SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Transkript

1 Naturvårdsverket Stockholm Malmö den 28 oktober 2015 SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Föreningen har funnits sedan 1947 och har omkring 400 medlemmar. Avfall Sverige företräder kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag. Deras kunder utgör Sveriges befolkning och en stor del av näringslivet. Genom medlemmarna representerar Avfall Sverige Sveriges befolkning. I föreningen ingår, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och entreprenörer aktiva inom avfallshantering. Avfall Sverige arbetar enligt avfallshierarkin och verkar för att förebygga att avfall uppstår och att mer återanvänds samt för att återvinna det avfall som ändå uppstår. Generella kommentarer Avfall Sverige har den 19 juni fört fram synpunkter 1 gällande Naturvårdsverkets remiss av förslag om att ändra förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel (NV ). Denna skrivelse ska ses som ett komplement till de av Avfall Sverige tidigare framförda kommentarerna. Syftet är att nu ytterligare beskriva motiven till Avfall Sveriges synpunkter samt att föra fram förslag till ändringar för en vidare diskussion. Sammanfattning Avfall Sverige anser att det är angeläget att bestämmelserna i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall (FFA) ändras så att de blir ändamålsenligt utformade med hänsyn till syftet med bestämmelserna. Nuvarande bestämmelser i FFA leder till att verksamheterna kan tvingas till onödiga stopp eller inskränkningar av driften vid kortvariga eller begränsade överskridanden av begränsningsvärden. Detta leder till ökade utsläpp av föroreningar så som persistenta 1 Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E-post info@avfallsverige.se, Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer

2 organiska föroreningar (t.ex. dioxiner och furaner) då utsläppen ofta är förhöjda just i samband med start och stopp av en anläggning. Vidare leder nuvarande bestämmelser till att tillsynsmyndigheterna kan tvingas att anmäla i princip alla verksamheter som förbränner avfall till polis eller åklagare flera gånger per år till följd av kortvariga överskridanden av begränsningsvärden. Detta är inte ändamålsenligt. Avfall Sverige föreslår därför att bestämmelserna gällande begränsningsvärden för avfallsförbränningsanläggningar och energianläggningar förändras enligt följande: 1. Begränsningsvärden för kolmonoxid (CO) flyttas till Naturvårdsverkets föreskrifter (berör 66 och 93 FFA med andra relaterade bestämmelser ), % av CO-dygnsmedelvärden ska innehålla begränsningsvärdet för samförbränningsanläggningar/energianläggningar (berör 93 FFA) 3. Det absoluta begränsningsvärdet för CO förändras i enlighet med Naturvårdsverkets förslag (d.v.s. en möjlighet att utvärdera mot 10- minutersmedelvärden samt att antingen överföra bestämmelsen för kolmonoxid till Naturvårdsverkets föreskrifter eller införa en riktvärdeskonstruktion i enlighet med artikel 8.2 IED) (Berör 34 och 35 FFA). 4. Ändring av bestämmelser gällande inskränkning i tillförsel av avfall vid överskridanden av begränsningsvärden respektive krav på inskränkning av tiden då avfall får förbrännas så att dessa enbart gäller utsläpp av stoft, väteklorid, vätefluorid, och svaveldioxid. (Berör 28 och 29 FFA). Avfall Sverige föreslår även att: 5. införandet av riktvärdeskonstruktion för vissa parametrar i FFA övervägs, 6. vägledning bör tas fram över lämpliga kriterier för avgörande av när anläggningen är i (effektiv) drift, och 7. vägledning bör tas fram för att tydliggöra att CO i första hand är en indikatoroch styrparameter för förbränningen och inte en förorening (vid de halter som förekommer i utsläppspunkten). De flesta förslagen ovan kan genomföras parallellt. I de fall förslagen till förordningsändringar är alternativa lösningar förordar Avfall Sverige ännu inte något av alternativen utan välkomnar en diskussion kring vilken lösning som är lämpligast. 2 (29)

3 För fortsatta kontakter i dessa frågor hänvisar vi till vår rådgivare Jakob Sahlén, jakob.sahlen@avfallsverige.se telefon Med vänliga hälsningar, Avfall Sverige Weine Wiqvist VD 3 (29)

4 Innehållsförteckning Generella kommentarer... 1 Sammanfattning Bakgrund Metod Förslag Efterlevnad av utsläppsbegränsningsvärden för kolmonoxid Lösningar i andra länder Flytta begränsningsvärden till Naturvårdsverkets föreskrifter Kravet att minst 97 % av dygnsmedelvärden ska innehållas bör införas för samförbränningsanläggningar/ energianläggningar Lättnad av det absoluta begränsningsvärdet för CO Vägledning Efterlevnad av övriga utsläppsbegränsningsvärden Lösningar i andra länder Införa riktvärdeskonstruktion (för vissa parametrar) Avgränsning av begreppet (effektiv) drift Krav på stopp av tillförsel av avfall vid överskridanden av begränsningsvärden respektive krav på inskränkning av tiden då avfall får förbrännas Lösningar i andra länder Ändring av bestämmelser Vägledning Problembeskrivning Straffsanktion Effektiv drift Störningar i driften som innebär att tillförseln av avfall ska upphöra och driften ska begränsas Överskridanden av begränsningsvärden Samförbränningsanläggningar kolmonoxid Regelverket Bestämmelserna är straffsanktionerade Riktvärden eller gränsvärden (Effektiv) drift Begränsningsvärden för utsläpp till luft (56 66 ) avfallsförbränningsanläggningar Begränsningsvärden för utsläpp till luft (71 96 ) samförbränningsanläggningar, energianläggningar (29)

5 5.7. Begränsningsvärden för avloppsvatten från rening av rökgaser ( ) Åtgärder för att hindra otillåtna eller oavsiktlig utsläpp (28 och 29 ) Absoluta begränsningsvärden (34 ) Implementering av vissa bestämmelser i kap IV samt bilaga VI till IED i några andra EU-länder Beskrivning av tekniska möjligheter att uppfylla kraven och kontrollera att kraven uppfylls Innehållande av begränsningsvärden för utsläpp till luft Utsläpp som begränsas genom sekundär rökgasreningsutrustning Utsläpp som i första hand begränsas genom primära åtgärder Innehållande av begränsningsvärden för utsläpp till vatten Möjligheter att vidta åtgärder för att hindra otillåtna eller oavsiktlig utsläpp (28 och 29 ) Möjligheter att tillräckligt snabbt kunna utvärdera om begränsningsvärdet för luft innehålls/överskrids Möjligheter att tillräckligt snabbt kunna utvärdera om begränsningsvärdet för vatten innehålls/överskrids Möjligheter att stoppa tillförseln av avfall Möjligheter att upphöra att förbränna avfall inom 4 timmar (29 ) Möjligheter att kontrollera att förbränningen av avfall har upphört (29 ) Möjligheter att innehålla absoluta begränsningsvärden Miljönyttan av att begränsa driften vid överskridanden av begränsningsvärden Utsläpp till luft Utsläpp till vatten (29)

6 1. Bakgrund Vid införandet av industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) i svensk rätt så förändrades bestämmelserna som tidigare införts med anledning av avfallsförbränningsdirektivet (2000/76/EG) i vissa delar. Merparten av bestämmelserna infördes i en regeringsförordning istället för som tidigare i föreskrifter som meddelas av Naturvårdsverket. I artikel 79 till industriutsläppsdirektivet anges att nationerna ska införa sanktioner som är effektiva, proportionella och avskräckande. De sanktioner som är en följd av införandet genom en regeringsförordning är inte effektiva och proportionella för alla bestämmelser i denna förordning. Detta gäller framförallt överskridanden av begränsningsvärden för kolmonoxid och kraven på inskränkning av tillförseln av avfall vid överskridanden av begränsningsvärden. Det är inte effektivt att systematiskt anmäla sådana överskridanden av begränsningsvärden till polis eller åklagare som varken kan förutses eller förhindras av verksamheten. I dessa fall kan inte verksamheterna senare fällas i domstol eftersom de varken haft uppsåt eller varit oaktsamma. Det är inte heller proportionerligt att verksamheter ska riskera anmälan till polis eller åklagare för överträdelser av bestämmelser där konsekvensen för miljön är ingen eller ringa. Det finns därför ett behov att begränsa risken för anmälningar till polis och åklagare till följd av sådana överträdelser som är av ringa betydelse eller där varken uppsåt eller oaktsamhet förekommit. 2. Metod Förslagen i kapitel 3 nedan har utgått ifrån en problembeskrivning (kap. 4), en beskrivning av regelverket (kap. 5), en sammanställning av enkätsvar kring tillämpningen i några andra EU-länder (kap. 6) samt en beskrivning av de tekniska möjligheterna att uppfylla de befintliga kraven (kap. 7). 3. Förslag I detta kapitel föreslås lösningar på de beskrivna problemen med nuvarande regelverk för förbränning av avfall. I artikel 79 till industriutsläppsdirektivet anges att nationerna ska införa sanktioner som är effektiva, proportionella och avskräckande. 6 (29)

7 Syftet med våra förslag är att finna en lämpligare och mer nyanserad nivå för sanktioner Artikel 79 Sanktioner Medlemsstaterna ska fastställa vilka sanktioner som ska tillämpas vid överträdelse av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv. De sanktioner som fastställs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 7 januari 2013 och ska snarast möjligt anmäla varje efterföljande ändring av dem. De flesta av våra förslag nedan kan genomföras parallellt. I de fall förslagen till förordningsändringar är alternativa lösningar förordar Avfall Sverige ännu inte något av alternativen utan välkomnar en diskussion kring vilken lösning som är lämpligast. Förslagen om vägledning nedan ska dock inte ses som likvärdiga till förslagen till förändringar av bestämmelserna i FFA. Dessa ska enbart ses som viktiga komplement till föreslagna och existerande bestämmelser Efterlevnad av utsläppsbegränsningsvärden för kolmonoxid Kolmonoxid används som styrparameter och indikatorparameter för att begränsa utsläppen av kolväten vid förbränning. Förhållandet mellan utsläpp av kolväte och kolmonoxidkoncentrationerna i rökgasen är däremot inte linjär. Halter av oförbrända kolväten ökar normalt exponentiellt med halterna av CO. Det är därför oftast vid höga halter av kolmonoxid som utsläppen av kolväten ska bli betydande. Se bl.a. Värmeforsk rapport 1049 (Utdrag i bilaga 1). Under förutsättningar med god förbränning kan CO-halterna för korta perioder uppnå höga nivåer utan det totala utsläppet av kolväten ökar. Kontroll av att förbränningen är effektiv sker kontinuerligt genom mätning och utvärdering av TOC i rökgaserna i enlighet med 41, 43, 57 och 59 FFA, vilket säkerställer att förbränningen är god. Antalet överskridanden av begränsningsvärden för CO kommer att vara stort och rendera ett betydande antal åtalsanmälningar (se avsnitt 4.2). Som vi tidigare framfört i våra kommentarer (19 juni 2014) till Naturvårdsverkets remiss gällande föreslag om att ändra bland andra FFA (Dnr NV ) anser vi att både IED och FFA är otydliga och i stor utsträckning ologiska regleringar gällande absoluta gränsvärden, vilka är mycket svåra att tillämpa med nuvarande skrivningar. Vi anser därför att lagstiftaren bör korrigera för de uppenbara felskrivningarna i IED och revidera FFA utifrån syftet med IED och inte endast utifrån dess bokstav. (se sida 3 ff. i bifogad skrivelse) 7 (29)

8 Eftersom innehållande av begränsningsvärden för kolmonoxid (CO) under vissa situationer inte är möjlig så behöver kraven mjukas upp för att undvika stora mängder anmälningar till polis och åklagare Lösningar i andra länder Enligt svaren från anläggningarna i Tyskland, Danmark och Finland kan straffsanktioner undvikas för dessa verksamheter om verksamheterna, omedelbart efter att ett överskridande av begränsningsvärde konstaterats, informerar tillsynsmyndigheten och vidtar relevanta åtgärder för att innehålla begränsningsvärdena. I svaren från Tyskland, Danmark och Finland anges att utsläppsbegränsningsvärdena för CO för samförbränningsanläggningar regleras så att åtminstone 97 % av dygnsmedelvärdena ska innehållas under ett år, till skillnad från de bestämmelser som införts i FFA där alla dygnsmedelvärden ska innehållas Flytta begränsningsvärden till Naturvårdsverkets föreskrifter En möjlighet som Avfall Sverige ser är att utmönstra straffsanktioneringen av överskridanden av styrparametern CO. Kraven i 66 och 93 FFA gällande CO borde tas bort och ersättas med motsvarande bestämmelser i föreskrifter från Naturvårdsverket i enlighet med hur kraven tidigare var reglerade (se vidare avsnitt 4). Detta leder till att stödbestämmelser till 66 och 93 FFA gällande bland annat mätning och utvärdering måste revideras Kravet att minst 97 % av dygnsmedelvärden ska innehållas bör införas för samförbränningsanläggningar/ energianläggningar Avfall Sverige anser att utvärderingen mot 97 % av dygnsmedelvärdena för CO bör återinföras för samförbränningsanläggningar i 93 FFA Lättnad av det absoluta begränsningsvärdet för CO Avfall Sverige anser att en ändring av 34 FFA i enlighet med Naturvårdsverkets förslag är önskvärd. d.v.s. en möjlighet att välja att utvärdera mot 10-minutersmedelvärden. Vi står även bakom Naturvårdsverkets förslag att minska eller avskaffa straffsanktionerna för dessa överskridanden genom att antingen införa bestämmelsen för kolmonoxid i en föreskrift från Naturvårdsverket eller genom att införa en riktvärdeskonstruktion i enlighet med artikel 8.2 IED Vägledning Avfall Sverige anser att en vägledning bör tas fram för att tydliggöra att CO är en indikator och styrparameter för förbränningen, detta oberoende av om förslagen som presenteras 8 (29)

9 ovan genomförs. Vägledningen bör beskriva kopplingen mellan CO och kolväteutsläpp under olika förutsättningar Efterlevnad av övriga utsläppsbegränsningsvärden Lösningar i andra länder Enligt svaren från anläggningarna i Tyskland, Danmark och Finland kan straffsanktioner undvikas för dessa verksamheter om verksamheterna, omedelbart efter att ett överskridande av begränsningsvärde konstaterats, informerar tillsynsmyndigheten och vidtar relevanta åtgärder för att innehålla begränsningsvärdena Införa riktvärdeskonstruktion (för vissa parametrar) Avfall Sverige anser att införande av en riktvärdeskonstruktion för vissa parametrar bör övervägas. Genom att införa riktvärdeskonstruktion för utsläppsbegränsningsvärden i enlighet med artikel 8.2 i IED ges en möjlighet att klara kraven. Att tillämpa en riktvärdeskonstruktion på begränsningsvärden som ska uppfyllas t.ex. 95 % under en ettårsperiod kan vara svårt. Det kan vara invecklat att efter att ett år passerat anmäla överskridandet och sedan besluta om och vidta åtgärder. Det kan även argumenteras för att dessa begränsningsvärden som ska innehållas minst ett angivet antal procent av året redan har en förlåtande funktion på samma sätt som riktvärdeskonstruktion genom procentandelarna av året. Överskridanden av ett begränsningsvärde som utvärderas årligen kan inte heller resultera i mer än en anmälan till polis eller åklagare per år och anläggning. Av dessa anledningar kan det inte ses som lämpligt att införa en riktvärdeskonstruktion för de begränsningsvärden som enbart utvärderas först efter årsskiftet. Däremot är behovet större att begränsa antalet polisanmälningar för överskridandet av korttidsmedelvärden och när överskridanden sker i samband med en periodisk besiktning. En möjlighet är då att införa riktvärdeskonstruktion för dessa begränsningsvärden. Fördelen med en riktvärdeskonstruktion är att en positiv dialog kommer att föras med tillsynsmyndigheten där orsaken som överskridandet blir belyst. Sådana dialoger bör leda till förbättringar i drift, kontroll, underhåll och mätmetoder. Detta är inte alltid följden i samband med en åtalsanmälan, som i de flesta fall läggs ned Avgränsning av begreppet (effektiv) drift Avfall Sverige anser att en vägledning bör tas fram för att beskriva under vilka förhållanden (effektiv) drift pågår. Individuella krav hanteras dock inom egenkontrollen Detta ger möjlighet att undanta vissa tekniskt oundvikliga driftförhållanden då anläggningen inte är i effektiv drift som innebär att förbränningen inte är stabil och reningstekniken inte är i full funktion. På så sätt kan mätvärden under vissa för den 9 (29)

10 individuella anläggningen väldefinierade driftförhållanden automatiskt undantas från de utsläppsmätvärden som ska utvärderas mot begränsningsvärden. I andra länder förekommer att särskilda kriterier används för att avgöra när anläggningen är i effektiv drift. I Belgien och Finland används olika kriterier för utvärdering av effektiv drift som exemplifieras nedan. Temperaturen överskrider 850 C mer än 2 sekunder, O 2-halten i rökgaserna understiger en viss nivå (15 18 %), Andelen energi som kommer från avfallsbränsle överstiger energi från stödbrännare, Olika delar av bränslematningen är i drift, Rökgasfläkten är i drift Då frågan är komplex och anläggningsspecifik måste kriterierna tas fram individuellt för respektive anläggning och bör kunna avgöras i dialog med tillsynsmyndigheten Krav på stopp av tillförsel av avfall vid överskridanden av begränsningsvärden respektive krav på inskränkning av tiden då avfall får förbrännas Avfall Sverige anser att kraven i 28 första stycket 3 respektive 29 första stycket 1 a bör begränsas till de parametrar för utsläpp till luft som är relevanta vid förbränning av avfall, d.v.s. i praktiken stoft, väteklorid (HCl), vätefluorid (HF) och svaveloxid (SO 2). Dessa är relaterade till rökgasreningsutrustningens funktion (sekundär rening) och kan minskas genom övergång till andra bränslen än avfall. Denna reglering gäller enbart sådana parametrar som mäts kontinuerligt. Start- och stopperioder liksom inskränkning av driften (så att effektiv drift inte kan upprätthållas) ger normalt upphov till större utsläpp av föroreningar än då anläggningen hålls i effektiv drift. För många anläggningar finns ingen möjlighet att övergå till förbränning av icke avfallsklassade bränslen. I dessa fall kan förbränningen enbart ske med stödolja under en kortare period då driften i pannan stoppas. En sådan inskränkning av driften kan resultera i att reningsutrustning inte fungerar optimalt vilket kan resultera i förhöjda utsläpp. Antalet start- och stopperioder bör därför begränsas för att minimera utsläppen till luft. Eftersom tillförseln av avfall inte kan stoppas förrän det konstaterats att ett begränsningsvärde överskrids eller kommer att överskridas bör tiden då avfall förbränns med överskridna begränsningsvärden beräknas från den tidpunkt då överskridandet konstaterats och det konstaterats att överskridandet beror på fel i rökgasreningsutrustningen. Andra parametrar än de som mäts kontinuerligt och gäller utsläpp till luft är inte möjliga att kontrollera inom den tidsrymd som finns. Av den anledningen bör det vara tydligt att 10 (29)

11 kraven i såväl 28 första stycket 3 som 29 första stycket 1 a gäller enbart för dessa parametrar. Ökade utsläpp av de parametrar som anges för avloppsvattenutsläpp d.v.s. dioxiner och furaner, metaller och suspenderat material ökar normalt inte till följd av fel på rökgasreningsutrustning. Dessutom kontrolleras dessa enbart vid stickprov med utvärdering där högst ett av tre stickprov eller fem procent av mer än 20 stickprov får överskrida begränsningsvärdena. Av ovanstående skäl bör bestämmelsen i 28 första stycket 3 respektive 29 första stycket 1 a hänvisa till begränsningsvärden som reglerar de utsläpp av föroreningar: som mäts kontinuerligt, som kan härledas till just förbränning av avfall, som kan utvärderas inom den tid som krävs, d.v.s. inom någon timme och som ökar till följd av störning eller haveri i rökgasreningsutrustning Dessa är stoft, väteklorid, vätefluorid, och svaveldioxid Lösningar i andra länder I Danmark och Finland ställs inga krav på att stoppa tillförseln av avfall vid överskridanden av begränsningsvärden för kolmonoxid. I Danmark motiveras detta med att en begränsning av driften i dessa situationer normalt inte är det bästa för att begränsa utsläppen av föroreningar. För den tyska och danska anläggningen kopplas överskridandena enbart till störningar eller fel i rökgasreningsutrustning. För den tyska anläggningen ställdes uttryckligen inget krav på att förbränningen av avfall ska upphöra inom fyra timmar vid överskridanden av begränsningsvärden för CO och TOC Ändring av bestämmelser Avfall Sverige föreslår att bestämmelserna bör ändras så att de enbart ska gälla överskridanden av de begränsningsvärden som anges i: punkt 2 i för avfallsförbränningsanläggningar respektive samt 93 punkterna 3 och 4 för samförbränningsanläggningar/energianläggningar Vägledning Om förslaget enligt ovan (3.4.2) inte genomförs bör istället motsvarande information ges i vägledning. 11 (29)

12 En vägledning bör i så fall tas fram kring tillämpningen av bestämmelserna. Av denna bör det framgå det inte är miljömässigt motiverat att övergå till icke avfallsbränslen eller stoppa driften vid mindre eller kortvariga överskridande av begränsningsvärden. Vägledning bör också ges för hur bestämmelserna ska tillämpas vid risk för överskridanden av dygnsmedelvärden för samförbränningsanläggningar. 4. Problembeskrivning För många verksamheter som förbränner avfall innebär införandet av bestämmelserna i kap IV med bilaga VI till industriutsläppsdirektivet (IED) i svensk rätt (huvudsakligen genom SFS 2013:253) problem. Motsvarande bestämmelser från tidigare direktiv reglerande förbränning av avfall var i huvudsak införda i form av myndighetsföreskrifter (Naturvårdsverkets NFS 2002:28). En viktig förändring är att brott mot bestämmelserna numera är straffsanktionerade genom införandet som regeringsförordning i stället för som myndighetsföreskrifter Tidigare gavs en möjlighet för verksamheter och tillsynsmyndigheter att i det enskilda fallet i dialog komma fram till hur verksamheten skulle förändras för att i framtiden förhindra överskridanden. Numera kan verksamhetsutövaren till följd av ett överskridande av ett begränsningsvärde dömas till böter eller fängelse i högst två år Straffsanktion I och med att bestämmelserna för förbränning införts som förordningar har det införts straffsanktion mot bl.a. överskridanden av utsläppsbegränsningsvärden till luft. Tidigare kunde upprepade överskridanden av kraven i NFS 2002:28 enbart leda till vitesföreläggande efter föreläggande av tillsynsmyndighet. Till följd av att bestämmelserna numera är införda som regeringsförordning är tillsynsmyndigheten enligt 26 kap 2 miljöbalken skyldig att anmäla överskridandena av begränsningsvärdena till åklagare eller polis. Tillsynsmyndigheterna ska inte göra någon bedömning av huruvida överträdelsen kan föranleda fällande dom eller om det är ett ringa brott, utan anmäla de faktiska förhållandena så snart en straffbar överträdelse kan konstateras (se prop. 1997/98:45, s ). I 29 kap 11 anges att en om gärning är att anse som ringa ska ingen dömas till ansvar. Vad som anses som ringa är sådant som framstår som obetydligt med hänsyn till det intresse som är avsett att skyddas. Då överskridanden av begränsningsvärden sker med jämna mellanrum även vid välhållna anläggningar innebär förändringen i praktiken att många anmälningar kommer att genereras varje år. Detta problem gäller framförallt de begränsningsvärden som reglerar utsläppshalter vid korta medelvärdesbildningsperioder (10 minuter och 30 minuter). 12 (29)

13 Särskilt frekvent är överskridanden av begränsningsvärden för indikatorparametern kolmonoxid (CO). Överskridanden av CO är vanliga i driftsituationer som operatören inte kan förutse eller styra över, t.ex. vid inmatning av vissa avfallsslag (t.ex. fatinmatning av farligt avfall), samt störningar i inmatning av bränsle eller andra oförutsedda händelser i anläggningen. Ofta är överskridandena av CO-värdena inte långvariga utan pågår under en kortare period tills att den oförutsedda eller okontrollerbara störningen i driften upphör. Avfall Sverige genomförde en undersökning vid 26 anläggningar av hur många halvtimmesmedelvärden för CO som överskred 100 mg/nm 3 (11 vol.-% O 2) under år I medeltal överskreds värdet 274 gånger per anläggning och totalt gånger för de 26 anläggningarna. Det lägsta antalet var 48 gånger och det största antalet 800 gånger under år Detta skulle innebära att tillsynsmyndigheten har skyldighet att lämna in ett betydande antal anmälningar enbart p.g.a. överskridanden av begränsningsvärden för CO. Antalet kan dock förväntas vara något lägre då data i vissa fall även inkluderar perioder då avfall inte förbränns i anläggningen. Beräkningen ger dock en indikation om att antalet överskridanden kan komma att bli många i framtiden. Då CO enbart är en indikatorparameter för risk för ofullständig förbränning innebär ett överskridande av CO halter inte per automatik att förhöjda utsläpp av oförbrända kolväten sker. Därmed regleras genom CO enbart risken för förhöjda kolväteutsläpp och inte kolväteutsläppen i sig. Under vissa förutsättningar är risken för förhöjda kolväteutsläpp mycket små trots kortvariga perioder med höga CO-halter, t.ex. när anläggningen är i effektiv drift med hög förbränningstemperatur Effektiv drift Det är oklart vad som avses med att anläggningen är i drift (eller effektiv drift). Det är även svårt att avgöra hur länge avfall finns i pannan för att kunna avgöra vilka utsläppsvärden som ska registreras för jämförelse med utsläppsbegränsningsvärdena. Det är därför svårt att säkerställa när begränsningsvärdena i FFA är tillämpliga. Störningar i driften, som inte påverkar reningsutrustningen, skulle kunna anses vara perioder då anläggningen inte är i (effektiv) drift. Detta skulle bland annat kunna gälla störningar i bränslematningen. Vid störningar i bränslematningen kan syrgashalten öka i rökgaserna, vilket kan användas som indikator för att anläggningen inte är i (effektiv) drift Störningar i driften som innebär att tillförseln av avfall ska upphöra och driften ska begränsas Överskridanden av begränsningsvärden Vid störningar i driften som innebär att begränsningsvärden överskrids, och överskridandet beror av något fel på utrustning för rökgasrening, ska driften inskränkas. Dels ska ett automatiskt system förhindra tillförseln av avfall (28 FFA) och dels ska tiden begränsas då avfall får förbrännas under sådana förhållanden (d.v.s. 4 och 60 timmars regel i 29 FFA). I samband med dessa störningar i reningsutrustningen som leder till att 13 (29)

14 begränsningsvärden överskrids ska absoluta gränsvärden för stoft, TOC och CO innehållas (34 ). Det är oklart hur man i praktiken ska kunna mäta och begränsa tiden då avfallet fortsätter att förbrännas i anläggningen från att tillförseln av avfall upphört. Dessutom är det svårt att veta exakt när begränsningsvärdena har överskridits och därmed när tillförseln av avfall ska upphöra (då långtidsvärdena inte överskrids omedelbart). Begränsningsvärdena i innehåller i några fall värden som enbart ska utvärderas utifrån antalet % av halvtimmar som överskrids under ett år eller ett begränsningsvärde under ett driftdygn. Detta innebär att man oftast inte på förhand kan bedöma om sådana begränsningsvärden kommer överskrids. Det har förts diskussioner om överskridanden av CO-begränsningsvärden ska ingå i de situationer där tillförseln av avfall måste stoppas och de absoluta gränsvärdena för stoft, TOC och CO måste innehållas. Detta beror på att 29 1 p hänvisar till alla begränsningsvärden för utsläpp enligt och att 34 inte tydligt anger att kravet enbart gäller de fall då överskridandena beror på störning eller fel i en reningsutrustning eller haveri. Vad som anses vara en reningsutrustning framgår inte. Därför är det inte tydligt om bestämmelserna i 29 och 34 ska tillämpas endast vid störning i end of pipe-rening eller om även störningar i primära och andra sekundära tekniker för utsläppsreduktion omfattas såsom rökgasåterföring och SNCR (system för reduktion av kväveoxider, Selective non-catalytic reduction). Om de absoluta begränsningsvärdena enligt 34 ska innehållas även då anläggningen övergått från förbränning av avfall till reguljära bränslen är inte tydligt Samförbränningsanläggningar kolmonoxid Bestämmelserna för samförbränningsanläggningar i NFS 2002:28 innebar att minst 97 % av dygnsmedelvärdena för CO under ett år ska innehållas. I FFA har kraven skärpts så att samtliga dygnsmedelvärden ska innehållas. Detta en kraftig skärpning av kraven. Kravet är särskilt svårt att innehålla sådana dygn då drifttiden är kort i samband med uppstart och nedeldning. 5. Regelverket 5.2. Bestämmelserna är straffsanktionerade Bestämmelserna i och FFA är straffsanktionerade eftersom de är meddelade med stöd av 9 kap. 5 i miljöbalken och avser försiktighetsmått. Dessa bestämmelser är skyldigheter för verksamhetsutövarna. 14 (29)

15 Av 29 kap. 8 första stycket 4 p miljöbalken följer att till böter eller fängelse i högst två år döms den som, med uppsåt eller av oaktsamhet, bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 5 miljöbalken Riktvärden eller gränsvärden Enligt artikel 8.2 som omfattar hela IED ska medlemsstaten se till att vissa åtgärder vidtas om tillståndsvillkoren inte följs (bland tillståndsvillkoren ingår gränsvärden för utsläpp till luft och vatten, se artikel 45). Artikel 8.2 har införts i 1 kap 9 Industriutsläppsförordningen (2013:250) (IUF). Ingen motsvarande bestämmelse har införts i FFA trots att artikel 8 är inkluderad i det generella och inledande kapitel I och därför även bör kunna omfatta sektorskapitel III-V i IED. Enligt den vägledning som hittills getts gällande 1 kap 9 IUF åsidosätts inte bestämmelserna i 1 kap 8 IUF genom 1 kap 9. Detta innebär att 1 kap 9 IUF inte ska ses som en riktvärdesmöjlighet utan tolkas så att åtgärder ska vidtas när begränsningsvärdena inte innehålls. Det pågår dock en diskussion mellan olika aktörer inom berörda branscher och miljödepartementet om huruvida implementeringen av artikel 8.2 ska ändras så att BAT-AEL i BAT-slutsatserna är riktvärdesliknande. Denna diskussion omfattar även frågan om motsvarande bestämmelser ska föras in i sektorsförordningarna för förbränningsanläggningar (Kap III och IV i IED). Avfall Sverige anser att detta bör kunna vara relevant att för ett antal bestämmelser i FFA föra in en riktvärdesliknande konstruktion. Bl.a. för kortvariga överskridanden av begränsningsvärden för utsläpp till luft, så som kolmonoxid, och andra krav där det är möjligt att inom rimlig tid både notera avvikelsen och genomföra åtgärder för att innehålla kraven. Likaså vid överskridanden vid periodiska besiktningsmätningar (Effektiv) drift Begreppet när en anläggning är i drift är viktigt för att avgöra när en anläggnings gränsvärden ska tillämpas. Detta framgår av 51 FFA. 51 Genomsnittsvärden för dygn, halvtimmesperioder och tiominutersperioder enligt denna förordning ska avse perioder då anläggningen är i drift. Perioder när anläggningen sätts i drift eller tas ur drift ska omfattas endast om avfall förbränns under en sådan period. Denna bestämmelse är ett införande av 1.2 del 8 bilaga VI IED. Halvtimmesmedelvärdena och tiominutersmedelvärdena ska bestämmas inom den effektiva drifttiden (exklusive idriftsättning och urdrifttagning om inget avfall 15 (29)

16 förbränns) på grundval av de uppmätta värdena efter det att värdena vid konfidensintervallet enligt punkt 1.3 i del 6 har dragits ifrån. Dygnsmedelvärdena ska bestämmas med utgångspunkt från dessa validerade medelvärden. Motsvarande bestämmelse fanns tidigare i 31 NFS 2002:28. Bestämmelsen säger att värden i samband med start och stopp ska registreras i de fall avfall förbränns under dessa perioder. Vad som avses med att anläggningen är i drift är inte definierat. Avfall Sveriges tolkning är att rimligen bör effektiv drift innebära att produktion av någon form pågår. Övriga kriterier för när anläggningen är i (effektiv) drift måste bedömas i varje enskilt fall, eftersom förutsättningarna skiljer mycket mellan olika avfallsförbränningsanläggningar Begränsningsvärden för utsläpp till luft (56 66 ) avfallsförbränningsanläggningar I bestämmelserna anges de begränsningsvärden som ska innehållas för avfallsförbränningsanläggningar. 57 anger dygnsmedelvärden för stoft, totalt organiskt kol, väteklorid, vätefluorid, svaveldioxid och kväveoxider anger begränsningsvärden som ska innehållas. Dels värden som ska innehållas alla halvtimmesperioder under ett år och dels värden som ska innehållas 97 procent av alla halvtimmesperioder under ett år för: stoft, totalt organiskt kol, väteklorid, vätefluorid, svaveldioxid och kväveoxider. 64 och 65 anger begränsningsvärden för metaller respektive dioxiner och furaner som ska klaras vid periodisk mätning (period 0,5 till 8 timmar). 66 anger begränsningsvärden för kolmonoxid som ska innehållas 97 procent av alla dygn under ett år, varje halvtimme under en tjugofyratimmarsperiod och 95 procent av alla tiominutersperioder i en tjugofyratimmarsperiod. 16 (29)

17 Två undantag finns för bestämmelserna i 66 : Om förbränningen sker så att gasen upphettas till minst grader Celsius under minst 2 sekunder får kravet för tiominutersperioder ersättas med ett begränsningsvärde för kolmonoxid som ska innehållas 95 procent av alla tiominutersperioder under en sjudygnsperiod. För fluidiserad bädd teknik får begränsningsvärden för kolmonoxid ersättas med ett som ska innehållas varje timme Begränsningsvärden för utsläpp till luft (71 96 ) samförbränningsanläggningar, energianläggningar Enligt ska dygnsmedelvärden innehållas för: Stoft Svaveldioxid Kväveoxider kolmonoxid totalt organiskt kol väteklorid, och vätefluorid anger begränsningsvärden för metaller respektive dioxiner och furaner som ska klaras vid periodisk mätning (period 0,5 till 8 timmar) Begränsningsvärden för avloppsvatten från rening av rökgaser ( ) anger begränsningsvärden för metaller samt dioxiner och furaner som får överskridas vid högst ett stickprov per år, eller högst fem procent av de stickprov som tas under ett år, och organiska eller oorganiska partiklar vid 95 procent av alla sådana mätningar Åtgärder för att hindra otillåtna eller oavsiktlig utsläpp (28 och 29 ) Enligt 28 punkt 3 FFA ska tillförseln av avfall stoppas om kontinuerliga mätningar visar att begränsningsvärden för utsläpp överskrids och överskridandet beror på störningar eller fel i rökgasreningsutrustning. Detta innebär att inmatningen av avfall ska stoppas vid överskridande av ett begränsningsvärde som utvärderas genom kontinuerliga mätningar. Det krav gäller alltså enbart vissa utsläpp till luft som mäts kontinuerligt (Stoft, TOC, HCl, HF, SO 2, NO X och CO) där undantag från kraven på kontinuerlig mätning kan ges för HCl, HF och SO 2. Förutsättningen är dock att överskridandet beror på störningar eller fel i rökgasreningsutrustning. 17 (29)

18 Enligt 29 punkt 1 får inte förbränningen av avfall fortsätta mer än fyra timmar i sträck om ett begränsningsvärde för utsläpp till luft och vatten överskrids och överskridandet kan hänföras till en utrustning för rökgasrening. Vidare får sådana perioder sammantaget inte överskrida 60 timmar per år. Detta innebär till skillnad från kraven i 28 FFA att förbränningen av avfall måste begränsas och stoppas även vid överskridanden av begränsningsvärden som utvärderas vid periodiska mätningar. Detta är dock i praktiken omöjligt eftersom resultatet från den periodiska mätningen normalt erhålls lång tid efter att mätningen/provtagningen genomförts Absoluta begränsningsvärden (34 ) I detta avsnitt berörs enbart 34 (inte 35 och 36 ) Kraven i 34 innebär att inte under några omständigheter får särskilda begränsningsvärden för halvtimmesvärden för stoft, totalt organiskt kol och kolmonoxid överskridas under de perioder som avses i 29. Bestämmelsen gäller enbart avfallsförbränningsanläggningar. Perioderna som avses i 29 punkt 1 gäller då avfall förbränns samtidigt som ett överskridande av ett begränsningsvärde för utsläpp till luft och vatten sker och överskridandet kan hänföras till en utrustning för rökgasrening. I 29 punkt 2 avses perioderna då ett överskridande av ett begränsningsvärde för utsläpp till luft och vatten sker till följd av ett haveri i driften. För kolmonoxid regleras i 34 förnärvarande enbart halvtimmesmedelvärdena som ska klaras i alla enskilda fall. Detta är strängare än kraven som normalt gäller då driften fungerar. Notera: Naturvårdsverket har föreslagit att kraven ska vara lika stränga under såväl perioder som avses i 29 som i normalfallet. D.v.s. genom att införa en möjlighet att utvärdera mot såväl halvtimmes och 10-minutersmedelvärden enligt 66 punkt Implementering av vissa bestämmelser i kap IV samt bilaga VI till IED i några andra EU-länder Ett frågeformulär skickades till CEWEP (Confederation of European Waste-to-Energy Plants) som sammanställde svar på hur bestämmelserna implementerats i några andra EUländer. Frågorna fokuserade huvudsakligen på vilka krav som ställts som motsvarar de bestämmelser som beskrivs i kapitel 3 ovan. 18 (29)

19 Frågeformuläret skickades även till anläggningar i Finland, Danmark, England och Tyskland. Svar erhölls från anläggningar i Finland, Danmark och Tyskland. Enligt svaren som inkom ställs krav genom reglering i generella föreskrifter kombinerat med krav i individuella tillstånd/regleringar. Vid överskridanden av begränsningsvärden finns straffsanktioner som gäller alla typer av begränsningsvärden. Dock går det enligt svaren från anläggningarna i Tyskland, Danmark och Finland att undvika straffsanktioner genom att omedelbart efter att ett överskridande av begränsningsvärde konstaterats, informera tillsynsmyndigheten och vidta relevanta åtgärder för att innehålla begränsningsvärdena. I Danmark och Finland ställs inga krav på att stoppa tillförseln av avfall vid överskridanden av begränsningsvärden för kolmonoxid. I Danmark motiveras detta med att en begränsning av driften i dessa situationer normalt inte är det bästa för att begränsa utsläppen av föroreningar. För den tyska anläggningen ställs inget krav på att förbränningen av avfall ska upphöra senast inom fyra timmar vid överskridanden av begränsningsvärden för CO och TOC. För den tyska anläggningen och den danska anläggningen kopplas överskridandena enbart till störningar eller fel i rökgasreningsutrustningen. Den tyska anläggningen har krav att innehålla det absoluta begränsningsvärdet för stoft (dock inte TOC eller CO) i samband med störning eller haveri i reningsutrustning. (Den danska och den finska anläggningen hade andra utsläppsvillkor reglerade i det individuella miljötillståndet som skulle uppfyllas oberoende av störningar i reningsutrustning.) I svaren från Finland, Danmark och Tyskland anges att utsläppsbegränsningsvärdena för CO för samförbränningsanläggningar regleras så att minst 97 % av dygnsmedelvärdena ska innehållas under ett år. Effektiv drift begränsas på olika sätt. I många länder finns koppling mellan uppehållande av förbränningstemperaturen (t.ex. 850 C och 2 sek) och effektiv drift. I Finland motiverades detta med att om stödbrännare och andra system inte fungerade så att förbränningstemperaturen översteg angivna krav så var det något fel och inte i effektiv drift trots att avfall finns i ugnen. 7. Beskrivning av tekniska möjligheter att uppfylla kraven och kontrollera att kraven uppfylls I detta avsnitt beskrivs tekniska möjligheter och hinder att uppfylla kraven. 19 (29)

20 7.1. Innehållande av begränsningsvärden för utsläpp till luft Utsläpp som begränsas genom sekundär rökgasreningsutrustning Utsläpp av stoft, metaller, väteklorid, vätefluorid samt svaveloxider begränsas i huvudsak genom någon typ av rökgasreningsutrustning, i form av filter, absorbenter eller skrubber. Sådan sekundär rening används normalt också för avskiljning av dioxiner och furaner som bildas efter förbränningen. Utsläppen av kväveoxider och i viss mån dioxiner och furaner kan också begränsas med hjälp av katalysatorer. Utsläppen av kväveoxider kan även begränsas genom förändring av oxidationsförhållanden som leder till att bildad kväveoxid reduceras med hjälp av ammoniak eller urea. Utsläppen av stoft, metaller, dioxiner och furaner, väteklorid, vätefluorid samt svaveloxider är relaterade till rökgasreningens funktion och till avfallsbränslets sammansättning. Det är därför möjligt att minska utsläppen av dessa parametrar genom övergång till andra bränslen vid en störning i reningsutrustningen Utsläpp som i första hand begränsas genom primära åtgärder Utsläpp av kolmonoxid och kolväten (som mäts som TOC) begränsas däremot genom fullständiga och kontrollerade förbränningsförhållanden. Utsläppen påverkas också av egenskaperna hos det bränsle/avfall som förbränns. Övergång till andra bränslen än avfall kan därför i vissa fall minska utsläppen vid störning i driften. Däremot leder inte alltid övergång till ett icke avfallsbränsle till att utsläppen minskar, i vissa fall kan utsläppen öka. Även utsläppen av kväveoxider samt dioxiner och furaner kan begränsas genom kontrollerad förbränning. För kväveoxider leder inte alltid en övergång till andra bränslen än avfall till minskade utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av dioxiner och furaner kan dock minska vid övergång från vissa typer av avfallsbränslen till renare bränslen. Att övergå till andra bränslen än avfall är därför inte alltid den miljömässigt bästa åtgärden vid en störning i driften. Särskilt inte vid överskridanden av begränsningsvärden för kolmonoxid. Orsaken till detta förklaras närmare nedan. Kolmonoxid är en indikatorparameter för ofullständig förbränning och kan användas som en tidig signal för att risken för utsläppen av oförbrända kolväten ökat. Ett överskridande av ett begränsningsvärde för kolmonoxid är dock inte alltid ett tecken på ökade utsläpp av oförbrända kolväten. Vid goda förbränningsförhållanden kan förbränningen vara fullständig och höga halter av kolmonoxid ändå uppstå kortvarigt. Detta då avfallet som förbränns normalt inte är fullständigt homogent och ett avfall med högre energiinnehåll än genomsnittet tillfälligt kan förbruka det syre som finns tillgängligt i ugnen. 20 (29)

21 Kortvariga höga halter av kolmonoxid kan också uppstå till följd av störningar i bränslematningen, lokalt förhöjda fukthalter i bränslet eller tillfälliga genomslag i bränslebädden. De ovan angivna orsakerna till överskridanden av CO-halter är oförutsägbara och kan inte åtgärdas genom att vidta omedelbara åtgärder eller upphöra med förbränning av avfall. Dessa störningar som resulterar i förhöjda halter av CO leder mycket sällan till att TOChalter förhöjs så att begränsningsvärden överskrids. En övergång till andra bränslen än avfall vid sådana korta störningar och överskridanden av begränsningsvärden för kolmonoxid skapar snarare mer störningar i driften som kan leda till ökade utsläpp av oförbrända kolväten. För många anläggningar finns ingen möjlighet att övergå till förbränning av icke avfallsklassade bränslen. I dessa fall kan förbränningen enbart ske med stödolja under en kortare period då driften i pannan stoppas. En sådan inskränkning av driften kan resultera i att reningsutrustning inte fungerar optimalt vilket kan resultera i förhöjda utsläpp Innehållande av begränsningsvärden för utsläpp till vatten Utsläppen av metaller, dioxiner och furaner samt suspenderade partiklar är i huvudsak relaterade till reningen av det vatten som uppstår i rökgasreningsutrustningen. Lösta salter kan ge felaktigt förhöjda analysvärden för suspenderat material vid analys enligt standardmetoden. Om det är känt att utsläppsgränsvärdena kan överskridas kan utsläppen begränsas genom lagring av vatten för efterföljande rening Möjligheter att vidta åtgärder för att hindra otillåtna eller oavsiktlig utsläpp (28 och 29 ) Möjligheter att tillräckligt snabbt kunna utvärdera om begränsningsvärdet för luft innehålls/överskrids Korttidsbegränsningsvärden för de parametrar som mäts kontinuerligt kan kontrolleras och utvärderas momentant och är därför lämpliga att använda vid tillämpning av 28 och 29 FFA. Däremot kan normalt inte efterlevnaden av begränsningsvärden som gäller dygnsmedelvärden eller andelar av halvtimmesvärden under ett kalenderår utvärderas inom de korta tidsperioder som avses i 28 och 29 FFA. Inte heller kan efterlevnad av begränsningsvärden för de parametrar som kontrolleras vid periodisk besiktning användas för 28 och 29 FFA. Överskridanden av dygnsmedelvärden kan i många fall inte förutses förrän ett större antal timmar av dygnet passerat med förhöjda värden eller då halterna påtagligt överskrider begränsningsvärdena. 21 (29)

22 Möjligheter att tillräckligt snabbt kunna utvärdera om begränsningsvärdet för vatten innehålls/överskrids Utsläppen av metaller, dioxiner och furaner samt suspenderade partiklar är i huvudsak relaterade till reningen av det vatten som uppstår i rökgasreningsutrustningen. Provtagning sker enbart periodiskt varefter proven skickas för analys. Därför är det inte möjligt att genom provtagning och analys konstatera överskridanden av begränsningsvärden på ett sådant sätt att det blir meningsfullt att inskränka driften eller stoppa förbränningen av avfall. Om det på annat sätt blir känt att utsläppsgränsvärdena kan överskridas kan utsläppen begränsas genom lagring av vatten för efterföljande rening Möjligheter att stoppa tillförseln av avfall I normalfallet kan tillförseln av avfall till bränsleimatningen stoppas hastigt. I vissa fall begränsas möjligheten att stoppa tillförseln av avfall på grund av bränsleinmatningens konstruktion. Detta kan i vissa fall innebära att avfall som redan finns i bränsleinmatningen måste matas in i ugnen innan tillförseln kan stoppas. Då ugnarna normalt innehåller en större mängd avfall vid drift så tar det en tid innan förbränningen av avfall kan upphöra. Detta är särskilt påtagligt för rosterpannor där utbränningstiden i många fall är lång. Vid stopp av tillförseln av avfall eller annan inskränkning av driften kan störningar i förbränning och drift av reningsutrustning uppstå, vilket medför ökade utsläpp av föroreningar. Av det skälet bör av miljöskäl tillförseln av avfall inte stoppas vid kortvariga och mindre överskridanden av begränsningsvärden Möjligheter att upphöra att förbränna avfall inom 4 timmar (29 ) Efter att tillförseln av avfall upphört finns avfall/avfallsbränsle kvar i ugnen som måste förbrännas helt innan driften kan stoppas. Tiden från att tillförseln av avfall upphört tills att allt avfall förbränts beror på ugnens konstruktion och driftsituation vid tillfället, samt vilka alternativa icke avfallsbränslen som kan användas vid anläggningen. Vid förbränning på rost krävs ofta en längre tid från att avfallet tillförts tills att det slutligen förbränts. Eftersom tillförseln av avfall inte kan stoppas förrän det konstaterats att ett begränsningsvärde överskrids eller kommer att överskridas bör beräkningen av tiden då avfall förbränns med överskridna begränsningsvärden beräknas från den tidpunkt då överskridandet konstaterats och det konstaterats att överskridandet beror på fel i rökgasreningsutrustningen. 22 (29)

23 Möjligheter att kontrollera att förbränningen av avfall har upphört (29 ) Det är i de flesta fall inte möjligt att avgöra när förbränningen av avfallet har upphört. Detta i de fall tiden från inmatning till fullständig förbränning är relativt lång. Det går normalt inte att genom mätning eller okulärkontroll avgöra om avfallet i ugnen är förbränt. Det kan i vissa fall vara möjligt att genom andra parametrar beräkna om avfall förbränns i ugnen. Detta förutsätter dock att det är kända och tillräckligt stora skillnader mellan avfallets och det reguljära bränslets sammansättning som påverkar rökgasernas sammansättning (t.ex. CO 2-, O 2- och fukthalt), och/eller producerad effekt och tillförd effekt av andra bränslen. Om sådana parametrar inte kan användas i den dagliga driften, bör anläggningsspecifika värden kunna beräknas för tiden från det att tillförseln av avfall upphört tills att förbränningen av avfall upphört Möjligheter att innehålla absoluta begränsningsvärden Möjligheten att innehålla de absoluta begränsningsvärdena är normalt inte ett problem. Däremot kan korta spikar i CO uppstå till följd av störningar i förbränningen vid övergång till andra bränslen än avfall och därmed också överskridanden av de absoluta begränsningsvärdena för CO. Detta är svårt att styra och förutse. 8. Miljönyttan av att begränsa driften vid överskridanden av begränsningsvärden 8.2. Utsläpp till luft Vid start och stopp av driften sker för vissa parametrar betydligt större utsläpp än vid kontrollerad drift. Särskilt stora utsläpp kan uppstå vid en hastig eller okontrollerad inskränkning eller förändring av driften. Vid uppstart efter en snabb inskränkning av driften kan oförbränt avfall finnas kvar i ugnen. Då kan föroreningar så som dioxiner som bildas vid låga temperaturer förorsaka höga halter i rökgaserna under en kortare period innan gasen uppnått tillräckligt hög temperatur och reningsutrustningen uppnått effektiv rening. Utsläppen under en driftstörning måste därför vara relativt stora för att motivera en inskränkning av driften. Det är därför inte miljömässigt motiverat att begränsa eller stoppa driften på ett sådant sätt att utsläppen ökar mer än vad överskridandet av ett begränsningsvärde ger upphov till. Miljömässigt motiverat blir det enbart i de fall störningen ger upphov till kraftigt förhöjda halter eller då överskridandet fortgår under en mycket lång tid. För vissa parametrar påverkas inte utsläppen mer än momentant av en övergång från avfall till andra bränslen. Detta gäller framförallt NO X, men även CO som under vissa 23 (29)