Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen"

Transkript

1 Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Svenskt Näringsliv har givits möjlighet att yttra sig över SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen. Sammanfattning Svenskt Näringsliv anser att utredningens förslag måste kompletteras med en lagregel som säkerställer att kollektivavtalade begränsningar och förbud mot anlitande av arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag endast får motiveras av allmänintresset. Om så inte sker har Sverige inte genomfört direktivet på ett korrekt sätt. Reglerna om förhandlingsskyldighet och den fackliga vetorätten enligt medbestämmandelagen vid anlitande av bemanningsföretag utgör en begränsning i rätten att anlita bemanningsföretag. Begränsningen kan inte motiveras av de skäl som anges i bemanningsdirektivet och måste avskaffas. Svenskt Näringsliv avstyrker utredningens förslag till förändringar i utstationeringslagen. Förslaget innebär en kraftig överimplementering som omotiverat missgynnar utländska bemanningsföretag i förhållande till andra företag. Förslaget är inte heller förenligt med EU-rätten. Vidare bör den föreslagna uthyrningslagen förändras på ett antal punkter så att principen på arbetsmarknaden att huvudansvaret för reglering av löne- och anställningsvillkor har överlåtits på arbetsmarknadens parter upprätthålls.

2 2 Hinder i kollektivavtal Bemanningsdirektivet har två syften: För det första ska det reglera skyddsnivån för anställda i bemanningsföretag och för det andra ska det undanröja nationella hinder i lagar och kollektivavtal mot att anlita bemanningsföretag. Det sistnämnda har medlemstaterna enats om i syfte att skapa arbetstillfällen och flexibla arbetsformer. Tyvärr har utredningen ensidigt fokuserat på direktivets skyddssyfte, vilket gör dess förslag till genomförande av direktivet oacceptabelt. Av direktivets artikel 4 punkt 1 framgår att begränsningar och förbud mot anlitande av arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag endast får motiveras av allmänintresset. Regeln är tillämplig på begränsningar och förbud som följer av lagar eller kollektivavtal. Av direktivets skäl 19 framgår att direktivet inte påverkar arbetsmarknadens parters rätt att sluta kollektivavtal så länge det sker i enlighet med nationell lagstiftning och praxis med iakttagande av rådande gemenskapslagstiftning. Av utredningsdirektiven framgår att utredningen ska överväga och lämna förslag på åtgärder som behöver vidtas för att genomföra bemanningsdirektivet i svensk rätt. Efter den 5 december 2011 utgör artikel 4 punkt 1 rådande gemensamhetslagstiftning som ska vara genomförd av Sverige och så blir inte fallet enligt förslaget. I Sverige finns det många lokala och centrala kollektivavtal som innehåller regler som kan utgöra begränsningar i rätten att anlita bemanningsföretag. Det framgår bland annat av den genomgång som Svenskt Näringsliv och Bemanningsföretagen har gjort av medlemsförbundens kollektivavtal. Fler hinder kan finnas i till exempel avtal som slutits direkt mellan en arbetsgivare och en fackförening. Det är därför omöjligt att göra en fullständig inventering av samtliga svenska kollektivavtal för att se om de innehåller hinder mot att anlita bemanningsföretag. Nya avtal som på olika sätt begränsar rätten att anlita bemanningsföretag kan dessutom träffas i framtiden. Av ovanstående skäl följer att enbart en översyn av kollektivavtalen inte kan säkerställa att hinder mot att anlita bemanningsföretag endast motiveras av allmänintresset. Ett korrekt genomförande av bemanningsdirektivet förutsätter att det införs en reglering som genomför artikel 4 i svensk rätt. Det måste vara möjligt för alla berörda parter, till exempel ett bemannings- eller ett kundföretag, att pröva i svenska domstolar om en avtalsregel som påverkar möjligheten att anlita bemanningsföretag är förenlig med bemanningsdirektivet eller inte. Om den svenska lagstiftningen inte kompletteras med en sådan regel har Sverige inte uppfyllt de krav som direktivet ställer. Svenskt Näringsliv anser att genomförandet bör ske genom en lagregel med innebörden att avtalade begränsningar eller förbud mot anlitande av arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag inte får förekomma om de inte kan motiveras av allmänintresset, särskilt de uthyrda arbetstagarnas skydd, kraven på hälsa och säkerhet i arbetet eller behovet av att garantera att arbetsmarknaden fungerar väl och att missbruk förhindras. Sanktionen för brott mot regeln bör vara ogiltighet och skadestånd att betalas av avtalsparterna. 2

3 3 Hinder i lag medbestämmandelagen innehåller regler om förhandlingsskyldighet och facklig vetorätt när en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal anlitar bemanningsföretag för att utföra arbete. Svenskt Näringsliv anser att dessa regler utgör en begränsning mot att anlita bemanningsföretag. Den fördröjning som förhandlingen innebär och fackets vetomöjlighet kan få stora konsekvenser för bemanningsföretagens möjligheter att tillhandahålla tjänster till kundföretagen. Reglerna kan inte motiveras av de skäl som anges i Bemanningsdirektivets artikel 4 och utgör därför en begränsning som måste undanröjas. Förhandlingsskyldigheten och vetorätten när en arbetsgivare anlitar bemanningsföretag vid arbete av kortvarig och tillfällig natur eller som kräver särskild sakkunskap innebär dessutom ett missgynnande av bemanningsföretagen i förhållande till andra typer av företag. Missgynnandet kan få stora konsekvenser för bemanningsföretagens möjligheter att tillhandahålla tjänster till kundföretagen när det är fråga om de aktuella typerna av arbete. Till exempel faller en stor del av alla vikariatstjänster inom kategorin arbeten av kortvarig och tillfällig natur. Svenskt Näringsliv anser att det allmänintresse som krävs för att motivera en begränsning i rätten att anlita bemanningsföretag ska tolkas som det har gjorts i EUdomstolens praxis bl.a. vad gäller den fria rörligheten av tjänster. Stöd för detta finns i bemanningsdirektivets skäl 22 som stadgar att direktivet bör genomföras med iakttagande av fördragets bestämmelser om fritt tillhandahållande av tjänster och fri etableringsrätt. Detta har bl.a. Kommissionens expertgrupp som ska bistå medlemstaterna att implementera direktivet tolkat som att samma bedömning ska göras vad gäller möjligheten att begränsa rätten att anlita bemanningsföretag som vad gäller möjligheten att inskränka rätten att tillhandahålla tjänster inom Unionen, se bilaga sid 6. Det förefaller dessutom osannolikt att ett begrepp som är välkänt och inarbetat inom EU-rätten skulle användas i direktivet om inte syftet vore att hänsyn till allmänintresset skulle tolkas på samma sätt som det har gjort i EU-domstolens praxis. Detta leder till slutsatsen att artikel 4 ska tolkas så att alla begränsningar eller förbud måste kunna motiveras i enlighet med EU-domstolens praxis rörande den fria rörligheten av tjänster. Inskränkningen i rätten att anlita bemanningsföretag ska därför ha ett legitimt ändamål och vara motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset. Inskränkningen måste vidare vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det syfte som eftersträvas och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet. Svenskt Näringsliv menar att reglerna i medbestämmandelagen inte är nödvändiga för att arbetsmarknaden ska fungera väl eller för att förhindra missbruk. Att anlita bemanningsföretag är numera ett vedertaget och accepterat sätt för företag att lösa sina arbetskraftsbehov. Branschen är reglerad genom kollektivavtal slutna av arbetsmarknadens parter med en hög grad av kollektivavtalsteckning. Bevakningen av att arbetsrättsliga lagar följs i bemannings- och kundföretaget är en uppgift för den fackliga organisationen hos respektive företag och kan ske genom de allmänna reglerna om information och förhandling utan den begränsning som innebär. 3

4 4 Beträffande den fackliga vetorätten kan bevakningen av att arbetsrättsliga regler inte åsidosätts ske genom en sedvanlig domstolsprövning av det påstådda lag eller avtalsbrottet. För att hindra att annan lagstiftning åsidosätts är en betydligt mindre ingripande åtgärd än ett utövande av vetorätten att den fackliga organisationen gör en anmälan till berörd myndighet uppfyller inte heller EU-rättens krav på rättssäkerhet, förutsebarhet och likabehandling. De fackliga organisationerna lyder inte under de regler som myndigheter och domstolar måste följa för att bl.a. garantera likabehandling och rättsäkerhet. Det finns inga garantier för att inhyrningsfall, där en jämförelse visar att omständigheterna är lika, kommer att bedömas på lika sätt av de fackliga organisationerna. De fackliga ombudsmännen har normalt inte heller den kompetens att bedöma om svensk lag, t.ex. skattelagstiftningen, åsidosätts som berörda myndigheter har. Detta kan leda till en betydande rättsosäkerhet. Av ovanstående följer att den aktuella regleringen inte kan utgöra tvingande hänsyn till allmänintresset. Eftersom reglerna bara gäller för vissa företag (kollektivavtalsbundna sådana), har stora möjligheter till undantag och det eftersträvade syftet kan uppnås med mindre ingripande medel kan de inte heller anses vara nödvändiga och proportionerliga för att uppnå det syfte som eftersträvas. Reglerna är inte heller rättssäkra. Svenskt Näringsliv anser därför att förhandlingsskyldigheten och fackens vetomöjligheter enligt medbestämmandelagen måste avskaffas. Reglerna om förhandlingsskyldighet och vetorätt när en arbetsgivare anlitar bemanningsföretag vid arbete av kortvarig och tillfällig natur eller som kräver särskild sakkunskap är särskilt ingripande eftersom de innebär ett starkt missgynnande av bemanningsföretagen. Svenskt Näringsliv vill också framhålla att de regler som omnämns i artikel 4.4 i direktivet avseende registrering, tillstånd, certifiering, finansiella garantier m.m. inte kan motivera förhandlingsskyldigheten och vetorätten. Förutom att det inte är fråga om utövandet av de myndighetsuppgifter som omnämns i artikel 4.4 framgår av EUdomstolens uttalanden i bl.a. Lavaldomen att den typen av myndighetsutövning inte kan överlåtas till ett privaträttsligt subjekt som en fackförening. Utstationering Svenskt Näringsliv anser att förslaget till förändringar i utstationeringslagen inte bör genomföras. Ändringarna i utstationeringslagen är inte nödvändiga för att genomföra bemanningsdirektivet och innebär en kraftfull och omotiverad överimplementering av direktivet. Utredningen argumenterar utifrån att medlemstaterna skulle kunna vara skyldiga att utsträcka bemanningsdirektivets likabehandlingsprincip även till utstationerade uthyrda arbetstagare. Svenskt Näringsliv anser att någon sådan skyldighet inte finns. Utstationeringsdirektivet reglerar tillhandahållande av tjänster över gränserna när en arbetsgivare utstationerar arbetstagare inom en medlemsstats territorium och direktivet är uttryckligen tillämpligt även avseende bemanningsföretag. Beman- 4

5 5 ningsdirektivet är däremot tillämpligt på nationella förhållanden och ska enligt dess ingress genomföras utan att det påverkar tillämpningen av utstationeringsdirektivet. Det finns avgörande skillnader mellan utstationeringsdirektivet och bemanningsdirektivet. Bland annat skiljer det vilka källor som ska beaktas när arbets- och anställningsvillkoren ska bestämmas. Utstationeringsdirektivet beaktar som absolut huvudregel endast lag och författning samt allmängiltigförklarade kollektivavtal. Bemanningsdirektivet beaktar lag och författning, kollektivavtal och generella bestämmelser som gäller i kundföretaget. Detta går klart utöver den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. Även arbets- och anställningsförmånerna i respektive direktiv skiljer sig åt vid en jämförelse, t.ex. vad gäller lön. Eftersom arbets- och anställningsvillkoren i respektive direktiv skiljer sig åt och utstationeringsdirektivet uttryckligen är tillämpligt även på bemanningsföretag kan det inte finnas någon skyldighet att utsträcka bemanningsdirektivets regler om likabehandling även till företag som utstationerar arbetskraft till Sverige. En sådan skyldighet skulle förutsätta att utstationeringsdirektivet ändrades. Ovanstående leder till slutsatsen de förslagna ändringarna i utstationeringslagen utgör en överimplementering eftersom de inte är nödvändiga för att genomföra direktivet. Förslaget innebär också ett omotiverat missgynnande av utländska bemanningsföretag som dessutom kan leda till negativa konsekvenser för svenska företags möjligheter till export av tjänster. Sverige är mycket beroende av export och import av varor och tjänster för att kunna bevara vårt välstånd. Ungefär hälften av vår BNP utgörs av export och tjänstesektorn står för en stor och växande del av exporten. Det är vanligt att export av tjänster sker i samband med export av varor. Om Sverige skulle införa den typ av handelshinder som utredningen föreslår så finns det en risk att andra länder följer vårt exempel och inför olika typer av regleringar som försvårar för vår export av både tjänster och varor. En sådan utveckling skulle försvåra för våra exportföretag och därmed påverka vårt välstånd negativt. Förslaget om ändringar i utstationeringslagen kommer också att få negativa konsekvenser för de utländska bemanningsföretagen och de anställda som arbetar där. De förändringar i utstationeringslagen som utredningen föreslår kommer att missgynna de utländska bemanningsföretagen genom bland annat högre kostnader och större risk för stridsåtgärder än vad utländska företag i andra branscher har. Detta kommer att innebära att färre utländska arbetstagare i bemanningsföretag får möjlighet att komma till Sverige och arbeta. Den nuvarande utstationeringslagen innehåller redan skyddsnivåer som utländska företag i alla branscher måste följa. Avsikten med utstationeringslagen är att skydda mot bland annat social dumping och det nuvarande regelverket ger de anställda en fullgod skyddsnivå samtidigt som det underlättar tillhandahållandet av tjänster över gränserna. Det finns därför ingen anledning att särbehandla och missgynna bemanningsbranschen på det sätt som utredningen föreslår. 5

6 6 Förslaget går utöver vad EU-rätten tillåter Svenskt Näringsliv anser även att utredningens förslag till förändringar i utstationeringslagen inte är förenligt med EU-rätten. Till och börja med innebär utredningens förslag till ändringar att utländska kollektivavtal inte beaktas på samma sätt som svenska avtal. Bemanningsföretag med svenska kollektivavtal är i enlighet med 6 i den föreslagna uthyrningslagen undantagna från uthyrningslagens regler om likabehandling om avtalet respekterar direktivets övergripande skyddsnivå. Av den föreslagna 5 b 1 st i uthyrningslagen framgår dock att företag med utländska kollektivavtal inte är undantagna från reglerna om likabehandling även om deras avtal respekterar direktivets övergripande skyddsnivå. Den enda grunden för den olika behandlingen är kollektivavtalets ursprungsland. Eftersom företag med svenska kollektivavtal som respekterar direktivets övergripande skyddsnivå är undantagna från reglerna om likabehandling måste även företag med utländska kollektivavtal som respekterar direktivets övergripande skyddsnivå naturligtvis omfattas av motsvarande undantag. Den olika behandlingen kan inte, på sätt som krävs enligt artikel 52 i Lissabonfördraget, motiveras av allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Förslaget bryter därför mot artikel 56 i det nämnda fördraget och innebär en otillåten diskriminering av de utländska bemanningsföretagen. Utredningen föreslår även att de fackliga organisationerna ska tillåtas att vidta stridsåtgärder för att tilltvinga sig villkor som är fastställda i ett centralt bemanningsavtal, det är inte ens fråga om minimivillkor. Utredningens förslag i den här delen står i strid med den fria rörligheten av tjänster. Artikel 3.9 i utstationeringsdirektivet tillåter medlemsstaterna att föreskriva att den utländska arbetsgivaren ska garantera sina anställda de villkor som gäller för bemanningsanställda i medlemsstaten. Av EU-domstolens praxis följer att även om undantag från friheten att tillhandahålla tjänster har preciserats i ett direktiv så ska undantaget tolkas restriktivt. Om den föreslagna uthyrningslagen införs kommer de villkor som gäller för de svenska bemanningsföretagen att följa av uthyrningslagen. Detta gäller enligt förslaget också vilken lön som minst ska betalas även om bemanningsföretaget inte är bundet av något kollektivavtal. En sådan lagstadgad minimilön är unik i svensk rätt. Av EU domstolens domar i bl.a. Laval- och Rüffertmålen framgår att en medlemsstat som har lagstadgade minimivillkor inom en viss bransch inte kan förskriva att andra villkor än dessa ska gälla för företag som utstationerar arbetskraft till medlemsstaten. Om den föreslagna uthyrningslagen införs kommer de villkor som de svenska bemanningsföretagen minst ska tillämpa att följa av uthyrningslagen. En restriktiv tolkning av artikel 3.9 leder därför till slutsatsen att artikeln kan användas för att föreskriva att den utländska arbetsgivaren ska tillämpa villkoren i uthyrningslagen på samma sätt som de svenska bemanningsföretagen. Artikeln ger dock inte utrymme att ge de fackliga organisationerna rätt att genom stridsåtgärder kräva villkor som avviker från den föreslagna uthyrningslagen. Det är i så fall inte fråga om villkor som gäller för alla bemanningsanställda i Sverige. Att genom stridsåtgärder (eller på 6

7 7 annat sätt) kräva att bemanningsföretag som utstationerar arbetskraft till Sverige ska tillämpa villkor utöver miniminivåerna i den föreslagna uthyrningslagen är därför inte förenligt med EU-rätten. Vidare innebär förslaget att en utländsk arbetsgivare som utstationerar uthyrd arbetskraft till Sverige bara kan freda sig mot stridsåtgärder om arbetsgivaren kan visa att denne tillämpar villkor som minst motsvarar villkoren i ett centralt bemanningsavtal eller villkor som minst motsvarar villkoren i det kollektivavtal som gäller i kundföretaget. Artikel 3.9 kan dock endast användas för att föreskriva att den utländska arbetsgivaren ska garantera sina anställda de villkor som gäller för bemanningsanställda i medlemsstaten, inte för att ge facket möjlighet att kräva villkor utöver vad den utländska arbetsgivaren ska garantera. Om Sverige använder sig av artikel 3.9 måste de utländska bemanningsföretag som minst tillämpar de villkor som föreskrivs i uthyrningslagen vara fredade från stridsåtgärder. Bedömningen av vilka villkor som minst ska tillämpas enligt uthyrningslagen måste göras på samma grunder som gäller för svenska bemanningsföretag och möjligheten att freda sig mot stridsåtgärder kan inte vara avhängig om det finns kollektivavtal i kundföretaget eller inte. Förslaget brister även vad gäller de utländska bemanningsföretagens möjligheter att förutse vilka villkor de ska tillämpa när de utstationerar arbetskraft till Sverige. De får inte mindre än tre olika regelverk att ta hänsyn till. 5 utstationeringslagen, reglerna i uthyrningslagen (i den mån de inkluderas i den föreslagna 5 b i utstationeringslagen) och reglerna i de svenska bemanningsavtalen. Regelverken i 5 b och i bemanningsavtalen är mycket svåra att sätta sig in i eftersom de kräver samtidigt beaktande av de olika kollektivavtal som gäller för bemannings- och kundföretagen. Kollektivavtalen för bemanningsanställda på LO-sidan är dessutom osedvanligt svåröverskådliga eftersom de förskriver att bemanningsföretaget som huvudregel ska betala det genomsnittliga förtjänstläget för jämförbara grupper hos kund, vilket kräver stor sakkunskap för att kunna beräknas. Svenskt Näringsliv anser att det kommer att bli orimligt svårt för de utländska bemanningsföretagen att ta reda på och beräkna vilka skyldigheter i fråga om anställningsvillkor som åligger företaget. Eftersom reglerna inte är tillräckligt preciserade och tillgängliga uppfyller de inte EU-rättens krav på transparens. Förslaget till uthyrningslag Avseende förslaget till uthyrningslag vill Svenskt Näringsliv framhålla att utredningsdirektiven föreskriver att utgångspunkten för bemanningsdirektivets genomförande är att vidmakthålla den grundläggande principen på arbetsmarknaden att huvudansvaret för reglering av löne- och anställningsvillkor har överlåtits på arbetsmarknadens parter. För att minimera det intrång som genomförandet att bemanningsdirektivet utgör avseende regleringen av löne- och anställningsvillkor är det därför av avgörande betydelse att överimplementering undviks och att de möjligheter till undantag som direktivet innehåller i artikel 5.2 och 5.3 används. Vad gäller gränsdragningen mellan vad som ska utgöra entreprenad och uthyrning har utredningen refererat till ett antal rättsfall från Arbetsdomstolen. Svenskt Näringsliv vill dock framhålla att gränsdragningen måste ske i enlighet med vad som följer av EU-rätten och inte enligt nationell praxis. En annan ordning riskerar att leda 7

8 8 till en vidare tillämpning av uthyrningslagen än vad som är nödvändigt och därmed ett större intrång avseende regleringen av löne- och anställningsvillkor än vad som är nödvändigt. EU-domstolen har i målen C-307/09 och C-309/09 gjort en tolkning av vad som utgör utstationering av arbetstagare i den mening som avses i artikel 1.3 c i utstationeringsdirektivet. Denna utstationering kännetecknas av att arbetstagarens förflyttning till värdmedlemsstaten utgör själva föremålet för företagets tillhandahållande av tjänster och av att arbetstagaren utför sina arbetsuppgifter under användarföretagets kontroll och ledning. Svenskt Näringsliv menar därför att gränsdragningen mellan entreprenad och bemanningsverksverksamhet bör ske utifrån om arbetsuppgifterna sker under kundföretagets kontroll och ledning. Detta har stöd i de åberopade rättsfallen och i bemanningsdirektivets artikel 3.1 b-e. Likabehandling definieras i 5 uthyrningslagen. Definitionen skiljer sig dock från direktivets på så sätt att villkoren ska vara de samma som om arbetstagaren hade anställts direkt av kundföretaget för att utföra samma arbete i stället för direktivets definition inneha samma tjänst. Det är oklart vad som åsyftas med den ändrade definitionen av likabehandlingsprincipen annat än att det är utredarens bedömning att reglerna om likabehandling innebär att arbetstagare som utför samma arbetsuppgifter ska ha rätt till samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor. Svenskt Näringsliv menar att i en sådan avgörande fråga som enligt vilka kriterier som jämförelsen av villkoren ska ske bör den svenska lagen använda samma ordalydelse som direktivet. Eftersom någon ändring gentemot direktivet inte är åsyftad och den föreslagna ordalydelsen riskerar att skapa oklarheter avseende den svenska lagens tillämpning jämfört med vad direktivet föreskriver anser Svenskt Näringsliv att utföra samma arbete i 5 bör ersättas med inneha samma tjänst. I det fallet att endast kundföretaget är bundet av kollektivavtal för utredningen ett resonemang med innebörden att de bemanningsanställda ska kunna kräva lön utöver den lägsta nivån i kollektivavtalet med stöd av uthyrningslagen. En sådan ordning skulle innebära ett stort och omotiverat intrång i regleringen av lönevillkoren. Bemanningsdirektivet avser inte att individuellt satta löner ska beaktas vid tillämpning av likabehandlingsprincipen. Detta framgår av artikel 3 1. f) som definierar grundläggande arbets- och anställningsvillkor som följer av lag, kollektivavtal och/eller andra bindande generella bestämmelser som gäller i kundföretaget. Av definitionen framgår det att någon jämförelse av individuellt satta löner inte ska ske. Svenskt Näringsliv anser därför att det bör förtydligas i motiven att om endast kundföretaget är bundet av kollektivavtal garanterar uthyrningslagen inte de uthyrda arbetstagarna någon lön utöver vad som föreskrivs enligt den lägsta nivån i kollektivavtalet. Den regressrätt som utredningen föreslår i 12 föreskrivs inte i direktivet. Detta är en kontraktsrättslig fråga mellan bemannings- och kundföretaget som inte bör regleras i lag. Den föreslagna regleringen om regressrätt mellan bemanningsföretaget och kundföretaget bör därför inte genomföras. Beträffande sjöfart i internationell trafik så omfattas inte sådan normalt sett av EUdirektiven på arbetsrättens område. En anledning till detta är att arbetet ofta sker utanför medlemstaternas territorium och under förhållanden och förutsättningar som till stor del skiljer sig från andra branschers. Det torde mot bakgrund av detta vara 8

9 9 möjligt att undanta sjöfart i internationell trafik även från bemanningsdirektivets regler om likabehandling m.m. Det är i praktiken mycket vanligt med personal anställd av bemanningsföretag på svenskflaggade fartyg. Sjöfart i internationell trafik bör därför undantas från den svenska bemanningslagens tillämpningsområde. Implementeringen får inte innebära att den svenska sjöfarten tappar ytterligare konkurrenskraft gentemot framförallt närliggande nationer. SVENSKT NÄRINGSLIV Christer Ågren 9

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83). R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

yid Remissvar Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) SVENSKT NÄRINGSLIV Vår referens/dnr: Arbetsmarknadsdepartementet Niklas Beckman Dnr 216/2015

yid Remissvar Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) SVENSKT NÄRINGSLIV Vår referens/dnr: Arbetsmarknadsdepartementet Niklas Beckman Dnr 216/2015 yid SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet 10330 STOCKHOLM Vår referens/dnr: Niklas Beckman Dnr 216/2015 Er referens/dnr: A201 5/02501/ARM 2016-02-01 Remissvar Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

Läs mer

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Ds 2016:6 Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-29 Dnr 579/2015 1 (15) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Fi 2015/4196 Sammanfattning

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-01 Erik Ageberg (A2015/734/ARM) Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Företagarna

Läs mer

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) 2015-06-01 Rnr 42.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Övergripande synpunkter Saco har

Läs mer

2008-05-15 A/2008/969/ARM

2008-05-15 A/2008/969/ARM 2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4.

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4. R-2010/1354 Stockholm den 15 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/7476/EMA Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 oktober 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet EU:s

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling24, Upphandla med miljökrav och sociala krav Stockholm 2015-12-01 professor Niklas Bruun 2014 års upphandlingsdirektiv År 2014 kom

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.9.2004 KOM(2004) 607 slutlig 2004/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt

Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Trygghet

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

Nya regler om upphandling

Nya regler om upphandling 1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/ingemar Hamskär 2013-01-15 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UPPSÄGNINGSTVISTER

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

Remissvar. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) SVENSKT NÄRINGSLIV. Sammanfattning. Inledning. Utredarens uppdrag

Remissvar. Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) SVENSKT NÄRINGSLIV. Sammanfattning. Inledning. Utredarens uppdrag SVENSKT NÄRINGSLIV Finansdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för upphandlingsrätt SN Dnr 175/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi201 5/4196 2015-11-02 Remissvar Upphandling och villkor enligt

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemoria upprättad i Näringsdepartementet Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller ett förslag till ändringar

Läs mer

Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor

Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Nilsson Kristine Datum 2016-05-04 Diarienummer KSN-2016-0573 Kommunstyrelsen Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 april 2008 (*)

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 april 2008 (*) DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 april 2008 (*) Artikel 49 EG Frihet att tillhandahålla tjänster Restriktioner Direktiv 96/71/EG Utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av

Läs mer

Yttrande över Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering (Ds 2016:6)

Yttrande över Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering (Ds 2016:6) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012

Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Till: Medlemsföretagen 1.1 Ingress I skrivande stund finslipar arbetsmarknadens parter som bäst de krav som ska föras fram i höstens kollektivavtalsförhandlingar.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Påverkar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Prop. 1994/95:136 Regeringen överlämnar

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Kommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Kommittédirektiv Genomförande av sjöfolksdirektivet Dir. 2015:116 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera sjöfolksdirektivet, som ändrar vissa

Läs mer

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25)

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25) Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/samuel Engblom 2012-09-24 Direkttel: 08-782 91 37 E-post: samuel.engblom@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FÖRSTÄRKT

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43)

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2011-08-25 Dnr 365/2011 1 (10) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fi2011/2235

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Upphandling 24:s konferens om miljökrav och sociala krav Stockholm

Läs mer

Kalmar kommuns upphandlingspolicy

Kalmar kommuns upphandlingspolicy KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 Sammanfattning Ett bolag får som underentreprenör i uppdrag att utföra städarbete i en kommuns skolor. I det gällande kollektivavtalet finns s.k. garantiregler

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras. R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag

Läs mer

Rem ssvar. Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del 2015:38) SVENSKT NÄRINGSLIV. Sammanfattning. En inledande synpunkt

Rem ssvar. Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del 2015:38) SVENSKT NÄRINGSLIV. Sammanfattning. En inledande synpunkt SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: 69/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm A201 5/1050/ARM 201 5-05-29 Rem ssvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del

Läs mer

Internationell rapport januari- 08

Internationell rapport januari- 08 Internationell rapport januari- 08 Nordisk postkonferens... 2 EWC direktivet...2 Susanne Flycht - Posten...3 Laval- sammanfattande analys... 4 Domstolens utlåtande...4 Effekter av domen...4 Framtida vägval...5

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar 2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27

28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27 28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27 Tolkningsmeddelande från kommissionen om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och om möjligheterna att ta sociala

Läs mer

Sammanfattning av domen

Sammanfattning av domen Mål C-137/04 Amy Rockler mot Försäkringskassan, tidigare motpart Riksförsäkringsverket (begäran om förhandsavgörande från Regeringsrätten) Fri rörlighet för arbetstagare Tjänstemän och övriga anställda

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

Innehåll SOU 1998:52 5. Sammanfattning... 9. Författningsförslag... 15. 1 Bakgrund... 21

Innehåll SOU 1998:52 5. Sammanfattning... 9. Författningsförslag... 15. 1 Bakgrund... 21 SOU 1998:52 5 Innehåll Sammanfattning... 9 Författningsförslag... 15 1 Bakgrund... 21 1.1 Den fria tjänsterörligheten och diskrimineringsförbudet i EG-rätten... 21 1.1.1 Grundläggande bestämmelser... 21

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att

Läs mer

Utdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007

Utdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007 Bilaga 1. Utdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:124 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En starkare och mer modern arbetsrätt

Motion till riksdagen 2015/16:124 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En starkare och mer modern arbetsrätt Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:124 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En starkare och mer modern arbetsrätt 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 2 3 Trygghet

Läs mer

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier. Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier. Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtalskrav gentemot Sveriges

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:62

Regeringens proposition 2015/16:62 Regeringens proposition 2015/16:62 Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Prop. 2015/16:62 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 december 2015 Stefan

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Inrikesminister Ville Itälä

Inrikesminister Ville Itälä Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: 41/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm A 2015/734/ARM 2015-05-29 Remissvar Tillämpningsdirektivet 2015:13) till utstationeringsdirektivet

Läs mer

103 33 Stockholm Kent Brorsson/LKP. Remissyttrande. Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv (Ds 2002:56)

103 33 Stockholm Kent Brorsson/LKP. Remissyttrande. Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv (Ds 2002:56) Näringsdepartementet Vår referens: 103 33 Stockholm Kent Brorsson/LKP Er referens: N2002/10662/ARM Stockholm, 2003-03-28 Remissyttrande Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv (Ds 2002:56) På

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning...7

Innehåll. Sammanfattning...7 Innehåll Sammanfattning...7 Lagförslag...9 Förslag till lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande och visstidsanställda...9 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister...13

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Upphandling 24:s konferens i Göteborg om Upphandling 2.0 Göteborg den

Läs mer

Skärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V)

Skärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V) PM 2014:73 RI (Dnr 125-393/2013) Skärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) 1(6) Beredningsdatum 2014-09-26 Arbetsmarknadsdepartementet Ulrika Hagström 103 33 Stockholm +46 70-555 1220 ulrika.hagstrom@tco.se Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) A 2014/2355/DISK

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem YTTRANDE Diarienr AD 578/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-30 1 (9) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 185/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Arbetspensionslagstiftningen revideras vid ingången

Läs mer

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy för upphandling och inköp All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där Stadens gemensamma

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75

Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75 Kommittédirektiv Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden Dir. 2015:75 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket

Läs mer

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, RP 67/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om likabehandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelsen om förfarande

Läs mer