Underlag för samråd enligt miljöbalken

Transkript

1 Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund E.ON Gasification Development AB Malmö Maj 2011

2 E.ON Gasification Development AB Malmö Sweco Environment AB Box Malmö Rapporten har upprättats av: Klas Andersson och Maria Liberg Kristiansson, Sweco Environment AB 2(19)

3 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter Inledning och bakgrund Lokalisering Lokaliseringsutredning Malmö, Norra hamnen Samrådsprocessen Verksamhetsbeskrivning Anläggningen Processbeskrivning Rest- och biprodukter Bränsle Emissionsbegränsande åtgärder Luft Vatten Buller Transporter Vattenverksamhet och vattenförsörjning Miljöpåverkan Luft Vatten Kemikalier Buller Avfall Mark Förebyggande av incidenter och olyckor Tidplan Tillståndsansökan Innehåll i kommande miljökonsekvensbeskrivning Bilagor 1a 1b Karta med riksintressen Karta med områdesskydd 3(19)

4 1 Administrativa uppgifter Sökanden: Postadress: E.ON Gasification Development AB Malmö Organisationsnummer: Kontaktperson: Sigrid Ljungman Telefonnummer: E-post: Webb: Anläggningens lokalisering: Planerad verksamhet: Utredningsområdet berör bl a fastigheterna Eldningsoljan 2, Hamnen 22:163, Hamnen 22:164 och Hamnen 22:183 i Malmö B - Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår (inklusive ett antal delprocesser) samt vattenverksamhet 2 Inledning och bakgrund E.ON planerar att bygga en anläggning för andra generationens biogasproduktion som ska ske genom förgasning av fasta biobränslen vid hög temperatur. Anläggningen planeras för en effekt om ca 200 MW, med en årlig produktion av ca 1,6 TWh biogas. Arbetet drivs i ett projekt benämnt Bio2G av E.ON Gasification Development AB. Biogas förknippas vanligtvis med den gas som produceras genom rötning av biologiskt material. Termisk förgasning av fasta biobränslen är ett alternativt sätt att producera biogas. Produktionen av biogas i Sverige uppgår i dagsläget till 1,5 TWh/år, och kommer huvudsakligen från rötningsprocesser. Det motsvarar ca 10 % av den totala energigasanvändningen i Sverige. Genom förgasning av biobränsle finns möjlighet att producera mycket större mängder biogas. Energigasbranschens bedömning är att upp till 59 TWh/år biogas skulle kunna utvinnas genom att förgasa biobränslen, som exempelvis restprodukter från skogen. Den totala biogaspotentialen blir därmed flera gånger större än från enbart rötning. 4(19)

5 EU har en målsättning att 10 % av bränslet i transportsektorn ska vara förnyelsebart till år Sveriges regering presenterade i mars 2009 en energi- och klimatproposition. Regeringens mål är bland annat att transportsektorn ska vara helt oberoende av fossila bränslen år 2030 och år 2050 ska Sveriges nettobidrag till koldioxidutsläppen vara noll. Ytterligare produktionsmöjligheter för biogas är väsentliga för att målen ska kunna nås. E.ON har genom forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram arbetat aktivt med förgasningsfrågor allt sedan 1990-talet. Den av E.ON (dåvarande Sydkraft) uppförda förgasningsanläggningen i Värnamo är ett exempel på en sådan demonstrationsanläggning. Tillsammans med Göteborg Energi driver E.ON ett biogasprojekt genom förgasning (GoBiGas-projektet), där målet är att bygga en demonstrationsanläggning för biogas genom förgasning av biobränsle som ska stå färdig i Göteborg vid början av Syftet med att bygga den nedan beskrivna anläggningen för produktion av biogas genom termisk förgasning är att göra tekniken kommersiellt gångbar med fokus på marknaden för fordonsbränsle. På längre sikt är E.ON:s vision att ersätta naturgas med förnyelsebara alternativ i befintligt energigasnät. Parallellt med detta projekt driver E.ON Gas ett projekt i Malmö hamn, där planen är att bygga en anläggning för produktion av biogas genom rötning. Båda anläggningarna är viktiga för att öka andelen förnyelsebara bränslen i regionen. 3 Lokalisering För att finna möjliga platser för en biogasanläggning har en lokaliseringsutredning genomförts under våren 2010 (av Sweco). Utredningen och dess slutsatser sammanfattas kort nedan. 3.1 Lokaliseringsutredning Den utförda lokaliseringsutredningen har syftat till att ta fram tänkbara lokaliseringsalternativ och värdera dessa. På detta sätt har den fungerat som vägledning för att klargöra vilket eller vilka alternativ som är lämpliga att arbeta vidare med. Lokaliseringsutredningar i samband med tillståndsansökningar enligt miljöbalken ska utföras med de allmänna hänsynsreglerna som grund. Där anges att en lämplig plats för en verksamhet eller åtgärd ska väljas med hänsyn till ändamålet. Detta för att orsaka minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. En rimlighetsavvägning ska göras, där nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ska jämföras med kostnaderna för sådana åtgärder. Utredningen i detta projekt har utförts i flera steg varav det första bestod i att avgränsa utredningsområdet till Skånes, Hallands och Västra Götalands län, i huvudsak väster 5(19)

6 om stamnätet för befintlig naturgasledning eller i nära anslutning till högtrycksgrenledningar till stamnätet. Avgränsningen föranleddes av den stora betydelse som anslutningsmöjligheterna till naturgasnätet och de eftersträvade möjligheterna till sjötransporter av bränslen har för projektet. För identifiering av möjliga lokaliseringsalternativ att utvärdera inom studien användes huvudsakligen information i kommunala översiktsplaner. Denna kompletterades med information och idéer som erhölls genom telefonkontakt med kommunala översiktsplanerare och andra tjänstemän i respektive kommuner. Ca 60 möjliga alternativ utreddes, som successivt minskades då platserna stegvis värderades utifrån olika aspekter. För värdering av respektive alternativ har i lokaliseringsutredningen följande legat till grund: Yta om ca m 2 för anläggning och minst m 2 för bränslelager Område klassat som industrimark i den kommunala översiktsplanen Fungerande logistikläge förutom hamn, även järnväg och väg Avståndet till närboende Närhet till stamnätet för naturgas Möjlighet för avsättning av värmeöverskott till exempel till fjärrvärmenät Studien resulterade i åtta alternativ. Efter värdering kvarstod sex förslag - fyra i Skåne och två i Halland - som bedömdes lämpliga och därför kunde vara aktuella för fortsatta studier och eventuella kommande samråd. Av dessa har E.ON, efter en något mer fördjupad analys och utvärdering, valt att gå vidare med ett fördjupat arbete och samråd i Malmö, Helsingborg och Landskrona. Arbetet syftar till att ta fram ett underlag för val av den mest lämpliga lokaliseringen för anläggningen och därefter ett underlag för en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (nedan kallad ansökan). 3.2 Malmö, Norra hamnen Utredningsområdet för biogasanläggningen ligger inom ett etablerat industriområde, i västra delen av Norra hamnen i Malmö och framgår av figur 3.1 nedan. I Malmö Stads översiktsplan från år 2000 anges i mål och riktlinjer för hamnområden och hamnverksamhet att områden i Norra hamnen reserveras för utvidgning av bulkhamnen, ny godsfärjeterminal och nytt logistikcentrum. Malmö Stad har år 2006 gjort en aktualisering och komplettering av denna plan. Planen för Norra hamnen är i stort densamma med tillägget att det införs ett naturområde avsett som fågelreservat i nordvästra delen av Norra Hamnen, enligt figur (19)

7 I utredningsarbetet för hela biogasanläggningen inklusive bränslelager har framkommit att det behövs en yta om ca m 2 samt transportstråk till kaj och tillgång till kaj för lossning av fartyg. Det utredningsområde som är markerat i figur 3.1 är dock större, hela utredningsområdet kommer inte att vara aktuellt för anläggningen. Figur 3.1. Utredningsområde för biogasanläggning i Malmö Utredningsområdet har ett strategiskt bra läge vad gäller logistik med direkt tillgång till större kajer för djupgående fartyg, järnvägsspår för godstransporter samt nära anslutning till vägtransporter via E6 och E22. Avståndet till befintligt naturgasnät är ca 2 km, vid E.ONs kraftvärmeverk Öresundsverket. Det bedöms finnas goda möjligheter för avsättning av fjärrvärme och fjärrvärmenätet finns utbyggt i hamnen. Möjligheterna för uttag av kylvatten bedöms som goda då området ligger i direkt anslutning till Öresund. Norra hamnen består av utfylld mark där utfyllnad pågår inom utredningsområdet. Öster om utredningsområdet återfinns Malmö oljehamn, i söder industri- och hamnverksamhet och i norr och väster gränsar området till Öresund. Närmaste bostadsom- 7(19)

8 råde är beläget på ett avstånd av ca m, i Västra hamnen sydväst om utredningsområdet. I närheten av utredningsområdet finns följande riksintressen. Riksintresse för högexploaterad kust (utredningsområdet ingår i detta område, se markering i bilaga 1a) Riksintresse för hamnverksamhet (utredningsområdet ingår i detta område) Riksintresse för yrkesfiske i havsområdet (drygt 2 km väster om utredningsområdet) Riksintresse för sjöfartsfarled (i norr enligt bilaga 1a, samt väster om utredningsområdet) Riksintresse för järnväg (Södra stambanan, ca 2 km söder om utredningsområdet) Riksintresse för väg (Västkustvägen, ca 1,5 km söder om utredningsområdet) Riksintresse för kulturmiljö (Malmö centrum ca 2 km söder om utredningsområdet, respektive Tågarp strandängar drygt 2 km öster om utredningsområdet, se bilaga 1a) I närheten av utredningsområdet finns också följande områdesskydd. Strandskydd (Spillepeng ca 700 meter öster om utredningsområdet, bilaga 1b) Natura 2000, fågel (i Lommabukten ca 1 km nordost om utredningsområdet, se bilaga 1b) Natura 2000, habitat (i Lommabukten ca 1 km nordost om utredningsområdet, se bilaga 1b) 4 Samrådsprocessen Samrådet inleds genom möte med Länsstyrelsen och Malmö stad, Lomma och Burlövs kommuner samt VA Syd, Räddningstjänsten Syd, Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. E.ON kommer även att genomföra samråd med de aktörer som bedriver verksamheter i anslutning till utredningsområdet, enskilda som särskilt berörs, övriga berörda myndigheter, föreningar, intresseorganisationer, allmänheten m.fl. 8(19)

9 Samråd kommer i olika omfattning ske via möten och skriftlig information. Inbjudan kommer att göras via brev/e-post samt för allmänheten via annons i dagspressen. Synpunkter kan lämnas i skriftlig form via brev eller e-post. 5 Verksamhetsbeskrivning 5.1 Anläggningen För anläggning inklusive bränslelager behövs en yta av ca m 2. En principskiss över anläggningen, exklusive bränslelager, framgår av figur 5.1 nedan. Figur 5.1. Principiell utformning av en biogasanläggning baserad på förgasningsteknik 5.2 Processbeskrivning Med termisk förgasning menas att råvaran, i form av biobränsle, omvandlas under hög temperatur och tillförsel av syre, till en syntesgas. Genom efterföljande metanisering av denna gas produceras biogas. Biogas och naturgas har i grunden samma kemiska sammansättning och består huvudsakligen av metan. Biogasen betraktas dock som förnybar medan naturgasen är fossil. Biogas och naturgas kan distribueras i samma nät. 9(19)

10 Förgasningstekniken används i dag på många områden, men ännu inte för att i större skala framställa biogas. Principen för biogasframställning genom förgasning framgår av figur 5.2 nedan. Figur 5.2. Principskiss över biogasframställning genom förgasning Bränsleråvaran kommer till anläggningens bränslemottagning där den bereds och torkas. Efter torkning sker själva förgasningen av bränslet, vid en temperatur av ca 850 C och under 10 bars tryck. För detta krävs tillförsel av syre för att genom en partiell förbränning höja temperaturen. Förgasningen sker i en fluidiserad bädd, där bäddmaterialet kan utgöras av exempelvis dolomit (kalksten). Syntesgasen som produceras vid förgasningen består huvudsakligen av koloxid, vätgas och koldioxid. Den innehåller även en del andra ämnen, t.ex. tjäror och svavel, som tas bort i efterföljande reningssteg. Efter gasreningen komprimeras syntesgasen till ca 30 bars tryck. Gasen omvandlas därefter i metaniseringsdelen med hjälp av katalysatorer till en produkt som till mer än 95 % består av metan. I ett slutsteg avskiljs all koldioxid, gasen torkas och komprimeras till det tryck som behövs för att den ska kunna föras ut på naturgasnätet. Gasol kan behöva tillsättas för att gasen ska få samma energiinnehåll och egenskaper som den gas som finns i stamledningen för naturgas. En i processen integrerad panna behövs för att generera ånga till förgasnings- och metaniseringsprocesserna samt värme till bränsletorkningen. Bränslet till pannan består huvudsakligen av biobränsle, men pannan kommer även att utnyttja den restenergi i form av oförbränd aska som kommer ur förgasaren samt mindre strömmar av 10(19)

11 brännbara gaser från gasreningen. Pannans effekt kommer att uppgå till ca 40 MW tillfört bränsle. Anläggningen behöver också elenergi för syrgasverk och hjälputrustning, som pumpar och kompressorer. En del av denna elenergi kommer att genereras av en ångturbin som kopplas till anläggningens ångsystem. Anläggningens slutprodukt är biogas men även varmvatten som kan användas i fjärrvärmenät, med en effekt av ca 60 MW värme. Elproduktionen är MW vid fjärrvärmeleverans under vinterhalvåret och sommartid utan fjärrvärmeleverans MW, vilket är mindre än behovet om ca 25 MW varför elenergi måste tillföras. Drifttiden planeras att uppgå till ca timmar/år. 5.3 Rest- och biprodukter För rest- och biprodukter som uppkommer i förgasningsprocessen kan följande användningsområden vara aktuella. Aska från förgasaren och brännbara gaser från gasreningen kommer att användas som bränsle i pannan. Avskiljt svavel (som härstammar från biobränslet) från gasreningen kan användas för framställning av svavelsyra. Utbrända askor och förbrukat bäddmaterial kan användas för skogsgödsling (se vidare avsnitt 6.5) 5.4 Bränsle Bränsleråvaran utgörs av biobränsle, huvudsakligen trädbränsle som exempelvis avverkningsrester från skogen (som stubbar, grenar och toppar), bränsleved eller biprodukter från sågverk och massabruk (t.ex. spån och bark). Även råvaror från jordbruket (exempelvis halm och salix), vegetabiliska restprodukter från livsmedelsindustrin (som fröskal) samt trärester (t.ex. returträ) kan bli aktuella som bränslen. Bränslet bereds genom flisning eller huggning till lämplig storlek, varefter det torkas. Även pelletering eller brikettering kan bli aktuellt. I torkningsprocessen används varm luft eller varma rökgaser genererade i anläggningen. Bränslebehovet, uttryckt som energiinnehåll, bedöms till ca 2,6 TWh/år. Detta motsvarar en flisvolym av ca 3-3,5 miljoner m 3 (med 50 % fukthalt), med en vikt av ca 1 miljon ton. Bränslevikten kommer att variera beroende på energiinnehållet och fukthalten i det bränsle som för tillfället används. 11(19)

12 5.5 Emissionsbegränsande åtgärder För att begränsa emissioner till omgivningen planeras följande åtgärder att vidtas Luft För att begränsa utsläpp av stoft kommer avskiljningsanordningar att installeras. Mindre strömmar av brännbara gaser från processen kan användas som bränsle i pannan. Beträffande emissioner av gasformiga ämnen som kväveoxider, svaveloxider, kolmonoxid, koldioxid, metan och övriga flyktiga organiska föreningar (VOC) kommer reningsåtgärder att utredas och redovisas i en kommande tillståndsansökan Vatten Processvatten kommer att renas internt för att därefter avledas till recipienten (Öresund) eller det kommunala spillvattennätet. Dagvatten från bränslelager och övriga hårdgjorda ytor, kommer i nödvändig omfattning att passera olje- och slamavskiljare samt sedimentationsdamm innan avledning till recipienten eller det kommunala dagvattennätet. För släckvatten kommer ett särskilt uppsamlingssystem att anläggas för möjlighet till rening innan avledning till recipienten eller det kommunala dagvattennätet Buller För att begränsa uppkommande buller från anläggningen kommer fläktar, flistugg etc. i möjligaste mån att byggas eller kapslas in. 12(19)

13 5.6 Transporter Bränslet kommer till anläggningens bränslemottagning via fartyg, järnväg eller lastbil. Till anläggningen behövs en bränslemängd motsvarande ca 2,6 TWh per år. För närvarande bedöms att 1/3 av bränslet kommer att gå på respektive transportslag. Det medför i antal transporter ca: lastbilar/år, tågset/år, fartyg/år. 5.7 Vattenverksamhet och vattenförsörjning Biogasanläggningen medför ett behov av kylvatten, varvid uttag planeras från Öresund. Kylvattenbehovet uppgår normalt till ca m 3 /h, maximalt uttag bedöms vara ca m 3 /h. Biogasanläggningen genererar vid drift ett överskott av processvatten varför tillförsel av processvatten endast behövs i undantagsfall, vid start och underhåll. Tillkommande vatten för processändamål och sanitärt vatten erhålls från det kommunala nätet. 6 Miljöpåverkan Den påverkan på miljön som biogasanläggningen kan ge upphov till i form av emissioner m.m. sammanfattas nedan. I en kommande miljökonsekvensbeskrivning kommer effekter av utsläpp etc. att beskrivas och bedömas. 6.1 Luft Utsläpp till luft uppkommer huvudsakligen från den i förgasningsprocessen integrerade pannan, vid torkning av bränsle, samt från fackling. Vid start och stopp av processen samt vid driftstörningar förekommer fackling, när brännbar gas bildas som inte kan användas i processen. Biogasanläggningen ger upphov till luftemissioner på grund av bränslets innehåll av kväve, kol, svavel och metaller. Vid förbränning i pannan och vid fackling bildas kväveoxider från luftens kväveinnehåll. Luftutsläppen kommer huvudsakligen att bestå av kväveoxider, kolmonoxid, svaveloxider och stoft. 13(19)

14 Beträffande koldioxid uppkommer inget nettoutsläpp från anläggningen, då bränslet är förnyelsebart. Om svavel som avskiljs vid gasreningen kan användas för produktion av svavelsyra uppkommer endast ett mycket litet utsläpp av svaveloxider. Genom tekniska åtgärder kommer luftutsläppen av olika ämnen enligt ovan att begränsas (se även avsnitt 5.5). Utsläppen bedöms primärt inte komma att medföra överskridande av någon gällande miljökvalitetsnorm för utomhusluft. För att belysa vilka halter i omgivningen som olika ämnen från anläggningen ger upphov till, kommer meteorologiska spridningsberäkningar att utföras och ingå i en kommande ansökan. Biogasanläggningen bedöms inte ge upphov till några utsläpp av ämnen som medför lukt. Vid lagring och hantering av biobränsle kan dock lukt förekomma. Frågan kommer att utredas närmare i en kommande ansökan. Även vid transporter av bränsle till anläggningen, via lastbilar och sjöfart, uppkommer luftutsläpp, av främst kväveoxider, stoft och koldioxid. En utredning om utsläppen från transporter kommer att utföras och redovisas i en kommande ansökan. 6.2 Vatten Biogasanläggningen kommer att behöva rent vatten till processer och för sanitärt behov. Renvatten kommer att tas från det kommunala dricksvattennätet. I drift genererar anläggningen mer vatten än vad som förbrukas och med en effektiv vattenrening med recirkulation av renat vatten förutses inget eller litet behov av renvattentillförsel till processerna. Kylvatten tas ut från Öresund med ca m 3 /h. Det förbrukade kylvattnet släpps därefter tillbaka i Öresund. Ökad vattentemperatur kring utsläppspunkten för kylvattnet och eventuell påverkan på havsmiljön kommer att utredas och redovisas i en kommande ansökan. Anläggningen kommer att ge upphov till avloppsvatten som kan innehålla föroreningar. Avloppsvattnet består av vatten som kondenseras i processen (processavloppsvatten), dagvatten samt sanitärt spillvatten från kontor/servicebyggnad. Sanitärt avloppsvatten avleds till det kommunala spillvattennätet. Övrigt avloppsvatten renas internt innan det avleds till recipienten (Öresund) eller via det kommunala dagvattennätet. 6.3 Kemikalier Kemikalieanvändningen inom anläggningen utgörs i huvudsak av; tvättvätskor (vätskeformiga adsorbenter) som cirkulerar i slutna gasreningssystem, fasta adsorbenter och katalysatorer i slutna processkärl, tillsatser till pannvattnet för att motverka korrosion och till kylvattnet för att förhindra mikrobiell tillväxt, tvätt- och rengöringsmedel, oljor m.m. 14(19)

15 Dieselolja kommer att används till interna fordon. En förteckning över aktuella kemikalier och bedömd årsförbrukning kommer att tas fram och redovisas i en kommande ansökan. Flytande kemikalier kommer att förvaras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avloppsnät eller mark. 6.4 Buller Verksamheten kommer att ge upphov till ljud i närområdet. Anläggningen utformas så att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller vid nyetablering kan innehållas. Bullernivåerna från respektive processer inom anläggningen kommer att utredas och redovisas i en kommande ansökan. Vägtransporter till och från anläggningen kan komma att påverka trafikbullernivån i anläggningens omgivningar. Järnvägstransporter kan i någon mån lokalt påverka bullersituationen vid exempelvis lossning. 6.5 Avfall Specifikt avfall från förgasningen består av flyg- respektive bottenaska som kommer att lagras i silos, containrar eller dylikt. Detta minimerar risk för dammspridning till omgivningen. Flygaskan, som har ett betydande energiinnehåll, kommer att återanvändas som bränsle i pannan. Beträffande omhändertagande av aska från pannan är avsikten att askan till största delen ska återföras till skogen som kompensationsgödsling, d.v.s. för att kompensera det näringsbortfall som sker när biomassa avlägsnas ur skogen. Askan kan också användas för vitaliseringsgödsling, vilket innebär att försurningsdrabbad skogsmark gödslas. Detta kommer dock att bero på vilken typ av bränsle som används. Ifall det inte är möjligt att använda askan för gödsling kommer den att transporteras till en avfallsanläggning med tillstånd att motta sådant avfall. En alternativ möjlighet är att använda askan som fyllnadsmaterial vid anläggningsarbeten eller som råvara i cementindustrin. Övrigt uppkommet avfall kommer att sorteras i möjligaste mån för återanvändning och återvinning; brännbart avfall, metallskrot, plast, papper, wellpapp m.m. Det farliga avfallet utgörs huvudsakligen av spillolja som kommer att förvaras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avloppsnät eller mark. Förbrukade adsorbenter och katalysatorer hanteras slutet och återförs till tillverkare för återvinning eller skickas till destruktion. Även vid underhållsarbete i anläggningen kan farligt avfall uppkomma, t.ex. isoleringsmaterial. 15(19)

16 6.6 Mark Anläggningsarbeten kan komma att utföras på förorenad mark. Massor som behöver schaktas upp och som innehåller föroreningar i halter som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning, som avser industriområden m.m. (Naturvårdsverkets rapport 5976, 2009), kommer att tas omhand externt på auktoriserad anläggning för förorenad jord. En inventering av föroreningssituationen inom utredningsområdet kommer att utföras och redovisas i en kommande ansökan. Resultatet av inventeringen får avgöra om en miljöteknisk markundersökning behöver utföras, för att närmare belysa föroreningssituationen, innan eventuella anläggningsarbeten kan påbörjas. 7 Förebyggande av incidenter och olyckor Miljöriskerna med den beskrivna biogasanläggningen bedöms som relativt små. Hantering och förvaring av kemikalier kommer att ske på sådant sätt att risk för spill och läckage minimeras. För förgasningen krävs kontinuerlig tillförsel av syrgas som produceras i ett syrgasverk (luftsepareringsanläggning) som ingår i anläggningen. Även kvävgas produceras i luftsepareringsanläggningen, som används främst vid start och stopp för att spola ut brännbara gaser till förbränning i fackla. För att överbrygga driftstörningar i syrgasverket och som buffert vid start och stopp kommer även lager av flytande syrgas och kvävgas att ingå i anläggningen. Gasol kan behöva tillsättas för att gasen ska få samma energiinnehåll och egenskaper som den gas som finns i stamledningen för naturgas. Om gasol används krävs tillstånd för hanteringen enligt lagen, respektive förordningen, om brandfarlig och explosiv vara. Krav på hanteringen kan beroende av lagrad mängd komma att ställas enligt lag respektive förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Den lagringsvolym för gasol som kommer att behövas beror på naturgasens sammansättning i nätet. Sammansättningen är redan idag under snabb förändring mot allt högre metaninnehåll, vilket innebär allt mindre skillnad mot biogasen och mindre behov av gasoltillsats. Riskreducerande åtgärder för anläggningen avseende brand, explosion och utflöde av toxiska ämnen kommer att vidtas i enlighet med gällande regelverk och som resultat av kommande utredningar, som redovisas i en kommande ansökan. 16(19)

17 Nedan angivna riskreduceringsstrategier kommer att användas i tillämpliga delar, för att uppnå både en från samhällets och verksamhetens synpunkt acceptabel risknivå. Separation Sektionering Skyddsavstånd Övervakningssystem, anläggningen kommer att vara ständigt övervakad av operatör(er) i kontrollrum. Dessutom kommer periodisk rondering att utföras. Detekteringssystem Isolering av system/sektioner Inertering (spolning/fyllning med obrännbar gas till exempel kvävgas) Tryckavlastning Fackling av brandfarlig gas Zonindelning (klassning av utrymmen där explosionsrisk föreligger) Emergency Shut Down-system (ESD), ett automatiskt styr-, övervaknings-, och säkerhetssystem som oberoende av operatör tar anläggningen till säkert läge vid fel Brand- och explosionsskyddande åtgärder Organisatoriska åtgärder (övning, utbildning m.m.) 8 Tidplan Samrådsprocessen beräknas pågå fram till halvårsskiftet Därefter kommer beslut tas om det lokaliseringsalternativ arbetet ska gå vidare med. En tillståndsansökan enligt miljöbalken för den valda lokaliseringen planeras att kunna lämnas in under Anläggningen beräknas kunna vara i drift år 2015, förutsatt att alla tillstånd erhållits. 9 Tillståndsansökan Ansökan kommer att avse miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet samt vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken. I ansökans miljökonsekvensbeskrivning kommer ett antal olika underlagsutredningar att ingå, till exempel gällande markföroreningssituation, meteorologiska spridningsberäkningar, ljudutredning, risker för omgivningen m.m. 17(19)

18 Ansökan kommer att omfatta en anläggning för produktion av biogas med en effekt om ca 200 MW, och med ett uttag av kylvatten från Öresund på upp till m 3 /h. 10 Innehåll i kommande miljökonsekvensbeskrivning Den i tillståndsansökan ingående miljökonsekvensbeskrivningen kommer preliminärt att omfatta följande avsnitt: Icke teknisk sammanfattning 1. Administrativa uppgifter 2. Inledning (syfte och bakgrund m.m.) 3. Samråd (samrådsredogörelse) 4. Beskrivning av nollalternativet 5. Beskrivning av planerad verksamhet 6. Bedömningsgrunder (allmänna hänsynsregler, miljömål, miljökvalitetsnormer etc.) 7. Lokalisering 8. Platsens förutsättningar 9. Lokaliseringsalternativ (sammanfattning av lokaliseringsutredning) 10. Alternativa utformningar 11. Miljökonsekvenser Luft Vatten Buller och vibrationer Transporter Förbrukning av naturresurser Påverkan på landskapsbilden 18(19)

19 11.7. Kulturmiljö Naturmiljö och friluftsliv Mark Kemikalier Avfall Säkerhet och risker Påverkan vid byggnation och avveckling Samlad bedömning 19(19)

20 Lund Kävlinge Lomma lgr ä ns Staffanstorp Te rr ito ria Burlöv Malmö Svedala Utredningsområde Malmö Redovisning av riksintressen Bilaga 1 a Teckenförklaring Riksintresse Sjöfart Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Kustzon (lilla kartarutan) Lantmäteriet M2006/02876 Utredningsområde Malmö meter

21 () )( )( () () () () )( )( )( )( )( ns lgr ä ria Te rr () )( )( )( Natura 2000 SCI Natura 2000 SPA Utredningsområde Malmö Natura 2000 SCI = Sites of Community Interest Lantmäteriet M2006/02876 Natura 2000 SPA= Special Protected Areas meter )(() () )( () )( Strandskydd )( )( )( )( ()( ) )( )( () Teckenförklaring )( )( )( )( )( )( )( )( )( ()( ) () )( )( Bilaga 1 b () Utredningsområde Malmö Redovisning av områdesskydd () () () )( )( )( )( )( () )( () )( )( Svedala () )( )( )( )( )( )( )( () )( )( )( )( )( )( )( ( ) ( ) )( )( ( ) () () ( ) )( ) ( ) ( () () )( )( )( )()( )( ())( () )( )( ito )( () )( () )( )( )( )( )( )( )( Malmö )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( () () )( )( )( Burlöv )( () )( Staffanstorp () ))( ( () )( )( )( )( )( )( )( )( () )( )( () )( () )( () )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( Lomma )( )( ))( ( () )( )( )( )( )( )( )( Kävlinge )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( Lund