Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta

Transkript

1 Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta Samrådsunderlag inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Vattenfall AB Värme Uppsala Innehåll 1 INLEDNING OCH BAKGRUND TILLSTÅNDSPRÖVNING ENLIGT MILJÖBALKEN LOKALISERINGSALTERNATIV PLANFÖRHÅLLANDEN VERKSAMHETEN NUVARANDE VERKSAMHET, ANLÄGGNINGAR BRÄNSLEN TRANSPORTER OCH LOGISTIK PRODUKTION PLANERAD FÖRÄNDRING: RÖKGASKONDENSERING MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP TILL VATTEN RESTPRODUKTER BULLER LUKT OCH DAMM ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 9

2 1 Inledning och bakgrund I Knivsta söder om Uppsala levererar Vattenfall fjärrvärme från biobränsle genom värmeverk och fjärrvärmedistributionsnät. Knivsta har haft fjärrvärme sedan 1976 och omfattar idag cirka 700 kunder, allt från större kunder som skolor och flerbostadshus till mindre kunder som villor. Värmeverket har två biobränsleeldade pannor på 8 respektive 15 MW och oljepannor för reserv- och spetslast. Bränslet som används är grönflis (grenar, toppar, mm, från parkskötsel och villaträdgårdar som flisats på återvinningscentraler), träflis och bark. Ca 98 procent av bränslet till anläggningen är biobränsle, vilket gör att fjärrvärmen i Knivsta i stort sett är koldioxidneutral. Genom att investera i en rökgaskondensering förbättras energieffektiviteten för värmeverket. Eftersom nuvarande miljötillstånd inte omfattar rökgaskondensering behövs en uppdatering i form av en ny tillståndsprövning. 2 Tillståndsprövning enligt miljöbalken Med anledning av installationen av rökgaskondensering kommer prövning att ske enligt miljöbalken och tillstånd ges av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen. Prövningen kommer att omfatta hela verksamheten vid Knivstaverket. Innan tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning tas fram, ska den sökande samråda med berörda sakägare och myndigheter. Samrådet syftar till att samla in synpunkter på verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. När tillståndsansökan inlämnats till Länsstyrelsen ordnar denna en remissomgång där myndigheter och andra berörda kan meddela sina eventuella synpunkter och krav som den sökande sedan får bemöta. Därefter fattar Länsstyrelsen beslut om tillstånd och vilka villkor som ska gälla för verksamheten. 3 Lokaliseringsalternativ En rökgaskondensering ansluts vid befintlig anläggning, se kartor nedan. Karta från Knivsta.se, värmeverket finns markerat mitt i bilden och ligger vid Gredelbyvägen. Underlag samrådsmöte

3 Karta från eniro.se över Knivstaverket. Längst ner i bilden ses brandstationen under uppförande. 4 Planförhållanden I den fördjupade översiktsplanen för Knivsta från 2012 anges under Teknisk försörjning, under mål för utveckling och den efterföljande planeringen: Vid nybyggnation ska strategiska lösningar som möjliggör biobränsleeldade fjärr- och närvärmeverk eftersträvas. Under rubriken Luftföroreningar beskrivs att Det finns inga verksamheter eller andra källor inom eller i närheten av Knivsta och Alsike som ger upphov till att miljökvalitetsnormerna avseende utomhusluft enligt 5 kap MB överskrids. Exempel på skyddsavstånd till olika riskobjekt finns i Boverkets Allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete och anges för energianläggning till mellan 50 och 700 m, för varje enskilt fall bör en separat bedömning göras. Värmeverket är beläget inom fastigheten Gredelby 7:1 och befinner sig utanför detaljplanelagt område. Om den nya rökgaskondenseringen innebär att en ny byggnad behöver uppföras i anslutning till befintligt värmeverk och detta kräver bygglov, kommer det planarbetet att pågå parallellt med den kommande miljöprövningen. Underlag samrådsmöte

4 5 Verksamheten 5.1 Nuvarande verksamhet, anläggningar Leveranserna av fjärrvärme uppgår i nuläget till cirka 50 GWh/år vid normalt väder. Distributionen av hetvattnet sker i ett kulvertsystem. Knivstaverket omfattar olika typer av produktionsanläggningar med tillhörande system för lagring och hantering av bränslen samt annan kringutrustning. Ca 98% av bränslet är olika former av träbränslen, något torrare kvalitet för den mindre pannan, P1, och något fuktigare för den större pannan, P5. Bränsle som används idag är bland annat grönflis (grenar, toppar, mm, från parkskötsel och villaträdgårdar som flisats på återvinningscentraler), träflis och bark. Vissa av dessa träbränslefraktioner är klassade som avfall, men är undantagna från kravet på avfallsförbränning, t ex grönflis. För att kunna hålla tillräcklig leveranssäkerhet på fjärrvärmen, finns oljeeldade fjärrvärmepannor som tjänar som haverireserv och spetskapacitet vid mycket kallt väder. I normala fall används dessa pannor i mycket liten omfattning. Översikt över anläggningens pannor med effekter: Panna Produktionskapacitet, Tillståndsgiven tillförd Kommentar MW effekt, MW P1 8 12,1 Torrare typer av träflis P2 P2 avställd 10,6 Torrare typer av träflis P ,5 Fuktigare typer av träflis P4+P6 samt P3 4,5+10 P3 avställd 26 summa för oljepannor Olja, tillståndet inkluderar även de nu borttagna mobila oljepannorna PV15 och PV19 I dagsläget är den installerade tillförda bränsleeffekten mindre än 50 MW Illustration över nettoenergiflödena för år Underlag samrådsmöte

5 5.2 Bränslen Värmeverket avses drivas såsom tidigare med oförädlade biobränslen som grönflis, träflis, bark, skogsavfall (grot) och andra lämpliga bränslen. Under 2015 användes 66 GWh träbränslen och mindre än 1 GWh olja, bränsleåtgången är dock starkt beroende av hur kallt året är och oljemängden beror dessutom på tillgängligheten för träbränsleanläggningarna. En framtida expansion av Knivsta kan påverka levererade volymer och därmed bränsleförbrukningen, dessutom kommer Knivsta värmeverk leverera värme till Alsike. För att inte utesluta möjligheterna att i framtiden kunna ersätta fossil olja med bioolja i Knivsta, om så är möjligt, kommer tillståndsansökan att omfatta både fossil olja och bio-olja. 5.3 Transporter och logistik Verksamhetens behov av transporter domineras av bränslen in till anläggningen och askor etc. ut från densamma, transporterna sker med lastbil. Genom rökgaskondensering kommer bränslebehovet och därmed transporterna till anläggningen att minska. 5.4 Produktion Knivsta växer genom expansion och förtätning vilket gör att allt fler ansluter sig till fjärrvärmesystemet. Samtidigt sker energieffektiviseringar i befintlig och nytillkommande bebyggelse. En samlad bedömning för framtiden visar på något ökande produktionsvolymer. Illustration över hur Panna 1 används på sommaren och kan även användas vid kall väderlek under vintern som extra effekt förutom panna 5. Observera att 2015 var ett varmare år än normalt. Underlag samrådsmöte

6 5.5 Planerad förändring: rökgaskondensering Planerad förändring av verksamheten är installation av rökgaskondensering som en energieffektiviseringsåtgärd. De varma rökgaserna värmeväxlas mot fjärrvärmenätets returledning och energi i rökgaserna kan därmed nyttiggöras. Förändringen innebär att ca 15% mindre bränsle behöver användas och utsläppen till luft minskar minst i samma grad. Rökgaskondensering består av en kylare för de fuktiga rökgaserna från pannan. Kylningen sker med fjärrvärmevatten från returledningen. Det blir på så sätt en förvärmning av det vatten som kommer tillbaka från kunderna och som ska värmas till framledningstemperatur av pannorna. Ett exempel på en principiell placering visas i illustrationen nedan. Exempel på inkoppling av en rökgaskondenseringsanläggning, benämnd med RGK och streckade linjer i bilden ovan. Ämnen i rökgasen löser sig i vattnet från rökgaskondenseringen. Vattnet renas därför innan det släpps ut, vanliga tekniker är ph-justering, sedimentering och sandfilter. Underlag samrådsmöte

7 6 Miljöpåverkan En mer utförlig miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas och bifogas till den kommande tillståndsansökan. Nedan redovisas nuläget och en grov och översiktlig kvalitativ bedömning över den planerade verksamhetens miljöeffekter. 6.2 Utsläpp till luft Som en följd av att värme genereras från rökgaskondenseringen kommer mindre mängd bränsle att förbrukas vilket minskar utsläppen till luft. När det gäller spridning av utsläppen med rökgaser i omgivningarna kommer en utredning genomföras som en del av den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och resultaten kommer att ställas i relation till gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Prestanda för utsläpp till luft för nuvarande anläggning visar att det finns viss marginal till nuvarande miljövillkor och även till den kommande EU-regleringen för små och medelstora anläggningar, Medium combustion plants directive MCPD, som ännu inte är införd i svensk lagstiftning. För kväveoxidutsläpp, NOx, ligger MCPD på 650 mg/nm 3 för träbränsle vilket är högre än nuvarande villkor som illustreras i diagrammet nedan. För oljepannor som eldas med lättolja anges 200 mg/nm 3 och för tjockolja 650 mg/nm 3 samt att anläggningar som drivs mindre än 500 h per år (rullande 5-årsmedel) kan undantas, vilket kan utökas till drifttimmar vid extremt kallt väder. De totala utsläppen av NOx i Knivsta kommun var 280 ton 2012 enligt Östra Sveriges luftvårdsförbund. Knivstaverket stod för 20 ton av dessa, dvs 7%. Diagrammet ovan visar utsläppsnivåer för kväveoxider, NOx, som årsmedelvärden för 2015 jämfört med villkoren. Underlag samrådsmöte

8 För stoftpartiklar har verket mycket god prestanda jämfört med villkoren beroende på ett väl fungerande elfilter. MCPD anger 50 mg/nm 3 vilket är högre än nuvarande villkor som illustreras i diagrammet nedan. De totala utsläppen av stoftpartiklar (PM10 dvs mindre än 10 µm) i Knivsta kommun var 130 ton år 2012 enligt Östra Sveriges luftvårdsförbund. Knivstaverket stod för 0,13 ton av dessa, dvs 0,1%. Diagrammet ovan visar utsläppsnivåer (årsmedel) av stoft från de olika pannorna 2015 jämfört med villkoren. Oljepannan har tagits med som information men har inga stoftvillkor. 6.3 Utsläpp till vatten Rökgaskondensering innebär att en vattenfas kondenseras ut från rökgaserna. Den sammatagna mängden metaller till luft och vatten minskar totalt sett eftersom ett slam avskiljs från vattenreningen, se restprodukter nedan. Normalt förfarande för jämförbara anläggningar är att detta rökgaskondensat, efter rening, leds till dagvatten. Mängden beräknas uppgå till ca m 3 per år under perioden, beroende på värmebehovet, från och med oktober till och med april/maj. Om medelflödet är ca 1-2 m 3 /timme, maximalt ca 3-4 m 3 /timme, kan det jämföras med Lövstaån som under perioder med låg vattenföring har flödet ca 0,1 m 3 /s vilket är ca 360 m 3 /timme. Den tillkommande vattenmängden blir således ca 1% vid låga vattenflöden i ån. Vattenflöden från rökgaskondenseringen kommer att beskrivas mer i detalj i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen liksom påverkan för recipient. Vatten från bränsleplan kommer som idag att avledas till ett dike runt anläggningen, stundtals har diket kontakt med den intilliggande våtmarken. 6.4 Restprodukter Askmängderna avgörs av mängden bränsle samt dessa bränslens askhalt. Då mängden bränsle minskar kommer också mängden aska att minska. Ett slam från reningen av rökgaskondensat uppkommer och kommer att antingen nyttiggöras eller, om detta av olika skäl inte är genomförbart, deponeras på godkänd anläggning. Underlag samrådsmöte

9 6.5 Buller De planerade förändringarna bedöms inte påverka bullernivåerna från anläggningen. Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller ska innehållas. 6.6 Lukt och damm Den planerade åtgärden innebär inga förändringar. Normal hantering av bränsle och restprodukter sker på ett sådant sätt att spridning av lukt och damm förebyggs. Viss bränslehantering sker mer öppet för att kunna blanda olika typer av biobränslen. 7 Administrativa uppgifter Sökande och verksamhetsutövare Vattenfall AB Heat Generation Uppsala Postadress Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 13 Telefon Internet bl a miljöredovisning enligt EMAS (tillsammans med anläggningen i Uppsala) på websidan för fjärrvärme i Knivsta: Kontaktpersoner Christine Englund christine.englund@vattenfall.com Ledningssystem - Miljö - Energi - Arbetsmiljö och hälsa Anna Karlsson anna.karlsson@vattenfall.com ISO 14001, EMAS ISO OHSAS Organisationsnr Verksamhetskoder B (total installerad tillförd effekt mer än 20 MW men mindre än 50 MW) C (lagring av mer än ton bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår) Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning Gredelby 7:1 Tillsynsmyndighet Miljökontoret i Knivsta kommun Tillståndsmyndighet Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Uppsala län Underlag samrådsmöte