. 3.3 RESTPRODUKTER Vid Sörbyverket uppkommer det restprodukter och avfall som: Aska från biobränsleförbränning Sot från oljeeldning Slam från oljeavskiljare Brännbara fraktioner Hushållsavfall Den planerade förändringen förväntas inte ge ytterligare avfallstyper eller mängder med undantag för en ökning av aska från biobränsleförbränning och en minskning av aska från oljeeldning. 11

12 3.4 BULLER Buller från Sörbyverket härrör från rökgasfläktar, ask- och bränsletransportsystem samt från lastbilar och lastmaskiner som rör sig i området. Den planerade pannan kommer att medföra nya bullerkällor i form av pelletskrossning. Redan vid projektering kommer försiktighetsåtgärder i syfte att reducera buller göras. 3.5 TRANSPORTER Den planerade pannan innebär tillkommande transportarbete i form av bulkbilstransporter av torrt biobränsle. I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska det beskrivas i vilken omfattning och det ska ställas i relation till dagens totala transportarbete. 3.6 BRÄNSLEHANTERING Den planerade pannan är tänkt att eldas med torrt förädlat biobränsle, vilket medför en något annorlunda hantering av bränslet än dagens hantering av fuktigt bränsle. Pannan kommer att specifikt utformas för torrt biobränsle, varför lagringen av bränsle måste ske nederbördsskyddat i silos. Pelletsen kommer att malas och lagras i en sluten behållare innan det blåses in i pannan. Vid hantering av torra förädlade biobränslen är risken för spridning av damm mindre än vid hantering av torra oförädlade biobränslen. Detta beror bl a på att de förädlade består av träspån eller träpulver som har pressats samman under högt tryck. Vid en produktion på 5 GWh/år så behövs ca ton pellets. Lagringskapaciteten bör åtminstone uppgå till en veckas produktion, ca 200 ton 4. MILJÖPRÖVNING Idag omfattas Sörbyverket av SNI-koden B: Anläggning förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 MW, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller Miljöprövningen inleds med samråd, där detta dokument utgör ett underlag. Samråd ska hållas med tillståndsgivande och tillsynsmyndighet samt enskilt berörda. 12