Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Transkript

1 Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse

2 Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5 21,3 9,8 6,8 Askhalt % TS 1,5 0,7 0,89 1 Svavel S % TS 0,02 0,01 0,02 0,02 Klor Cl % TS <0,01 0,02 <0,01 <0,01 Kol C % TS 49,8 51,5 49,9 49,9 Väte H % TS 5,9 6 6,2 6,2 Kväve N % TS 0,11 <0,1 0,13 0,13 Syre O (beräknat) % TS 42,7 41, ,9 Kal. Värmevärde lev. tillstånd kwh/kg 4,192 4,471 4,941 5,195 torrt prov kwh/kg 5,509 5,681 5,478 5,575 Eff. Värmevärde lev. tillstånd kwh/kg 3,785 4,065 4,556 4,839 torrt prov kwh/kg 5,07 5,338 5,121 5,240

3 Fliseldning Bättre än vad många tror!

4 Ett bra alternativ.. Vid helt ny anläggning kan flis ofta vara ett bra alternativ Kan idag byggas nästan lika bekväm som en pelletseldning Ger ett halverat bränslepris jämfört med pellets Kräver fler transporter och ett större bränslelager, risk för ojämn bränslekvalitet Dyrare investeringskostnad (än pellets)

5 Enklare än vad många tror! Modern Närvärmecentral FLISELDNING

6 Att tänka på Olika fukthalter kräver olika teknik. Torra bränslen (7-30 %) kan eldas i stokerteknik Fuktiga bränslen >30 % kräver keramiska brännkammare Fliseldning ger ofta mer aska vilket kan ge störningar Rörligt roster c:a 30 % dyrare panna men klarar även askrika bränslen

7 Agrobränslen är lite annorlunda liksom andra askrika bränslen!

8 Sept 2004 Odla energi på jordbruksmark? När världen svälter.. RÄTT eller FEL?

9 Råvaran är besvärlig.. Enhet Halm Hampa Havre Rörflen Rapskaka Hirs - skal Fu kthalt % 10,7 9,3 13,7 9,4 8,8 9, 0 Askhalt %, Ts 4,2 1,4 2,6 4,0 5,4 8,9 Askhalt, Lev.tillstånd % 3,8 1,2 2,2 3,6 4,9 8, 1 Svavel S %, Ts 0,1 0,04 0,14 0,08 0,54 0,11 Svavel S, Lev.tillst ånd % 0,09 0,04 0,12 0,07 0,49 0,10 Klor Cl %, Ts 0,15 <0,01 0,09 0,05 0,03 0,03 Klor Cl, Lev.tillstånd % 0,13 <0,01 0,07 0,04 0,03 0,03 Kol C %, Ts 47,2 47,3 46,7 47,6 53,5 47,0 Kol C, Lev.tillstånd % 42,1 42,9 40,3 43,1 48,8 42, 7 Väte H %, Ts 5,8 6, 0 6,4 5,7 7,7 5,8 Väte H, Lev.tillsånd % 6,4 6,5 7,1 6,2 7,7 6, 3 Kväve N %, Ts 0,8 0,4 1,6 0,7 4,9 1, 2 Kväve N, Lev.tillstånd % 0,8 0,4 1,4 0,6 4,4 1, 1 Syre O %, Ts 41,8 44,8 42,5 41,9 28,3 37,0 Syre O, Lev.tillstånd % 46,7 48,9 49,8 46,4 33,7 41, 7 Natrium Na, Inaskat prov mg/kg Ts Kalium K, Inaskat prov mg/kg Ts Kisel Si, Inaskat prov mg/kg Ts < Kalcium Ca, Inaskat prov mg/kg Ts Träpellets Aska 0,3-0,7 % Träpellets Svavel < 0,01 % Träpellets Klor < 0,01 % Träpellets Kväve < 0,2 % Deformation Temp DT C Sfärisk Temp C 900 > > >1550 Halvsfärisk Temp C 1120 > > >1550 Flytande Temp C 1190 > > >1550 Kalor imetriskt, Lev.tillstånd MJ/kg 16,899 17,042 16,686 17,228 22,066 17, 396 Kalorimetriskt, Lev.tillstånd MWh/ton Kalorimetriskt, Lev.tillstånd BTU/lb Kalorimetriskt, Torrt prov MJ/kg 18,924 18, ,311 19,015 24,196 19, 116 Kalorimetriskt, Torrt prov MWh/ton ,309 Kalorimetriskt, Torrt prov BTU/lb Bra energivärde & skaplig asksmälta

10 Aska kan vara ett problem.. Si, Ca, Mg, K och Na är grundämnen som påverkar förbränningsprocessen % av bränslets svavel binds till askan som sulfater av K och Ca Det mesta av kloret avdunstar vid förbränning: - 40 och 85 % kondenseras i flygaska - resten emitteras som HCl Askor från agrorelaterade bränslen har lägre smältningstemperatur än askor från förbränning av trädbränsle

11 Askans smältpunkt. - inaskat prov vid 550 grader C - Är det samma egenskaper om provet tas på aska som eldats vid 1000 grader..

12 PetroJet BIOROBOT från Tjekien (!) Pelleterat bränsle i mindre pannor ppm 1200 O2 Uras CO Uras NO Uras Lilla Vågen THC Rökgas Avg. Effekt Flamma Undertryck 1 Panntemp SO2 Uras % :37 PM 3/20/ :00 PM 12:00 AM 3/21/ :00 AM 4:00 AM 5:06 AM

13 Förbränningen av poppelflis fungerade utmärkt med Gotfires brännare

14 Energiskogsflis har goda förutsättningar att fungera utmärkt

15 Slutsatsen måste ändå bli: Flis av poppel är ett utmärkt biobränsle som i allt väsentligt ger liknade prestanda som bra kvalitet av bränsleflis från andra träslag.

16 F rå n p lö jb o y till e n e rg is h e jk..förvandlingen har bara börjat (!)

17 .låt mig ändå peka på en viktig sak. Vi är ungefär 9,4 milj. inv. i vårt land. Ungefär 85% av oss bor i våra tätorter Vi har inga egna gas- oljeeller koltillgångar.... Men Sverige är ett viktigt föregångsland.... Vi ligger i den absoluta frontlinjen med förnybar energi * source: CIA World Factbook (2011)

18 Vi har nått EU-målet om förnybar energi åtta år före utsatt tid: 0.7 % Värmepumpar (Geotermisk) HEJA SVERIGE 32.0 % Biomassa 29.6 % Olja, Bensin och diesel 0.8 % Vindkraft 14.8 % Vattenkraft 12.6 % Kärnkraft 3.6 % Fossilgas 5.9 % Kol

19 men!

20 Det pågår just nu en massiv omställning av landets villavärme Av landets c:a 1,99 miljoner villor fanns det 2010 bara villapannor kvar det är en minskning med pannor på bara ett år och hela sedan Av landets villapannor har någon form av bioenergi, och var tredje av dessa värmdes 2010 med pellets Men elvärmen dominerar villamarknaden, det finns enligt SVEP mer än 1 miljon värmepumpar i landets småhus

21 Användningen av pellets i Sverige har sedan 2010 minskat med ton (25 %) det finns bara villapannor som eldas med olja under 2010 installerades värmepumpar för varje ved- och pelletspanna leveranserna till villamarknaden minskade med hela ton (33 %) mellan !!! av de som slutat elda pellets har 68 % valt en värmepump och 23 % valt fjärrvärme

22 I stort sett har vi i Sverige redan byggt ut all tänkbar Fjärr- och Närvärme.. En viss konvertering till bioenergi sker då tillverkande företag nu får betala koldioxidskatt dessa anläggningar har snart konverterats och blivit ersatta. Några utbyggnader av befintliga nät lär bli svårt att motivera då energibehovet via krav från EU skall halveras till 2050

23 Så en knäckfråga måste bli Finns det egentligen någon marknad? Vinna eller försvinna?

24 det är också politiska beslut som avgör!

25 Mycket avgörs av vilken väg vi vill välja?

26 Tack för att ni lyssnade! Bioenergi ger bättre värme