Sammanfattning Tynnereds panncentral

Transkript

1 Sammanfattning Tynnereds panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Tynnereds Panncentral under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid: 12 h Förbrukad Eo1: 7 m 3 Tillförd bränsleenergi: Avgiven energi: 66 MWh 59 MWh Utsläpp till luft Svavel (S): Svaveldioxid (SO 2 ): Kväveoxider (NO x ): Koldioxid (CO 2 ): 3 kg 6 kg 21 kg 17,5 ton Stoft: 0,06 Kg

2 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING Göteborgs fjärrvärme Allmänt om Tynnered panncentral Lokalisering och recipientförhållanden Huvudsaklig miljöpåverkan Förändringar under året GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Tillståndsgiven och installerad effekt Villkorsefterlevnad Naturvårdsverkets föreskrifter Övriga gällande beslut ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Egenkontroll Periodisk besiktning Kontroll av invallningar Kontroll av oljeavskiljare och larm Besiktning av cisterner Åtgärder för att minska risker SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN Drifttid, bränsleförbrukning och produktion Driftstörningar och vidtagna åtgärder Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Buller Kemikaliehantering Avfallshantering Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi... 12

3 1 Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Tynnereds panncentral Fastighetsbeteckningar Tynnered 2:2 Besöksadress Lilla Grevegårdsvägen 2 Ort Prövningsnivå enligt Miljöprövningsförordningen: Tillsynsmyndighet Västra Frölunda 21 kap 7 Miljöledningssystem ISO Tillståndsplikt B och verksamhetskod gäller för anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 eller Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Koordinater enligt SWEREF99 TM Nord: Ost: Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Linda Bergström Telefonnummer E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor linda.bergstrom@goteborgenergi.se Peyman Etemad Telefonnummer E-postadress Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer E-postadress Postadress Box 53 Postnummer Postort peyman.etemad@goteborgenergi.se Lena Lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 3

4 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborgs fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas produktionsanläggningar i drift. Göteborg energi har flera olika anläggningar som medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Vissa anläggningar står för basproduktionen och vissa anläggningar står för spets- och reservproduktinen. I några anläggningar sker produktion av kraftvärme, det vill säga både el- och värmeproduktion. 2.2 Allmänt om Tynnered panncentral Sedan 1992 är fjärrvärmenätet i Tynnered anslutet till Göteborg Energis huvudnät med hjälp av en värmeväxlarstation. Sedan dess utgör Tynnered Panncentral en spets- och reservanläggning som kan tas i drift vid kall väderlek eller som reserv vid driftstörningar. Den kan även tas i drift för att förstärka nätet i samband med att utbyggnad eller reparationer sker på fjärrvärmenätet. Den sammanlagda drifttiden under året är förhållandevis liten. Panncentralen inrymmer totalt fyra hetvattenpannor, HP1-HP4. Sedan år 2007 är HP3 och HP4 avställda. Skorstenshöjden är 50 m. Pannornas effekt redovisas nedan. Tabell 1. Sammanställning av pannornas effekt och bränsleslag Panna Installerad tillförd effekt (pannstorlek) (MW) Avgiven värmeeffekt (inkl verkningsgrad) (MW) Huvudbränsle Reservbränsle HP1 11,1 10 Eo1 - HP2 11,1 10 Eo1 - HP3 (avställd) 13,1 12 Eo1 - HP4 (avställd) 13,1 12 Eo1 - Totalt: 48, användes bioolja (vegetabilisk olja i form av restprodukt från livsmedelsindustrin) som huvudbränsle. Anledningen till övergången till Eo1 är svårigheten att få fram bioolja i rätt kvalitet och rätt mängd. Eldningsoljan förvaras i en invallad cistern på 800 m 3 som står utomhus bakom panncentralen. Invallningen är försedd med nivålarm. Cisternen är utrustad med ett överfyllnadsskydd och nivåutrustning vilka är kopplade till det centrala kontrollrummet vid Sävenäsverket. Ingen reningsutrustning för rökgaserna finns installerad. Panncentralen är normalt obemannad. Tillsyn av anläggningen sker 1gång/48 timme alt 1 gång/72 timme på helg enligt AFS 2002:

5 Optimal förbränning kontrolleras manuellt vid start av pannorna, bl.a. genom att kontrollera instrumenten och flamman. Vid behov rengörs pannorna genom torrsotning eller spolning och sugning. 2.3 Lokalisering och recipientförhållanden Tynnereds panncentral är belägen i stadsdelen Tynnered i Västra Frölunda. Dagvatten från fastigheten leds via kommunens dagvattennät till tre dagvattendammar vid Välen som har sitt utlopp i Välenviken. Dammarna renar dagvatten från vägar och bostadsområden i Åkered och Tynnered. Tynnered PC Dagvattendammar Figur 1. Lokalisering av Tynnered panncentral. Källa: Eniro. 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av Eo1 innehåller bland annat koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft. Påverkan på miljön blir därmed främst bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp. I samband med en tidigare olycka finns en markförorening under byggnaden vilken tidigare har medfört utsläpp av föroreningar till dagvattennätet. Inom bolagets miljöledningssystem har miljöpåverkan från produktionsanläggningarna tagits fram i form av miljöaspekter. För de betydande miljöaspekterna finns miljömål uppsatta. 5

6 2.5 Förändringar under året Under verksamhetsåret 2014 ställdes en containerpanna upp på gården framför panncentralen. Den kopplades dock inte in i produktion. Uppställningen anmäldes av Göteborg Energi AB den 2 juni 2014 och beslut om att inte vidta åtgärder inkom från miljöförvaltningen den 9 juni. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Nedan listas de tillstånd, förelägganden och anmälningar som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förlägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkoren redovisas under avsnitt 3.3. Tabell 2. Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Dnr Tillståndsbeslut: Tillstånd enligt miljöbalken till panncentral. Tillståndet omfattar 4 pannor med en sammanlagd tillförd effekt av 49 MW. 3.2 Tillståndsgiven och installerad effekt Anläggningen har ingen begränsning i produktionen, däremot i total installerad effekt. Detta framgår av tabellen nedan. Tabell 3. Tillståndsgiven och installerad effekt Tillståndsgiven effekt Fyra pannor med en sammanlagd tillförd effekt av 49 MW. Installerad effekt Två pannor (HP1 och HP2) har använts under året. De har en sammanlagd tillförd effekt av 22,2 MW. Ytterligare två avställda pannor finns med en total tillförd effekt om 26,2 MW. 3.3 Villkorsefterlevnad Tabell 4. Villkor för verksamheten enligt gällande tillstånd samt kommentar till efterlevnad Slutliga villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Anläggningen får endast drivas som spetsoch reservanläggning. Kommentar till villkorsefterlevnad Anläggningen drivs i enlighet med ansökan. Ändringar i verksamheten anmäls i enlighet med miljöbalken (såvida inte ändringen är tillståndspliktig). Anläggningen drivs endast som spets- och reservanläggning. 6

7 Slutliga villkor 3. Utsläpp av stoft från rökgaserna får som riktvärde inte överstiga 50 mg/nm³ vid 3 volymsprocent O Utsläppen av svavel får som gränsvärde inte överstiga 24 mg svavel per megajoule tillfört bränsle. 5. Utsläppen av kväveoxider (NO x ) beräknat som NO 2, får som riktvärde inte överstiga 350 mg/nm³ torr rökgas vid 3 % O Flytande bränsle skall lagras i en invallad cistern där invallningen rymmer hela cisternens volym. Tapp- och påfyllnadsplatser skall ingå i det invallade tankområdet eller på annat sätt säkras för utsläpp till omgivningen. Invallningen inklusive ledningsgenomdragningar m.m. skall vara utförd i material som inte är genomsläppligt för petroleumprodukter eller biobränsle. Invallningen skall vara skyddad från nederbörd. Kommentar till villkorsefterlevnad Under 2014 har endast Eo1 eldats på anläggningen. Eo1 har en askhalt på <0,01 vikt-% vilket ger stoftemissioner under riktvärdet. Eldning med eldningsolja 1 medför ett utsläpp motsvarande 12 mg svavel per megajoule tillfört bränsle. Mätning av emissioner av kväveoxider till luft från samtliga pannor utfördes av ILEMA Miljöanalys i februari Resultatet från mätningarna visar på en kväveoxidhalt på 86,1 mg/mj (HP1) respektive 88,8 mg/mj (HP2). För att få enheten till mg/nm3 divideras värdet med 0,28 enligt Naturvårdsverkets Lathund Rapport 4438, tabell 10. Detta ger då ett beräknat värde på 307,5 mg/nm 3 och 317,2 mg/nm 3. Göteborg Energi gör därmed bedömningen att villkor 5 kan anses vara uppfyllt. Nästa mätning planeras till 2018 Eldningsolja 1 förvaras i en cistern utomhus med en volym på 800 m 3. Cisternen är invallad och nederbördskyddad. Invallningen rymmer hela lagringsvolymen. Nederbördsskyddet är inte helt tätt varför invallningen kan behöva tömmas på regnvatten. Detta sker manuellt med en pump efter okulär kontroll av att vattnet inte innehåller olja. Dränagevattnet pumpas till dagvattennätet via en oljeavskiljare för säkerhets skull. Påfyllning av eldningsolja 1 sker genom anslutningsanordning placerad inne i byggnaden vilken nås genom att en lucka i väggen öppnas. Rummet där anslutningen sker är försett med en invallning och nivålarm. Under själva lossningsanordningen finns ett spilltråg. Bränsleledningen mellan tanken och byggnaden är luftburen och försedd med ett yttre skydd. 7

8 Slutliga villkor 7. Buller skall begränsas så att det, som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 50 db(a) vardagar dagtid ( ) 40 db(a) nattetid ( ) 45 db(a) övrig tid Momentana ljud nattetid får som riktvärde vid bostäder inte överskrida 55 db(a). 8. Aska skall vid hantering och lagring behandlas så att besvärande damning, lukt eller brandfara inte uppstår. Om olägenhet uppstår skall bolaget vidta åtgärder så att olägenhet upphör. 9. Vatten från sotning eller liknande får inte släppas till det kommunala avloppsreningsverket eller till recipient utan skall lämnas som avfall. Kommentar till villkorsefterlevnad De ljud som kan uppkomma från anläggningen är från fläktar, skorsten samt transporter till och från anläggningen. Några mätningar av buller har inte genomförts men bolagets uppfattning är att riktvärdena för buller innehålls. Bullermätning sker i händelse av återkommande klagomål. Inga klagomål på buller har inkommit under Vid torrsotning anlitas extern firma med erforderliga kunskaper. Aska tas om hand direkt i sugbil. Inget vatten från sotning eller liknande har släppts till spillvattennät eller recipient. Pannorna har rengjorts i samband med besiktning. 10. Kemiska produkter, inklusive bränsle och farligt avfall, skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avloppet och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Förutom bränsle förvaras inga kemikalier på anläggningen. Se vidare avsnitt Naturvårdsverkets föreskrifter Verksamheten omfattas inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter 1 som ska redovisas i miljörapporten. 3.5 Övriga gällande beslut Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd avseende förvaring av brandfarlig vara förnyades 2014 och är beviljat enligt förordningen om brandfarliga och explosiva varor till följande hantering: liter, klass 1, spilloljetank inomhus liter, klass 3, cistern utomhus invallad 540 liter, gasol, inomhus avskilt förråd 1 SNFS 1990:14 (Behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket), NFS 2001:11 (VOC-direktivet), NFS 2002:26 (Utsläpp från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer), NFS 2002:28 (Avfallsförbränning). 8

9 3.5.2 Tillstånd till transport av farligt avfall Länsstyrelsen har i beslut daterat , gett Göteborg Energi AB tillstånd till transport av farligt avfall, med stöd av 26 avfallsförordningen (2001:1063). Tillståndet gäller t.o.m och omfattar styckegodstransport av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten enligt följande avfallskoder (EWC): , , , , , , , och För Tynnereds panncentral innebär det att farligt avfall som uppkommer i verksamheten transporteras till Sävenäsanläggningen för omhändertagande av godkänd transportör och mottagare Tillstånd till utsläpp av koldioxid Länsstyrelsen har i beslut daterat , Dnr , gett Fjärrvärme i Frölunda AB tillstånd till utsläpp av koldioxid vid Tynnered Panncentral enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Beslutet ersätter tidigare beslut daterat 9 december Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll För verksamheten gäller förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Som verktyg har Göteborg Energi AB ett integrerat kvalitets- och miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar. Relevanta parametrar redovisas i miljörapporten. Ett kontrollprogram finns upprättat och uppdateras vid behov. Med anledning av ett större oljeläckage 2003 som medfört föroreningar av dagvattendammarna vid Välen togs ett särskilt kontrollprogram fram, som omfattade kontroll av eventuell spridning av förorening i dagvattensystem och grundvatten. Provtagningsfrekvensen var fram till sommaren 2009 var sjätte månad. En utvärdering av kontrollprogrammet har därefter utförts och skickades in till miljöförvaltningen. Enligt rekommendationer i utvärderingen togs ett nytt kontrollprogram fram med syfte att följa upp eventuella risker vid höga grundvattennivåer. Det nya kontrollprogrammet skickades in till miljöförvaltningen Under 2011 har kontrollprogrammet avslutats på rekommendation av WSP Enviromental. 4.2 Periodisk besiktning Periodisk besiktning utfördes den 20 november Besiktningsrapport har skickats in till tillsynsmyndigheten. 4.3 Kontroll av invallningar Invallningen kontrolleras okulärt vid FU-rond som utförs en gång per månad samt i samband med besiktningen av cisternen vart 6:e år. 4.4 Kontroll av oljeavskiljare och larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla anläggningar som Göteborg Energi ansvarar för, ska behörig extern firma årligen kontrollera larm, slam- och oljenivåer. Oljeavskiljarna kontrollerades den 6 oktober 2014 utan anmärkning. Därutöver gör Göteborg Energi en intern kontroll årligen av larm och nivåvakter mm. 9

10 4.5 Besiktning av cisterner Bränslecisternen besiktigades under 2013 utan anmärkningar. Nästa besiktning ska ske Besiktning av spilloljetanken på 1,2 m 3 ska utföras var 6:e år och nästa tillfälle är Åtgärder för att minska risker I enlighet med miljöbalken samt egenkontrollförordningen har Göteborg Energi i miljöledningssystemet rutiner och instruktioner för att undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser. Dessa sker vart tredje år eller oftare vid t.ex. förändringar. Senaste riskanalys med avseende på yttre miljö utfördes under Nästa riskanalys kommer enligt plan att utföras Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion Tabell 5. Redovisning över drifttid, bränsleförbrukning samt energi för Pannor Drifttid (h) Förbrukad EO1 (m 3 ) Bränsleenergi (tillförd energi) (MWh) Producerad avgiven energi (MWh) HP1 10 5,5 54,8 49 HP2 2 1, Totalt: 12 6,6 65,8 59 HP3 och HP4 har inte varit i drift under året. 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder I följande avsnitt redovisas de driftstörningar och liknande händelser som lett eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt vidtagna åtgärder. Inga driftstörningar som kunnat medföra olägenheter för människors hälsa och miljön har skett under Utsläpp till luft Här redovisas resultat av mätningar och beräkningar av utsläpp till luft. Tabell 6. Svavelutsläppet för 2014 Pannor, bränsle Svavel (kg) Svavel (vikt-% i bränslet) HP1 2,4 0,05 HP2 0,5 0,05 Totalt: 2,9 10

11 Den totala mängden svavel är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och bränslets specifika svavelinnehåll. Produktspecifikationen för eldningsolja 1 från leverantören Preem anger svavelhalten till max 0,05 vikt %. Enligt Naturvårdsverkets lathund tabell 8 motsvarar det 12 mg S/MJ. Tabell 7. NO x -utsläppet för Pannor, bränsle NOx (kg) NOx (mg/mj bränsle) HP ,1 HP2 4 88,8 Totalt: 21 Den totala mängden kväveoxider är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och senaste emissionsmätning. Tabell 8. CO 2 -utsläppet för Pannor, bränsle CO 2 fossilt (ton) CO 2 (g/mj bränsle) HP1 14,6 74,3 HP2 2,9 74,3 Totalt: 17,5 Den totala mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och en emissionsfaktor för Eo1 på 74,3 g/mj bränsle. Emissionsfaktorn är hämtad från Naturvårdsverkets referenslista över emissioner. Tabell 9. Stoftutsläppet för 2014 Pannor Stoft (kg) Stoft (vikt-% i aska) HP1 0,5 < 0,01 HP2 0,1 < 0,01 Totalt: 0,6 Mängden stoft beräknas utifrån askhalten i bränslet enligt produktinformation för Eo1 samt bränslemängden. 5.4 Utsläpp till vatten Sanitärt spillvatten leds till det kommunala spillvattennätet och vidare till Ryaverket. 11

12 Dagvatten leds till dagvattennätet och vidare till Välendammarna, Välen och slutligen Askimsviken. På anläggningen finns även ett antal golvbrunnar som inte är i bruk och som passerar oljeavskiljare. Inga utsläpp sker via dessa brunnar. 5.5 Buller Buller från anläggningen uppstår främst från fläktar, skorsten samt transporter till och från anläggningen. Inga klagomål på buller har kommit till Göteborg Energis kännedom under Kemikaliehantering De kemikalier som används på Tynnered panncentral finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Dessa är sådana som är bedömda av Göteborg Energis Kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. Vid införande av nya kemikalier som inte finns på Göteborg Energis kemikalieförteckning måste godkännande inhämtas av kemikalieansvarig före inköp. Kemiska produkter hanteras inte på anläggningen mer än tillfälligt vid underhållsarbeten och liknande. Därmed finns det heller ingen lagring av kemikalier på anläggningen. Enligt överenskommelse med miljöförvaltningen ska en kemikalieförteckning bifogas till miljörapporten med de kemikalier som har köpts in specifikt till Tynnered panncentral under året. Göteborg Energi har under året upphandlat ett datasystem som kan anslutas till befintlig kemikaliedatabas och där syftet är att inköpta kemikalier ska registreras direkt i kemikaliedatabasen per anläggning. Under 2014 har inga kemikalier köpts in som går att härleda till Tynnered panncentral. 5.7 Avfallshantering Mindre mängder avfall och farligt avfall såsom oljetrasor mm hanteras centralt på Sävenäsverket. Ca 0,5 kbm oljehaltigt slam uppkom från toppsugning av oljeavskiljaren. 5.8 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Bolaget arbetar kontinuerligt med att hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Allt avfall som uppkommer i verksamheten sorteras. En stor del av de bilar som ingår i bolagets bilpool är miljöbilar och drivs av el naturgas/biogas. Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningar för fjärrvärme finns delmål att minska koldioxid bland annat på minskad elförbrukning i anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme. För att nå målet pågår ett projekt om energiledning fortlöpande. Projektets mål är att lägga grunden för ett systematiskt arbetssätt med energiledning. Anläggningar med den största elförbrukningen har identifierats och i det fortsatta arbetet läggs fokus primärt på dessa anläggningar. Som ett första steg i energiledningsarbetet har en åtgärdsbank, för att möjliggöra prioritering av åtgärder på fokusanläggningarna, bildats. Föreslagna åtgärder omfattar både byggnader och processer. Åtgärdsförslag för byggnader bygger till stor del på de energianalyser som gjorts för de största förbrukarna tidigare år. Åtgärder för processer 12

13 bygger bland annat på förslag från bolagets processingenjörer samt på förbättringsförslag från verksamheten. I energiledningsarbetet kommer åtgärder prioriteras mellan fokusanläggningarna, vilket kan innebära att vissa anläggningar inte får någon åtgärd ett visst år. Panncentralen står, tillsammans med ett antal övriga spets- och reservanläggningar, för ca 6 % av den totala elförbrukningen. Panncentralen ingår därför primärt inte i det påbörjade energiledningsarbetet. Inga betydande åtgärder för att minska förbrukningen av råvaror eller energi för verksamheten har vidtagits under