Underlag för samråd enligt miljöbalken

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Underlag för samråd enligt miljöbalken"

Siv Lindqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel för framställning av flytande biogas. E.ON Gasification Development AB Malmö April 2012

Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel för

2 E.ON Gasification Development AB Malmö Rapporten har upprättats av: Sweco Environment AB Box Malmö Klas Andersson Maria Liberg Kristiansson För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/ (7)

Klas Andersson Maria Liberg Kristiansson 2012-04-10 För

3 Innehållsförteckning 1 E.ON planerar en biogasanläggning inklusive framställning av flytande biogas Möjlighet att lämna synpunkter Beskrivning av anläggningen för LBG Placering Teknisk beskrivning Miljöpåverkan Förebyggande av incidenter och olyckor (7)

4 1 E.ON planerar en biogasanläggning inklusive framställning av flytande biogas E.ON planerar att bygga en anläggning för andra generationens biogasproduktion som ska ske genom förgasning av fasta biobränslen vid hög temperatur. Anläggningen planeras för en effekt om ca 200 MW biogas, med en årlig produktion av ca 1,6 TWh biogas. Arbetet drivs i ett projekt benämnt Bio2G. Nu finns planer på att komplettera biogasanläggningen med en del för produktion, lagring och utlastning till tankbil av flytande biogas, så kallad LBG (Liquefied Biogas). Eftersom LBG inte har ingått i det tidigare samrådet, genomförs nu ett kompletterande samråd som kommer att vara ett underlag för den kommande tillståndsansökan. Samråd kommer att genomföras för de alternativa lokaliseringarna Malmö, Norra hamnen respektive Landskrona, Västra industriområdet. Avsikten är dock endast att bygga en anläggning, på en av dessa platser. Samrådet syftar också till att förtydliga att anläggningen utöver LBG kan komma att hantera andra så kallade farliga ämnen i sådana mängder att lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) blir tillämplig. Samrådet för LBG beräknas pågå fram till och med maj En samlad tillståndsansökan enligt miljöbalken för hela biogasanläggningen planeras att kunna lämnas in under sommaren Anläggningen beräknas kunna vara i drift år 2015, förutsatt att alla tillstånd erhållits. 2 Möjlighet att lämna synpunkter E.ON kommer att ha ett samrådsmöte med Länsstyrelsen, Malmö stads förvaltningar och bolag, Naturvårdsverket, Fiskeriverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samråd kommer också att genomföras med fastighetsägare och de aktörer som bedriver verksamheter inom eller i närheten av det aktuella utredningsområdet, övriga berörda myndigheter, föreningar, intresseorganisationer och allmänheten. Samrådet kommer att ske via möten och denna skriftliga information. De berörda kommer att få en inbjudan till samrådsmöten antingen via brev/e-post eller via annons i dagspressen. Synpunkter kan lämnas av de som anser sig berörda, muntligen vid mötena, eller i skriftlig form via brev och e-post. Synpunkter i samrådet skall vara E.ON till handa senast den 25 maj 2012 till: Post E.ON Gasification Development AB Att. Sigrid Eddegren Malmö E-post Bio2g@eon.se 4(7)

Anläggningen planeras för en effekt om ca 200 MW biogas, med en årlig produktion av ca 1,6 TWh biogas. Arbetet drivs i ett projekt benämnt Bio2G.

5 3 Beskrivning av anläggningen för LBG 3.1 Placering Anläggningen planeras inom det aktuella utredningsområdet för biogasanläggningen. Läget i Malmö framgår av kartan nedan. Utrednings-området är omgivet av andra industriella verksamheter och av Öresund. Närmaste bostadsområde är beläget på ett avstånd av ca 1000 m från utredningsområdet Figur 3.1. Utredningsområde för biogasanläggning i Malmö 5(7)

6 3.2 Teknisk beskrivning Den planerade anläggningen har till syfte att från en mindre del av den producerade biogasen tillverka flytande biogas, LBG, genom kondensering. Hela LBGproduktionen styrs från samma centrala kontrollrum som övriga delar av biogasanläggningen. Processen består av tre steg; i det första renas biogasen, därefter kondenseras den och slutligen överförs den till tankar för lagring innan den transporteras ut från anläggningen. Kondenseringen sker genom att sänka tryck och temperatur på biogasen till så låg temperatur (-160 till -170 ºC) att den övergår till flytande fas, d v s LBG. Detta sker i en värmeväxlare som använder flytande kväve för att kyla biogasen. Kväve, väte och en mindre del av metanen i biogasen kondenserar inte utan bildar en energirik restgas som återförs till processen. LBG överförs sedan till väl isolerade lagringstankar. Anläggningen förses även med en lokal fackla som kan bränna bort eventuell restgas under t ex uppstart eller vid driftstörningar. Det flytande kvävet som används för kondensering framställs i samma luftsepareringsenhet som producerar syrgas till förgasningsanläggningen. Den lagrade volymen planeras uppgå till ca 150 ton LBG, vilket motsvarar ett par dagars produktion. All transport av LBG från anläggningen sker med lastbil, vars tankar fylls på direkt från lagringstanken. På sikt kan LBG även komma att användas som drivmedel för fordon vid en tankstation, placerad inom eller i direkt anslutning till biogasanläggningen. 4 Miljöpåverkan Den tillkommande anläggningsdelen för produktion av LBG kommer bidra med ett ökat antal transporter till och från anläggningen. Bidraget är dock mycket litet jämfört med bränsletransporterna till biogasanläggningen. Utsläpp till vatten, uppkomst av ljudemissioner och avfall bedöms bli mycket små till följd av LBGanläggningen. Flytande kemikalier kommer att förvaras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avloppsnät eller mark. Kylvattenbehovet till biogasanläggningen kan öka något på grund av ökat energibehov för kontinuerlig produktion av flytande kvävgas som krävs vid LBG-produktionen. Utsläppen till luft ökar marginellt, till följd av ovan nämnd lokal fackling. Riskerna med den beskrivna LBG-anläggningen bedöms som låga. Anläggningen är placerad i ett industriområde med långt avstånd till närmaste boende. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i den kommande tillståndsansökan, kommer effekter av utsläpp etc för hela biogasanläggningen, inklusive LBG-framställningen, att beskrivas och bedömas. 6(7)

Processen består av tre steg; i det första renas biogasen, därefter kondenseras den och slutligen överförs den till tankar för lagring innan den transporteras ut från anläggningen.

7 5 Förebyggande av incidenter och olyckor Den tillkommande anläggningsdelen innefattar lagring av ca 150 ton LBG. Biogasanläggningen kommer totalt att lagra olika ämnen i sådan omfattning att den omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) och tillhörande förordning (SFS 1999:382). Inom biogasanläggningen hanteras ett antal andra ämnen förutom LBG som omfattas av denna lag t ex syrgas, metanol och gasol. Detta innebär att den högre kravnivån enligt ovan nämnd lag måste tillämpas och att en säkerhetsrapport för biogasanläggningen kommer att tas fram. Riskreducerande åtgärder för anläggningen avseende brand, explosion och utflöde av toxiska ämnen kommer att vidtas i enlighet med gällande regelverk och resultat av kommande utredningar. Utredningarna kommer att utföras av sakkunniga inom riskhantering och redovisas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för hela biogasanläggningen, som ingår i ansökan om miljötillstånd. Nedan angivna riskreduceringsstrategier kommer att användas, för att uppnå både en från samhällets och från verksamhetens synpunkt acceptabel risknivå: Separation Skyddsavstånd Övervakningssystem: anläggningen kommer att vara ständigt övervakad av operatör(er) i kontrollrum. Dessutom kommer periodisk rondering att utföras. Detekteringssystem Isolering av system/sektioner Inertering (spolning/fyllning med obrännbar gas, till exempel kvävgas) Tryckavlastning Fackling av brandfarlig gas Zonindelning (klassning av utrymmen där explosionsrisk föreligger) Emergency Shut Down-system (ESD), ett automatiskt styr-, övervaknings-, och säkerhetssystem som oberoende av operatör tar anläggningen till säkert läge vid fel. Brand- och explosionsskyddande åtgärder Organisatoriska åtgärder (övning, utbildning m.m.) 7(7)

och tillhörande förordning (SFS 1999:382). Inom biogasanläggningen hanteras ett antal andra ämnen förutom LBG som omfattas av denna lag t ex syrgas, metanol och gasol.

Relevanta dokument

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med