Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG

Transkript

1 Datum: Adress: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten Göteborg Samrådsunderlag inför kommande tillståndsprövning avseende uppförande av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk inom del av fastigheten Värmekällan 1 i Skövde. Skövde Värmeverk AB avser att inom del av fastigheten Värmekällan 1 Skövde låta uppföra ett biobränsleeldat kraftvärmeverk dimensionerad för en maximal tillförd effekt av 45 MW. Det planerade projektet är tillståndspliktig enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899), verksamhetskod 40.50, varvid Skövde Värmeverk AB avser att söka tillstånd enligt miljöbalken. Skövde som ovan Skövde Värmeverk AB. Håkan Johansson (driftschef)

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa uppgifter Verksamhetskod BAKGRUND VERKSAMHETENS OMFATTNING LOKALISERING ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Värmeproduktionsutrustning Bränslehantering MILJÖPÅVERKAN Utsläpp till luft Utsläpp av kondensat Avfall Buller Transporter... 11

3 3 1 Allmänna uppgifter 1.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Skövde Värmeverk AB Organisationsnummer: Platsnamn: Värmekällan, Block 4 Utdelningsadress: Skövde Värmeverk AB Energivägen SKÖVDE Ansvarig för verksamheten: Carl-Johan Andersson (VD) Telefonnummer: , Kontaktperson (miljöfrågor): Håkan Johansson (driftchef) Telefonnummer: , hakan.r.johansson@skovde.se Kommun: Län: Tillsynsmyndighet: Skövde Västra Götaland Miljönämnden Östra Skaraborg 1.2 Verksamhetskod Verksamheten kommer att omfattas av nedanstående verksamhetskod enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899): (B) Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller

4 4 2 Bakgrund Under 2012, som låg nära ett normalår, uppgick den totala fjärrvärmeproduktionen för Skövde Värmeverk AB till ca 460 GWh. I Skövde tätortsnät producerades ca 420 GWh fjärrvärme under 2012 fördelat på 48 % biobränslen, 40 % avfall och 11 % olja. Med anledning av den förhållandevis stora andelen oljeproducerad fjärrvärme (ca 50 GWh) avser bolaget att låta uppföra ett helt nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, benämnt Block 4. Anläggningen, som avses uppföras i anslutning till det befintliga avfallseldade värmeverket Värmekällan, kommer totalt producera ca 185 GWh per år, fördelat på 140 GWh värme och 45 GWh el. Projektet innebär att minst 40 GWh fossil eldningsolja ersättas med förnyelsebara fasta biobränslen. Resterande ca 10 GWh fossilproducerad fjärrvärme kommer att produceras via bioolja, varvid man avser att låta konvertera två stycken oljepannor på Volvo från eldningsolja 1 till bioolja. Den nya kraftvärmeanläggningen kommer påverka driften vid de övriga anläggningarna i Skövde. Idag krävs att oljepannorna startas redan vid +1 ºC för att tillgodose fjärrvärmebehovet. Efter byggnation av Block 4 kommer fjärrvärmebehovet via avfall och biobränslen kunna tillgodoses ända ner till -7 C, därefter erfordras att de konverterade biooljepannorna på Volvo startas. Vidare kommer kraftvärmeverket medföra att fjärrvärmeproduktionen vid Lövängsverket reduceras med ca 80 GWh per år. Tidplanen är att markarbetena skall kunna påbörjas försommaren 2014 för att anläggningen skall kunna tas i drift under hösten 2015.

5 5 3 Verksamhetens omfattning Skövde Värmeverk AB är ett av fem bolag i koncernen Skövde Stadshus AB. Koncernen är helägd av Skövde kommun. Bolaget skall anlägga, äga och driva fjärrvärmeanläggningar, fjärrvärmenät och andra miljövänliga anläggningar för energiproduktion samt äga aktier och andelar i bolag inom branschen. Skövde Värmeverk AB driver nio stycken anläggningar för produktion av fjärrvärme. Fjärrvärmenätet är ca 12 mil långt och finns i Skövde tätort, Skultorp, Stöpen, Timmersdala och Tidan. Baslastanläggningen för energiproduktionen i Skövde tätortsnät är Värmekällan som använder avfall som bränsle. Under vinterperioden samt vid underhållsarbeten vid Värmekällan, så används pannorna vid Lövängsverket som är en biobränsleanläggning. Bränslet vid de mindre produktionsanläggningarna i samhällena utanför centrala Skövde utgörs av pellets eller briketter. Därutöver finns reserv- och spetslastkapacitet i form av oljepannor. Planerad tillståndsansökan kommer att avse tillstånd till uppförande och drifttagning av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk dimensionerat för en maximal tillförd effekt av ca 45 MW. I nedanstående tabell framgår befintlig pannkapacitet för Skövde tätort. Tabell 1. Tillgänglig pannkapacitet Produktionsenhet Bränsle Avgiven effekt MW Tillförd effekt MW Lövängsverket panna 1 WRD-olja Lövängsverket panna 2 WRD-olja Lövängsverket panna 3 Biobränslen 20+5 *) 22,5 Lövängsverket panna 4 Biobränslen 20+5 *) 22,5 Värmekällan Avfall 18+3 *) 21 P4 panna 1 Eo1 10,2 11,1 P4 panna 2 Eo1 10,2 11,1 P4 panna 3 Eo ,7 Lönnen panna 1 WRD-olja 9,3 10,3 Lönnen panna 2 WRD-olja 9,3 10,3 Lönnen Panna 3 WRD-olja 4,6 5,0 Totalt - 204,6 214,5 *) Rökgaskondensering Den totalt tillgängliga panneffekten i hela fjärrvärmenätet är således ca 205 MW, fördelat på 71 MW biobränslen och 134 MW eldningsolja. Efter utbyggnaden av block 4 kommer ytterligare ca 25 MW biobränslebaserad fjärrvärme att finnas tillgängligt, vilket kommer innebära att andelen oljeproducerad fjärrvärme minskar väsentligen. Målsättningen är att minst 95 % av den producerade fjärrvärmen skall ske via förnyelsebara biobränslen. Bränslet kommer att utgöras av fuktiga biobränslen i form av grot och stamvedflis, men även av biprodukter från sågverk i form av bark, spån och flis. Eventuellt kan det även bli aktuellt med torv.

6 6 4 Lokalisering Värmekällan är beläget inom Timboholms industriområde, lokaliserat i sydöstra delen av Skövde. Den nya kraftvärmeanläggningen, som avses uppföras inom del av fastigheten Värmekällan 1, på vilken den avfallseldade kraftvärmeanläggningen finns idag. Karta över centrala Skövde Fastigheten Värmekällan 1 är i gällande detaljplan uppdelad i två användningsområden, den västra delen har beteckningen E 1 ( Avfallsförbränningsanläggning ) och den östra delen beteckningen Lager med högsta tillåtna byggnadshöjd av 12 m. Avsikten är att detta område skall styckas av och bilda en egen fastighet och samtidigt planläggas för kraftvärmeproduktion. Detaljplan för Värmekällan 1

7 7 5 Anläggningsbeskrivning 5.1 Värmeproduktionsutrustning Anläggningen kommer att omfatta en biobränsleeldad ångpanna dimensionerad för en tillförd effekt av högst 35 MW, anläggningen kommer inte att omfattas av några oljepannor. Anläggningen med tillhörande kringutrustning kommer huvudsakligen att bestå av nedanstående delar: Bränslehantering: Bränsleficka för lagring av fuktiga biobränslen med tillhörande utrustning för bränsletransport till förbränningsugnen. Förbränningsugn: Förugn dimensionerad för en tillförd effekt av högst 45 MW. Panna: Ångpanna dimensionerad för en avgiven effekt av ca 40 MW. Rökgaskondensor: Rökgaskondensor som vid maximal panneffekt ger ett effekttillskott av ca 6 MW. Reningsutrustning: Stoftavskiljningsutrustning i form av elektrofilter eller textilfilter som garanterar att stoftemissionen understiger 35 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2. Askhantering: Automatisk utmatning av bottenaska från ugn och flygaska från stoftavskiljare till container eller askkasun. Skorsten: Erforderlig skorstenshöjd kommer att beräknas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 90:3. Mätutrustning: För kontinuerlig reglering av förbränningen kommer anläggningen att förses med en fast installerad O 2 -mätare som har till uppgift att reglera lufttillförseln till ugnen för att erhålla en optimal förbränning. Därutöver kommer kontinuerlig mätning av kolmonoxid ske. Anläggningen kommer även att omfattas av förordningen om NOx-avgift varvid fast utrustning för kontinuerlig O 2 - och NOx-mätning kommer att installeras. Vidare kommer troligen även utrustning för NOx-reducering installeras. Reducering kommer att ske genom selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR), vilket innebär att ammoniak eller urea tillsätts i förbränningsugnen. Med denna teknik kan NOx-utsläppet normalt reduceras med %. Utöver ovanstående utrustning kommer anläggningen att innefatta en ångturbin för elproduktion dimensionerad för en effekt av ca 10 MW.

8 8 5.2 Bränslehantering Biobränslet kommer endast att utgöras av rent träavfall i form av grot samt biprodukter från sågverk (bark, spån och flis) med en fukthalt av ca %. Bränslet kommer således inte att utgöras av träavfall från behandlat virke. Med behandlat menas impregnerat, målat, lackat eller på annat sätt behandlat virke som kan medföra att bränslet innehåller förhöjda halter av tungmetaller eller halogenföreningar än vad som är normalt förekommande i rena biobränslen. Eventuellt kan det även bli aktuellt med viss inblandning av torv. Bränslelagring kommer att ske i en bränsleficka. Förutom den inbyggda bränslefickan erfordras även stacklagring utomhus, vilket kommer att ske på asfalterade ytor. Därutöver kommer även stamved lagras och flisas på området, vilket endast kommer att ske under dagtid.

9 9 6 Miljöpåverkan 6.1 Utsläpp till luft Miljöpåverkan från värmeproduktion via biobränslen utgörs huvudsakligen av utsläpp till luft främst i form av stoft, NO x, CO och CO 2. Förbränning av biobränslen, som ingår i det naturliga kretsloppet, medför dock ej något nettobidrag av växthusgaser till atmosfären varvid utsläppet av CO 2 från biobränslen ej redovisas. Utsläppsmängden är direkt knutet till mängden producerad energi samt till hur drift och underhåll av anläggningen sköts. För beräkning av emissioner till luft har följande specifika utsläpp antagits: Tabell 2. Förväntade specifika emissioner. Parameter Specifika utsläpp (mg/mj tillfört) Stoft 15 CO 100 NO x 100 I tabell 3 nedan redovisas beräknade utsläpp från anläggningen vid en total energiproduktion motsvarande ca 185 GWh/år. Tabell 3. Beräknade utsläpp till luft. Parameter Utsläppsmängd (ton/år) Stoft 10 CO 67 NO x 67 I sammanhanget bör noteras att ovanstående utsläppsmängder inte utgör någon nettoökning, eftersom den planerade biobränsleeldade kraftvärmeanläggningen ersätter motsvarande mängd oljeproducerad fjärrvärme. Den stora miljövinsten med detta projekt är att mängden fossil koldioxid kommer att reduceras med ca ton årligen.

10 Utsläpp av kondensat Uppkommet kondensat från rökgaskondenseringen avses släppas till det kommunala dagvattennätet. Mängden kondensat uppgår normalt till knappt 1 m 3 /MWh kondenseringsenergi, vilket innebär en kondensatmängd av ca m 3 /år. Rökgaskondensering har normalt en renande effekt avseende bl.a. stoftutsläpp till luft varvid stoftet i rökgaserna binds i det vid kondenseringen uppkomna kondensatet. Avskilt slam, som utgörs av flygaska (stoft), kommer att tas omhand med övrig botten- och flygaska. För att reducera ingående stofthalt till kondensorn, och därvid halten suspenderade ämnen i kondensatet, kommer stoftavskiljningsutrustning i form av elektrofilter installeras före rökgaskondensorn. Detta får som positiv miljöeffekt att halten suspenderade ämnen i kondensatet blir mycket lågt. Erfarenheter från motsvarande anläggningar har visat att halten suspenderade ämnen i kondensatet klart understiger 10 mg/l. För kontroll av ph i utgående kondensat kommer kontinuerlig ph-mätning att ske och vid behov ph-justering. 6.3 Avfall Uppkommet avfall kommer huvudsakligen att utgöras av flyg- och bottenaska från biobränsleeldningen. Askan kommer att utgöras antingen som våtaska eller som torraska. I den mån det blir aktuellt med asklagring kommer lagringsplatsen att utformas på sådant sätt att nederbörd från omkringliggande ytor inte leds in till lagringsytan. Normalt uppkommer inget lakvatten då det i samband med att härdningsprocessen startar bildas en skorpa på askhögens yta varvid nederbörd i princip rinner av askhögen. Askan innehåller främst metaller och näringsämnen. Askan kommer på något sätt nyttiggöras varvid det troligen blir aktuellt med askåterföring till skogsmarker, alternativt komma till användning vid framställning av exempelvis anläggningsjord, konstruktionsmaterial vid väggbygge etc.

11 Buller De dominerande bullerkällorna för denna typ av verksamhet, som kan upplevas som störande av omgivningen, utgörs främst av bränsletransporter till och från anläggningen samt av fläktljud, främst från skorstenstoppen. Anläggningen kommer att förses med frekvensstyrda fläktar och motorer, vilket normalt innebär att fläktljudet minimeras. Periodvis kan det även förekomma flisning, detta kommer dock endast att ske enstaka dagar och då endast under dagtid. Buller från verksamheten, i vad mån det härrör från bolagets verksamhet, kommer att begränsas på sådant sätt att det ekvivalenta ljudbidraget till närmaste bostäder som riktvärde inte överstiger: 50 dba vardagar dba natt dba övrig tid Bullernivåerna är i enlighet med SNV:s Allmänna Råd och Riktlinjer "Externt Industribuller" (RR 1978:5) för nyetablerad verksamhet. 6.5 Transporter Transporter till och från anläggningen kommer huvudsakligen att utgöras av bränsletransporter. Till övervägande del kommer transporterna att ske via riksväg 26 och in på Södra Aspelundsvägen och Energivägen. Antalet transporter beräknas som mest kunna uppgå till ca 1500 st per år, varav merparten sker under vinterhalvåret då värmebehovet är som störst. Någon risk för störningar till omgivningen från dessa lastbilstransporter bedöms inte föreligga då transporterna inte behöver passera genom några bostadsområden.