GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Angereds panncentral Diarienummer

Transkript

1 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Angered panncentral under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid 1 : Förbrukad bioolja: 45 h 74 ton Förbrukad Eo1: 0 m 3 Tillförd bränsleenergi: Producerad energi: 745 MWh 576 MWh Svavel: SO 2 NO x : CO 2 : (totalt) - CO 2 : (fossilt) - CO 2 : (biogent) Stoft: Farligt avfall: 37 kg 74 kg 192 kg 201 ton 0 ton 201 ton 28 kg 11,8 ton 1 Drifttid avser drifttid då värme levererats ut på fjärrvärmenätet.

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT VERKSAMHETSBESKRIVNING GÖTEBORG ENERGIS FJÄRRVÄRME ALLMÄNT OM ANGEREDS PANNCENTRAL LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT, FÖRELÄGGANDEN OCH ANMÄLNINGAR Anmälnings- och informationsärenden under året Beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport under året TILLSTÅNDSGIVEN OCH INSTALLERAD EFFEKT EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN EFTERLEVNAD AV AKTUELLA FÖRESKRIFTER, FÖRORDNINGAR OCH SLUTSATSER OM BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK Efterlevnad av tillämpliga föreskrifter och förordningar Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Tillstånd enligt förordningen om brandfarliga varor Tillstånd till transport av farligt avfall Tillstånd enligt lagen om handel med utsläppsrätter ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL Kontroll av utsläpp till vatten Kontroll av utsläpp till luft PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV EMISSIONER KONTROLL AV OLJEAVSKILJARE OCH LARM KONTROLL AV SLÄCKVATTENSYSTEMETS FUNKTION ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN DRIFTTID, BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH PRODUKTION DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Stoftutsläpp Kväveoxidutsläpp Svavelutsläpp Koldioxidutsläpp MARKFÖRORENINGAR BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI

4 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1 Rapport från årlig kontroll av kalibreringsfunktion, AST, för HP1-HP3. Bifogas endast miljörapporten i SMP, inte den tryckta rapporten. Bilaga 2 Rapport från kontroll av observationsbrunnar, Bilaga 3 Kemikalieredovisning mängder inköpta kemikalier under Bilaga 4 Energikartläggning 2014, WSP. Bifogas endast miljörapporten i SMP, inte den tryckta rapporten. 4

5 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Angereds panncentral Fastighetsbeteckningar Angered 83:2 Besöksadress Rävebergsvägen 100 Ort Prövningsnivå Huvudverksamhet - Verksamhetskod enligt Miljöprövningsförordning SFS 2013: kap. 6 BAT-Referensdokument (BREF) beslutade under industriutsläppsdirektivet 2010/75/EU Tillsynsmyndighet enligt 9 kap miljöbalken Göteborg Miljöledningssystem ISO B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 50 MW men mindre än 300 MW Stora förbränningsanläggningar, BREF LCP (draft) Koordinater enligt SWERWF99TM , Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Anna Grissle Telefonnummer E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor Miljö- och klimatnämnden i Göteborg anna.grissle@goteborgenergi.se Anders Velin Telefonnummer E-postadress anders.velin@goteborgenergi.se 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer E-postadress Postadress Box 53 Postnummer och postort lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 5

6 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas produktionsanläggningar i drift. Vid biobränsle- och naturgaseldade kraftvärmeverk sker el- och värmeproduktion under stor del av vinterhalvåret. Göteborg Energi har flera olika anläggningar som medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Vid behov av ytterligare värme sker produktion i pellets-, naturgas- och oljeeldade spets- och reservanläggningar. I vissa anläggningar sker produktion av kraftvärme, det vill säga både el- och värmeproduktion. 2.2 Allmänt om Angereds panncentral Angereds panncentral är en spets- och reservanläggning som körs vid värmebehov vintertid eller vid driftstörningar i övriga fjärrvärmenätet. Centralen inrymmer tre hetvattenpannor med en installerad tillförd bränsleeffekt på ca 45 MW vardera. Enligt gällande tillstånd finns möjlighet att använda såväl bioolja, Eo1 och Eo5 som bränsle. Avsikten är alltjämt att använda bioolja som huvudbränsle och Eo1 som reservbränsle. I det fall det skulle komma att råda brist på bioolja av acceptabel kvalitet så kan Eo1 komma att användas som huvudbränsle. Tabell 1. Produktionskapacitet och bränslen på Angereds panncentral. Panna Installerad bränsleeffekt (MW) Maximal avgiven värmeeffekt * (MW) Huvudbränsle Reservbränsle HP Bioolja Eo1 HP Bioolja Eo1 HP Bioolja Eo1 Totalt, ca: * Vid eldning av bioolja. Vid eldning av Eo1 är den avgivna värmeeffekten ca 40 MW. Bioolja förvaras i en cistern ovan mark som rymmer m 3 och Eo1 förvaras i en cistern ovan mark som rymmer 300 m 3. Båda cisternerna är invallade. Bränsleledningar från påfyllningsplats till cisterner och mellan cisterner och pannbyggnad är luftburna med en höjd om 4,5 meter över markytan. 2.3 Lokalisering Angereds panncentral är belägen mellan centrala Angered och bostadsbebyggelsen i södra delen av området Gårdsten i Göteborg. Anläggningen ligger på fastigheten Angered 83:2 i stadsdelen Angered med infart från Rävebergsvägen. Avståndet från panncentralen till närmaste bebyggelse i centrala Angered är ca 100 m och i Gårdsten ca 400 m. Gällande planbeslut för fastigheten är daterat 25 juni Spillvatten från Angered panncentral släpps till det kommunala spillvattennätet, som är anslutet till Ryaverket. Dagvatten från anläggningen leds till det kommunala dagvattennätet. 6

7 Angereds Panncentral ligger inom vattenskyddsområdet för Göta älv. Figur 1. Angereds panncentral är markerad med en röd cirkel. Källa: Eniro. 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av bioolja och Eo1 innehåller bland annat koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft. Påverkan på miljön blir därmed främst bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp. Inom bolagets miljöledningssystem har miljöpåverkan från produktionsanläggningarna tagits fram i form av miljöaspekter. För de betydande miljöaspekterna finns miljömål uppsatta. 2.5 Förändringar under året Under 2014 har följande förändringar gjorts med betydelse för yttre miljö: Det har tidigare i vissa fall varit problem med att få igång emissionsmätningen i samband med uppstart av pannorna. Personal har då fått åka till anläggningen och manuellt starta mätningen. För att komma tillrätta med problemet har flera åtgärder utförts under året bl.a. byte av PLC (programmerbart styrsystem) och omprogrammering. Arbetet fortgår under Organisatoriska förändringar för anläggningen: - Ny miljöingenjör/kontaktperson miljöfrågor, se avsnitt Ny anläggningsingenjör/kontaktperson anläggningen, se avsnitt 1.3 7

8 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Nedan listas de tillstånd, förelägganden och anmälningar som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förlägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljö- och klimatnämnden i Göteborg. Tabell 2. Gällande beslut, förelägganden och anmälningar. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Dnr Länsstyrelsen Lst Dnr GE Dnr / Miljöförvaltningen MF Dnr 07344/08 GE Dnr / Miljöförvaltningen MF Dnr 03256/11 GE Dnr Miljöförvaltningen MF Dnr 08381/11 GE Dnr Tillståndsbeslut enligt miljöbalken för befintlig panncentral med en sammanlagd tillförd effekt på 137 MW. Beslut om fastställande av slutligt villkor avseende vatten från sotning. Bekräftelse på slutrapport över saneringsåtgärder. Miljöförvaltningen bedömer det som acceptabelt att en restförorening lämnats kvar under cisternen eftersom föroreningen avgränsats så att den inte kan återkontaminera rena massor. Om markarbeten kommer att ske under cisternen i framtiden skall restföroreningen tas bort. Innan markarbeten får påbörjas skall åtgärden anmälas till Miljöförvaltningen. Föreläggande om att en gång per år utföra kontroller av observationsbrunn 1 och 2 samt att vid indikation av förorening återuppta kontrollprogrammet i sin helhet. Uppgifterna ska redovisas i nästa års miljörapport. Se vidare avsnitt 5.4 nedan. Föreläggande om att utföra bränsleanalyser med avseende på svavelinnehåll i bränslet. Analyser ska genomföras minst två gånger per år då anläggningen är i drift. 8

9 3.1.1 Anmälnings- och informationsärenden under året Nedan listas de anmälnings- och informationsärenden Göteborg Energi skickat in under Tabell 3. Anmälnings- och informationsärenden under året. Datum Myndighet Ärendet avser Miljöförvaltningen Redovisning av mät- och provtagningspunkter enl. 34 förordning om stora förbränningsanläggningar Miljöförvaltningen Information angående genomförd miljöriskanalys Miljöförvaltningen Information om kortvarig rökplym från skorstenen i samband med driftprover på två av pannorna Miljöförvaltningen Information angående uppdaterat kontrollprogram Beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport under året Inga alternativvärde eller dispens från begränsningsvärde har beviljats under året. Inga statusrapporter har inlämnats. 3.2 Tillståndsgiven och installerad effekt Miljöprövningsdelegationen har lämnat Göteborg Energi tillstånd enligt miljöbalken till befintlig panncentral. Tillståndet omfattar tre pannor med en sammanlagd tillförd effekt av 137 MW. Anläggningen har ingen begränsning i produktion. Tabell 4. Tillståndsgiven och installerad effekt. Tillståndsgiven effekt Installerad effekt 137 MW Ca 135 MW 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden I följande avsnitt redovisas villkor som är aktuella för verksamheten samt en kommentar om efterlevnaden under

10 Tabell 5. Villkor för verksamheten enligt gällande tillstånd samt kommentar till efterlevnad Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen samt fastställande av slutliga villkor Villkor 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Anläggningen får endast drivas som spets- och reservanläggning. 3. Utsläppen av svavel får som gränsvärde inte överstiga 24 mg svavel per megajoule tillfört bränsle. Då särskilda skäl föreligger får svavelutsläppen under en kortare period uppgå till högst 75 mg svavel per megajoule tillfört bränsle. 4. Utsläppen av kväveoxider (NO x ) beräknat som NO 2, får som riktvärde inte överstiga 350 mg/nm 3 torr rökgas vid 3 % O 2. Kommentar Anläggningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Anläggningen är en spets- och reservanläggning, vilket framgår av redovisad drifttid. Biobränsle som köps in till bolagets produktionsanläggningar analyseras med avseende på bland annat svavelhalt. Resultaten från analysenar ligger till grund för beräkning av svavelutsläpp. Under 2014 analyserades biooljan med avseende på svavelinnehåll vid två tillfällen. Svavelhalten i bränslet var < 0,05 vikt-%, vilket motsvarar ca 12 mg/mj. Leverantörens produktspecifikation för bioolja anger att den innehåller max 0,05 vikt-% svavel. Den Eo1 som köps in till anläggningen har enligt produktspecifikation från leverantören en svavelhalt på max 0,05vikt-%, vilket motsvarar ca 12 mg/mj. Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen är 300 (HP1), 286 (HP2) respektive 228 (HP3) mg/nm 3 tg vid 3 % O Flytande bränsle skall lagras i invallad cistern där invallningen rymmer hela cisternens volym. Tapp- och påfyllningsplatser skall ingå i det invallade tankområdet eller på annat sätt säkras för utsläpp till omgivningen. Invallningen inklusive ledningsgenomdragningar m.m. skall vara utförd i material som ej är genomsläppligt för petroleumprodukter eller biobränsle. Invallningen skall vara skyddad från nederbörd. De båda cisternerna är invallade i enlighet med villkoret. Invallningarna, som är kommunicerande, rymmer drygt m 3, vilket är mer än de båda cisternernas sammanlagda volym. Avluftningen på cisternernas tak är anslutna till invallningen. 10

11 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen samt fastställande av slutliga villkor Villkor 6. Buller skall begränsas så att det, som riktvärde, inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än: 50 db(a) vardagar dagtid ( ) 40 db(a) nattetid ( ) 45 db(a) övrig tid 7. Bränsle och aska skall vid hantering och lagring behandlas så att besvärande damning, lukt eller brandfara inte uppstår. Om olägenhet uppstår skall bolaget vidta åtgärder så att olägenheten upphör. 8. Kemiska produkter, bränsle och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avloppet och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. 9. Vid brand ska släckvatten kunna omhändertas och hindras att nå dagvattennätet utanför anläggningen. Uppsamlingsvolymen för släckvattnet ska vara minst 315 m 3. Åtgärderna för uppsamling av släckvattnet ska vara genomförda senast den 30 juni Vatten från sotning eller liknande får inte släppas till det kommunala avloppsreningsverket eller till recipient utan skall lämnas som avfall. Kommentar Inga klagomål om buller från anläggningen har inkommit till bolaget. Bränsle hanteras i enlighet med tillstånd och gällande lagstiftning. Aska omhändertas vid sotning. För sotning anlitas extern firma. Sotning utförs genom högtrycksspolning och slamsugning. Slamsugning sker från botten av pannorna samtidigt som spolningen sker. Sotvatten släpps inte till sotvattentank. För biooljan, som kan självantända under vissa förutsättningar, finns särskilda kärl för avfallshantering och instruktion för hantering framtagna. Kemiska produkter, utöver bränslet, lagras normalt inte på anläggningen. Mindre kemikaliebehållare förvaras på uppsamlingskärl för att samla upp eventuellt spill. Styckegods av farligt avfall transporteras till Sävenäsverket för sortering. Undantaget är rester från bioolja som hanteras i särskilt anpassade kärl på anläggningen med anledning av dess självantändande egenskaper. Anordning för omhändertagande av släckvatten slutfördes och testades under Efter en ombyggnad 2008 gjordes ett slutligt test av systemet Inre rengöring av pannorna utförs genom högtrycksspolning och slamsugning. Slamsugning sker från botten av pannorna samtidigt som spolningen sker. Sotvatten släpps inte till sotvattentank utan omhändertas med hjälp av sugbil av godkänd entreprenör. 11

12 3.4 Efterlevnad av aktuella föreskrifter, förordningar och slutsatser om bästa möjliga teknik Efterlevnad av tillämpliga föreskrifter och förordningar Enligt föreskrift om miljörapport (NFS 2006:9) ska följande föreskrifter och förordningar, enligt tabellen nedan, sammanfattas och efterlevnaden för aktuellt år kommenteras. Tabell 6. Sammanställning över föreskrifter och förordningar som ska kommenteras. Naturvårdsverkets föreskrifter och aktuella förordningar Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28 Förordningen om stora förbränningsanläggningar, SFS 2013:252 Förordningen om förbränning av avfall, SFS 2013:253 Förordningen om användning av organiska lösningsmedel, SFS 2013: NFS 2002:26 NFS 2002:26 reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 50 MW. Enligt den definition som finns i föreskriften är Angereds panncentral en befintlig anläggning och kontinuerlig övervakning av kväveoxider och stoft sker enligt föreskriften. Under 2014 har årlig kontroll av kalibreringsfunktionen, AST enligt SS-EN14181:2004, utförts på HP1, HP2 och HP3 med avseende på NO X och stoft. Kontrollerna gjordes och 30 januari. Kontrollerna visar att kalibreringsfunktion och variabilitetskontroll är godkända förutom när det gäller kalibreringsfunktionen för stoft HP2. Då anläggningen normalt inte körs annat än vid topplast har inga åtgärder gjorts under året utan istället avvaktas till QAL2 skall utföras i början av För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende utsläpp av stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NO x uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. X X X X X X X 12

13 Tabell 7. Utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26. Parameter Enhet Krav enligt NFS 2002:26 Stoft mg/nm 3 vid 3 % O 2 50 Svavel 2 g S/MJ bränsle 0,1 NO x mg/nm 3 vid 3 % O Enligt Naturvårdsverkets vägledning del 1 angående regler för stora förbränningsanläggningar ( ) gäller utsläppsgränsvärdena angivna i bilaga 1-6 för den totala förbränningsanläggningen. Tabell 8. Emissioner jämfört med gällande krav enligt NFS 2002:26. Parameter Krav HP1-3 Stoft (mg/nm 3 vid 3 % O 2 ) Stoft (antal) Stoft (%) Svavel (g S/MJ bränsle) Månadsmedelvärde 50 Antal månadsmedelvärden över utsläppsgränsvärdet Andel 48-h medelvärde <110% av utsläppsgränsvärdet Högsta månadsmedelvärde: Minst 97 % 100 0,1 0,012 NO x (mg/nm 3 vid 3 % O 2 ) NO x (antal) Månadsmedelvärde 450 Antal månadsmedelvärden över utsläppsgränsvärdet Högsta månadsmedelvärde: NO x (%) 48-h medelvärde Minst 95 % 100 Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet skall inte medräknas i medelvärdet. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl skall verksamhetsutövaren vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet (17 NFS 2002:26). Under 2014 har inga dygn räknats bort på grund av brister i mätsystemet. 2 I förordningen om svavelhaltigt bränsle finns regler om högsta tillåtna utsläpp av svavelföreningar från förbränning av bränsle. Enligt NFS 2002:26 är det dessa regler som ska tillämpas som utsläppsgränsvärde för anläggningar på MW. 13

14 SFS 2013:252 Enligt gällande övergångsbestämmelser i SFS 2013:252 behöver en förbränningsanläggning som vid ikraftträdandet är en 2013-anläggning 3 inte uppfylla andra krav i förordningen än de som anges i 34 förrän den 1 januari Enligt 34 ska den som driver anläggningen föreslå en placering av provtagnings- och mätpunkter, om placeringen inte är bestämd i ett tillstånd för en stor förbränningsanläggning, och lämna förslaget till tillsynsmyndigheten. En sådan redovisning av mät- och provtagningspunkter enligt 34 har inlämnats till tillsynsmyndigheten under året, se avsnitt Efterlevnad av slutsatser om bästa möjliga teknik Det har ännu inte kommit något BATReferensdokument under industriutsläppsdirektivet 2010/75 för förbränningsanläggningar. Arbetet med revidering av BREF4 för stora förbränningsanläggningar (ofta benämnd BREF LCP), startade i april Om arbetet följer normal tidplan bör BAT-slutsatser offentliggöras 2015 eller Övriga gällande beslut Angereds panncentral är belägen inom Göta älvs vattenskyddsområde som inrättades Verksamheten omfattas därmed av Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor, NFS 2003:24, samt Länsstyrelsen i Västra Götalands skyddsföreskrifter för Göta älv Tillstånd enligt förordningen om brandfarliga varor Tillstånd avseende förvaring av brandfarlig vara är beviljat enligt förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor, till hantering enligt tabell nedan. Tabell 9. Gällande tillstånd till hantering av brandfarlig vara. Datum Beslutsmyndighet Beslut Stadsbyggnadskontoret BN Tillståndet omfattar hantering av: 300 m³ Eo1, i invallad cistern utomhus m³ bioolja, i invallad cistern utomhus 90 liter gasol, i avsett skåp utomhus 15 liter acetylen, i avsett skåp utomhus Tillståndet gäller t.o.m Med 2013-anläggning avses i denna förordning en stor förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd. 4 Befintlig BREF för stora förbränningsanläggningar finns på länken 14

15 3.5.2 Tillstånd till transport av farligt avfall Göteborg Energi har tillstånd till transport på väg av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten, i enlighet med avfallsförordningen (SFS 2011:927). Tabell 10. Gällande tillstånd till transport av farligt avfall. Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Dnr Tillståndet omfattar styckegods av farligt avfall enligt följande avfallskoder i bilaga 2 till avfallsförordningen: , , , , , , , och Tillståndet gäller t.o.m För Angereds panncentral innebär detta att styckegods av farligt avfall som uppkommer i verksamheten transporteras till Sävenäsverket för omhändertagande av godkänd transportör och mottagare. Det avfall som normalt uppstår på anläggningen är fast oljeavfall, samt mer sällan vatten från tömning av oljeavskiljare samt sot/sotvatten från inre rengöring av pannorna, se avsnitt Tillstånd enligt lagen om handel med utsläppsrätter Anläggningen har tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Tabell 11. Gällande tillstånd till utsläpp av koldioxid. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Dnr Tillståndsnummer SE Länsstyrelsen meddelar Göteborg Energi AB nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ersätter tidigare tillstånd meddelat Tillståndet gäller tillsvidare. Efterlevnad av koldioxidtillståndet följs upp vid den årliga koldioxidverifieringen. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi bland annat ett integrerat kvalitets- och miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Det bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar, men även specifika 15

16 rutiner och instruktioner för Angereds panncentral. Relevanta parametrar redovisas i miljörapporten. Förutom den gemensamma egenkontrollen finns ett kontrollprogram upprättat för Angereds panncentral. Detta omfattar bl.a. rapportering av driftstörningar, tillfälliga utsläpp samt funktions- och driftskontroll. Senaste kontrollprogram är daterat Kontroll av utsläpp till vatten Vatten från golvbrunnar i pannbyggnaden samt läckagevatten från fjärrvärmepumpar leds till det kommunala avloppsnätet via oljeavskiljare placerad inne i pannhuset. Inkommande flöde till oljeavskiljaren ryms väl inom ramen för dimensionerat flöde på 2 l/s. Ytterligare en oljeavskiljare finns placerad utomhus. Till denna avleds allt dagvatten från anläggningens asfalterade ytor före utsläpp i det kommunala dagvattennätet. Kontroll av oljeavskiljare redovisas i avsnitt 4.4 nedan System för omhändertagande av släckvatten Enligt villkor 9 i anläggningens tillstånd enligt miljöbalken ska släckvatten från en eventuell brand kunna samlas upp till en volym av upp till 315 m 3. Släckvattensystemets princip är att stänga dagvattensystemets utlopp så att släckvatten kan innehållas i befintligt dagvattensystem samt på asfalterad yta som på vissa punkter är omgärdad av så kallade asfaltscigarrer. Se nedanstående skiss över systemets utformning. Områdesöversikt Oljecisterner Nödstopp dagvatten Pannhuset Ventiler som stängs manuellt, hindrar släckvattnen att fylla upp i mark via drändering. Ventil Dränering N Oljeavskiljare försedd med avstängningsventil före samt backventil efter Huvudventil som stängs automatiskt vid brandlarm, kan även stängas manuellt. Figur 2. Schematisk skiss över släckvattensystemet. Vid brandlarm stängs huvudventilen för utgående dagvattenledning automatiskt. Stängning av huvudventilen kan även göras från ledningscentralen på Sävenäsverket eller manuellt på anläggningen via en nödknappsfunktion vid oljemottagningshuset eller i ventilhuset. I ventilhuset kan huvudventilen även stängas manuellt. Utanför staketet finns en brunn i vilket det kan kontrolleras att ventilen har stängts ordentligt och att inget släckvatten lämnar fastigheten via dagvattensystemet. Huvudventilen har kopplats samman med en 16

17 avstängningsventil före oljeavskiljaren för att förhindra att denna toppfylls och eventuell olja flyter upp på ytan. Detta säkerställs också genom att en backventil placerats efter oljeavskiljaren. Det finns två dräneringsventiler som stängs för hand för att förhindra att eventuellt släckvatten rinner ut i marken. Släckvattensystemets funktion säkerställs genom att ventilerna kontrolleras kvartalsvis i samband med intern brandskyddskontroll (IBK). Kontrollerna journalförs i brandskyddsdokumentationen Kontroll av utsläpp till luft För egenkontroll av emissioner finns följande instrument för kontinuerlig mätning installerade: HP1-3 har ett system som växlar mellan pannorna och analyserar CO, NO, O 2. För mätning av stoft finns ett instrument per panna (HP1-3). Bestämning av svavelutsläpp (svavel i form av S) beräknas med svavelhalt i bioolja respektive Eo1 som underlag. 4.2 Periodisk besiktning Senaste periodisk besiktning utfördes i september De påpekanden och rekommendationer som framkom vid besiktningstillfället har hanterats i bolagets avvikelsesystem. Nästa periodiska besiktning ska enligt tidplan utföras Kontroll av emissioner Under 2014 har AST genomförts på HP1, HP2 och HP3 med avseende på NO X och stoft, se bilaga 1 (bifogas endast miljörapporten i SMP, inte den tryckta rapporten). AST görs för att kontrollera om mätsystemets kalibreringsfunktion, som togs fram vid QAL2-kalibreringen, fortfarande är giltig. QAL2-kalibrering utförs som regel vart femte år och däremellan görs årlig AST-mätning. Angående resultatet se avsnitt Det har tidigare i vissa fall varit problem med att få igång emissionsmätningen i samband med uppstart av pannorna, se kommentarer och genomförda åtgärder avsnitt Kontroll av oljeavskiljare och larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla Göteborg Energis anläggningar, gör behörig extern firma årligen en kontroll av larm, slam- och oljenivåer. Vid behov töms oljeavskiljare. Därutöver gör bolaget en intern kontroll av larm och nivåvakter. På Angered panncentral finns två oljeavskiljare. Den ena är belägen inne i byggnaden i pannhallen och den andra norr om pannbyggnaden. Den sistnämnda installerades under 2009 och ska behandla allt dagvatten från asfalterade ytor kring cisterner och oljepåfyllningsplats. Under 2014 har en årlig kontroll enligt den europeiska standarden SS-EN utförts på oljeavskiljarna. 17

18 Tabell 12. Extern kontroll av oljeavskiljare. Benämning S3.GE0.V6+LE0101 resp. S3.GE0.V6+LE0201 (Placerad vid sotvattengropen. Betjänar golvbrunnarna i pannhallen. Består av två kammare med ett larm i vardera kammare.) S3.GE0.V9+TX1 (På gården norr om pannbyggnaden, mellan påfyllningshus och ventilbyggnad.) Kontroll av oljeavskiljare Senaste kontroll (1-årskontroll) (1-årskontroll) Kommentar Olja: Toppsögs Slam: Ok Larm: Ok Olja: Toppsögs Slam: Ok Larm: Ok 4.5 Kontroll av släckvattensystemets funktion Anordning för omhändertagande av släckvatten färdigställdes i september Den 16 september 2010 genomfördes ett test av släckvattendammens funktion. Uppfylld mängd i dammen klarade med god marginal de krav som finns i villkor 9 i gällande tillstånd på en uppsamlingsvolym för släckvatten på minst 315 m 3. Kontroll av ventilernas funktion görs i samband med intern brandskyddskontroll (IBK). 4.6 Åtgärder som vidtagits för att minska risker Göteborg Energi utvärderar kontinuerligt genom sitt miljöledningssystem sin verksamhets påverkan på miljön. I enlighet med miljöbalken och förordningen om egenkontroll har bolaget i miljöledningssystemet rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser avseende yttre miljö. Dessa sker vart tredje år eller oftare vid t.ex. förändringar i verksamheten. Åren däremellan sker uppföljning av att planerade åtgärder genomförs. Riskanalys med avseende på yttre miljö har utförts 2014 enligt tidplan. Utöver den övergripande riskanalysen på anläggningen identifieras risker t ex i samband med projekt och ombyggnationer. Nedan listas åtgärder som, under året, vidtagits för att minska risker. En inspektion av invallningen till biooljecisternen och av invallningen till eldningsoljecisternen genomfördes av FORCE Technology Arbete med att åtgärda anmärkningarna pågår. Uppföljande kontroll kommer att genomföras under

19 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion En sammanfattning av drifttid, bränsleförbrukning på Angereds panncentral under 2014 visas nedan. Tabell 13. Redovisning över drifttid, bränsleförbrukning samt energi för Drifttid Förbrukad Förbrukad Tillförd Producerad/ Pannor bioolja Eo1 bränsleenergi avgiven energi (h) (ton) (m³) (MWh) (MWh) HP HP ,5 102 HP ,5 333 Totalt: Tabell 14. Värmevärden för Eo1 och bioolja. Värmevärden Bioolja 10,08 MWh/ton Eo1 9,96 MWh/m Driftstörningar och vidtagna åtgärder I följande avsnitt redovisas de driftstörningar och liknande händelser som lett eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt vidtagna åtgärder: Inga driftstörningar under året. 5.3 Utsläpp till luft Här redovisas resultat av mätningar och beräkningar av utsläpp till luft. Under år 2014 har endast bioolja använts som bränsle på Angereds panncentral Stoftutsläpp Anläggningen har inget tillståndsvillkor avseende utsläpp av stoft men omfattas av NFS 2002:26. Efterlevnaden av föreskriften redovisas i avsnitt

20 Tabell 15. Utsläpp av stoft under 2014, beräknat för bioolja. Panna Stoft * (kg) Stoft ** (mg/nm 3 ) HP1 7 7 HP2 5 6 HP Totalt: 28 * Den totala stoftmängden har beräknats med hjälp av ett medelvärde av askhalten i biooljan, 0,039 vikt-% respektive Eo1, 0,001 vikt-%. Askhalten för biooljan är tagen från bränsleanalyser som utfördes under ** Värdet är ett årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen Kväveoxidutsläpp Anläggningen har tillståndsvillkor avseende utsläpp av kväveoxider och omfattas även av NFS 2002:26. Efterlevnaden av föreskriften redovisas i avsnitt Tabell 16. Utsläpp av kväveoxider NO x under 2014, räknat som NO 2. Panna NO X (kg) NO X * (mg/nm 3 ) Gällande villkor ** (mg/nm 3 ) HP HP HP Totalt: 192 * Årsmedelvärde från den kontinuerliga mätningen. ** Enligt villkor 4 i grundtillståndet Svavelutsläpp Anläggningen har tillståndsvillkor avseende utsläpp av svavel och omfattas även av NFS 2002:26. Efterlevnaden av föreskriften redovisas i avsnitt Svavelutsläppet är beräknat utifrån bränslenas svavelinnehåll. Svavelinnehåll i bioolja har erhållits genom en bränsleanalyser genomförd under

21 Tabell 17. Utsläpp av svavel under 2014, beräknat för bioolja. Panna Svavel (kg) S * (mg/mj br ) Gällande villkor ** (mg/mj br ) HP HP2 6, HP3 21, Totalt: 36,9 * Värdet är beräknat utifrån svavelinnehåll i bränslet, erhållits från bränsleanalyser på biooljan under Svavelinnehållet var < 0,05 %, vilket motsvarar 12 mg/mj. Enligt produktspecifikationen för Eo1 är svavelhalten max 0,05 vikt %, motsvarar 12 mg/mj. ** Enligt villkor 3 i grundtillståndet Koldioxidutsläpp I nedanstående tabell redovisas utsläppen av biogen respektive fossil koldioxid. Mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukning och emissionsfaktorer för respektive bränsle. Tabell 18. Utsläpp av koldioxid under Panna CO 2 biogent (ton) CO 2 fossilt (ton) HP HP HP Totalt: Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) Bioolja Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) Eo ,3 5.4 Markföroreningar Under 2014 har kontroll av grundvatten utförts enligt föreläggande från miljöförvaltningen ( Dnr 03256/11). Enligt föreläggandet ska kontroll i observationsbrunn 1 och 2 utföras en gång per år. Den 13 november 2014 genomfördes en okulär kontroll av observationsbrunn 1 och 2 av personal från Göteborg Energi. Vid kontrolltillfället noterades ingen indikation av olja i vattnet. Rapport från kontrollen bifogas, se bilaga Buller Inga klagomål eller andra indikationer om störningar avseende buller har inkommit till bolaget. Bullerfrågan kommer att bevakas 2015 i samband med kommunens planarbete med att pröva en ändring av detaljplanen för skoländamål och icke störande verksamheter vid Rävebergvägen. 21

22 5.6 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Angereds panncentral finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med specifika kemikalier för anläggningen. Kemikalierna är bedömda av Göteborg Energis kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. I kemikalieredovisningen, bilaga 3, sammanställs de kemikalier som har köpts in till Angereds panncentral under året. Inom Göteborg Energi finns ett mål kopplat till utfasning av farliga kemikalier i syfte att bidra till en giftfri miljö. Med farliga kemikalier i det här avseendet avses kemikalier som innehåller en halt >0,1 % av ämnen som är klassificerade som antingen cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande, hormonstörande, särskilt farliga metaller, ozonstörande ämnen samt ämnen med egenskaperna persistenta, bioackumulerande och toxiska s.k. PBT/vPvB-ämnen. Det rör sig om kemikalier med skiftande användningsområden, både underhålls- och processkemikalier. Som ett resultat av detta arbete har 12 st. farliga kemikalier fasats ut under 2014 på Göteborg Energi. 5.7 Avfallshantering Inom Göteborg Energi finns olika styrande dokument för att säkerställa att avfall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och andra krav bl.a. rutiner, avfallsplaner, avfallsmanualer och avfallsguider. Syftet är också att minimera miljöpåverkan vid hanteringen av avfallet och att om möjligt minimera uppkomsten av avfallet. Under året har arbetet med avfall varit huvudsakligen övergripande dvs att förbättra styrningen och kontrollen över avfallsströmmarna inom bolaget, för att ha en utgångspunkt i arbetet med att minimera avfallet. Begränsade fraktioner av farligt avfall som härrör från drift och underhåll av anläggningen förvaras i panncentralen. Övrig hantering av eventuellt uppkommet avfall är kortvarig i anläggningen och avfallet tas antingen med till Sävenäs (Göteborg Energi har tillstånd för interna avfallstransporter) eller tas om hand av anlitad entreprenör vid olika arbeten på anläggningen. På grund av biooljans benägenhet att kunna självantända behöver det finnas möjlighet att på ett säkert sätt omhänderta rester av bioolja såsom trasor och annat av bioolja förorenat material i vattenfyllda avfallskärl. Sådana kärl finns utplacerade på anläggningen. Under 2014 har följande avfall hämtats på Angered panncentral av entreprenör. Tabell 19. Redovisning av avfall hämtat av entreprenör på Angereds panncentral. Fraktion EWC-kod Transportör Mottagare Mängd i ton Fast oljeavfall * Renova Renova 0,2 Sotvatten * Corvara Stena Recycling 10,9 Fjärrvärmevatten Corvara Stena Recycling 16,2 Vattenhaltigt slam från oljeavskiljare * Cleanpipe MVG 0,7 22

23 5.8 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningar för fjärrvärme finns delmål att minska koldioxid bland annat på minskad elförbrukning i anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme. För att nå målet pågår ett projekt om energiledning löpande. Projektets mål är att lägga grunden för ett systematiskt arbetssätt med energiledning. Anläggningar med den största elförbrukningen har identifierats och i det fortsatta arbetet läggs fokus primärt på dessa anläggningar. Som ett första steg i energiledningsarbetet har en åtgärdsbank, för att möjliggöra prioritering av åtgärder på fokusanläggningarna, tagits fram. Föreslagna åtgärder omfattar både byggnader och processer. Åtgärdsförslag för byggnader bygger till stor del på de energianalyser som gjorts för de största förbrukarna tidigare år. Åtgärder för processer bygger bland annat på förslag från bolagets processingenjörer samt på förbättringsförslag från verksamheten. I energiledningsarbetet kommer åtgärder prioriteras mellan fokusanläggningarna, vilket kan innebära att vissa anläggningar inte får någon åtgärd ett visst år. Angereds panncentral står, tillsammans med ett antal övriga spets- och reservanläggningar, för ca 6 % av den totala elförbrukningen. WSP har på uppdrag av Göteborg Energi under 2014 utfört en energikartläggning och lämnat förslag på åtgärder för Angereds panncentral, se bilaga 4 (bifogas endast miljörapporten i SMP, inte den tryckta rapporten). Fjärrvärmepumparna visade sig utgöra den enskilt största elförbrukaren. Fem åtgärdsförslag utreds närmre i rapporten nämligen effektivare ventilation och tryckluft, varmhållning av oljetank, ytterligare styrning av belysning och isolering av oisolerade rör, ventiler och pumpar. Under 2014 har följande åtgärder genomförts: Utbyte av belysningsarmaturer samt införande av närvaro- eller tidstyrning i hela anläggningen. Isolering av oisolerade delar av hetvattensystemet i syfte att minska värmeförluster. 23