Innehåll. 1 Inledning Administrativa uppgifter 1. 2 Vision och syfte 2

Transkript

1

2 Innehåll 1 Inledning Administrativa uppgifter 1 2 Vision och syfte 2 3 Bakgrund E.ONs värmeverksamhet i Stockholmsregionen Ökat behov 3 4 Lokalisering Alternativa lokaliseringar Planförhållanden Områdesbeskrivning 6 5 Planerad verksamhet 7 6 Förväntad miljöpåverkan Faktaruta om tillståndsprocessen 9 Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), förslag

3 1 Inledning E.ON Värme Sverige AB är en av Sveriges största leverantörer av värme, med verksamhet i ett 45-tal fjärrvärmenät och 800 värmeanläggningar, från Bara i söder till Vilhelmina i norr. Här ingår även värmeverksamheten i nordvästra Stockholm där det nu finns behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. Det är tänkt att ske genom att, i ett bränsle- och kretsloppssamarbete med Ragn-Sells, bygga en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning. Den nya anläggningen möjliggör även en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands- Bro och Håbo kommuner. Detta underlag ligger till grund för den samrådsprocess som nu inleds. Samrådet sker i enlighet med Miljöbalken 6 kap med kommuner, länsstyrelse, övriga myndigheter, närboende och organisationer samt med allmänheten. Det syftar till att i dialog hämta in synpunkter inför arbetet med att ta fram en tillståndsansökan. En redogörelse över samrådet kommer, tillsammans med en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), att ingå som delar i den ansökan om tillstånd E.ON Värme Sverige AB kommer att lämna in till Miljödomstolen i Nacka under Frågor i ärendet besvaras av Carl-Uno Lindin, miljösamordnare, E.ON Värme Sverige AB, telefon , e-post: carl-uno.lindin@eon.se. Det går också bra att skicka e-post till kretsloppsenergi@eon.se. Information om planerna finns också på Administrativa uppgifter Sökande E.ON Värme Sverige AB Adress Malmö Organisationsnummer Kontaktperson Carl-Uno Lindin, miljösamordnare telefon e-post carl-uno.lindin@eon.se SNI-kod huvudbransch A Fastighetsbeteckning Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 Fastighetsägare Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund 1

4 2 Vision och syfte För E.ON som energiaktör står hållbarhet i fokus med integrerade lösningar för el, värme, biogas, kyla, avfall och effektiv energianvändning. Ett hållbart samhälle handlar inte bara om ny teknik utan mer om att ha ett systemkunnande där man sammanför olika sorters teknik för att, till exempel, lösa energiförsörjningen på ett hållbart sätt. Dialog och branschöverskridande är även det viktiga samarbetsformer. E.ON Värme Sverige AB driver idag flera sådana samarbeten med kommuner som t.ex. Mora, Malmö och Norrköping, men även med företag. Att energifrågans betydelse för en hållbar samhällsutveckling är stor ser vi många exempel på. Det konstateras bland annat i den strategi som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat fram kring Stockholmsregionens energiomställning. Energi- och klimatfrågan finns också integrerade i arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för att ta fram. Genom en avfallseldad kraftvärmeanläggning i ett kretsloppsbaserat energisamarbete vid Ragn-Sells avfallsbehandlingsanläggning på Högbytorp får regionen ett samverkansprojekt i linje med energistrategin för Stockholms län. Anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar genom att avfall, som kan utgöra bränsle för anläggningen, redan hanteras på Högbytorp och att också restprodukterna från avfallsförbränningen omhändertas där. Det i sin tur innebär en minskning av den typen av transporter till och från avfallsbehandlingsanläggningen. Dessutom främjar nationella och internationella mål samtidig produktion av el- och fjärrvärme. 3 Bakgrund 3.1 E.ONs värmeverksamhet i Stockholmsregionen E.ON är en av fjärrvärmeaktörerna i Stockholmsregionen med verksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av regionen. E.ON Värme Sverige AB äger och driver fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro och Bålsta tillsammans med Håbooch Upplands-Bro kommuner i det gemensamt ägda bolaget E.ON Mälarkraft Värme AB. Utöver detta driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Järfälla kommun. Verksamheterna består av många små anläggningar för produktion av värme med tillhörande, separata, fjärrvärmenät (se fig. 1). Genom förvärv äger E.ON, sedan 2006, anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme i Vallentuna, Österåker och Vaxholms kommuner. 2

5 Figur 1. E.ONs fjärrvärmeverksamhet i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner 3.2 Ökat behov Regionen är expansiv och en kontinuerlig inflyttning pågår. Befolkningen söker sig till landsortsnära kommuner inom pendlingsavstånd till storstaden. Nya handelscentra växer upp och företagsetableringar följer på detta. Med befolkningstillväxten ökar behovet av energi- och uppvärmningslösningar som är långsiktiga - både med hänsyn till miljö och till ekonomi. Dagens många små produktionsanläggningar, som i flera fall nått sin tekniska livslängd, och med begränsningar i produktionskapaciteten, räcker inte till för den expansion av fjärrvärme och el som krävs. I systemet finns också en sårbarhet genom att anläggningarna drivs i separata nät. Flera av produktionsanläggningarna ligger dessutom olämpligt till genom att de är centralt belägna inne i samhället, nära bostadsområden och centrumbildningar, något som medför tung trafik på olämpliga platser. 3

6 E.ON Värme Sverige AB planerar därför att bygga en kraftvärmeanläggning, som producerar el och fjärrvärme, vid Högbytorp för att ta tillvara energin ur avfall genom förbränning. Avfall som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Den nya anläggningen möjliggör även en sammankoppling av fjärrvärmenäten i Järfälla, Kungsängen, Bro och Bålsta (se fig. 2). Figur 2. Illustration av ett tänkt framtida sammankopplat fjärrvärmenät med färre produktionsanläggningar Inom E.ON finns lång erfarenhet, bland annat vid kraftvärmeanläggningen i Norrköping, av att producera el och fjärrvärme baserat på avfallsbränslen. Erfarenheterna är mycket goda, och i Norrköping produceras el, värme och processånga till intilliggande tillverkningsindustri med hög miljöeffektivitet och tillgänglighet 4

7 4 Lokalisering Utrymmesbehovet för den planerade kraftvärmeanläggningen, inklusive bränslehantering, är cirka m 2. För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har E.ON initialt studerat översiktsplaner och fört diskussioner med planenheterna i Upplands-Bro, Järfälla och Håbo kommuner. 4.1 Alternativa lokaliseringar De platser som studerats i de aktuella kommunerna redovisas i nedanstående karta (fig. 3). Ur Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket, Gävle Medgivande MEDGIV Figur 3. Alternativa lokaliseringar för en ny kraftvärmeanläggning 5

8 Upplands-Bro kommun Högbytorp Stenbrottet Bro-Vallby 1:9 Norrboda-Tibbleskogen Pettersborg Brunna Industriområde Håbo kommun Bålsta, Dragets trafikplats nordost om E18 Järfälla kommun Säbyverket Västra Slammertorp Av avgörande betydelse i val av lokaliseringsplats är att anläggningen ska ha begränsad omgivningspåverkan samt att den är logistiskt väl placerad när det gäller transporter och infrastruktur samt i förhållande till fjärrvärmenät, elnät och närhet till kunder. Högbytorp är det område som bedöms mest fördelaktigt, baserat på hittills kända fakta. Övriga alternativ bedöms vara mindre lämpliga. Detta på grund av deras närhet till bostäder och i något fall naturreservat, men även sett ur tillgänglighetsaspekten när det gäller tillgång till infrastruktur/logistik. En stor fördel är de bränsle- och kretsloppssynergier som kan uppnås vid Högbytorp. 4.2 Planförhållanden Området för alternativet vid Högbytorp är inte detaljplanerat. Upplands-Bro kommun har fattat beslut om att starta planprocessen för det område som krävs för en kraftvärmeanläggning vid Högbytorp. 4.3 Områdesbeskrivning Marken ägs av Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund. Området är beläget i direkt anslutning till Ragn-Sells verksamhetsområde. Avståndet till närmaste permanenta bostäder är cirka 1000 meter åt sydost (se fig 4). Högbytorp tillhör Sätrabäckens avrinningsområde. Sätrabäcken går samman med Brobäcken och mynnar slutligen ut i Broviken i Mälaren, vilket är ett Natura 2000-område. 6

9 Ur Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket, Gävle Medgivande MEDGIV Figur 4. Avstånd från Högbytorp 5 Planerad verksamhet Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el. Anläggningen kommer bland annat att bestå av en ångpanna, turbin, rökgasreningssystem, rökgaskondensering och system för beredning och hantering av bränslen. De bränslen som ska användas är avfallsbränslen i form av hushållsavfall och verksamhetsavfall. För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt avgivna effekten ligga på mellan 85 och 110 MW. Den totala bränslemängden beräknas komma att bli ca ton per år. Produktionen bedöms vid driftsstart bli cirka 430 GWh värme och 160 GWh el, i ett sammankopplat fjärrvärmenät. 7

10 6 Förväntad miljöpåverkan För att minimera utsläpp till luft kommer anläggningen att byggas med bästa tillgängliga teknik. Det handlar bland annat om kväveoxider, stoft, svaveldioxid och koldioxid, som bildas vid förbränning. För att utnyttja så mycket som möjligt av energin i rökgaserna kommer anläggningen att förses med rökgaskondensering ur vilken energi återvinns och ett kondensat uppstår. Kondensatet kommer att tas om hand och renas, med bästa tillgängliga teknik. Målet är att återanvända det till olika processer i anläggningen. Det innebär att man också minimerar utsläpp av vatten till recipienten. Risk för buller och lukt bedöms som liten då mottagning av avfallsbränslen och bränsleberedning samt viss lagring kommer att ske inomhus. Lagring av bränslen kommer också att ske utomhus på hårdgjord yta. Det hushållsavfall som lagras utomhus kommer förvaras inplastat i balar. Transport av avfallsbränslen till anläggningen kommer att ske med lastbil. Med den nya kraftvärmeanläggningen kan fjärrvärme ersätta lokala uppvärmningsformer - som elvärme (direktverkande respektive vattenburen) och oljepannor. Elförbrukningen i samband med fjärrvärmeproduktion kommer att minska genom att de eldrivna värmepumparna som idag ingår i fjärrvärmesystemet inte längre kommer att behöva användas. Tanken är, som tidigare nämnts, att flertalet av de mindre centralt belägna produktionsanläggningarna ska ersättas av den nya kraftvärmeanläggningen vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter inne i tätorterna samt bättre visuell närmiljö. 8

11 6.1 Faktaruta om tillståndsprocessen För den planerade avfallseldade kraftvärmeanläggningen krävs tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, ett tillstånd som utfärdas av Miljödomstolen i Nacka. Avfallsförbränningsanläggningar omfattas generellt av en omfattande lagstiftning som bland annat reglerar utsläpp till luft och vatten. För att få tillstånd krävs en ansökan. Ansökan föregås av en samrådsprocess för den planerade verksamheten och dess miljökonsekvenser. Det är noga reglerat vilka man ska samråda med. Ansökan ska bland annat innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Under hela samrådet men även efter att ansökan har lämnats in till Miljödomstolen kommer det att ges flera tillfällen att lämna synpunkter och ställa frågor. Miljödomstolen fattar därefter beslut. Ett tillstånd kommer att innehålla villkor för verksamheten, bland annat för utsläpp till luft och vatten. Förutom E.ONs egenkontroll kommer även tillsynsmyndigheten, som kommer att vara kommunen, att kontrollera att villkoren efterlevs. 9

12 Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - förslag Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning Verksamhetsbeskrivning Områdesbeskrivning Alternativa lokaliseringar Emissioner från anläggningen Transporter Summering av emissioner Alternativa lösningar för att minska miljöpåverkan (inkl BAT) Lokala miljökonsekvenser Regionala miljökonsekvenser Globala miljökonsekvenser Överensstämmelse med miljömål (lokala, regionala och nationella) Bilagor till MKB Teknisk beskrivning Miljökvalitetsnorm EU-direktiv och nationella miljömål Samrådsredogörelse Särskilda utredningar - Lokaliseringsutredning - Spridningsberäkningar - luft - Miljöriskanalys - Påverkan på vattenrecipient - Ljudutredning - Transportutredning 10