Del av FROAFÄLLE 2:1 - fjärrvärmeverk

Transkript

1 ANTAGANDEHANDLING - NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av FROAFÄLLE 2:1 - fjärrvärmeverk i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län Plankarta med illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Miljökonsekvensbeskrivning

2 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av FROAFÄLLE 2:1 - fjärrvärmeverk i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget hör denna beskrivning, plankarta i ett blad med bestämmelser och illustration, genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse, utlåtande och miljökonsekvensbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG E.ON har de senaste åren byggt ut fjärrvärmenätet i Älmhult och anslutit villor och industrier samt IKEA:s centrallager. E.ON har under en längre tid utrett möjligheterna för ny produktionsanläggning med biobränsle då den befintliga produktionsanläggningen på Torngatan är i behov av reinvesteringar och behöver utökas. En ny lokalisering med placering i södra delarna av samhället innebär ökade möjligheter för ny produktionsanläggning och hantering av biobränslen. Därför planerar E.ON en ny modern produktionsanläggning med en total tillförd effekt av högst 14 MW. E.ON vill även ha möjligheten att under säsongen kunna lagra biobränsle i form av timmer och flis i anslutning till den nya produktionsanläggningen. Anläggningen kräver en tomtyta på ca m². Den hittills oexploaterade marken intill Södra Ringvägen, som är en del av fastigheten Froafälle 2:1, anses vara den mest lämpliga placeringen av flera undersökta alternativ. Syftet med planförslaget är att en ny detaljplan kan prövas som ger möjlighet att bygga en produktionsanläggning med biobränsle på del av Froafälle 2:1. PLANDATA Läge Planområdet ligger på mark som idag är obebyggd och som i översiktsplanen gränsar i söder till ett område för framtida industri/handel. Planen innebär en utbyggnad av industriområdet Froafälle söderut. Planområdet gränsar i öster mot väg 23. I väster sammanfaller plangränsen med IKEA:s fastighet där IT-centralen finns placerad. I norr gränsar planområdet mot Södra Ringvägen. Avgränsningen mot söder har styrts av markbehovet för värmeverket och en vilja från kommunens sida att skapa en fastighetslinje som ligger i de intilliggande fastigheternas förlängning. För att undvika fastighetsreglering och en fördröjd planprocess, skapas i norra delen av fastigheten, en linje vinkelrät mot IKEA:s fastighet som tangerar bensinmackens fastighet. Areal Planområdet omfattar ca m 2 Markägoförhållanden All mark inom planområdet ägs av Älmhults kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktliga planer Föreslagen markanvändning strider inte mot översiktsplan antagen av kommunfullmäktige

3 Planområdet gränsar till ett stort område som i översiktsplanen anges vara ett utredningsområde för handel/industri. Gällande planer För del av planområdet gäller stadsplanen Södra delen av sydöstra industriområdet fastställd som medger industri med en byggnadshöjd på max 10 meter. Den nya planen ersätter den gamla. Planprogram Ett planprogram har varit ute på samråd under hösten Detaljplanen utgår från programmets intentioner men i detaljplanen föreslås en annan placering och planområdet har minskat till en tredjedel. I detaljplaneförslaget ligger planområdet direkt söder om Södra Ringvägen och blir på det sättet en naturlig förlängning av det befintliga industriområdet. Den nya placeringen är ett resultat av de diskussioner som förts kring planprogrammet. Med den nya placeringen låser man inte upp det större markområdet som i översiktsplanen betecknas utredningsområde för framtida miljöstörande verksamhet. Det området kommer att planeras när det finns ett behov av mer industrimark. Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Behovsbedömningen reviderades efter programskedet och bifogas till denna planbeskrivning. Under programsamrådet tillkom det information som talade för att planens genomförande kunde innebära en betydande miljöpåverkan. Därför har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram som bland annat redovisar planens påverkan för dagvattnet, landskapsbilden och utsläpp till luft. Sammantaget kan sägas att fjärrvärmeverket främjar miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Inom planområdet för blivande fjärrvärmeverk ska anordnas fördröjningsmagasin för dagvatten. Dimensionerande avtappningsflöde från magasinet är den naturliga avrinningen. Kommunala beslut Kommunstyrelsen beslutade att godkänna det upprättade planavtalet mellan Älmhults kommun och E.ON. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att miljö- och byggnämnden får i uppdrag att upprätta detaljplan med planprogram för kv. Sågen söder om Södra Ringvägen i Älmhult för ett eventuellt fjärrvärmeverk. Miljö- och byggnämnden beslutade att ge miljö- och byggförvaltningen i uppdrag att med normalt planförfarande göra ett förslag till detaljplan för del av Froafälle 2:1 i Älmhult. MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Planhandlingarna har skickats till Osby kommun för samråd. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Området är idag obebyggt. Marken består av yngre blandskog. Områden som betecknas n1 ska bestå av insynsskyddande plantering. Markbeskaffenhet Marken kommer att överlåtas i befintligt skick. Det finns en översiktlig markundersökning för området som visar att marken är lämplig för bebyggelse utan extraordinär grundläggning. Tomterna kan behöva fyllas upp med hänsyn till nivåerna i området. 2

4 Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning kommer att krävas i samband med bygganmälan. Fornminnen Några kända fornminnen finns inte inom området. Störningar Planförslaget kan ge upphov till störningar, främst med avseende på utsläpp till luft, mark och vatten samt buller. Krav kommer att ställas på att gällande normer följs. Gator och trafik Trafiken till planområdet kommer att ske via infart från Södra Ringvägen. Längs industrigatan lämnas ett utrymme för en eventuell framtida gång- och cykelväg. Infart till fastighet Infart till fastighet får bara ske via den nya vägen. Bebyggelse Byggnader på fjärrvärmeverkets tomt tillåts vara upp till 16 meter höga. För skorsten och ackumulatortank gäller en högsta byggnadshöjd på 40 meter. Byggnader på den lilla tomten tillåts vara högst 10 meter höga. Höga arkitektoniska krav kommer att ställas på byggnaderna då dessa kommer att vara mycket väl synliga från väg 23. Skorstenen och ackumulatortanken bör utformas så att de blir ett snyggt inslag i landskapsbilden. Belysningen är också viktig. Genom att använda ljus kan tornen framhävas som arkitektoniska element. De kan bli landmärken och bidra till att skapa en intressant miljö vid en av Älmhults infarter. Exploatering Högst 4000 m² av värmeverkets tomt och 3000 m² av den lilla tomten får bebyggas. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Kommunalt vatten och avlopp anordnas till fastigheterna. Om så krävs svarar och bekostar blivande fastighetsägare för pumpning. Funktion på befintligt avvattningsdike väster om väg 23 ska bibehållas. Dagvatten Inom planområdet för blivande fjärrvärmeverk ska anordnas fördröjningsmagasin för dagvatten. Dimensionerande avtappningsflöde från magasinet är den naturliga avrinningen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år från den dag planen har vunnit laga kraft. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Miljö- och bygg: Christina Selin-Flink Malena Johansson Antagen av kommunfullmäktige , 108. LAGA KRAFT Älmhult Olof Thedin Stadsarkitekt SAR/MSA 3

5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av FROAFÄLLE 2:1 - fjärrvärmeverk i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Handläggning Detaljplanen handläggs som normalt planförfarande. Tidplan Planarbetet bedöms kunna ske med nedanstående tidplan: Samråd maj-juni 2009 Utställning juli-augusti 2009 Antagande augusti 2009 Laga kraft september 2009 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag som detaljplanen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen skall vara huvudman för allmänna platser inom planområdet. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Fastighetsreglering berörande del av Froafälle 2:1 och Froafälle 12:1 kommer att begäras för att bilda den nya fastigheten. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Planavtal har upprättats. Detaljplanen bekostas av E.ON Värme Sverige AB. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Miljö- och bygg: Christina Selin Flink Malena Johansson Antagen av kommunfullmäktige , 108. LAGA KRAFT Älmhult Olof Thedin Stadsarkitekt SAR/MSA 4

6 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av FROAFÄLLE 2:1 - fjärrvärmeverk i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Förslag till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden t.o.m enligt Plan och bygglagen (PBL) 5 kap 20. INKOMNA SKRIVELSER Skrivelser med erinran (m.e.) eller utan erinran (u.e.) i samrådsskedet redovisas i nedanstående sammanställning. STATLIGA ORGAN Länsstyrelsen m.e. Banverket m.e. Lantmäterimyndigheten u.e. Vägverket u.e. KOMMUNALA ORGAN Osby kommun u.e. Tekniska kontoret u.e. Kommunstyrelsen u.e. Räddningschefen m.e. ÖVRIGA E.ON m.e. Hyresgästföreningen u.e. Ordförande i Slätthult Bockatorp Torrläggningsföretag m.e. MARKÄGARE Swedwood Älmhult AB m.e. Kristina och Roland Bengtsson m.e. Inger Marie Martinsson u.e. Vivian Nilsson u.e. Per-Gösta Persson u.e. OK-Q8 AB u.e. Annika Wallin u.e. INKOMNA SYNPUNKTER MED KOMMENTARER I texten nedan sammanfattas och kommenteras de synpunkter som framförts under samrådsskedet. Länsstyrelsen Synpunkter: Länsstyrelsen ser med tillfredsställelse att miljöaspekterna dagvattenhantering, utsläpp till luft, buller och påverkan på landskapsbilden hanteras i en miljökonsekvensbeskrivning och har inget att erinra mot miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning. Länsstyrelsen ser det angeläget att den föreslagna infarten från S Ringv till fjärrvärmeanläggningen tillkommer redan från början för att minimera transporterna på det lokala vägnätet. Skogsridån som idag finns 5

7 mellan Slätthult och fjärrvärmeverket begränsar de negativa effekterna på den känsliga kulturmiljön från laga skifte kring gården Slätthult. Utan denna skogsridå skulle upplevelsevärdet av denna miljö skadas påtagligt. Det bör därför tas i beaktande hur marken inom fastigheten Froafälle 12:1 fragment kommer att användas. När det gäller dagvatten påpekar man att det vore lämpligt med någon enkel form av flytslamavskiljare i början av dammen i det fall något skulle hända som t.ex. utsläpp av flis. Utfartsförbud bör införas i detaljplanen utmed kvartersgräns mot väg 23. Kommentar: Den föreslagna industrigatan kommer att byggas så att infart till infart till värmeverket möjliggörs. I ÖP 2007 anges ett område söder om planområdet som utredningsområde för framtida industri/handel. Om idén från översiktsplanen förverkligas avser kommunen att behålla en grön, insynsskyddande ridå mot Slätthult. Detta är även förenligt med kommunens skogsbruksplan. Enligt E.ON:s anmälan till miljö- och byggförvaltningen kommer slamavskiljare att finnas i början av dammen. Utfartsförbud införs i detaljplanen utmed kvartersgräns mot väg 23. Räddningstjänsten Räddningstjänsten hänvisar till yttrandet över programmet. Den nya placeringen av fjärrvärmeverket innebär att detta kommer att ligga betydligt närmare den befintliga bensinmacken som finns vid infarten till Södra Ringvägen. Med tanke på att det hanteras stora mängder brandfarlig vara vid denna mack är det av största vikt att de regler som gäller för avstånd till byggnader och förbudszoner för öppen eld beaktas. Dessa måste överensstämma med de regler som BEX föreskriver. Kommentar: Räddningsverkets riktlinjer för skyddsavstånd mellan dessa typer av anläggningar är 25. Avståndet mellan bensinmacken och det planerade värmeverket är ca 100 meter. Lagringen och hanteringen av brandfarlig vara ska uppfylla de krav som finns. På S Ringv., vid planområdet, finns brandpost. Dock är möjligt uttag från denna begränsat till 8-9 liter/sekund enligt utförd mätning. Huvudmannen för den allmänna va-anläggningen kan inte garantera detta uttag vid varje tillfälle. Blivande fastighetsägare rekommenderas att anordna ett eget vattenmagasin. Detta kan då även nyttjas för eventuell sprinkleranläggning. Eventuellt släckvatten och dagvatten kommer att rinna över grönytor och därefter i diken innan det når recipient. E.ON E.ON hemställer att ett 4 meter brett u-område med högspänningsjordlkabeln i centrum tillskapas i detaljplanen i den mån kabeln hamnar inom kvartersmark. För att ansluta det nya fjärrvärmeverket krävs en ny transformatorstation. Avståndet från transformatorbyggnaden till brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag ska uppgå till minst fem meter. E.ON hemställer att det på plankartan avsätts ett E-område där transformatorstationen ska placeras, där ovan angivna mått uppfylles samt att det i planbestämmelserna anges att inom med E betecknat område få inte brännbara byggnadsdelar eller brännbart upplag uppställas. E.ON önskar också att tillåtna byggnadshöjd ökas från 16 meter till 20 meter detta för att marginalerna är snäva och att på vissa konstruktioner kan räcken och master överstiga 16 meter. Kommentar: Ett 4 m brett u-område finns i planförslaget. Större delen av planområdet utgörs av ett E-område där en transformatorstation kan placeras under förutsättning att den uppfyller alla ställda krav. Tillåtna byggnadshöjd bör även fortsättningsvis vara 16 m då master och räcken som inte stör kan betraktas som mindre avvikelse. Swedwood I dagsläget är dagvattenledningarna till Swedwoods tomt underdimensionerade, detta till följd av den expansion som företaget haft, framförallt sedan år I samband med planändring och byggnation måste dagvattenledningar förstärkas. Swedwood Älmhult AB ägs av IKEA och levererar produkter till IKEA. För att säkerställa detta anser företaget att det är av största vikt att företaget kan expandera söderut och ta S Ringvägen i anspråk. I ett första skede vill Swedwood expandera österut mot väg 23. En expansion österut skulle enligt företaget ge förutsättningar för en säkrare inslussning av fordon med ankommande gods. Om S Ringvägen kan tas i anspråk för enbart behörig trafik ger detta också en säkrare utfart 6

8 från Swedwoods område. Nyetablerade företag måste lagra och hantera sitt råmaterial på sådant sätt att partiklar och damm inte påverkar Swedwoods lackeringsprocess. Då ytterligare bullerkällor tillkommer på området är det viktigt för kommunen att kartlägga de olika bullerkällornas ursprung. Kommentarer: Om Swedwood har problem med dagvattnet bör tekniska förvaltningen kontaktas för att hitta en lösning. Planområdet behöver inte kopplas till dagvattennätet utan kan leda dagvattnet i diket som planeras byggas längs med industrigatan. Ett annat alternativ är att låta en del av Swedwoods vatten också gå till diket. Att bygga om ledningarna kräver stora ingrepp och är inte aktuellt. Vägverket ställde sig i programskedet negativa till tankarna om att stänga Södra Ringvägen för allmän trafik utanför Swedwoods fastighet. Man menade att trafikfrågorna i Älmhult är, och har under en lång tid varit komplicerade. Södra Ringvägen utgör i detta sammanhang en viktig och väl fungerande länk i Älmhults södra del med inmatning från både norr och söder till industriområdet och till terminalen. I kommunens utställningshandling för översiktsplanen anges dessutom ambitioner att på sikt stärka Södra Ringvägens funktion genom en framtida möjlig förlängning västerut mot väg 120. Det åligger varje etablerad verksamhet i industriområdet att klara villkoren för sina tillstånd, också bullerkraven. Kommunen kommer således inte i detta skede att genomföra någon undersökning om vart bullret kommer från. Slätthult Bockatorp Torrläggningsföretag Synpunkter: Ordförande i företaget begär att få återkomma med synpunkter i utställningsskedet efter att ha haft ett möte med torrläggningsföretaget. Roland och Kristina Bengtsson Som boende och nära grannar till planområdet bedömer vi att buller som uppstår vid flisning, kan uppnå mycket höga ljudnivåer och särskilda åtgärder som dämpar bullret är därför motiverade. Slätthults by är redan idag utsatt för mycket buller från terminalområdet. Kommentar: E.ON framför att flisning endast kommer att ske periodvis och då dagtid. Vid flisning kommer byggnader, virkeslager och flisstackar att utnyttjas för ytterligare bullerdämpning. Enligt bolaget hålls bullernivåerna nere genom användningen av tysta flisaggregat. I E.ON:s tillståndansökan anser miljö- och byggförvaltningen att hanteringen av bränslen och flisning ska ske på sådant sätt som inte bidrar till olägenheter i omgivningen. Förvaltningen bedömer att flisning kan ske i anslutning till värmeverket med de försiktighetsåtgärder som bolaget åtar sig att vidta. E.ON åtar sig att uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri. Inkommer klagomål på buller från verksamheten kan tillsynsmyndigheten ställa ytterligare krav på skyddsåtgärder så att bullerkraven i miljö- och byggnämndens beslut kan innehållas. STÄLLNINGSTAGANDE Till planbeskrivningen tillförs en text om hur en insynsskyddande skogsridå ska hållas mellan ett eventuellt framtida område för industri och handel och kulturmiljön i Slätthult. Utfartsförbud införs i detaljplanen utmed kvartersgräns mot väg 23. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Miljö- och bygg: Christina Selin-Flink och Malena Johansson Älmhult Olof Thedin Stadsarkitekt SAR/MSA 7

9 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av FROAFÄLLE 2:1 - fjärrvärmeverk i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län UTLÅTANDE Förslag till detaljplan har varit utställt under tiden enligt Plan- och bygglagen (PBL) 5 kap INKOMNA SKRIVELSER Länsstyrelsen konstaterar att de t samrådsyttrandet framförda synpunkterna i allt väsentligt blivit tillgodosedda i utställningshandlingarna. Vägverket har inga erinringar mot planförslaget. Banverket har inget att erinra mot förslaget. Scanova har inget att erinra mot detaljplanen. Swedwood har lämnat samma synpunkter som i samrådsyttrandet. Kommentar till dessa finns i samrådsredogörelsen. Tilläggas kan att miljö- och byggnämndens beslut ( 88/09) angående föreläggande om skyddsåtgärder för fjärrvärmeverket så anges i punkt 9 att olägenheter i form av damning inte ska uppstå. Någon annan synpunkt mot förslaget har inte inkommit. Miljö- och byggnämnden godkänner förslaget. Förslaget är daterat Medverkande tjänstemän Miljö- och byggförvaltningen Christina Selin Flink Malena Johanson Älmhult Olof Thedin Stadsarkitekt SAR/MSA 8

10 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av FROAFÄLLE 2:1 - fjärrvärmeverk i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Sammanfattning Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram för att belysa de frågor om miljö, hälsa och resurshushållning som väckts i samband med E.ON:s behov av en detaljplan för ett nytt fjärrvärmeverk. E.ON har de senaste åren byggt ut fjärrvärmenätet i Älmhult och anslutit villor och industrier samt IKEA:s centrallager. E.ON har under en längre tid utrett möjligheterna för ny produktionsanläggning med biobränsle då den befintliga produktionsanläggningen på Torngatan är i behov av reinvesteringar och behöver utökas. En ny lokalisering med placering i södra delarna av samhället innebär ökade möjligheter för ny produktionsanläggning och hantering av biobränslen. Därför planerar E.ON en ny modern produktionsanläggning. Den nya fjärrvärmecentralen kommer att utgöras av en biobränsleeldad panna dimensionerad för en tillförd effekt av högst 14 MW, motsvarande en avgiven effekt av 12 MW. E.ON vill även ha möjligheten att under säsong kunna lagra biobränsle i form av timmer och flis i anslutning till den nya produktionsanläggningen. Anläggningen kräver en tomt på ca m². Syftet med planförslaget är att en ny detaljplan kan prövas som ger möjlighet att bygga en produktionsanläggning med biobränsle på en del av Froafälle 2:1. Den hittills oexploaterade marken intill Södra Ringvägen, som är en del av fastigheten Froafälle 2:1, anses vara den mest lämpliga placeringen av flera undersökta alternativ. De frågeställningar som ur miljösynpunkt bedömts vara viktigast är dagvattenhantering, utsläpp till luft, buller, lukt och påverkan på landskapsbilden. Gällande påverkan på landskapsbilden är det framför allt siktlinjer från riksväg 23 och från den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Slätthult som kommer att förändras av de planerade verksamheterna. Värmeverket kommer att bli Älmhults ansikte ut mot väg 23, därför kommer höga krav på byggnadernas utformning att ställas i planen. Fjärrvärmeverket är anmälningspliktigt enligt Miljöbalken. I samband med att verksamheten prövas enligt miljöbalken kommer miljö- och byggnämnden att besluta om vissa skyddsåtgärder för verksamheten vad gäller buller och utsläpp till luft och vatten, där vissa negativa konsekvenser bedöms uppstå. Fjärrvärme medför generellt en rad fördelar från miljösynpunkt. Den är flexibel och kan anpassas till lokala tillgångar på värmekällor och bränslen och kan ta vara på energiflöden som annars skulle gå förlorade. Förnyelsebar energiproduktion medverkar även till att ta bort många små anläggningar, minskar elförbrukningen för uppvärmningsändamål, skyndar på övergången till förnyelsebara bränslen och en kraftig minskning av utsläpp av koldioxid genom lokal energiproduktion. Genom att verka i ett helhetsperspektiv är fjärrvärmen ett verktyg för att uppnå kretsloppssamhället, vilket bedöms som positivt för hushållning med naturresurser. Bakgrund och syfte E.ON Värme Sverige AB avser att inom del av fastigheten Froafälle 2:1 i Älmhult låta uppföra en biobränsleeldad fjärrvärmecentral med en effekt av högst 14 MW. Dessutom planeras en 6000 m² tomt för handel/industri i anslutning till E.ON:s tomt. 9

11 En miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan har till syfte att vara underlag för beslutet om en viss föreslagen markanvändning är lämplig inom ett aktuellt planområde. Det syftar också till att göra det möjligt för dem som berörs av planen, och även allmänheten i övrigt, att förstå planeringsprocessen; varför planen blivit som den blivit och vilka konsekvenser den får om den genomförs, samt att kunna påverka planeringen. Det övergripande syftet utöver de andra är förstås att bidra till hållbar utveckling och miljöanpassning av planer som utarbetas. Älmhults kommun har gjort bedömningen att detaljplanen för fjärrvärmeverket kan antas medföra betydande miljöpåverkan och ska därför miljöbedömas enligt miljöbalkens regler. Eftersom detaljplanen omfattar industri faller den då under reglerna i Plan- och bygglagens 5 kap 18. Den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas ska därför omfattas av både de krav som ställs på en plan- MKB enligt miljöbalkens och på en projekt-mkb enligt miljöbalkens 6-8. Beskrivning av planförslaget Syftet med detaljplanen är att uppföra en biobränsleeldad panncentral, samt en mindre tomt för handel/industri, inom en del av fastigheten Froafälle 2:1, mark som idag är obebyggd. Fjärrvärmeverket utgörs av en huvudbyggnad, lager för biobränsle, ackumulatortank och skorsten. Övriga ytor inom fastigheten utgörs främst av hårdgjorda ytor för uppställning och vändning av transporter till och från fastigheten. På tomten för värmeverket ska även finnas ett utjämningsmagasin för dagvatten, insynsskyddande planteringar och vallar. På den mindre tomten ska finnas skyddsplanteringar. 10

12 Nollalternativ - nulägesbeskrivning Den befintliga fjärrvärmen kommer från en äldre biobränslepanna och gasolpannor (används vid noll- eller minusgrader). Ett antal större industrier fortsätter att använda sig av olje- och gasolpannor. Alternativredovisning Det är en uttalad ambition att bygga ut fjärrvärmenätet i Älmhult och låta uppvärmningen ske med hjälp av biobränsle. Det befintliga fjärrvärmeverket inom fastigheten Plåtslagaren 8, inne i Älmhults centrum, är till stora delar uttjänt och måste ersättas med en modernare anläggning. För detta krävs en större tomt där lokaliseringen ska vara lämplig ur många avseenden. Alternativa placeringar (läge 1 och 2 på kartan ovan) har i ett tidigt skede prövats och förkastats till förmån för den nu föreslagna lokaliseringen. Ytterligare alternativa lokaliseringar tas inte upp här. Planprogrammets alternativ I planprogrammet som var ute på samråd under hösten 2008 presenterades ett annat planalternativ (se kartan) med en rektangulär tomt för värmeverket, vilket från början var ett krav från E.ON. Den tomten placerades så att Skånevägen och den gamla väg 23 (nu nedlagda), skulle kunna användas som tillfartsväg. Vid den i planprogrammet valda placeringen togs även hänsyn till den förhärskande sydvästliga vindriktningen, varför tomten sattes så långt österut som möjligt, mot väg 23. Att kunna hålla rekommenderade skyddsavstånd till bebyggelse, liksom att kunna hålla en skogsridå mot Slätthult var viktigt även vid det placeringsvalet. Tanken i programskedet var också att planlägga ett större område för industriändamål och en väg som skulle möjliggöra cirkulation i det nya industriområdet. Med en annan disposition av byggnader kunde E.ON acceptera en tomt som var kvadratisk istället, vilket då möjliggjorde att tomten kunde placeras längre norrut, i linje med IKEA:s fastigheter. Det förslaget leder också till att kommunen inte behöver låsa upp några ytor för kommande verksamheter utan kan anpassa vägar och tomtstorlekar efter behov. Planområdets förhållande till andra planer Föreslagen markanvändning överensstämmer med översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige Planområdet benämns inte särskilt men det gränsar till mark som anges som utredningsområde för framtida miljöstörande verksamhet. För del av planområdet gäller stadsplan Södra delen av södra industriområdet fastställd , vilken medger industri med en maximal byggnadshöjd på 10 meter. Planområdet ligger inte inom område av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Några andra intressen enligt 3 kap. 2-9 finns inte heller. Området är inte beläget inom vattenskyddsområde. DETALJPLANENS KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Landskapsbild Höga arkitektoniska krav kommer att ställas på byggnaderna då dessa kommer att vara mycket väl synliga från väg 23. Skorstenen och ackumulatortanken bör utformas så att de blir ett snyggt inslag i landskapsbilden. Belysningen är också viktig. Genom att använda ljus kan tornen framhävas som arkitektoniska element. De kan bli landmärken och bidra till att skapa en intressant miljö vid en av Älmhults infarter. Det planerade fjärrvärmeverket sett från öster (sett från väg 23) 11

13 För att minimera påverkan på den kulturhistoriska miljön i Slätthult sparas en skogsridå mellan planområdet och jordbruksbygden. Vy från norr (S Ringv) Vy från Slätthult. Skogsridån skymmer byggnaderna och tonar ner höjden på skorstenarna. Dagvatten Inom planområdet för blivande fjärrvärmeverket ska anordnas fördröjningsmagasin för dagvatten. Dimensionerande avtappningsflöde från magasinet är den naturliga avrinningen. Planområdets dagvatten bedöms därmed inte påverka omgivningen. Buller E.ON har i sin anmälan visat att buller från verksamheten kommer att begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostäder inte överstiger naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Utsläpp till luft Spridningsberäkningarna i anmälan visar att halterna av stoft (partiklar), kväveoxider och kolmonoxid ligger långt under miljökvalitetsnormerna. Miljömål 1999 fastställde riksdagen 15 miljömål för miljöarbetet i Sverige. Etableringen av fjärrvärmeverket i Froafälle bedöms främja målen om en begränsad klimatpåverkan, frisk luft, god bebyggd miljö. Uppföljning och åtgärder Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll är E.ON skyldig att fortlöpande undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. I samband med miljöprövningen för fjärrvärmeverket kommer miljö- och byggnämnden att besluta om vissa skyddsåtgärder för verksamheten vad gäller utsläpp till luft och vatten samt buller. Tillsynsmyndigheten har rätt att ställa krav på uppföljande kontroll av verksamheten i form av ett kontrollprogram. Bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen I E.ON:s anmälan enligt miljöbalken finns mer detaljerad information om bland annat dagvattenhantering, buller och utsläpp till luft. Anmälan finns på miljö- och byggförvaltningens hemsida under pågående planer. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Miljö- och bygg: Christina Selin-Flink och Malena Johansson Älmhult Olof Thedin Stadsarkitekt SAR/MSA 12

14 S KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Kristin Täljsten Box Anmälan enligt 9 kap. 6 miljöbalken avseende uppförande av en biobränsleeldad fjärrvärmecentral i Älmhult. E.ON Värme Sverige AB har för avsikt att inom del av fastigheten Froafälle 2:1 i Älmhult uppföra en biobränsleeldad fjärrvärmecentral med en total tillförd effekt av högst 14 MW. Växjö E.ON Värme Sverige AB... Anne-Charlotte Söderlund (miljösamordnare)

15 2 INNEHÅLL 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BAKGRUND LOKALISERING ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Värmeproduktionsutrustning Värmeproduktion/bränsleförbrukning Hantering av oljor och kemikalier Askhantering Avfallshantering Transporter Dag- och spillvatten MILJÖKONSEKVENSER Utsläpp till luft Utsläpp till avlopp Buller MILJÖKVALITETSNORMER Stoft (partiklar) Kväveoxider Kolmonoxid EGENKONTROLL UPPFYLLANDE AV HÄNSYNSREGLERNA FÖRSLAG TILL FÖRSIKTIGHETSMÅTT Bifogas: Bilaga 1: Bilaga 2: Skorstensberäkning Karta/principritning för dagvatten

16 3 1 Administrativa uppgifter Allmänna uppgifter Huvudman: E.ON Värme Sverige AB Organisationsnummer: Kontaktperson: Niklas Sandh (anläggningsansvarig) Telefonnummer: niklas.sandh@eon.se Projektansvarig: Magnus Emanuelsson Telefonnummer: , magnus.g.emanuelsson@eon.se Kontaktperson vid miljöfrågor: Anne-Charlotte Söderlund (miljösamordnare) Telefon: , anne-charlotte.soderlund@eon.se Utdelningsadress: Faktureringsadress: E.ON Värme Sverige AB Box VÄXJÖ E.ON Värme Sverige AB ÖSTERSUND Fastighetsbeteckning: Del av fastigheten Froafälle 2:1 Kommun: Älmhult Län: Kronoberg Verksamhetskod Den planerade verksamheten omfattas av nedanstående verksamhetskod enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 1998:899: (C) Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 1. mer än 500 kilowatt, om också annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas, eller 2. mer än 10 megawatt, om inget annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas.

17 4 2 Bakgrund E.ON Värme Sverige AB avser att inom del av fastigheten Froafälle 2:1 i Älmhult låta uppföra en biobränsleeldad fjärrvärmecentral. Den nya fjärrvärmecentralen kommer att utgöras av en biobränsleeldad panna dimensionerad för en tillförd effekt av högst 14 MW, motsvarande en avgiven effekt av 12 MW. Tidplanen är att byggnationsarbetena skall starta under andra halvan av 2009 för att kunna ta anläggningen i drift under Avsikten med den planerade anläggningen är dels att ersätta den äldre biobränslepannan inom det befintliga värmeverket inom fastigheten Plåtslagaren 8 och dels ersätta befintliga gasolpannor som används vid 0 C eller kallare väderlek. Därutöver kommer befintliga oljeoch gasolpannor hos ett antal industrier (nya fjärrvärmekunder) att ersättas genom anslutning till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmeproduktionen vid den nya anläggningen bedöms kunna uppgå till ca 70 GWh/år. Den totala fjärrvärmeproduktionen uppgår idag till ca 67 GWh per år, fördelat på ca 55 GWh biobränslen, 10 GWh bioolja, 1 GWh gasol och 1 GWh eldningsolja. Framgent bedöms fjärrvärmeproduktionen kunna öka med ca 20 GWh genom att ett antal nya kunder, företrädesvis industrikunder, visat intresse för anslutning. Den utökade fjärrvärmeproduktionen via biobränslen kommer därvid att ersätta ca 15 GWh gasol och ca 5 GWh eldningsolja. Bolagets målsättning är att minst 95 % av den producerade fjärrvärmen skall produceras via förnyelsebara biobränslen. Med den nya anläggningen bedöms detta mer än väl kunna infrias. Ur miljösynpunkt innebär detta projekt således att andelen biobränsleproducerad fjärrvärme kommer att öka på bekostnad av fossila bränslen, vilket ur miljösynpunkt helt är i enlighet med miljöbalkens intentioner att främja ett ekologiskt och hållbart samhälle.

18 5 3 Lokalisering Vid förstudien av ny biobränsleeldad fjärrvärmecentral har olika lokaliseringsalternativ studerats. Härvid har det bl.a. varit aktuellt att låta uppföra anläggningen inom Möckeln sågverks område, dvs strax norr om Älmhult. Detta alternativ har dock ej kunnat antas pga olika omständigheter. Vidare har det varit aktuellt att bygga ut det befintliga verket, vilket inte lämpar sig då de största värmekunderna finns i Älmhults södra delar. Med anledning av de stora kundernas lokalisering har man studerat tre olika platser i södra delen av Älmhult, dels Stålgatan (nr 1 nedan), dels utmed Södra Ringvägen/Terminalgatan (nr 2 nedan) samt den nu valda platsen. E.ON har tillsammans med kommunen kommit fram till att den mest lämpliga lokaliseringen är att låta uppföra den aktuella anläggningen i anslutning till Älmhult södra infart från riksväg 23. Området för värmeverket utgörs idag av del av fastigheten Froafälle 2:1 som ägs av Älmhult kommun. Värmeverksområdet kommer att styckas av (ca 2,8 ha) genom pågående lantmäteriförrättning varvid en egen fastighet för värmeverksamheten bildas och som köps av E.ON Värme Sverige AB. Närområdet, som är relativt flackt med svag lutning mot söder, utgörs huvudsakligen av skogsmarker. Närmaste bostadshus är beläget ca 600 m väster om den tilltänkta placeringen. Området omfattas idag inte av några detaljplaner. Dock pågår arbeten med att planlägga det aktuella området för industriändamål. Området ligger inte inom område av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Några andra intressen enligt 3 kap. 2-9 föreligger inte heller. Området är ej heller beläget inom vattenskyddsområde.

19 6 4 Anläggningsbeskrivning 4.1 Värmeproduktionsutrustning Anläggningen kommer att omfatta en biobränsleeldad panna dimensionerad för en tillförd effekt av ca 14 MW, anläggningen kommer inte att omfattas av några olje- eller gasolpannor. Under dagtid kommer anläggningen vara bemannad, övrig tid övervakas anläggningen genom periodisk tillsyn av jourpersonal. Anläggningen med tillhörande kringutrustning kommer huvudsakligen att bestå av nedanstående delar: Bränslehantering: Förbränningsugn: Panna: Reningsutrustning: Askhantering: Reglering: Skorsten: Bränsleficka för lagring av fuktiga biobränslen med tillhörande utrustning för bränsletransport till förbränningsugnen. Förugn med rörlig snedrost dimensionerad för en tillförd effekt av högst 14 MW. Varmvattenpanna dimensionerad för en avgiven effekt av ca 12 MW. Multicyklonavskiljare samt elektrofilter som garanterar att stoftemissionen understiger 35 mg/nm 3 torr gas vid 13 % CO 2. Automatisk utmatning av aska från ugn, multicyklon och elfilter. Lufttillförsel regleras via kontinuerlig O 2 -mätning och frekvensstyrda förbränningsluftfläktar. Erforderlig skorstenshöjd har beräknats till 27,3 m, se skorstensberäkning enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 90:3 i bilaga Värmeproduktion/bränsleförbrukning Den totala fjärrvärmeproduktionen uppgår idag till ca 67 GWh/år och kan komma att öka till ca 88 GWh/år beroende av den framtida utvecklingen i Älmhult samt intresset från fastighetsägare för anslutning till fjärrvärmenätet. Målsättningen är att minst 95 % av den totala fjärrvärmeproduktionen skall ske via biobränslen. Tabell 1. Värmeproduktion Värmeproduktion 0-alternativet (67 GWh) Framtid (88 GWh) Bark/spån/ flis/briketer GWh/år Bef. fjärrvärmeverk Extern anl. Swedwood Nytt fjv.verk Bioolja GWh/år Deponigas GWh/år Eo1 GWh/år Gasol GWh/år Spån/flis GWh/år Bark/spån/ flis/grot GWh/år , (briketter) 5 0, Värmeproduktionen vid anläggningen i Klöxhult producerar <1 GWh/år. I samband med att den nya anläggningen tas i drift kommer troligen Klöxhultspannan att tas ur drift. Mängden förbrukat bränsle (bark, spån, flis, grot) kommer vid fullt utbyggt fjärrvärmenät uppgå till drygt m 3 s/år. På området kommer lagras biobränslen i form av bark, spån och flis samt grot på asfalterade ytor. Mängden lagrat bränsle utomhus kommer att uppgå till ca m 3 s, vilket motsvarar en energimängd av ca 10 GWh och som omsätts under en normal vintermånad. Därutöver kommer det även lagras stamved som flisas på området. Flisning kommer endast att ske ett fåtal dagar per månad och då under dagtid.

20 4.3 Hantering av oljor och kemikalier E.ON VÄRME SVERIGE AB 7 Någon eldningsolja kommer inte att förekomma då anläggningen inte kommer att omfatta någon oljepanna. Tankning av lastmaskin för bränslehantering kommer att ske externt. I övrigt kommer mycket små mängder oljor och kemikalier hanteras. Förekommande oljor och kemikalier kommer främst att utgöras av smörj- och hydraulolja. Mängden förbrukade smörj- och hydrauloljor bedöms endast uppgå till några liter per år. All lagring och hantering kommer att ske inom invallade utrymmen, alternativt uppsamlingstråg. För att förhindra oljeutsläpp vid haveri inne i pannhuset kommer golvbrunnar vara anslutna till en oljeavskiljare. Avskiljaren kommer att utgöras av en sk. klass 1 avskiljare och vara utformad och dimensionerad i enlighet med SS-EN Askhantering Uppkommen aska från biobränslepannan kommer dels att utgöras av bottenaska från förbränningsugnen och dels av flygaska från multicyklonavskiljaren och elektrofiltret. Vid en värmeproduktion motsvarande ca 70 GWh biobränsleproducerad fjärrvärme och med en askhalt av ca 2 % av torrsubstansen (TS) i biobränslet beräknas den totala askmängden till ca 380 ton /år. Uppkommen botten- och flygaska kommer via utmatare att transporteras ut till en kasun. Askan i kasunen kommer att vara uppfuktad. I avvaktan på omhändertagande kommer askan att mellanlagras inom tre väggar. Lagringsplatsen kommer att utformas på sådant sätt att nederbörd från omkringliggande ytor inte leds in till lagringsytan. Normalt uppkommer inget lakvatten då det i samband med att härdningsprocessen startar bildas en skorpa på askhögens yta varvid nederbörd i princip rinner av askhögen. Askan innehåller främst metaller och näringsämnen. Askan kommer, i likhet med bolagets andra anläggningar, att tas omhand av extern entreprenör för återföring till skogsmarker, vilket normalt utförs under tidig vår. Med anledning av detta kommer mellanlagring att ske på området motsvarande ett års askproduktion. I den mån askan ej lämpar sig för nyttiggörande eller att det i framtiden saknas externa intressenter för omhändertagande och nyttiggörande av askan kan det dock inte uteslutas att askan deponeras på deponi med erforderliga tillstånd. 4.5 Avfallshantering Förutom uppkommen biobränsleaska kommer verksamheten generera förhållandevis små mängder avfall. Farligt avfall kan komma att utgöras av spillolja, oljefilter och lysrör. Avfallet kommer att tas omhand enligt avfallsförordningen (SFS 2001:1063), vilket bl.a. innebär att anlitade entreprenörer för transport och omhändertagande skall inneha erforderliga tillstånd. Mellanlagring kommer att ske inom invallat och avloppslöst utrymme.

21 8 4.6 Transporter Transporter till och från anläggningen kommer huvudsakligen att utgöras av bränsletransporter. Till övervägande del kommer transporterna att ske från riksväg 23 in på Södra Ringvägen och vidare söderut på Skånevägen. Framgent kommer eventuellt en ny anslutningsväg från Södra Ringvägen byggas varvid man inte behöver köra på Skånevägen. En mindre del av bränsletransporterna kan även komma att ske via väg 120 från Traryd och söderut genom Älmhult. Antalet transporter beräknas som mest kunna uppgå till högst 1300 st per år, varav merparten sker under vinterhalvåret då värmebehovet är som störst. Risken för störningar i omgivningen från dessa lastbilstransporter bedöms som mycket små då merparten av transporterna inte behöver passera några bostadsområden. 4.7 Dag- och spillvatten Värmeverksområdet kommer att omfattas av en total yta om ca 2,9 ha, varav knappt 2 ha avses asfalteras. Med en normal årsnederbörd av ca 600 mm/år innebär detta en total dagvattenvolym av ca m 3 /år, utan hänsyn tagen till ev. avdunstning. Avsikten är att låta anordna ett uppsamlingsdike utmed fastighetens östra och södra gräns vari nederbörd kommer att avledas genom naturligt fall. I sydvästra hörnet av fastigheten kommer en fördröjnings-/utjämningsbassäng anordnas med ett bräddavlopp, som kommer att vara dimensionerat för ett högsta flöde av 1 l/s och ha, dvs knappt 3 l/s. Förutom att dammen kommer att fungera som en fördröjningsdamm kommer den även att fungera som en sedimentationsdamm för ev. förekommande fasta föroreningar. Från dammens bräddavlopp kommer vattnet ledas till ett nygrävt dike utmed den nya planerade industrigatan till värmeverket. Härifrån rinner vattnet vidare sydost ner mot ett befintligt dike utmed rv 23 och passerar rv 23 genom en vägtrumma, belägen ca 350 m söder om värmeverkets södra tomtgräns, till östra sidan av vägen varefter vattnet leds ut i ett dikessystem genom skogs- och betesmarker, se karta för dagvatten i bilaga 2. Sanitärt avloppsvatten från toalett kommer att avleds till det kommunala spillvattennätet. Pannrummet kommer att förses med golvbrunnar/rännor. Vid ex.vis spolning av golvytor kommer detta vatten avledas via oljeavskiljare till det kommunala spillvattennätet. Något processavloppsvatten kommer inte att uppstå.

22 9 5 Miljökonsekvenser 5.1 Utsläpp till luft Förbränning av biobränslen ger utsläpp till luft främst i form av stoft, NOx, CO och CO 2. Utsläppsmängden är direkt knuten till mängden producerad energi men även till hur den fortlöpande kontrollen och skötseln av anläggningen sker. I tabell 2 nedan redovisas de totala utsläppen till luft från enbart den nya anläggningen, följande specifika utsläppsnivåer har åsatts vid beräkningarna: Stoft: 35 mg/nm 3 vid 13 % CO 2, motsvarande ca 16 mg/mj tillfört bränsle NOx: 125 mg/mj tillfört bränsle CO: 200 mg/mj tillfört bränsle Vid en total fjärrvärmeproduktion motsvarande 70 GWh har utsläppen beräknats till: Tabell 2. Beräknade utsläpp från det nya värmeverket. Årsutsläpp Ton Stoft 4,7 CO 2 *) CO 59 NOx 37 *) Koldioxid från förbränning av biobränslen ger inget nettotillskott till ökningen av växthusgaser i atmosfären eftersom nya växande träd binder den vid förbränningen frigjorda koldioxiden. 0 Den totala utsläppssituationen i Älmhult kommer att förändras i samband med att den nya anläggningen kommer till stånd, dels genom att den äldre biobränslepannan vid det befintliga värmeverket och den briketteldade pannan i Klöxhult kommer att utgå samt att oljeeldning i princip upphör vid det befintliga värmeverket och dels beroende av att Swedwoods biobränslepannor kommer att ingå i fjärrvärmenätet. Den största vinsten ur miljösynpunkt med en utbyggd värmeproduktionskapacitet är att ytterligare större industrikunder kan erbjudas möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenätet. I nuläget är bedömningen att ca 15 GWh gasol och 5 GWh eldningsolja ersätts av biobränsleproducerad fjärrvärme. Med dessa förändringar jämförs nuvarande utsläpp till luft med framtida utsläpp från samtliga produktionsenheter. Tabell 3. Beräknade utsläpp från hela fjärrvärmenätet. Total producerad energimängd GWh 0-alternativet Ny PC-alternativet Biobränsle Bioolja Eldn.olja *) Gasol *) Biobränsle Bioolja Eldn.olja Gasol Årsutsläpp ton Stoft 4,8 5,9 CO 2 **) CO NOx *) Inkl. 15 GWh gasol och 5 GWh eo1 hos industrikunder som ännu ej är anslutna. **) Endast fossil koldioxid.

23 10 Som framgår ovan kommer utsläppet av fossil koldioxid att kunna reduceras med ca ton per år genom att den biobränslebaserade värmeproduktionskapaciteten utökas och nya stora värmekunder därmed kan erbjudas fjärrvärme. I övrigt sker ett visst ökat utsläpp av koloxid och kväveoxid då biobränsleeldning innebär större specifika utsläpp av koloxid och kväveoxid jämfört med gasol och eldningsolja. Miljöeffekter Koldioxid (CO 2 ) Den vid biobränsleeldning bildade koldioxiden (CO2) ger inget nettotillskott till ökningen av växthusgaser i atmosfären, eftersom biobränslen ingår i det naturliga kretsloppet, varvid nya växande träd omvandlar den frigjorda koldioxiden till ny biomassa. I samband med att den nya biobränsleeldade panncentralen kommer till stånd kommer mängden utsläppt koldioxid att kunna reduceras med ca ton årligen. Kolmonoxid (CO) Kolmonoxid (CO) är en färglös giftig gas som bildas vid ofullständig förbränning och som relativt snabbt ombildas till koldioxid i atmosfären. Gasen är i de mängder och koncentrationer som släpps via skorstenen inte miljö- eller hälsoskadlig. Vid jämn och stabil förbränning varierar normalt CO-halten mellan ppm. För att säkerställa en optimal förbränning, och därvid låga CO-emissioner, kommer biobränslepannan vara försedd med utrustning för kontinuerlig O 2 -reglering. Något yrkande eller förslag på riktvärde för kolmonoxid har ej angetts. Dock har 200 mg/mj använts för spridningsberäkning varvid konstateras att bidraget är försumbart. Härvid anser bolaget således att 200 mg/mj är en skälig och rimlig nivå som fortvarande bedöms kunna uppfyllas. Kväveoxider (NOx) Vid förbränning bildas kväveoxider, huvudsakligen bestående av kvävemonoxid (NO), som i atmosfären ombildas till NO 2. Kväveoxider (NOx) uppstår dels genom reaktioner mellan luftens kväve- och syremolekyler, dels genom reaktioner med bränslets kväve. Dessutom styrs kväveoxidutsläppen av förbränningstekniska betingelser. Hög förbränningstemperatur samt stora luftöverskott medför i regel ökade NOx-utsläpp. Mängden kväve i biobränslen varierar beroende på bl.a. vilken del av trädet som används, trädslag samt varifrån bränslet kommer. Bränslet vid den aktuella anläggningen kommer främst att utgöras av bark, spån och flis, vilket normalt innebär relativt låga NOx-halter, < mg NOx/MJ tillfört bränsle, räknat som NO 2. I den mån NOx-krav skall åläggas anser bolaget att ett riktvärde om 125 mg/mj tillfört bränsle åsätts. Orsaken till denna nivå är för att ha möjligt att kunna elda grot, som utgörs av hyggesrester främst i form av kvistar och grenar. I barr är kväveinnehållet betydligt högre än i bark och stamved. Med avseende på den kraftigt ökade konkurrensen på biobränslen och samtidig nergång inom sågverksbranschen krävs att även grot används för att tillgodose behovet av biobränslen. Att klara 100 mg NOx/MJ vid förbränning av grot är inte möjligt varvid ett högre riktvärde krävs. I sammanhanget bör även nämnas att det finns stora ekonomiska incitament att hålla NOx-utsläppen på en så låg nivå som möjligt eftersom anläggningen kommer att omfattas av lagen om NOx-avgift.

24 11 Stoft Ovanstående beräknade stoftutsläpp har gjorts vid en specifik stofthalt motsvarande 35 mg/nm 3 ( 16 mg/mj tillfört bränsle), vilket är den nivå som anläggningen kommer att dimensioneras för. Med avseende på erhållna resultat från utförda spridningsberäkningar för stoft (partiklar), kväveoxider och kolmonoxid, bedöms den planerade fjärrvärmecentralen inte medföra några som helst olägenheter för miljön eller människors hälsa, se även kap. 6 Miljökvalitetsnormer nedan. 5.2 Utsläpp till avlopp Dag- och spillvatten Dagvattnet bedöms under normala förhållanden inte innehålla några som helst föroreningar. I den mån trärester spolas med kommer detta att samlas upp i dammen. Risken för utlakning från bränslelagringen bedöms som liten då omsättningstiden av bränslagret kommer att vara relativt kort. Vidare kan nämnas att uppsamlingsdiken och dammen kommer att vara bevuxna varvid förutsättningarna för att växtligheten skall kunna ta upp ev. näringsämnen bedöms som mycket goda. Sanitärt avloppsvatten från toalett kommer att avleds till det kommunala spillvattennätet. Pannrummet kommer att förses med golvbrunnar/rännor. Vid ex.vis spolning av golvytor kommer detta vatten avledas via oljeavskiljare till det kommunala spillvattennätet. Sammantaget bedöms dagvattnet från värmeverksområdet vara renare än dagvatten som härrör från gator, vägar och andra asfalterade körytor varvid det aktuella dagvattnet inte torde ha någon som helst påverkan på djur och växtliv i det kanalsystem som dagvattnet avses avledas till. 5.3 Buller De dominerande bullerkällorna för denna typ av verksamhet, som kan upplevas som störande av omgivningen, utgörs främst av bränsletransporter till och från anläggningen samt av fläktljud, främst från skorstenstoppen. Anläggningen kommer att förses med frekvensstyrda fläktar och motorer, vilket normalt innebär att fläktljudet minimeras. Periodvis kan det även förekomma flisning, detta kommer dock endast att ske enstaka dagar och då under dagtid. Buller från verksamheten, i vad mån det härrör från bolagets verksamhet, kommer att begränsas på sådant sätt att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostäder som riktvärde inte överstiger: 50 dba vardagar dba natt dba övrig tid Bullernivåerna är i enlighet med SNV:s Allmänna Råd och Riktlinjer "Externt Industribuller" (RR 1978:5) för nyetablerad verksamhet.

25 12 Vid projektering av anläggningen kommer bullerfrågan att beaktas eftersom panncentralen kommer att vara i drift dygnet runt. Med avseende på erfarenheter från motsvarande anläggningar samt det förhållandevis stora avståndet till närmaste bostäder (ca 400 m) bedöms det som osannolikt att några som helst bullerstörningar som upplevs som störande skall uppstå. Bolaget åtar sig således att uppfylla riktvärdena för nyetablerad industri, dvs de strängaste kraven varvid någon bullerutredning inte avses genomföras. Vid misstanke om att ålagda bullerkrav överskrids eller i den mån klagomål framförs kommer mätningar dock att genomföras. 6 Miljökvalitetsnormer För att erhålla en uppfattning avseende det planerade fjärrvärmeverkets bidrag till koncentrationen av stoft, kväveoxid och kolmonoxid i omgivande luft vid fullt utnyttjad effekt på biobränslepannan har spridningsberäkningar utförts. Spridningsberäkningarna bygger på den Gaussiska spridningsmodellen för punktkällor. Beroende på lokala förhållandena avseende topografi, närliggande byggnader, vindförhållanden etc. kan nedanstående beräkningar endast utgöras som underlag för att erhålla en uppfattning om storleksordningen på luftföroreningshalterna vid olika avstånd från utsläppskällan. Indata: Total panneffekt: Skorstenshöjd: Rökgastemp: Rökgashastighet: Emissioner: 12 MW avgiven effekt, motsvarande ca 14 MW tillförd effekt 30 m 180 C, temperaturdifferens mellan utetemperatur (0 C) och rökgastemperatur (180 C) 20 m/s Stoft: 35 mg/nm 3 torr gas vid 13 % CO 2 0,81 kg/h NOx: 125 mg/mj 6,20 kg/h CO: 200 mg/mj 10,08 kg/h Sammanfattningsvis kan man utifrån utförda förenklade spridningsberäkningar konstatera att det inte föreligger någon som helst risk att miljökvalitetsnormerna för de aktuella parametrarna riskeras överskridas i samband med uppförande av det planerade biobränsleeldade fjärrvärmeverket. I sammanhanget bör även noteras att nedanstående spridningsberäkningar är utförda vid full panneffekt, vilket endast kommer att inträffa vid enstaka tillfällen under vintermånaderna. Med avseende på erhållna resultat från dessa förenklade beräkningar förefaller det inte heller föreligga något behov av noggrannare och kostsamma spridningsberäkningar. Genom det aktuella projektet stället torde luftkvaliteten inom Älmhults tätort på sikt kunna förbättras genom att den planerade utbyggnaden av fjärrvärmenätet medför att fler fastighetsägare kan erbjudas möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenätet varvid mindre villa- /fastighetspannor ofta med dålig förbränning kan ersättas av fjärrvärme.