BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER
|
|
- Gun Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för hållbara drivmedel för transporter är starkt kopplat till de (lokala) resurser som finns inom lantbruket och organiskt avfall från industri och hushåll mm. Potentialen på lokal nivå beskrivs nedan. Potentialen för hållbara drivmedel ska ses ur ett bredare perspektiv då det både kräver drivmedel, infrastruktur samt fordon för att denna ska förverkligas. Denna utveckling varken styrs eller har en hög påverkansgrad ur ett lokalt perspektiv. Dock kan kommunen och andra lokala aktörer vara pådrivande genom bl a inköp av miljöfordon samt initiera etablering av produktionsanläggningar för drivmedel och tankningsställen. Ökad produktion och användning av hållbar energi från jord och skog Vattenkraft Idag produceras det vattenkraft i 5 verk i Falköpings kommun. Dessa verk producerar ca 1,3 GWh/år. Potentialen för ny vattenkraft anses vara liten beroende av naturliga förutsättningar och möjligheter för miljötillstånd och vattendom. Vi bedömer att utbyggnaden av vattenkraft i stort sett blir obefintlig i Falköping. Vindkraft Falköping har redan idag en hel del vindkraft och flera anläggningar är på gång. I Falköping finns det idag (februari 2008) 29 stycken vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 20 MW. Dessa producerar tillsammans ca 23,8 1 GWh/år. Ytterligare ca 9 stycken med sammanlagd 15 MW effekt har bygglov. Det finns stora möjligheter att med nuvarande regelverk bygga ytterligare ett antal vindkraftverk i Falköping och därmed uppnå en mycket stor självförsörjningsgrad av el i kommunen. Med tanke på att vindkraft skapar debatt bör i första hand små äldre verk bytas ut mot nya effektivare, så att man inte behöver ta upp nya standorter. Att bygga ut vid redan befintliga verk gynnar även elnätsägarna. Om man beaktar de områden som utpekats som lämpliga för vindkraft och utnyttjar dessa områden väl för vindkraftsproduktion kan ytterligare med stor sannolikhet ytterligare vindkraftverk etableras inom kommunens område. Frånsett vad översiktsplanen kommer fram till, så är utgångsläget för grupperna att det känns rimligt att anta att ytterligare 50 verk skulle kunna uppföras, med en sammanlagd framtida energiproduktion av ca 118 GWh per år. Solvärme
2 Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Solvärmen blir allt mer intressant som komplement till andra uppvärmningsformer. Det som sätter begräsningar i potentialen är energianvändningen under sommartid samt lagringsmöjligheter för värme till höst och vintertid. I Falköping finns småhus. Med tanke på marknadsutveckling för solvärmen och andra uppvärmningsalternativ är en rimlig bedömning för potentialen på lång sikt att ca en tredjedel av småhusen kommer att installera solvärme. Om dessa skulle installera tio m 2 solfångare med dagens teknik (dvs. plana solfångare, 300 kwh/m 2, år)) skulle detta innebära 8,5 GWh/år. Om man i Falköpings flerbostadshus skulle installera 2 m 2 solfångare för varje av de lägenheterna skulle det medföra närmare 4 GWh/år. Denna potential är dock betydligt osäkrare beroende av att en större andel av flerbostadshusen har fjärrvärme. För dessa är incitamenten för solvärme betydligt sämre än i småhus eller flerbostadshus med enskilda värmesystem. Till detta kommer en potential för storskaliga solfångare kopplade mot större energianvändare, när- eller fjärrvärmenät. En rimlig bedömning av potentialen på lång sikt är ca 1 GWh/år vilket motsvarar ca 3000 m 2 solfångaryta. Vår bedömning är att på lång sikt kommer solvärmen att generera energi för uppvärmning motsvarande 13,5 GWh/år. Solceller Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Den tekniska potentialen kan som ett exempel beräknas utifrån den totala tak- och fasadyta på byggnader som finns tillgänglig, med tanke på orientering och konstruktion. Teoretiska beräkningar visar att ytor som är praktiskt tillgängliga och träffas av mer än 70 procent av maximal solinstrålning uppgår till cirka 400 miljoner kvadratmeter i Sverige med en potentiell produktion om TWh solel. Det ger en uppfattning om hur mycket solel som skulle kunna produceras i Sverige. På längre sikt kan även solcellsfält bli aktuellt med tanke på den rikliga tillgången till outnyttjad mark som finns i Sverige. Kostnaden för el producerad med solceller ligger idag på mellan 3-5 kr per kwh, men denna kostnad beräknas sjunka till två kr per kwh år 2012, för att till år 2020 vara nere på 1 kr/kwh för nätanslutna system. På lång sikt finns en potential för solceller som både förser enskilda hus, verksamheter och nätanslutna system med elkraft. En utredning som tagits fram av Energimyndigheten visar att solceller kommer att vara kommersiellt konkurrenskraftiga runt Som nämnt finns det småhus i Falköping. Om man i genomsnitt skulle installera 1 m 2 solceller per småhus med dagens teknik skulle detta innebära knappt 1 GWh/år. Till detta kommer en potential för större anläggningar som ansluts till elnätet. En rimlig bedömning av den långsiktiga potentialen i Falköping är ca 50 system med 100 m 2 solcellsyta vardera. Detta motsvarar ca 0,5 GWh/år. Vår bedömning är att potentialen för solceller på lång sikt motsvarar en elproduktion på ca 1 GWh/år. Detta motsvarar ca m 2 (ca 1 ½ fotbollsplan) solcellsyta med dagens teknik
3 Bioenergi från skog Enligt uppgifter från medverkande personer och organisationer så finns det en potential för biomassa från land och skog i kommunen som idag inte nyttjas för energi-, massa-, virkes- eller livsmedelsproduktion på motsvarande 151 GWh/år. Grot från slutavverkning och dikesrenar Den största delen av detta är ett ökat uttag av s.k. GROT (grenar och toppar) vid avverkning och gallring av skog samt vid dikesrenar. Grupp 3 har bedömt det som lämpligt att man kan öka uttaget av grot på 75% av slutavverkningsarealen (detta kan göras utan att inkräkta eller påverka biologisk mångfald och andra miljövärden) samt även tar ut grot på andra arealer som dikesrenar, betesmarker, skogsvägar osv. Uttaget av GROT från slutavverkning skulle kunna ge ca 42 GWh/år i ökade bioenergiresurser och GROT från övriga arealer skulle kunna ge ytterligare 45 GWh/år. Skogsvårdsåtgärder Tänkbar är att göra ett uttag av GROT tidigt i beståndet, vid röjning eller första gallring. Men röjning respektive gallring är en åtgärd som minskar den totala tillväxten i beståndet. Däremot ökar ingreppet tillväxten på de kvarvarande stammarna, vilket i sig gör åtgärden mer kostnadseffektivt. Gallringsvirket får då konkurrera med massaveden i pris eller vice versa. I dagsläge anses ett uttag av röjningsvirke inte ge något ekonomiskt utbyte, eftersom det dels innebär större skada i ung skog att ge sig in med maskiner, samt att själva uttaget är begränsat. Därför anses att dessa åtgärder inte ger något tillskott. Kortare omloppstid Beroende på bättre plantmaterial och låg tillväxt i slutet kan man räkna med kortare omloppstid än 85 år. 85 år ger en slutavverkningsareal på 435 ha per år, 75 år 490 ha och 65 år 570 ha. En omloppstid på 75 år medför en potential för ökat uttag av grot med ca 34 GWh/år. Gödsling En engångsgiva på 150 kg kväve per ha när skogen färdiggallras vid ca 65 år ger under resterande 8-10 år en extra tillväxt på m 3 sk per ha. I Falköping kan 5700 av totalt ha vara aktuellt för gödsling. Detta är dock i dagsläge ett enbart teoretiskt resonemang, eftersom Falköping ingår i ett område där gödsling med kväve enligt 30 Skogsvårdslagen inte bör ske. Detta medför at en sådan åtgärd i dagsläge inte är aktuellt. Stubbrytning En stor del av biomassan i ett träd finns i stubben. Energivärdet i stubben motsvarar det dubbla av det som idag tas ut i form av grot. Fördelen med stubbrytning är att ingen separat markberedning behöver göras och minskad risk för angrepp av snytbaggar, granbarkborrar samt minskad risk för spridning av röta. Frågetecken finns kring effekter på biologiska mångfalden. Det är granstubbar som är aktuellt att bryta. Tallstubbarna sparas. Om man antar att stubbrytning sker på 220 ha/år vid slutavverkning innebär detta 30 GWh/år i ökat uttag av bioenergi.
4 Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat uttag av bioenergi från skogen. Biomassa från skog Grot på 75% av slutavv. 42 Grot övr. dikesrenar mm 45 Skogsvårdsåtgärder/tidiga 0 gallringar Förkortad omloppstid 75 år 34 Gödsling över 65 år 0 Stubbrytning 30 Totalt 151 GWh/år Ett pris på 150 kr/mwh flis innebär att denna potential motsvarar ca 25 miljoner kr per år. Bioenergi från åker I framtiden kommer den största potentialen av ytterligare användning av biomassa för energi att komma från åkerareal. I Falköping finns ca ha åkerareal var av ca ha brukas för stråsädsproduktion, ca 550 ha för oljeväxter, och resterande till potatis, vall och andra växter. Halm En beräkning utifrån den produktion av stråsäd som sker idag visar att det idag produceras knapp ton halm per år. Av totala halmtillgången beräknas hälften användas till strö. Av resterande mängd kan cirka hälften vara realistiskt att bärgas. Detta på grund av att en viss andel halm måste återföras för mullbalansens skull och dels är det omöjligt att skörda allt vid bra vattenhalt. Dock kan andelen som måste återföras minskas i Falköping jämfört med andra kommuner, eftersommarkerna ofta har en bra mullhalt och att mycket mullämnen återförs med stallgödseln, som ju innehåller mycket halm. Till energiändamål kan då vid attraktivt marknadspris användas ca ton Energiinnehållet i ton halm per år motsvarar 54 GWh/år. Halmen kan användas till uppvärmning eller som framtida råvara till drivmedel som metan, metanol, DME, Biodiesel eller etanol. Energigrödor En viss del av åkerarealen kan i Falköping användas för energiproduktion istället för livsmedels eller foderproduktion mm. Exempel kan vara oljeväxter som raps, vallgrödor eller salix. Cirka ha ligger i träda (år 2007) eller är outnyttjad mark. För att kunna livnära personer och djur i Falköping krävs en åkerareal om ca ha. I teorin återstår alltså ca ha (inklusive trädesarealen)som kan användas för produktion av livsmedel, foder, energi eller annat. Användningen av denna areal beror på ett flertal faktorer som ekonomi för lantbrukaren, bidrag, regler etc. Om man använder ha för att odla olika grödor för produktion av biomassa för energiframställning motsvarar detta ca 213 GWh/år. Dessa grödor kan exempelvis vara oljeväxter (som ingår i ordinarie växtföljd vart 7:e år på samtliga arealer), hampa, energispannmål, vallgrödor mm.
5 Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat uttag av bioenergi från åkermark. Biomassa från åker GWh/år halm 54 hampa/ spannmål/vallgrödor för energi 213 Totalt 267 Kommunen har initierat ett projekt tillsammans med lantbruksuniversitetet Alnarp. Målet är att hitta en växtföljd för maximal produktion av biomassa för energiändamål. Projektet löper inom ramen för kommunens klimatinvesteringsprogram under tiden Substrat för biogas En studie över tillgängliga substrat för biogaspotential i Skara med omnejd som genomfördes under 2006 visar följande. Substrat, kommunvis ton/år %TS Biogaspotential (GWh/år) Nötgödsel ,60 Svingödsel ,06 Fjäderfägödsel Avloppsslam 7,00 Övrigt substrat från 0 0 0,50 jordbruket Summa ,20 Potentialen för att generera biogas från flytgödsel antas alltså vara 3,7 GWh/år. Denna potential kan realiseras genom antingen enskilda anläggningar på gårdar och/eller via centrala anläggningar som för rötning eller rening och uppgradering till fordonsgaskvalitet. Inom kommunen har ett kluster av jordbrukare bildats som planerar byggnation av en biogasanläggning på gårdsbasis med gödseln som huvudsakliga substrat. Till detta kommer även en betydande potential för biogasproduktion genom rötning av vallgrödor. Denna potential bör dock tas i beaktande till andra alternativ för produktion av åkergrödor. Se kapitel ovan om bioenergi från åkern. Biogasproduktion från avloppsslam görs redan idag i Falköping. Man utnyttjar också redan en stor del av det organiska hushållsavfallet från kommunens tätorter. Insamlingen av organiskt hushållsavfall skulle dock kunna ökas något. Den största outnyttjade potentialen utgör avfall från livsmedelsbutiker och restauranger. Det är dock svårt att uppskatta potentialens storlek. Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat nyttjande av Substrat för biogasproduktion. Substrat för biogas Flytgödsel 3,7 Livsmedelsavfall 0 Avloppsslam/deponi 7 Övriga substrat från jordbruket 0,5 GWh/år Totalt 11,2
En utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merBIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker
BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merEnergigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Läs merENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FALKÖPINGS KOMMUN
ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FALKÖPINGS KOMMUN 1 VISION FÖR ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGIN...4 2 SAMMANFATTNING...4 2.1 Allmänt...4 2.2 Ansvar...4 2.3 Mål...4 2.3.1 Falköpings kommun som geografiskt område...4
Läs merPotential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merJämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merEnergistrategier för fossiloberoende kommuner:
Projektnamn Projektledare Underskrif t Johan Projektbeteckning Projektbeställare Underskrif t Aktuell grind Dokumentbeteckning Datum rådgivning management strategi & analys affärsutveckling info & utbildning
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merEnergistrategier för fossiloberoende kommuner:
rådgivning management strategi & analys affärsutveckling info & utbildning Energistrategier för fossiloberoende kommuner: Lidköpings kommun Beställare: AgroVäst/Energigården och Lidköpings kommun Datum:
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merSol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik
Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merBiogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merBiogas i Uppsala län.
Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera
Läs merPotential för solenergi i Blekinges bebyggelse
Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse - David Lingfors - Joakim Widén Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet, Box 534, 75121 Uppsala. David.lingfors@angstrom.uu.se
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs mer1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson
1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag
Läs merKlara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?
Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av
Läs merVilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?
Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF
Läs merSVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merEnergiodlare och användare tillsammans
Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget
Läs merSkogen som energikälla - nu och i framtiden -
Växjö 2010-11-11 Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Seminarium kring bioenergi i Älmhult 11-11-10 Bengt Nilsson och Thomas Thörnqvist Linnéuniversitetet i Växjö Växjö 2010-11-11 Växjö 2010-11-11
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merVår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige
Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer
Läs merFalu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merEnergianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merALVESTA NÄSTA!
ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merJämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.
Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merskogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merBiobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb
Biobränslebranschen - i det stora perspektivet Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb 2011 Vill öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt Som medlem i Svebio får
Läs merStad/land-kopplingen och energin. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009
Stad/land-kopplingen och energin Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009 Världens oljetillgångar sinar % 100 75 1 miljon hektar havre för
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merSammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning
2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merMöjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket
Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential
Läs merEnergigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merVÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne
VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merSERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation
SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.
Läs merKan vi täcka energibehovet med solceller?
Sjöbo Solpark Kan vi täcka energibehovet med solceller? Målsättning Bevisa att solel fungerar på stor skala i Sverige Målsättningar med projektet: Driva fram ett stort projekt som referensprojekt för framtida
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merEnergianvändning i jordbruket 2018
Datum 1/7 2019-03-11 Energianvändning i jordbruket 2018 Logga in på www.scb.se/jordbruk med det användarnamn och lösenord som finns förtryckt på brevet du fått och lämna uppgifterna Lämnade uppgifter ska
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merEnergi och växthusgasutsläpp
BILAGA 1 1(3) Underlag gällande energi och växthusgasutsläpp Energi och växthusgasutsläpp - Underlag till Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs merNär oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport
När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket
Läs merSolenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag
Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering
Läs merSmåskalig biogasproduktion
Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket
Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet
Läs merTillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden
Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merTekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merKlimat- och energistrategin och Åtg. den
Klimat- och energistrategin och Åtg tgärdsomr rdsområden den Strategin övergripande struktur 4 avsnitt (ska kunna läsas separat => viss överlappning) Inledning Ett energiintelligent Dalarna Bakgrund och
Läs merGasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merBioenergi från Stockholms stads skogar!
Bioenergi från Stockholms stads skogar! Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Potential uttag av bioenergi från Stockholms stads marker... 4 Biomassa jordbruksmarkerna... 5 Biomassa skogen...
Läs merBiogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011
Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Energigas Sverige Leif Holmberg, Energigas Sverige 2 Hållbar och långsiktig energipolitik
Läs merGrön el i Västra Götaland
Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt
Läs mer