Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Transkript

1 Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

2 Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle

3 Solkraft Solvärme kwh/m 2 V-grad % kr/m kw kräver 500 m 2 under sommaren och m2 under vintern Dyrt och utrymmeskrävande (Använda växthusen) Solel kwh/m 2 V-grad < 15 % 3 10 kr/kwh

4 Vindkraft 1 TWh TWh 2015 Många storlekar Tillståndsprocess Eftersträvar stora verk och samlade grupper Stor investering Foto: Vestavind AB

5 Småskalig vattenkraft Kräver rätt läge! Anses vara betydande miljöpåverkan tillståndsprocess, MKB Befintliga vattendomar underlättar men i Skåne finns det bara 80 stycken som tillåter vattenkraft inte aktuellt för de flesta företag Ny vattenkraft kostar öre/kwh

6 Biobränslen Flis Halm Pellets Spannmål Biogas Rapsolja, RME, Etanol Hampa, Rörflen med mera

7 Flis Oförädlat bränsle Torrflis, skogsflis, salix och RT-flis Fukthalt, struktur och askhalt skiljer Leta flis tidigt

8 Flis Levereras i bulk - lastbil eller container Lagret bör vara minst dubbelt så stort som tänkt trasportekipage. Ska också klara långhelger och liknande. Lastbilar kräver normalt en stor flisficka Flisfickor är förhållandevis kostsamma men den händige kan göra mycket själv.

9 Flis Priset varierar med kvalitet, transportavstånd, transportvolym och total förbrukning. Skogsflis ~ 150 kr/mwh RT-flis normalt billigare

10 Flis kr/ MWh År

11 Flis Årsverkningsgrad ~ 80 % Dimensionera för % av topplast ~ 90 % av värmebehovet (bostäder) Växthus sannolikt mindre Ackumulator förbättrar systemets prestanda

12 Halm Oförädlat bränsle Vanligt i Danmark, ovanligt i Sverige Gul respektive grå halm där grå har bättre egenskaper

13 Halm Inget etablerat bränsle i Sverige Lagerkapacitet och lokal tillgång styr prisbild. Dock billigare än flis. 130 kr/mwh inklusive fältlagring Kräver mer hantering än flis

14 Halm Komprimerade balar i olika storlekar - balstorlek styr val av halmrivare Lagras vid fältkant, terminal eller på plats Manuell balhantering - lossning, lagring, frammatning

15 Halm Verkningsgrad ~ 80 % Dimensionera för % Använd ackumulator

16 Pellets Förädlat bränsle Väldefinierade egenskaper Kompakt Mindre transportkänsligt än flis & halm

17 Pellets Levereras i bulk Lagras i silo eller ficka Lagret bör vara dubbelt så stort som tänkt leverans och klara långhelger

18 Pellets Priset varierar med transportvolym och total förbrukning Större förbrukare ~ 230 kr/mwh

19 Pellets kr/mwh År

20 Pellets Verkningsgrad 85 % Dimensionera för % 95 % av värmebehovet (bostäder) Mindre behov av ackumulator jämfört med flis och halm

21 Spannmål Naturligt pelleterat Rel. väldefinierade egenskaper Lokal produktion Liten erfarenhet

22 Spannmål Lagringsegenskaper liknande pellets. Storskalig användning kräver ny eller nygammal infrastruktur Få rena spannmålspannor Bränsleflexibla pannor (flis) Förbränningsegenskaper (verkningsgrad, reglering, slitage) LRF anger ett kvalitetsavdrag på 5-10 öre/kg gentemot flis & pellets

23 Spannmål Etablerad marknad men inte för energi Priset påverkas av prisbilden på jordbruksprodukter (samt stöd) I begränsad omfattning kan avrens eller sekunda kvalitet vara tillgängligt. 185 kr/mwh (genomsnitt 2004 för havre) kr/mwh med kvalitetsavdrag

24 Spannmål 120,0 100,0 80,0 öre/kg 60,0 40,0 20,0 0,0 jan- 00 jun- 00 nov- 00 apr- 01 sep- 01 feb- 02 jul- 02 dec- 02 maj- 03 okt- 03 mar- 04 aug- 04 jan- 05 Datum

25 Jämförelse biobränslen m EO1 Pellets Spannmål Skogsflis Halm kwh

26 Jämförelse biobränslen Bränsle Brutto (kr/mwh) Netto (kr/mwh) DoU (kr/mwh) Totalt (kr/mwh) Flis Halm Pellets Spannmål EO

27 Biogas Energigas Består av metan och koldioxid Jämförbar med naturgas Värmevärde 5 8 kwh/m 3 (10 kwh) Metanhalt % Beroende på grad av behandling samma användningsområden som naturgas.

28 Biogas Bakteriell nedbrytning av olika organiska material. Gödsel, avfall, avloppsslam Stora och små anläggningar

29 Biogas växthus Värme Kraftvärme Koldioxid 300 g CO 2 /kwh (220) Jämn produktion över året svårt att enbart använda för koldioxid? Kostnaden varierar mycket

30 Biogas 100 kw Råmaterial Nötgödsel Svingödsel Vallensilage Vete Kvantitet m 3 = 250 mjölkkor m 3 = slaktsvin 300 ton ts = 44 hektar 244 ton ts = 38 hektar

31 Värmepumpar Tar tillvara gratis värme från berg, grundvatten, jord, luft eller ytvatten Drivs normalt av elektricitet Kan leverera upp till 65 o C men gärna lägre

32 Värmepumpar Värme tas upp vid låga temperaturer Med hjälp av kompressorer höjs tryck och därmed temperatur till önskad nivå. Kompressorns arbete styrs av skillnaden mellan temp in och temp ut Värmefaktorn anger effektiviteten Normalt 2 4 Elpriset har stor betydelse

33 Värmepumpar Bergvärme m djupa borrhål W/m Värmefaktor < kr/m

34 Värmepumpar Grundvatten m borrhål Effektuttag varierar med flöde kr/m Värmefaktor > 3 Endast i delar av Skåne

35 Slutsatser Det finns många alternativ Energiprodukter från jordbruket blir allt vanligare men det är fortfarande begränsat med erfarenheter från större anläggningar Oförädlade bränslen visar på bättre totalekonomi Biogas är framförallt intressant för koldioxidproduktion men också för ren värme Grundvattenvärme kan vara mycket konkurrenskraftigt