Underlag för samråd enligt miljöbalken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag för samråd enligt miljöbalken"

Transkript

1 Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Helsingborg samt uttag av kylvatten från Öresund E.ON Gasification Development AB Malmö Mars 2011

2 E.ON Gasification Development AB Malmö Sweco Environment AB Box Malmö Rapporten har upprättats av: Klas Andersson och Maria Liberg Kristiansson på Sweco Environment AB 2(19)

3 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter Inledning och bakgrund Lokalisering Lokaliseringsutredning Helsingborgs hamn Samrådsprocessen Verksamhetsbeskrivning Anläggningen Processbeskrivning Rest- och biprodukter Bränsle Emissionsbegränsande åtgärder Luft Vatten Buller Transporter Vattenverksamhet och vattenförsörjning Miljöpåverkan Luft Vatten Kemikalier Buller Avfall Mark Förebyggande av incidenter och olyckor Tidplan Tillståndsansökan Innehåll i kommande miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 1 Karta med riksintressen och områdesskydd 3(19)

4 1 Administrativa uppgifter Sökanden: Postadress: E.ON Gasification Development AB Malmö Organisationsnummer: Kontaktperson: Sigrid Ljungman Telefonnummer: E-post: Webb: Anläggningens lokalisering: Del av fastigheten Kopparverket 8, Helsingborg Planerad verksamhet: B - Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår (inklusive ett antal delprocesser) samt vattenverksamhet 2 Inledning och bakgrund E.ON planerar att bygga en anläggning för andra generationens biogasproduktion som ska ske genom förgasning av fasta biobränslen vid hög temperatur. Anläggningen planeras för en effekt om ca 200 MW, med en årlig produktion av ca 1,6 TWh biogas. Arbetet drivs i ett projekt benämnt Bio2G av E.ON Gasification Development AB. Biogas förknippas vanligtvis med den gas som produceras genom rötning av biologiskt material. Termisk förgasning av fasta biobränslen är ett alternativt sätt att producera biogas. Produktionen av biogas i Sverige uppgår i dagsläget till 1,5 TWh/år, och kommer huvudsakligen från rötningsprocesser. Det motsvarar ca 10 % av den totala energigasanvändningen i Sverige. Genom förgasning av biobränsle finns möjlighet att producera mycket större mängder biogas. Energigasbranschens bedömning är att upp till 59 TWh/år biogas skulle kunna utvinnas genom att förgasa biobränslen, som exempelvis restprodukter från skogen. Den totala biogaspotentialen blir därmed flera gånger större än från enbart rötning. 4(19)

5 EU har en målsättning att 10 % av bränslet i transportsektorn ska vara förnyelsebart till år Sveriges regering presenterade i mars 2009 en energi- och klimatproposition. Regeringens mål är bland annat att transportsektorn ska vara helt oberoende av fossila bränslen år 2030 och år 2050 ska Sveriges nettobidrag till koldioxidutsläppen vara noll. Ytterligare produktionsmöjligheter för biogas är väsentliga för att målen ska kunna nås. E.ON har genom forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram arbetat aktivt med förgasningsfrågor allt sedan 1990-talet. Den av E.ON (dåvarande Sydkraft) uppförda förgasningsanläggningen i Värnamo är ett exempel på en sådan demonstrationsanläggning. Tillsammans med Göteborg Energi driver E.ON ett biogasprojekt genom förgasning (GoBiGas-projektet), där målet är att bygga en demonstrationsanläggning för biogas genom förgasning av biobränsle som ska stå färdig i Göteborg vid början av Syftet med att bygga den nedan beskrivna anläggningen för produktion av biogas genom termisk förgasning är att göra tekniken kommersiellt gångbar med fokus på marknaden för fordonsbränsle. På längre sikt är E.ON:s vision att ersätta naturgas med förnyelsebara alternativ i befintligt energigasnät. 3 Lokalisering För att finna möjliga platser för en biogasanläggning har en lokaliseringsutredning genomförts under våren 2010 (av Sweco). Utredningen och dess slutsatser sammanfattas kort nedan. 3.1 Lokaliseringsutredning Den utförda lokaliseringsutredningen har syftat till att ta fram tänkbara lokaliseringsalternativ och värdera dessa. På detta sätt har den fungerat som vägledning för att klargöra vilket eller vilka alternativ som är lämpliga att arbeta vidare med. Lokaliseringsutredningar i samband med tillståndsansökningar enligt miljöbalken ska utföras med de allmänna hänsynsreglerna som grund. Där anges att en lämplig plats för en verksamhet eller åtgärd ska väljas med hänsyn till ändamålet. Detta för att orsaka minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. En rimlighetsavvägning ska göras, där nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ska jämföras med kostnaderna för sådana åtgärder. Utredningen i detta projekt har utförts i flera steg varav det första bestod i att avgränsa utredningsområdet till Skånes, Hallands och Västra Götalands län, i huvudsak väster om stamnätet för befintlig naturgasledning eller i nära anslutning till högtrycksgrenledningar till stamnätet. Avgränsningen föranleddes av den stora betydelse som anslutningsmöjligheterna till naturgasnätet och de eftersträvade möjligheterna till sjötransporter av bränslen har för projektet. 5(19)

6 För identifiering av möjliga lokaliseringsalternativ att utvärdera inom studien användes huvudsakligen information i kommunala översiktsplaner. Denna kompletterades med information och idéer som erhölls genom telefonkontakt med kommunala översiktsplanerare och andra tjänstemän i respektive kommuner. Ca 60 möjliga alternativ utreddes, som successivt minskades då platserna stegvis värderades utifrån olika aspekter. För värdering av respektive alternativ har i lokaliseringsutredningen följande legat till grund: Yta om ca m 2 för anläggning och minst m 2 för bränslelager Område klassat som industrimark i den kommunala översiktsplanen Fungerande logistikläge förutom hamn, även järnväg och väg Avståndet till närboende Närhet till stamnätet för naturgas Möjlighet för avsättning av värmeöverskott till exempel till fjärrvärmenät Studien resulterade i åtta alternativ. Efter värdering kvarstod sex förslag - fyra i Skåne och två i Halland - som bedömdes lämpliga och därför kunde vara aktuella för fortsatta studier och eventuella kommande samråd. Av dessa har E.ON, efter en något mer fördjupad analys och utvärdering, valt att gå vidare med ett fördjupat arbete och samråd i Helsingborg och i Landskrona. Arbetet syftar till att ta fram ett underlag för val av den mest lämpliga lokaliseringen för anläggningen och därefter ett underlag för en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (nedan kallad ansökan). 3.2 Helsingborgs hamn Lokaliseringsalternativet i Helsingborgs hamn ligger inom ett industriområde i direkt anslutning till befintlig industrihamn. Kemira Kemi AB med flera verksamhetsutövare har sin verksamhet där. Industriområdet förvaltas av IPOS (Industry Park of Sweden). En eventuell etablering i området kräver dialog med IPOS och befintliga verksamhetsutövare inom området. Det aktuella utredningsområdet framgår av figur 3.1 nedan. I utredningsarbetet för biogasanläggningen inklusive bränslelagret har framkommit att det behövs en yta om m 2 samt transportstråk till kaj och tillgång till kaj för lossning av fartyg. Det utredningsområde som är markerat i figur 3.1 visar IPOS hela industriområde. Hela utredningsområdet är inte avsett för biogasanläggningen, utan möjliga lokaliseringar för anläggningen och tillhörande bränslelager inom området kommer att undersökas. 6(19)

7 Figur3.1 Utredningsområde för biogasanläggning i Helsingborg. Helsingborgs stad har under 2010 antagit en ny översiktsplan (ÖP) och det aktuella området är utpekat för industri, teknisk försörjning och hamnverksamhet. I ÖP 2010 anges vidare att den södra delen av hamnen är det mest relevanta området för utveckling av hamnverksamheten. Där finns redan idag den så kallade bulkhamnen med goda logistikmöjligheter till väg och järnväg. Hamnen har tillräckligt djup för de fartyg som kan bli aktuella för bränsletransporter till biogasanläggningen. Befintliga järnvägsspår är förbundna med Västkustbanan, Skånebanan och Råådalsbanan. Området ligger ca 2 km från trafikplats Ramlösa med anslutning till väg E4/E6/E20. Stamnätet för naturgas ligger på knappt 5 km avstånd och en anslutning till detta finns inom industriområdet. 7(19)

8 Avsättningsmöjligheterna för producerad fjärrvärme bedöms som goda. Det samma gäller möjligheten till uttag av kylvatten genom närheten till Öresund. Inom IPOS industriområde hanteras kylvattenförsörjningen i ett gemensamt system och möjligheter för ytterligare uttag finns inom ramen för befintligt tillstånd för verksamheterna inom området. Närmast samlad bebyggelse ligger nära aktuellt utredningsområde. Möjliga placeringar av anläggningen inom området i förhållande till närboende kommer att utredas. Området ingår i riksintresse för högexploaterad kust där nyexploatering endast bör tillåtas i anslutning till befintlig tätort. Riksintressen och områdesskydd har också markerats på kartor, i bilaga 1. Den aktuella lokaliseringen ligger inom etablerat industriområde och bör därför inte innebära påtaglig skada på riksintresset. Inte heller närliggande riksintresseområden eller skyddade områden bedöms påverkas av en eventuell etablering. Delar av marken är förorenad vilket behöver studeras närmare för bedömning av eventuellt saneringsbehov inför eller i samband med en eventuell etablering. 4 Samrådsprocessen Samrådet inleds genom möte med Länsstyrelsen, Helsingborgs stad, Naturvårdsverket, Fiskeriverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. E.ON kommer även att genomföra samråd med de aktörer som bedriver verksamheter inom utredningsområdet, enskilda som särskilt berörs, övriga berörda myndigheter, närboende, föreningar, intresseorganisationer, allmänheten m.fl. Samråd kommer i olika omfattning ske via möten och skriftlig information. Inbjudan kommer att göras via brev/e-post samt för allmänheten via annons i dagspressen. Synpunkter kan lämnas i skriftlig form via brev eller e-post. 8(19)

9 5 Verksamhetsbeskrivning 5.1 Anläggningen För anläggning inklusive bränslelager behövs en yta av ca m 2. En principskiss över anläggningen, exklusive bränslelager, framgår av figur 5.1 nedan. Figur 5.1. Principiell utformning av en biogasanläggning baserad på förgasningsteknik 5.2 Processbeskrivning Med termisk förgasning menas att råvaran, i form av biobränsle, omvandlas under hög temperatur och tillförsel av syre, till en syntesgas. Genom efterföljande metanisering av denna gas produceras biogas. Biogas och naturgas har i grunden samma kemiska sammansättning och består huvudsakligen av metan. Biogasen betraktas dock som förnybar medan naturgasen är fossil. Biogas och naturgas kan distribueras i samma nät. Förgasningstekniken används i dag på många områden, men ännu inte för att i större skala framställa biogas. Principen för biogasframställning genom förgasning framgår av figur 5.2 nedan. 9(19)

10 Figur 5.2. Principskiss över biogasframställning genom förgasning Bränsleråvaran kommet till anläggningens bränslemottagning där den bereds och torkas. Efter torkning sker själva förgasningen av bränslet, vid en temperatur av ca 850 C och under 10 bars tryck. För detta krävs tillförsel av syre för att genom en partiell förbränning höja temperaturen. Förgasningen sker i en fluidiserad bädd, där bäddmaterialet kan utgöras av exempelvis dolomit (kalksten). Syntesgasen som produceras vid förgasningen består huvudsakligen av koloxid, vätgas och koldioxid. Den innehåller även en del andra ämnen, t.ex. tjäror och svavel, som tas bort i efterföljande reningssteg. Efter gasreningen komprimeras syntesgasen till ca 30 bars tryck. Gasen omvandlas därefter i metaniseringsdelen med hjälp av katalysatorer till en produkt som till mer än 95 % består av metan. I ett slutsteg avskiljs all koldioxid, gasen torkas och komprimeras till det tryck som behövs för att den ska kunna föras ut på naturgasnätet. Gasol kan behöva tillsättas för att gasen ska få samma energiinnehåll och egenskaper som den gas som finns i stamledningen för naturgas. En i processen integrerad panna behövs för att generera ånga till förgasnings- och metaniseringsprocesserna samt värme till bränsletorkningen. Bränslet till pannan består huvudsakligen av biobränsle, men pannan kommer även att utnyttja den restenergi i form av oförbränd aska som kommer ur förgasaren samt mindre strömmar av brännbara gaser från gasreningen. Pannans effekt kommer att uppgå till ca 40 MW tillfört bränsle. 10(19)

11 Anläggningen behöver också elenergi för syrgasverk och hjälputrustning, som pumpar och kompressorer. En del av denna elenergi kommer att genereras av en ångturbin som kopplas till anläggningens ångsystem. Anläggningens slutprodukt är biogas men även varmvatten som kan användas i fjärrvärmenät, med en effekt av ca 60 MW värme. Elproduktionen är MW vid fjärrvärmeleverans under vinterhalvåret och sommartid utan fjärrvärmeleverans MW, vilket är mindre än behovet om ca 25 MW varför elenergi måste tillföras. Drifttiden planeras att uppgå till ca timmar/år. 5.3 Rest- och biprodukter För rest- och biprodukter som uppkommer i förgasningsprocessen kan följande användningsområden vara aktuella. Aska från förgasaren och brännbara gaser från gasreningen kommer att användas som bränsle i pannan. Avskiljt svavel (som härstammar från biobränslet) från gasreningen kan användas för framställning av svavelsyra. Utbrända askor och förbrukat bäddmaterial kan användas för skogsgödsling (se vidare avsnitt 6.5) 5.4 Bränsle Bränsleråvaran utgörs av biobränsle, huvudsakligen trädbränsle som exempelvis avverkningsrester från skogen (som stubbar, grenar och toppar), bränsleved eller biprodukter från sågverk och massabruk (t.ex. spån och bark). Även råvaror från jordbruket (exempelvis halm och salix), vegetabiliska restprodukter från livsmedelsindustrin (som fröskal) samt trärester (t.ex. returträ) kan bli aktuella som bränslen. Bränslet bereds genom flisning eller huggning till lämplig storlek, varefter det torkas. Även pelletering eller brikettering kan bli aktuellt. I torkningsprocessen används varm luft eller varma rökgaser genererade i anläggningen. Bränslebehovet, uttryckt som energiinnehåll, bedöms till ca 2,6 TWh/år. Detta motsvarar en flisvolym av ca 3-3,5 miljoner m 3 (med 50 % fukthalt), med en vikt av ca 1 miljon ton. Bränslevikten kommer att variera beroende på energiinnehållet och fukthalten i det bränsle som för tillfället används. 11(19)

12 5.5 Emissionsbegränsande åtgärder För att begränsa emissioner till omgivningen planeras följande åtgärder att vidtas Luft För att begränsa utsläpp av stoft kommer avskiljningsanordningar att installeras. Mindre strömmar av brännbara gaser från processen kan användas som bränsle i pannan. Beträffande emissioner av gasformiga ämnen som kväveoxider, svaveloxider, kolmonoxid, koldioxid, metan och övriga flyktiga organiska föreningar (VOC) kommer reningsåtgärder att utredas och redovisas i en kommande tillståndsansökan Vatten Processvatten kommer att renas internt för att därefter avledas till recipienten (Öresund) eller det kommunala spillvattennätet. Dagvatten från bränslelager och övriga hårdgjorda ytor, kommer i nödvändig omfattning att passera olje- och slamavskiljare samt sedimentationsdamm innan avledning till recipienten eller det kommunala dagvattennätet. För släckvatten kommer ett särskilt uppsamlingssystem att anläggas för möjlighet till rening innan avledning till recipienten eller det kommunala dagvattennätet Buller För att begränsa uppkommande buller från anläggningen kommer fläktar, flistugg etc. i möjligaste mån att byggas eller kapslas in. 12(19)

13 5.6 Transporter Bränslet kommer till anläggningens bränslemottagning via fartyg, järnväg eller lastbil. Till anläggningen behövs en bränslemängd motsvarande ca 2,6 GWh per år. För närvarande bedöms att 1/3 av bränslet kommer att gå på respektive transportslag. Det medför i antal transporter ca: lastbilar/år, tågset/år, fartyg/år. 5.7 Vattenverksamhet och vattenförsörjning Biogasanläggningen medför ett behov av kylvatten, varvid uttag planeras från Öresund. Kylvattenbehovet uppgår normalt till ca m 3 /h, maximalt uttag bedöms vara ca m 3 /h. Biogasanläggningen genererar vid drift ett överskott av processvatten varför tillförsel av processvatten endast behövs i undantagsfall, vid start och underhåll. Tillkommande vatten för processändamål och sanitärt vatten erhålls från det kommunala nätet. 6 Miljöpåverkan Den påverkan på miljön som biogasanläggningen kan ge upphov till i form av emissioner m.m. sammanfattas nedan. I en kommande miljökonsekvensbeskrivning kommer effekter av utsläpp etc. att beskrivas och bedömas. 6.1 Luft Utsläpp till luft uppkommer huvudsakligen från den i förgasningsprocessen integrerade pannan, vid torkning av bränsle, samt från fackling. Vid start och stopp av processen samt vid driftstörningar förekommer fackling, när brännbar gas bildas som inte kan användas i processen. Biogasanläggningen ger upphov till luftemissioner på grund av bränslets innehåll av kväve, kol, svavel och metaller. Vid förbränning i pannan och vid fackling bildas kväveoxider från luftens kväveinnehåll. Luftutsläppen kommer huvudsakligen att bestå av kväveoxider, kolmonoxid, svaveloxider och stoft. 13(19)

14 Beträffande koldioxid uppkommer inget nettoutsläpp från anläggningen, då bränslet är förnyelsebart. Om svavel som avskiljs vid gasreningen kan användas för produktion av svavelsyra uppkommer endast ett mycket litet utsläpp av svaveloxider. Genom tekniska åtgärder kommer luftutsläppen av olika ämnen enligt ovan att begränsas (se även avsnitt 5.5). Utsläppen bedöms primärt inte komma att medföra överskridande av någon gällande miljökvalitetsnorm för utomhusluft. För att belysa vilka halter i omgivningen som olika ämnen från anläggningen ger upphov till, kommer meteorologiska spridningsberäkningar att utföras och ingå i en kommande ansökan. Biogasanläggningen bedöms inte ge upphov till några utsläpp av ämnen som medför lukt. Vid lagring och hantering av biobränsle kan dock lukt förekomma. Frågan kommer att utredas närmare i en kommande ansökan. Även vid transporter av bränsle till anläggningen, via lastbilar och sjöfart, uppkommer luftutsläpp, av främst kväveoxider, stoft och koldioxid. En utredning om utsläppen från transporter kommer att utföras och redovisas i en kommande ansökan. 6.2 Vatten Biogasanläggningen kommer att behöva rent vatten till processer och för sanitärt behov. Renvatten kommer att tas från det kommunala dricksvattennätet. I drift genererar anläggningen mer vatten än vad som förbrukas och med en effektiv vattenrening med recirkulation av renat vatten förutses inget eller litet behov av renvattentillförsel till processerna. Kylvatten tas ut från Öresund med ca m 3 /h. Det förbrukade kylvattnet släpps därefter tillbaka i Öresund. Ökad vattentemperatur kring utsläppspunkten för kylvattnet och eventuell påverkan på havsmiljön kommer att utredas och redovisas i en kommande ansökan. Anläggningen kommer att ge upphov till avloppsvatten som kan innehålla föroreningar. Avloppsvattnet består av vatten som kondenseras i processen (processavloppsvatten), dagvatten samt sanitärt spillvatten från kontor/servicebyggnad. Sanitärt avloppsvatten avleds till det kommunala spillvattennätet. Övrigt avloppsvatten renas internt innan det avleds till recipienten (Öresund) eller via det kommunala dagvattennätet. 6.3 Kemikalier Kemikalieanvändningen inom anläggningen utgörs i huvudsak av; tvättvätskor (vätskeformiga adsorbenter) som cirkulerar i slutna gasreningssystem, fasta adsorbenter och katalysatorer i slutna processkärl, tillsatser till pannvattnet för att motverka korrosion och till kylvattnet för att förhindra mikrobiell tillväxt, tvätt- och rengöringsmedel, oljor m.m. 14(19)

15 Dieselolja kommer att används till interna fordon. En förteckning över aktuella kemikalier och bedömd årsförbrukning kommer att tas fram och redovisas i en kommande ansökan. Flytande kemikalier kommer att förvaras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avloppsnät eller mark. 6.4 Buller Verksamheten kommer att ge upphov till ljud i närområdet. Anläggningen utformas så att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller vid nyetablering kan innehållas. Bullernivåerna från respektive processer inom anläggningen kommer att utredas och redovisas i en kommande ansökan. Vägtransporter till och från anläggningen kan komma att påverka trafikbullernivån i anläggningens omgivningar. Järnvägstransporter kan i någon mån lokalt påverka bullersituationen vid exempelvis lossning. 6.5 Avfall Specifikt avfall från förgasningen består av flyg- respektive bottenaska som kommer att lagras i silos, containrar eller dylikt. Detta minimerar risk för dammspridning till omgivningen. Flygaskan, som har ett betydande energiinnehåll, kommer att återanvändas som bränsle i pannan. Beträffande omhändertagande av aska från pannan är avsikten att askan till största delen ska återföras till skogen som kompensationsgödsling, d.v.s. för att kompensera det näringsbortfall som sker när biomassa avlägsnas ur skogen. Askan kan också användas för vitaliseringsgödsling, vilket innebär att försurningsdrabbad skogsmark gödslas. Detta kommer dock att bero på vilken typ av bränsle som används. Ifall det inte är möjligt att använda askan för gödsling kommer den att transporteras till en avfallsanläggning med tillstånd att motta sådant avfall. En alternativ möjlighet är att använda askan som fyllnadsmaterial vid anläggningsarbeten eller som råvara i cementindustrin. Övrigt uppkommet avfall kommer att sorteras i möjligaste mån för återanvändning och återvinning; brännbart avfall, metallskrot, plast, papper, wellpapp m.m. Det farliga avfallet utgörs huvudsakligen av spillolja som kommer att förvaras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avloppsnät eller mark. Förbrukade adsorbenter och katalysatorer hanteras slutet och återförs till tillverkare för återvinning eller skickas till destruktion. Även vid underhållsarbete i anläggningen kan farligt avfall uppkomma, t.ex. isoleringsmaterial. 15(19)

16 6.6 Mark Anläggningsarbeten kan komma att utföras på förorenad mark. Massor som behöver schaktas upp och som innehåller föroreningar i halter som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning, som avser industriområden m.m. (Naturvårdsverkets rapport 5976, 2009), kommer att tas omhand externt på auktoriserad anläggning för förorenad jord. En inventering av föroreningssituationen inom utredningsområdet kommer att utföras och redovisas i en kommande ansökan. Resultatet av inventeringen får avgöra om en miljöteknisk markundersökning behöver utföras, för att närmare belysa föroreningssituationen, innan eventuella anläggningsarbeten kan påbörjas. 7 Förebyggande av incidenter och olyckor Miljöriskerna med den beskrivna biogasanläggningen bedöms som relativt små. Hantering och förvaring av kemikalier kommer att ske på sådant sätt att risk för spill och läckage minimeras. För förgasningen krävs kontinuerlig tillförsel av syrgas som produceras i ett syrgasverk (luftsepareringsanläggning) som ingår i anläggningen. Även kvävgas produceras i luftsepareringsanläggningen, som används främst vid start och stopp för att spola ut brännbara gaser till förbränning i fackla. För att överbrygga driftstörningar i syrgasverket och som buffert vid start och stopp kommer även lager av flytande syrgas och kvävgas att ingå i anläggningen. Gasol kan behöva tillsättas för att gasen ska få samma energiinnehåll och egenskaper som den gas som finns i stamledningen för naturgas. Om gasol används krävs tillstånd för hanteringen enligt lagen, respektive förordningen, om brandfarlig och explosiv vara. Krav på hanteringen kan beroende av lagrad mängd komma att ställas enligt lag respektive förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Den lagringsvolym för gasol som kommer att behövas beror på naturgasens sammansättning i nätet. Sammansättningen är redan idag under snabb förändring mot allt högre metaninnehåll, vilket innebär allt mindre skillnad mot biogasen och mindre behov av gasoltillsats. Riskreducerande åtgärder för anläggningen avseende brand, explosion och utflöde av toxiska ämnen kommer att vidtas i enlighet med gällande regelverk och som resultat av kommande utredningar, som redovisas i en kommande ansökan. 16(19)

17 Nedan angivna riskreduceringsstrategier kommer att användas i tillämpliga delar, för att uppnå både en från samhällets och verksamhetens synpunkt acceptabel risknivå. Separation Sektionering Skyddsavstånd Övervakningssystem, anläggningen kommer att vara ständigt övervakad av operatör(er) i kontrollrum. Dessutom kommer periodisk rondering att utföras. Detekteringssystem Isolering av system/sektioner Inertering (spolning/fyllning med obrännbar gas till exempel kvävgas) Tryckavlastning Fackling av brandfarlig gas Zonindelning (klassning av utrymmen där explosionsrisk föreligger) Emergency Shut Down-system (ESD), ett automatiskt styr-, övervaknings-, och säkerhetssystem som oberoende av operatör tar anläggningen till säkert läge vid fel Brand- och explosionsskyddande åtgärder Organisatoriska åtgärder (övning, utbildning m.m.) 8 Tidplan Samrådprocessen beräknas pågå under våren Därefter kommer beslut tas om det lokaliseringsalternativ arbetet ska gå vidare med. En tillståndsansökan enligt miljöbalken för den valda lokaliseringen planeras att kunna lämnas in under Anläggningen beräknas kunna vara i drift år 2015, förutsatt att alla tillstånd erhållits. 9 Tillståndsansökan Ansökan kommer att avse miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet samt vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken. I ansökans miljökonsekvensbeskrivning kommer ett antal olika underlagsutredningar att ingå, till exempel gällande markföroreningssituation, meteorologiska spridningsberäkningar, ljudutredning, risker för omgivningen m.m. 17(19)

18 Ansökan kommer att omfatta en anläggning för produktion av biogas med en effekt om ca 200 MW, och med ett uttag av kylvatten från Öresund på upp till m 3 /h. 10 Innehåll i kommande miljökonsekvensbeskrivning Den i tillståndsansökan ingående miljökonsekvensbeskrivningen kommer preliminärt att omfatta följande avsnitt: Icke teknisk sammanfattning 1. Administrativa uppgifter 2. Inledning (syfte och bakgrund m.m.) 3. Samråd (samrådsredogörelse) 4. Beskrivning av nollalternativet 5. Beskrivning av planerad verksamhet 6. Bedömningsgrunder (allmänna hänsynsregler, miljömål, miljökvalitetsnormer etc.) 7. Lokalisering 8. Platsens förutsättningar 9. Lokaliseringsalternativ (sammanfattning av lokaliseringsutredning) 10. Alternativa utformningar 11. Miljökonsekvenser Luft Vatten Buller och vibrationer Transporter Förbrukning av naturresurser Påverkan på landskapsbilden 18(19)

19 11.7. Kulturmiljö Naturmiljö och friluftsliv Mark Kemikalier Avfall Säkerhet och risker Påverkan vid byggnation och avveckling Samlad bedömning 19(19)

20 Ängelholm Åstorp Helsingborg Bjuv Svalöv Utredningsområde Helsingborg: Redovisning av riksintressen Bilaga 1 a Teckenförklaring Riksintresse Naturvård Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Kustzon (lilla kartarutan) Lantmäteriet M2006/02876 Utredningsområde Helsingborg meter

21 Ängelholm Åstorp Helsingborg Bjuv Svalöv Utredningsområde Helsingborg: Redovisning av områdesskydd Bilaga 1 b Teckenförklaring )( Strandskydd Naturreservat Utredningsområde Helsingborg )( () )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( )( () )( )( () )( )()( () ()())( )( meter () 500 () )( )( )()( )()( )()()()()( )()()( )()()( )( () () )( )( )( )( () )( )( )( )( () )( )( () )( )( )( )( )( )( () )( )( )( )( Lantmäteriet M2006/02876 () )( () )( () )( )( )( )( () )( )( )( )( () )( )(

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund E.ON Gasification Development AB 205 09 Malmö Maj

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Verksamhetens namn Organisationsnummer Adress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Postadress Faktureringsadress

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 2014-04-15 Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 Ewerman AB Knut Påls väg 9 256 69 Helsingborg Telefon: 042 490 11 00 Fax: 042 490 11 53 Hemsida: www.ewerman.se Verksamhetsutövaren. Ewerman AB Anläggningsnummer:

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Del av Österby 28:6 m.fl. (Dala Biogas) Säters kommun, Dalarnas län

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Del av Österby 28:6 m.fl. (Dala Biogas) Säters kommun, Dalarnas län SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Del av Österby 28:6 m.fl. (Dala Biogas) Säters kommun, Dalarnas län HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 Underlag för samråd avseende ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för mellanlagring av avfall och farligt avfall vid Må avfallsanläggning inom fastigheten Må 1:3

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN BEGÄRAN OM KOMPLETTERING 1(1) 2012-06-26 500-11875-2012 STRÅLSÄKERHETS MYNDIGHETEN Vår referens Enheten for Samhällsskydd och Beredskap Gert Jacobsson 040/044-25 23 33 Strålskyddsmyndigheten!

Läs mer

Handläggningstider Miljöprövningsenheten och Miljöprövningsdelegationen Skåne

Handläggningstider Miljöprövningsenheten och Miljöprövningsdelegationen Skåne Handläggningstider Miljöprövningsenheten och Miljöprövningsdelegationen Skåne Tillbaka blick 2012-03-15 Ny organisation 2012-04-16 Kick-off Lean 2012-06-01 Team-indelning 2013-03-01 Cold-case grupp ersätter

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet Sid 1 (5) Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar Har du frågor? Samhällsbyggnad Gävle Telefon 026-17 80 00 samhallsbyggnad@gavle.se Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Verksamhet vid Setra Trävaror AB i Skutskär Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende befintlig anläggning för tillverkning av träprodukter, Älvkarleby kommun

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

NATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

NATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas NATURGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om naturgas Naturgasen är den största energigasen i Sverige. Hälften av naturgasen används inom industrin. Den är också viktig vid produktion

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Mottagande och inblandning av kolhydratrika avfallsprodukter

Mottagande och inblandning av kolhydratrika avfallsprodukter SAMRÅDSUNDERLAG Handläggare Anitha Jacobsson Tel +46 10 505 12 04 Mobil +46705204014 Anitha.Jacobsson@afconsult.com Datum 2014-12-10 Uppdragsnummer 701011 Kund Lantmännen Agroetanol AB Mottagande och inblandning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

Samrådsredogörelse. Bilaga 3 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande reningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-12-22

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 1 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Martin Valleskog Box 4414 8-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 12 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21 Svenska Gasföreningen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Biogas i Falkenberg. Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda

Biogas i Falkenberg. Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda Biogas i Falkenberg Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda samt Detaljplan för del av Hällarp 1:8 - Kortfattad programhandling upprättad 7 nov 00 Falkenbergs kommun/ Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer