ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FALKÖPINGS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FALKÖPINGS KOMMUN"

Transkript

1 ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FALKÖPINGS KOMMUN

2 1 VISION FÖR ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGIN SAMMANFATTNING Allmänt Ansvar Mål Falköpings kommun som geografiskt område Falköpings kommun som juridisk person Handlingsplaner UPPDRAGET Bakgrund Behov och syfte Behov Syfte Kostnader för energi Omfattning och innehåll Omfattning Innehåll Förvaltningar och bolag som ingår i Falköpings kommun som juridisk person Riktlinjer och föreskrifter enligt STEMFS 2010: Underlag och källor Organisation Falköpings kommun Organisation WSP Genomförande NULÄGE - FALKÖPINGS KOMMUN Basår Falköpings kommun som geografiskt område Folkmängd per ort Använd energi Användning av energi per sektorer Användning av energi per sektorer fördelat på olika energikällor Produktion av fjärrvärme Produktion av el inom Falköping kommun Fördelning av bostadstyper Utsläpp av klimatgaser per sektor Utsläpp av koldioxid per invånare Falköpings kommun som juridisk person Användning av energi per sektor totalt Användning av energi Falköpings kommun per sektor Användning av energi Falköpings hyresbostäder per sektor Fördelning av energikällor Uppvärmd area Energikostnader för byggnader Transporter totalt per transportsätt Förbrukade volymer drivmedel Fordonspark Kommunens totala resor var år INFORMATION OCH UNDERLAG FÖR ATT SÄTTA MÅL Mål inom EU Nationella mål...17

3 5.3 Beräkning av miljöpåverkan samt miljöriktiga energisystem Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi Jämförande tal för minskat utsläpp av koldioxid Falköpings kommuns val av miljövärdering vid användning av energi Om att sätta mål med hänsyn till lönsamhet Allmänt om att sätta mål för energieffektivisering Falköpings kommuns rekommendation av beräkningssätt för beräkning av lönsamhet Närliggande aktiviteter inom Falköpings kommun Förstudie Schneider Electric FALKÖPING KOMMUNS MÅL Falköpings kommun som geografiskt område Falköpings kommun som juridisk person HANDLINGSPLAN FÖR ATT NÅ MÅL Handlingsplan åtgärder, tider och ansvariga personer Falköpings kommun som juridisk person Falköpings kommun som geografiskt område Underlag vid val av åtgärder KOMMUNENS ÖNSKEMÅL VID OM- OCH NYBYGGNATION Allmänt Energirummet - utrymmen Energieffektiva hus Vid nybyggnad bör följande beaktas: Lokalisering av nybebyggelse Energisystem Vattenburna värmesystem Luftvärmesystem Direktverkande elvärme Energislag...22 Kommunens önskemål om val av energislag Solvärme, vindkraft o dyl Fjärrvärme Närvärme Val av energislag i fjärr- och närvärmesystem Biobränsle BILAGOR Underlag vid val av åtgärder Bilaga Beräkning av lönsamhet och om att sätt mål Bilaga - Miljövärdering och miljöriktiga system Bilaga Handlingsplan kommunens verksamhet Bilaga Handlingsplan geografiskt område...24

4 1 VISION FÖR ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGIN Visionen för Energi- och klimatstrategin (vidare kallat EKS) är att Falköpings kommun ska vara en föregångare i arbetet med förnyelsebar energi. Den energi som vi använder ska vara så klimatsmart som möjligt. Kommunen ska också arbeta med energieffektivisering för att minska användningen av energi, vilket är det allra bästa för klimatet. Strävan är att bli en fossiloberoende kommun. EKS är ett av de redskap som ska bidra i denna strävan. 2 SAMMANFATTNING 2.1 Allmänt EKS har inriktats på att vara motiverande och informerande om varför olika ställningstagandena har tagits och mål valts. EKS har även inriktats på att ta fram konkreta handlingsplaner för hur målen ska kunna nås. EKS är att se som ett planeringsverktyg och presentation av kommunens önskemål. 2.2 Ansvar Ägaren av en fastighet eller ett system är själv ansvarig för om, när och hur eventuella åtgärder ska genomföras. När en åtgärd kräver en investering beslutar ägaren själv om sin investering. 2.3 Mål Falköpings kommun som geografiskt område År 2020 Minskad användning av energi jämfört med % totalt, ca MWh Minskat utsläpp av koldioxid jämfört med % i förhållande till år, ca ton Detta motsvarar ca st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca st träd binder in per år Falköpings kommun som juridisk person År 2014 Minskad användning av energi jämfört med % el, ca MWh, - 14% värme, ca MWh - 5% trafik, ca km Det minskade utsläppet av koldioxid innebär en minskning med ca ton per år. Detta motsvarar ca 40 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca st träd binder in per år.

5 År 2020 Minskad användning av energi jämfört med % el, ca MWh - 20% värme, ca MWh - 20% trafik, ca km Det minskade utsläppet av koldioxid innebär en minskning med ca ton per år. Detta motsvarar ca 125 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca st träd binder in per år. 2.4 Handlingsplaner En övergripande sammanfattning av de 76 åtgärderna som finns med i handlingsplanen, se Bilaga handlingsplan kommunens verksamhet respektive geografiskt område. Riktade informationsinsatser till olika aktörer om lönsamma möjligheter att spara energi, möjliga bidrag att söka samt minskad miljöpåverkan. Upplysning vid bygglovansökan om kommunens önskemål beträffande energi- och klimateffektivt byggande. Åtgärder för att minska fossilbränslebaserade transporter. Kommunen verkar för förnyelsebar energiproduktion. Kommunen verkar för utbyggnad av fjärrvärmenätet. Åtgärder för att minska elanvändningen för gatubelysning och VA-pumpar. Åtgärder för att minska el- och värmeanvändningen inom Falköpings kommuns byggnader. Krav på att LCC-analyser beträffande energianvänding ska utföras vid upphandlingar Energikrav vid inhyrning av lokaler till Falköpings kommuns verksamhet Interna utbildningsinsatser om sambandet mellan energi, ekonomi/lönsamhet och miljö. 3 UPPDRAGET 3.1 Bakgrund Falköpings kommun har anlitat WSP Environmental för att i samråd utarbeta en energi- och klimatstrategi för Falköpings kommun. Staten har lagt huvudansvaret för energifrågorna i samhällsplaneringen hos kommunerna. 3.2 Behov och syfte Behov Energianvändning ger en av de största miljöbelastningarna. Effekterna på miljön blir allt tydligare. Behovet av att skapa energisystem som är långsiktigt hållbart är därför stort. Samhällets hela struktur är uppbyggt kring energianvändning i olika former.

6 Företagens tillväxt och fortlevnad är många gånger beroende av att ha tillgång till energi som inte är för kostsam. För privatpersoner är kostnaderna för energi betydande. När någon i samhället ställs inför ett beslut som berör energi är det av stort värde att det finns en energi- och klimatstrategi. Förändringar i energisystemen medför ofta långa planeringstider eftersom investeringarna är stora och energisystemen har en lång livslängd. Kort sagt: Syfte En klimat- och energistrategi är av stort värde för alla. Vinsterna kommer både samhället och miljön till godo. EKS syftar till att utgöra ett tydligt dokument för att driva kommunens arbete med energiförsörjningen och hållbar utveckling Kostnader för energi Inom hela Falköpings kommun som geografiskt område köptes 2009 ungefär kwh eller MWh eller GWh eller 1 TWh energi totalt till ett medelpris av ungefär 1 kr/kwh (el, diesel, bensin, fjärrvärme etc). Detta innebär att det under år 2009 köpes energi för ungefär 1 miljard kr eller ca kr per invånare. Värdet av att spara 1 % energi totalt inom Falköping är ca 10 milj.kr per år! 3.3 Omfattning och innehåll Omfattning EKS omfattar hela Falköpings kommun som geografiskt område. I EKS avhandlas separat även Falköpings kommun som en juridisk person Innehåll EKS innehåller: en nulägesanalys för kommunen som geografiskt område samt som juridisk person Falköping kommuns mål för energieffektivisering för 2014 och 2020 en handlingsplan för att nå uppsatta mål kommunens önskemål vid ny- och ombyggnation kommunens rekommendation till beräkning av lönsamhet samt en motivering för detta kommunens rekommendation till miljövärdering samt motivering till detta Förvaltningar och bolag som ingår i Falköpings kommun som juridisk person Falköpings kommuns förvaltning av egna byggnader och anläggningar Falköpings hyresbostäder Fastighets AB Mösseberg Uppgifter Hotell Falköping

7 3.3.4 Riktlinjer och föreskrifter enligt STEMFS 2010:1 Sammanfattning av Energimyndighetens riktlinje och föreskrift STEMFS 2010:1. Enligt denna ska EKS för Falköpings kommun som juridisk person innehålla uppgifter enligt nedan. Nulägesanalys år 2009 byggnader - areor, energianvänding, bränslemixar, energikostnader transporter - antal fordon, körda kilometrar, förbrukade bränslemängder, antalet fordon som uppfyller miljökrav. Uppgifterna ska omfatta kommunens egna fordon samt de och anställdas när de används i tjänsten övriga uppgifter - om en antagen policy för krav vid upphandling finns och hur den i så fall ser ut, om energifrågorna är integrerade i översikts- och detaljplaneringen, om en resepolicy finns och hur den i så fall ser ut, om internutbildningar genomför angående energieffektivisering och om ett aktivt nätverksbyggande bedrivs Mål för energieffektivisering för byggnader och transporter i MWh samt procentuell minskning i förhållande till basåret för byggnader och transporter i MWh samt procentuell minskning i förhållande till basåret Handlingsplan Åtgärder 2014 och 2020 samt genomförandetider för dessa Plan för hur målen ska kommuniceras inom den egna förvaltningen samt heleller majoritetsägda bolag Rapportering och uppföljning redovisning ska ske av hur arbetet med att tar fram en strategi årligen rapportering av vilka åtgärder enligt handlingsplanen som genomförts samt effekten av dessa ska lämnas fram t.o.m Underlag och källor De underlag som använts är: SCB (Statistiska centralbyrån) RUS (ett samverkansorgan för länsstyrelsernas arbete med miljömålsuppföljning) Kommunens egen statistik Kommunstatistik Energiläget 2009 (Energimyndigheten)

8 3.5 Organisation Falköpings kommun Ombud: Leif Bigsten Projektansvarig: Martin Johansson Falköpings kommun Medverkande: Ida Helander, Strateg för hållbar utveckling Falköpings kommun Representant för Falköpings kommun: Jan Aurén Representant för Falköpings hyresbostäder: Anders Lund Representant för Fastighets AB Mösseberg: Anders Lund Representant för Hotell Falköping: Jan Aurén 3.6 Organisation WSP Ombud: Sonny Andersson Projektledare: Stig Lundberg Handläggare Energisystem: Caroline Vilhelmsson 3.7 Genomförande WSP har i samråd med Falköpings kommuns representanter utarbetat förslag till strategier, underlag etc. och har därefter löpande stämt av dessa vid projektmöten vid vilka minnesanteckningar förts. I övrigt via löpande kontakter per telefon och E- post hållits. En projektgrupp med Strateg för hållbar utveckling, Energi- och miljösamordnare, fastighetschef, gatuchef och representanter för de kommunägda bolagen har arbetat med strategin på Falköpings kommun. Denna grupp kommer också att fortsätta att jobba med genomförandet av strategin. Utöver projektgruppen har också ett par möten till ordnats med olika aktörer, såväl tjänstemän på kommunen som företag i kommunen har deltagit på dessa träffar. 4 NULÄGE - FALKÖPINGS KOMMUN 4.1 Basår År 2009 är valt som basår i enlighet med Energimyndighetens riktlinje och föreskrift som anger att föregående kalenderår ska väljas. För kommunen som geografiskt område har 1990 valts som basår vid beräkningen av mål då detta är basår i Kyotoavtalet, senast tillgängliga uppgifter för energianvändningen är från år 2008.

9 4.2 Falköpings kommun som geografiskt område Folkmängd per ort Folkmängden 2008 var invånare Använd energi Andel av energikällor år 2008 Biobränslen MWh/ 12% Fjärrvärme MWh/ 11% Bensin MWh/ 18% Diesel MWh/ 18% Eldningsolja MWh/ 1% källa: SCB El MWh/ 40% Gasol MWh 0% Använd energimängd 2008 var MWh. Fördelning av användningen inom Falköpings kommun som geografiskt område för: oljeprodukter var 5% mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige fjärrvärme var 3% mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige el var 7% mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige biobränsle var 6% mindre i jämförelse med medelfördelningen i Sverige övrigt var 8% mindre i jämförelse med medelfördelningen i Sverige.

10 4.2.3 Användning av energi per sektorer Slutlig energianvändning per sektor (MWh) År 2008 Hushåll MWh/ 27% Jordbruk,skogsbruk, fiske MWh/ 7% Övriga tjänster MWh/ 8% Industri, byggverks MWh/ 16% källa: SCB Transporter MWh/ 36% Offentlig verksamhet MWh/ 6% Fördelning av användningen per sektor inom Falköpings kommun som geografiskt område för: industri (Jordbruk, skogsbruk, fiske, industri, byggverks) var 15% mindre i jämförelse med medelfördelningen i Sverige transporter var 9 % mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige bostäder och service var 5% mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige Användning av energi per sektorer fördelat på olika energikällor Energianvändingen fördelat på olika energikällor inom sektorerna MWh Fjärrvärme Eldningsolja 1 Diesel Bensin Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Användningen av energi för transporter är omfattande. Övriga tjänster El-energi

11 4.2.5 Produktion av fjärrvärme Bränslemix Fjärrvärme 2009 Bioojla 3,1% Pellets 3,5% Fossilolja 2,6% Briketter 31,5% Skogsflis 59,3% Ägare av fjärrvärmenätet är Falbygdens Energi AB (www.feab.nu). Bränslet i fjärrvärmesystemet var år 2009 biobränslebaserat till 97,4%. Detta innebär att utsläppet av koldioxid när fjärrvärme används blir mycket lågt. Utsläppet var endast 7,4 gram koldioxid per kwh. När t.ex. olja används släpp ca 40 gånger mer koldioxid ut (291 gram per kwh) Produktion av el inom Falköping kommun Under år 2009 producerades MWh el som tillfördes elnätet. Detta motsvarar 7,8 % av den el som användes inom Falköping. Falköpings kommun är en av de bästa kommunerna i inlandet för utbyggnad av vindkraft. För mer info om vindkraft se Bilaga Underlag vid val av åtgärder Fördelning av bostadstyper Fördelning av olika bostadstyper inom Falköpings kommun 2009 småhus 56% flerbostadshus 44% Falköping har en förhållandevis samlad bostadsbebyggelse. källa: SCB

12 4.2.8 Utsläpp av klimatgaser per sektor Växthusgaser per sektor ton/år Transporter Jordbruk Industriprocesser Avfall och avlopp Energiförsörjning Källa RUS (Regionalt Uppföljnings System ) Anmärkningsvärt är att jordbruket ger så stora utsläpp Utsläpp av koldioxid per invånare ton/år CO2/inv Falköping 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Transporter Industriprocesser Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Energiförsörjning Källa RUS (Regionalt Uppföljnings Sys tem ) Medelutsäppet av koldioxid per invånare i Sverige var 2009 drygt 5 ton. Medelinvånaren i Falköping släppte 2008 ut drygt 4 ton koldioxid.

13 4.3 Falköpings kommun som juridisk person Användning av energi per sektor totalt Energianvänding Falköpings kommun totalt år 2009 VA el MWh 6% Gatubelysning el MWh 4% Byggnader värme MWh 60% Transporter bil MWh 3% Transporter tåg - 41 MWh 0% Byggnader e MWh) 27% Transporter flyg - 9 MWh 0% Totalt användes MWh under 2009 i Falköpings kommun och dess bolags verksamhet. Fokusområdena för besparingar bör vara att spara el och värme. Se vidare i handlingsplanerna Användning av energi Falköpings kommun per sektor Energianvänding Falköpings kommun år 2009 VA el MWh 9% Gatubelysning el MWh 6% Byggnader värme MWh 47% Transporter bil MWh 4% Transporter tåg - 41 MWh 0% Byggnader el MWh 34% Transporter flyg - 8 MWh 0% Totalt användes MWh under Fokusområdena för besparingar bör vara att spara el och värme. Se vidare i handlingsplanerna.

14 4.3.3 Användning av energi Falköpings hyresbostäder per sektor Energianvänding Falköpings hyresbostäder år 2009 Transporter bil - 56 MWh 0% Transporter tåg - 0 MWh 0% Byggnader värme MWh 88% Transporter flyg - 0 MWh 0% Byggnader el MWh 12% Totalt användes MWh under Fokusområdena för besparingar bör vara att spara el och värme. Se vidare i handlingsplanerna Fördelning av energikällor Energianvänding i byggnader år 2009, MWh Fastighets AB Mösseberg Hotell Falköping Hyresbostäder Falköpings kommun Biobränsle Fjärrvärme El Totalt Falköpings kommun är den största förbrukaren, därefter kommer Falköpings hyresbostäder.

15 4.3.5 Uppvärmd area Uppvärmd area, kvm (A-temp) Fastighets AB Mösseberg Hyresbostäder Falköpings kommun Bostäder Lokaler Uppvärmd yta (A-temp enligt energideklarationerna) var 2009 totalt kvm Energikostnader för byggnader Total energikostnad, kkr Fastighets AB Mösseberg Hyresbostäder Falköpings kommun El Värme Totala kostnader för energi var 47,8 milj. kr. Kostnaderna för el och värme är ungefär lika stora trots att förbrukningen av värme nästan är dubbelt så stor. Detta beror på att kostnaden för el i stort sett är den dubbla för värme. Detta innebär att spara el är dubbelt så lönsamt som att spara värme, dock är det generellt enklare att spara värme.

16 4.3.7 Transporter totalt per transportsätt Transporter, antal km under år Falköpings kommun Hyresbostäder Fastighets AB Mösseberg 0 Körda kilometer med kommunens fordon Körda kilometer med privata fordon i tjänsten Antal kilometer med flyg Antal kilometer med tåg Totalt antal km var km. Andelen km per flyg är försumbar och transport med tåg används företrädesvis vilket är positivt för miljön Förbrukade volymer drivmedel Drivmedelsförbrukning år 2009 (m 3 ) Fordonsgas - energiinnehållet omräknat för motsvarande mängd bensin i m3 5% Bensin - 135,8 m³ 60% Diesel - 79,8 m³ 35% Etanol - 0 m³ 0% Volymen förbrukad fordonsgas som omräknats till motsvarande mängd bensin var Nm Fordonspark Andelen miljöbilar var 55 % år 2009.

17 Kommunens totala resor var år Kommunens resor år 2009 Körda kilometer med kommunens fordon km 58% Körda kilometer skolskjuts km 8% Antal kilometer med tåg km 22% Körda kilometer med privata fordon i tjänsten km 10% Antal kilometer med flyg km 2% Sammanlagda antalet km var km vilket motsvarar ca 95 varv runt jorden. 5 INFORMATION OCH UNDERLAG FÖR ATT SÄTTA MÅL 5.1 Mål inom EU EU-parlamentet antog i dec 2008 följande mål: Att utsläppen av växthusgaser ska minska 20% Att 20% av energianvändningen ska vara förnybar Att energieffektiviteten ska öka med 20% 5.2 Nationella mål Regeringen har antagit följande mål för klimat- och energipolitiken till år 2020: 40 procentig minskning av klimatutsläppen. 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. 10 procent förnybar energi i transportsektorn. 5.3 Beräkning av miljöpåverkan samt miljöriktiga energisystem Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen och sedan utifrån utsläppskonstanter och verkningsgrader beräkna utsläppen. Ett undantag finns dock som radikalt påverkar beräkningarna och det är hur el ska värderas. I Bilaga miljövärdering redovisas resonemanget bakom ställningstagandet för el värderas. Fokus i EKS är att minska utsläpp av klimatgasen koldioxid.

18 5.3.2 Jämförande tal för minskat utsläpp av koldioxid Normalt anger man ett minskat utsläpp i form av ton koldioxid. Eftersom det kan vara svårt att bilda sig en uppfattning av hur mycket ett ton koldioxid har det även räknas om till en volym i normalt atmosfärstryck. Ett kg motsvarar då ca 0,5 kbm och ett ton ca 500 kbm. Vidare i EKS jämförs det minskade utsläppet av koldioxid motsvarande antalet Falköpings stadshus fyllda med koldioxid (volymen i stadshuset är ca kbm). Det minskade utsläppet av koldioxid jämförs även med jämförs även hur många träds årsupptag av koldioxid det motsvarar (ett träd tar upp ca 12 kg/år, för mer information se bilaga) Falköpings kommuns val av miljövärdering vid användning av energi Fjärrvärme 7,4 gr/kwh Värme från pellets 0 gr/kwh Värme från olja 291 gr/kwh El, 750 gr/kwh Transport med dieseldrivna fordon 160 gr/km Transport med bensindrivna fordon 200 gr/km Transport med 100% biogasdrivna fordon 30 gr/km Transport med tåg 0,0021 gr/km Transport med flyg 160 gr/km Bilaga Miljövärdering och miljöriktiga system redogör för Falköpings kommuns motivering till ovanstående rekommendation. 5.4 Om att sätta mål med hänsyn till lönsamhet Allmänt om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar ekonomiska medel. Detta innebär att för kunna sätta rimliga mål med god precision behöver därför först ställning tas till hur ekonomi/lönsamhet för energieffektiviseringsåtgärderna ska beräknas. Utan ekonomiska medel som avsatts samt en handlingsplan för hur dessa ska användas är det i stort sett omöjligt att nå de mål som sätts. En sammanfattning av denna är medtagen nedan: Förutsättningarna för att genomföra lönsamma energiåtgärder är bättre än någonsin, värdet av att spara energi är det högsta samtidigt som kostnaden för kapital är det lägsta! När väl finansieringen av åtgärderna är löst och åtgärderna är genomförda minskar alltid resursanvändningen med en minskad miljöpåverkan som följd! Ovanstående gör att det generellt finns stora lönsamma energieffektiviseringssteg att ta inom Sveriges fastighetsbestånd. När energi sparas ger det alltid en positiv miljöeffekt.

19 5.5 Falköpings kommuns rekommendation av beräkningssätt för beräkning av lönsamhet Att en återbetalningstid om ca 9 år används Att alla åtgärder sammanräknas till en återbetalningstid Bilaga Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål redogör för Falköpings kommuns motivering till ovanstående rekommendation. 5.6 Närliggande aktiviteter inom Falköpings kommun Förstudie Schneider Electric Schneider Electric (SE) genomförde en förstudie under 2009 och uppdaterade denna under Studien syftade till att ge Falköping kommun en bedömning av besparingspotentialer om SE upphandlas för att genomföra ett EPC-projekt. Förstudien resulterade att SE rekommenderade Falköpings kommun att investera milj.kr (exklusive byggherrekostnader) för att: minska värmeanvändningen med 13-15% till ett värde av 1,5 1,75 milj.kr minska elanvändningen med 7-9% till ett värde av 1,29 1,66 milj.kr Återbetalningstiden blir i spannet år. 6 FALKÖPING KOMMUNS MÅL 6.1 Falköpings kommun som geografiskt område År 2020 Minskad användning av energi jämfört med % totalt, ca MWh Minskat utsläpp av koldioxid jämfört med %, ca ton Detta motsvarar ca st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca träd binder in per år. 6.2 Falköpings kommun som juridisk person År 2014 Minskad användning av energi jämfört med % el, ca MWh, - 14% värme, ca MWh - 5% trafik, ca km Det minskade utsläppet av koldioxid innebär en minskning med ca ton per år. Detta motsvarar ca 40 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca träd binder in per år.

20 År 2020 Minskad användning av energi jämfört med % el, ca MWh - 20% värme, ca MWh - 20% trafik, ca km Det minskade utsläppet av koldioxid innebär en minskning med ca ton per år. Detta motsvarar ca 125 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca träd binder in per år. 7 HANDLINGSPLAN FÖR ATT NÅ MÅL 7.1 Handlingsplan åtgärder, tider och ansvariga personer EKS har inriktats på att vara motiverande och informerande om varför olika ställningstagandena har tagits och mål valts. EKS har även inriktats på att ta fram konkreta handlingsplaner för hur målen ska kunna nås. EKS är att se som ett planeringsverktyg och presentation av kommunens önskemål. Varje aktivitet har en åtgärdsägare som ansvarar för genomförandet. För varje åtgärd som kräver en investering krävs ett separat investeringsbeslut Falköpings kommun som juridisk person Se bilaga - Handlingsplan Falköpings kommun som geografiskt område Se bilaga Handlingsplan Underlag vid val av åtgärder Bilaga - Underlag vid val av åtgärder innehåller information som använts som underlag vid val av åtgärder i handlingsplan. Informationen är hämtad från dokumentet Energistrategier för fossiloberoende kommuner. 8 KOMMUNENS ÖNSKEMÅL VID OM- OCH NYBYGGNATION 8.1 Allmänt Ägaren av en fastighet eller ett system är själv ansvarig för om, när och hur eventuella åtgärder ska genomföras. När en åtgärd kräver en investering beslutar ägaren själv om sin investering. 8.2 Energirummet - utrymmen Vid nybyggnad bör energirummet vara väl tilltaget, placerat ovan marknivå och vara vänt mot tillfartsvägen för att underlätta eventuell installation av annat energisystem i framtiden, t ex anslutning till fjärr- eller närvärmesystem. Detta underlättar även för leverans av bränsle. Placering bör ske så att en skorsten lätt kan installeras vid behov. Om hänsyn tas till dessa aspekter kan energirummet avsevärt mycket lättare anpassas för t ex solvärme, fjärr- eller närvärme, biobränslepanna eller värmepump.

21 Om möjlighet finns att reservera utrymmen på vind, t ex genom att bygga tak med hög takås, underlättas även eventuell framtida installation av frånluftsvärmepump eller värmeåtervinning för ventilation. 8.3 Energieffektiva hus Det dröjer i allmänhet ca år innan en större ombyggnad av ett hus sker från byggskedet. Att bygga energieffektivt från början är kostnadseffektivt. Åtgärder i efterhand blir betydligt dyrare. Dessutom har besparingen som skulle ha kunnat göras fram till att åtgärden genomförts gått förlorad Vid nybyggnad bör följande beaktas: Huset bör ha/vara: god isolering energieffektiva fönster tung stomme som placeras innanför isoleringen vilken gör att stommen fungerar som värmemagasin. Detta minskar temperatursvängningar och ger på så sätt ett bättre inomhusklimat och behovet av komfortkyla minskar bra styrsystem för att förhindra övertemperaturer samt ge möjlighet till bl a nattsänkningar persienner, markiser för att reglera solinstrålning. Vid värmebehov tas värmetillskottet emot med öppna persienner. När rumstemperaturen blir för hög stängs dessa och behovet av eventuell komfortkyla minskar bra placering i terrängen, d v s med hänsyn tagen till solinstrålning, vindrörelser o dyl. träd- och buskplanteringar som har blad som växer ut under våren och tappar dessa under tidiga hösten. Detta skyddar mot solinstrålning sommartid när den ej är önskvärd men släpper in den höst, vinter och vår när den är önskvärd. Energiåtgången minskar eftersom vegetation även minskar vindens avkylning av ytterväggen. 8.4 Lokalisering av nybebyggelse Nybebyggelse bör om så är möjligt lokaliseras i närheten av befintligt när- eller fjärrvärmenät. Där så inte är möjligt är det önskvärt att bebyggelsen samlas för att underlätta gemensamma värmesystem inom området. Plats bör reserveras för eventuellt framtida rörledningsstråk om ett centralt vattenburet värmesystem ej installeras. 8.5 Energisystem Kommunens önskemål om val av distributionssystem

22 8.5.1 Vattenburna värmesystem Vattenburna värmesystem bör alltid installeras vid nybyggnad eftersom dessa oavsett värmekälla ger största möjliga flexibilitet. Om förutsättningarna förändras kan värmekällan förhållandevis enkelt ändras, t ex genom anslutning till fjärr- eller närvärmenät. Vattenburna system rekommenderas vid bygglovsprövning och energirådgivning. Vid nybyggnad av tätare bostadsområden bör alltid ett gemensamt vattenburet värmesystem installeras. Detta ger goda möjligheter till anslutning för gemensamma biobränslebaserade närvärmenät och för framtida samverkan med kommande eller intilliggande områden Luftvärmesystem Konvektorer eller värmebatterier kan placeras i det största centrala rummet, helst på undervåningen, för att distribuera värme optimalt. Värmespridningen från dessa sjunker generellt med 1-2 grader per rum som värmen passerar. Dessa lösningar kan vara aktuella vid installation av t ex pelletskaminer, värmepumpar eller fjärrvärme när ett vattenburet system saknas Direktverkande elvärme Vid nybyggnad bör direktverkande el ej installeras. Detta med hänsyn tagen till miljöpåverkan. I samband med om- och tillbyggnader där elradiatorerna är äldre bör installation av ett vattenburet system övervägas. I fritidshus eller vid tillbyggnader i byggnad som redan har direktverkande elvärme kan nyinstallation ske av direktverkande el. I övrigt bör vattenburna värmesystem väljas. 8.6 Energislag Kommunens önskemål om val av energislag Solvärme, vindkraft o dyl. Solvärme, vindkraft o dyl. är mycket önskvärda och miljövänliga alternativ. En värmepanna eller värmepump kan med fördel kombineras med solvärme. Solvärmen kan vid låglasttider ersätta en panna och eventuellt överskott kan ladda en bergvärmekollektor till en värmepump Fjärrvärme Fjärrvärmesystemet bör användas i största möjliga utsträckning för uppvärmning. Detta bör speciellt beaktas vid nyproduktion av bostäder och lokaler i tätorten. Ett väl utbyggt fjärrvärmesystem ger ett bra underlag för framtida kraftvärmeproduktion. Bedömning av möjligheter till fjärrvärme görs av värmeverket i samråd med kunden efter förfrågan. Kunden bör sedan han/hon har fått en offert från värmeverket ta hänsyn till t ex följande aspekter utöver anslutningsavgifter, installations-, fasta och rörliga kostnader:

23 Eventuellt mervärde för tidigare utnyttjat oljetankrum eller bränslelager som nu kan användas på annat sätt Eventuellt mervärde för minskade drift-, underhålls- och sotningskostnader Eventuella bidragsmöjligheter Värmeverkets större möjligheter att anpassa produktionsmixen vid förändrade bränslepriser eller skatter Att värmeverkets energiproduktion generellt ger mindre miljöpåverkan än enskild uppvärmning Närvärme Bedömning av möjligheter till närvärme Vid bedömning av möjligheter till närvärme bör bl a följande aspekter utöver anslutningsavgifter, installations-, fasta och rörliga kostnader beaktas: Eventuellt mervärde för tidigare utnyttjat oljetankrum eller bränslelager Eventuellt mervärde för minskade drift-, underhålls- och sotningskostnader Eventuella bidragsmöjligheter Närvärmesystemets större möjligheter att anpassa produktionsmixen vid förändrade bränslepriser eller skatter Att närvärmesystemets energiproduktion generellt ger mindre miljöpåverkan än enskild uppvärmning Val av energislag i fjärr- och närvärmesystem För att fjärr- och närvärme ska ge liten miljöpåverkan måste värmeverket välja en bra produktionsmix (energislag). Förutsättningen för detta är att systemen konstrueras för att ge god flexibilitet. De ansvariga för valet av energislag i produktionsenheterna vid fjärr- och närvärmeverken bör noggrant jämföra de olika alternativen och redovisa vilken miljöpåverkan deras val medför Biobränsle Allmänt Om möjligheter finns till biobränsleeldning är detta mycket fördelaktigt ur miljösynpunkt. För att biobränsleeldningen ska vara effektiv och miljövänlig erfordras generellt att en ackumulatortank installeras alternativt att pellets används som bränsle. Tillstånd för biobränsleeldning För att få elda biobränslen erfordras en bygganmälan. Om de kringboende uppfattar eldningen som besvärande ur hälsosynpunkt kan restriktioner ges för eldningen i enlighet med Miljöbalken. Detta kan t ex innebära att eldning endast tillåts under helger eller att endast viss typ av bränsle får användas. När någon avser att installera ett system för biobränslen är det därför lämpligt att först överväga frågan om vilka som kan tänkas bli störda av eldningen. Valet av bränsle påverkar utsläppen mycket kraftigt. Om eldning sker på rätt sätt med lämpligt bränsle uppstår ingen olägenhet.

24 Ackumulatortank för småhus vid vedeldning Vikten av att installera en väl fungerande ackumulatortank vid förbränning av ved kan ej överbetonas. Denna minskar både bränsleåtgången och miljöbelastning. Det är dock helt avgörande hur installationen av denna sker. För att uppnå önskad effekt måste installationen konstrueras och utföras fackmässigt. Ackumulatortank behövs ej vid pelletseldning. Olika biobränslen - eldningsteknik Ved, flis, briketter och pellets är olika biobränslen som används i dag. Bränslets kvalitet, fukthalt och sättet att elda påverkar utsläppen och verkningsgraden kraftigt. Värmepumpar Värmepumpar bör väljas när möjligheter till solvärme o dyl, när- eller fjärrvärme och biobränslen uteslutits. Värmepumparnas kollektor kan hämta värme från olika källor. Dessa kan vara borrhål i berg, frånluft, sjö eller jord (mark). För borrhål i berg erfordras anmälan till miljö- och hälsoskyddskontoret. Om för många bergkollektorer placeras nära varandra kan dessa stjäla värme från varandra. Hänsyn bör även tas till buller vid installation. Oljeeldning Oljeeldning ger stora negativa miljöeffekter. Tidigare energiomställning har varit inriktad på att minska oljeberoendet men fortfarande eldas olja i många småhus. Om de kringboende uppfattar eldningen som besvärande ur hälsosynpunkt finns lagstiftning att tillgå. Om ett energisystem i dagsläget är uppbyggt kring en oljepanna så finns fördelen att värmesystemet är vattenburet och att skorsten finns. Då finns det goda möjligheter för att installera t ex fjärr-/ närvärme eller en biobränsleanläggning. Vid fortsatt oljeeldning bör översyn av anläggningen ske regelbundet av en kvalificerad montör. Elvärme Elvärme bör väljas i sista hand och om så sker bör distributionssystemet vara vattenburet. Möjlighet till installation av värmepump bör ses över. Denna reducerar elförbrukningen vanligtvis till hälften eller en tredjedel. 9 BILAGOR 9.1 Underlag vid val av åtgärder 9.2 Bilaga Beräkning av lönsamhet och om att sätt mål 9.3 Bilaga - Miljövärdering och miljöriktiga system 9.4 Bilaga Handlingsplan kommunens verksamhet 9.5 Bilaga Handlingsplan geografiskt område

25 BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för hållbara drivmedel för transporter är starkt kopplat till de (lokala) resurser som finns inom lantbruket och organiskt avfall från industri och hushåll mm. Potentialen på lokal nivå beskrivs nedan. Potentialen för hållbara drivmedel ska ses ur ett bredare perspektiv då det både kräver drivmedel, infrastruktur samt fordon för att denna ska förverkligas. Denna utveckling varken styrs eller har en hög påverkansgrad ur ett lokalt perspektiv. Dock kan kommunen och andra lokala aktörer vara pådrivande genom bl a inköp av miljöfordon samt initiera etablering av produktionsanläggningar för drivmedel och tankningsställen. Ökad produktion och användning av hållbar energi från jord och skog Vattenkraft Idag produceras det vattenkraft i 5 verk i Falköpings kommun. Dessa verk producerar ca 1,3 GWh/år. Potentialen för ny vattenkraft anses vara liten beroende av naturliga förutsättningar och möjligheter för miljötillstånd och vattendom. Vi bedömer att utbyggnaden av vattenkraft i stort sett blir obefintlig i Falköping. Vindkraft Falköping har redan idag en hel del vindkraft och flera anläggningar är på gång. I Falköping finns det idag (februari 2008) 29 stycken vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 20 MW. Dessa producerar tillsammans ca 23,8 1 GWh/år. Ytterligare ca 9 stycken med sammanlagd 15 MW effekt har bygglov. Det finns stora möjligheter att med nuvarande regelverk bygga ytterligare ett antal vindkraftverk i Falköping och därmed uppnå en mycket stor självförsörjningsgrad av el i kommunen. Med tanke på att vindkraft skapar debatt bör i första hand små äldre verk bytas ut mot nya effektivare, så att man inte behöver ta upp nya standorter. Att bygga ut vid redan befintliga verk gynnar även elnätsägarna. Kommunen håller på att ta fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft. Det vore önskvärt att föra en dialog med vindkraftsaktörer och intressenter. Om man beaktar de områden som utpekats som lämpliga för vindkraft och utnyttjar dessa områden väl för vindkraftsproduktion kan ytterligare med stor sannolikhet ytterligare vindkraftverk etableras inom kommunens område. Frånsett vad översiktsplanen kommer fram till, så är utgångsläget för grupperna att det känns rimligt att anta att ytterligare 50 verk skulle kunna uppföras, med en sammanlagd framtida energiproduktion av ca 118 GWh per år.

26 Solvärme Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Solvärmen blir allt mer intressant som komplement till andra uppvärmningsformer. Det som sätter begräsningar i potentialen är energianvändningen under sommartid samt lagringsmöjligheter för värme till höst och vintertid. I Falköping finns småhus. Med tanke på marknadsutveckling för solvärmen och andra uppvärmningsalternativ är en rimlig bedömning för potentialen på lång sikt att ca en tredjedel av småhusen kommer att installera solvärme. Om dessa skulle installera tio m 2 solfångare med dagens teknik (dvs. plana solfångare, 300 kwh/m 2, år)) skulle detta innebära 8,5 GWh/år. Om man i Falköpings flerbostadshus skulle installera 2 m 2 solfångare för varje av de lägenheterna skulle det medföra närmare 4 GWh/år. Denna potential är dock betydligt osäkrare beroende av att en större andel av flerbostadshusen har fjärrvärme. För dessa är incitamenten för solvärme betydligt sämre än i småhus eller flerbostadshus med enskilda värmesystem. Till detta kommer en potential för storskaliga solfångare kopplade mot större energianvändare, när- eller fjärrvärmenät. En rimlig bedömning av potentialen på lång sikt är ca 1 GWh/år vilket motsvarar ca 3000 m 2 solfångaryta. Vår bedömning är att på lång sikt kommer solvärmen att generera energi för uppvärmning motsvarande 13,5 GWh/år. Solceller Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Den tekniska potentialen kan som ett exempel beräknas utifrån den totala tak- och fasadyta på byggnader som finns tillgänglig, med tanke på orientering och konstruktion. Teoretiska beräkningar visar att ytor som är praktiskt tillgängliga och träffas av mer än 70 procent av maximal solinstrålning uppgår till cirka 400 miljoner kvadratmeter i Sverige med en potentiell produktion om TWh solel. Det ger en uppfattning om hur mycket solel som skulle kunna produceras i Sverige. På längre sikt kan även solcellsfält bli aktuellt med tanke på den rikliga tillgången till outnyttjad mark som finns i Sverige. Kostnaden för el producerad med solceller ligger idag på mellan 3-5 kr per kwh, men denna kostnad beräknas sjunka till två kr per kwh år 2012, för att till år 2020 vara nere på 1 kr/kwh för nätanslutna system. På lång sikt finns en potential för solceller som både förser enskilda hus, verksamheter och nätanslutna system med elkraft. En utredning som tagits fram av Energimyndigheten visar att solceller kommer att vara kommersiellt konkurrenskraftiga runt Som nämnt finns det småhus i Falköping. Om man i genomsnitt skulle installera 1 m 2 solceller per småhus med dagens teknik skulle detta innebära knappt 1 GWh/år. Till detta kommer en potential för större anläggningar som ansluts till elnätet. En rimlig bedömning av den långsiktiga potentialen i Falköping är ca 50 system med 100 m 2 solcellsyta vardera. Detta motsvarar ca 0,5 GWh/år. Vår bedömning är att potentialen för solceller på lång sikt motsvarar en elproduktion på ca 1 GWh/år. Detta motsvarar ca m 2 (ca 1 ½ fotbollsplan) solcellsyta med dagens teknik

27 Bioenergi från skog Enligt uppgifter från medverkande personer och organisationer så finns det en potential för biomassa från land och skog i kommunen som idag inte nyttjas för energi-, massa-, virkes- eller livsmedelsproduktion på motsvarande 151 GWh/år. Grot från slutavverkning och dikesrenar Den största delen av detta är ett ökat uttag av s.k. GROT (grenar och toppar) vid avverkning och gallring av skog samt vid dikesrenar. Grupp 3 har bedömt det som lämpligt att man kan öka uttaget av grot på 75% av slutavverkningsarealen (detta kan göras utan att inkräkta eller påverka biologisk mångfald och andra miljövärden) samt även tar ut grot på andra arealer som dikesrenar, betesmarker, skogsvägar osv. Uttaget av GROT från slutavverkning skulle kunna ge ca 42 GWh/år i ökade bioenergiresurser och GROT från övriga arealer skulle kunna ge ytterligare 45 GWh/år. Skogsvårdsåtgärder Tänkbar är att göra ett uttag av GROT tidigt i beståndet, vid röjning eller första gallring. Men röjning respektive gallring är en åtgärd som minskar den totala tillväxten i beståndet. Däremot ökar ingreppet tillväxten på de kvarvarande stammarna, vilket i sig gör åtgärden mer kostnadseffektivt. Gallringsvirket får då konkurrera med massaveden i pris eller vice versa. I dagsläge anses ett uttag av röjningsvirke inte ge något ekonomiskt utbyte, eftersom det dels innebär större skada i ung skog att ge sig in med maskiner, samt att själva uttaget är begränsat. Därför anses att dessa åtgärder inte ger något tillskott. Kortare omloppstid Beroende på bättre plantmaterial och låg tillväxt i slutet kan man räkna med kortare omloppstid än 85 år. 85 år ger en slutavverkningsareal på 435 ha per år, 75 år 490 ha och 65 år 570 ha. En omloppstid på 75 år medför en potential för ökat uttag av grot med ca 34 GWh/år. Gödsling En engångsgiva på 150 kg kväve per ha när skogen färdiggallras vid ca 65 år ger under resterande 8-10 år en extra tillväxt på m 3 sk per ha. I Falköping kan 5700 av totalt ha vara aktuellt för gödsling. Detta är dock i dagsläge ett enbart teoretiskt resonemang, eftersom Falköping ingår i ett område där gödsling med kväve enligt 30 Skogsvårdslagen inte bör ske. Detta medför at en sådan åtgärd i dagsläge inte är aktuellt. Stubbrytning En stor del av biomassan i ett träd finns i stubben. Energivärdet i stubben motsvarar det dubbla av det som idag tas ut i form av grot. Fördelen med stubbrytning är att ingen separat markberedning behöver göras och minskad risk för angrepp av snytbaggar, granbarkborrar samt minskad risk för spridning av röta. Frågetecken finns kring effekter på biologiska mångfalden. Det är granstubbar som är aktuellt att bryta. Tallstubbarna sparas. Om man antar att stubbrytning sker på 220 ha/år vid slutavverkning innebär detta 30 GWh/år i ökat uttag av bioenergi.

28 Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat uttag av bioenergi från skogen. Biomassa från skog Grot på 75% av slutavv. 42 Grot övr. dikesrenar mm 45 Skogsvårdsåtgärder/tidiga 0 gallringar Förkortad omloppstid 75 år 34 Gödsling över 65 år 0 Stubbrytning 30 Totalt 151 GWh/år Ett pris på 150 kr/mwh flis innebär att denna potential motsvarar ca 25 miljoner kr per år. Bioenergi från åker I framtiden kommer den största potentialen av ytterligare användning av biomassa för energi att komma från åkerareal. I Falköping finns ca ha åkerareal var av ca ha brukas för stråsädsproduktion, ca 550 ha för oljeväxter, och resterande till potatis, vall och andra växter. Halm En beräkning utifrån den produktion av stråsäd som sker idag visar att det idag produceras knapp ton halm per år. Av totala halmtillgången beräknas hälften användas till strö. Av resterande mängd kan cirka hälften vara realistiskt att bärgas. Detta på grund av att en viss andel halm måste återföras för mullbalansens skull och dels är det omöjligt att skörda allt vid bra vattenhalt. Dock kan andelen som måste återföras minskas i Falköping jämfört med andra kommuner, eftersommarkerna ofta har en bra mullhalt och att mycket mullämnen återförs med stallgödseln, som ju innehåller mycket halm. Till energiändamål kan då vid attraktivt marknadspris användas ca ton Energiinnehållet i ton halm per år motsvarar 54 GWh/år. Halmen kan användas till uppvärmning eller som framtida råvara till drivmedel som metan, metanol, DME, Biodiesel eller etanol. Energigrödor En viss del av åkerarealen kan i Falköping användas för energiproduktion istället för livsmedels eller foderproduktion mm. Exempel kan vara oljeväxter som raps, vallgrödor eller salix. Cirka ha ligger i träda (år 2007) eller är outnyttjad mark. För att kunna livnära personer och djur i Falköping krävs en åkerareal om ca ha. I teorin återstår alltså ca ha (inklusive trädesarealen)som kan användas för produktion av livsmedel, foder, energi eller annat. Användningen av denna areal beror på ett flertal faktorer som ekonomi för lantbrukaren, bidrag, regler etc. Om man använder ha för att odla olika grödor för produktion av biomassa för energiframställning motsvarar detta ca 213 GWh/år. Dessa grödor kan exempelvis vara oljeväxter (som ingår i ordinarie växtföljd vart 7:e år på samtliga arealer), hampa, energispannmål, vallgrödor mm.

29 Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat uttag av bioenergi från åkermark. Biomassa från åker GWh/år halm 54 hampa/ spannmål/vallgrödor för energi 213 Totalt 267 Kommunen har initierat ett projekt tillsammans med lantbruksuniversitetet Alnarp. Målet är att hitta en växtföljd för maximal produktion av biomassa för energiändamål. Projektet löper inom ramen för kommunens klimatinvesteringsprogram under tiden Substrat för biogas En studie över tillgängliga substrat för biogaspotential i Skara med omnejd som genomfördes under 2006 visar följande. Substrat, kommunvis ton/år %TS Biogaspotential (GWh/år) Nötgödsel ,60 Svingödsel ,06 Fjäderfägödsel Avloppsslam 7,00 Övrigt substrat från 0 0 0,50 jordbruket Summa ,20 Potentialen för att generera biogas från flytgödsel antas alltså vara 3,7 GWh/år. Denna potential kan realiseras genom antingen enskilda anläggningar på gårdar och/eller via centrala anläggningar som för rötning eller rening och uppgradering till fordonsgaskvalitet. Inom kommunen har ett kluster av jordbrukare bildats som planerar byggnation av en biogasanläggning på gårdsbasis med gödseln som huvudsakliga substrat. Till detta kommer även en betydande potential för biogasproduktion genom rötning av vallgrödor. Denna potential bör dock tas i beaktande till andra alternativ för produktion av åkergrödor. Se kapitel ovan om bioenergi från åkern. Biogasproduktion från avloppsslam görs redan idag i Falköping. Man utnyttjar också redan en stor del av det organiska hushållsavfallet från kommunens tätorter. Insamlingen av organiskt hushållsavfall skulle dock kunna ökas något. Den största outnyttjade potentialen utgör avfall från livsmedelsbutiker och restauranger. Det är dock svårt att uppskatta potentialens storlek. Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat nyttjande av Substrat för biogasproduktion. Substrat för biogas Flytgödsel 3,7 Livsmedelsavfall 0 Avloppsslam/deponi 7 Övriga substrat från jordbruket 0,5 GWh/år Totalt 11,2

30 Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar ekonomiska medel. Detta innebär att för kunna sätta rimliga mål med god precision behöver därför först ställning tas till hur ekonomi/lönsamhet för energieffektiviseringsåtgärderna ska beräknas. Utan ekonomiska medel som avsatts samt en handlingsplan för hur dessa ska användas är det svårt att nå de mål som satts. Vidare i detta kapitel presenteras först en allmän information om hur lönsamhet kan beräknas och därefter Falköpings kommuns rekommendation av beräkningssätt. När väl finansieringen av åtgärderna är löst och åtgärderna är genomförda minskar alltid resursanvändningen med en minskad miljöpåverkan som följd! Beräkning av lönsam energieffektivisering Allmänt Vid beräkning, analys och bedömningar finns det ett antal parametrar av vikt och som påverkar vilka åtgärder som är lönsamma att genomföra. Dessa parametrar är bl.a.: vilken kalkylränta och avskrivningstid som ska användas vilka energipriser som ska användas hur och om en sammanräkning av olika åtgärder ska ske vilka förutsättningar som ges för att entreprenadpriser ska bli tillfredställande Energipriser Diagram över energiprisutvecklingen från Energimyndighetens årsrapport, Energiläget Energiprisutvecklingen har varit mycket kraftig även i förhållande till inflationen. Den senaste 10-årsperioden har inflationen enligt KPI varit ca 11% samtidigt har prisökningen för vissa energislag varit ca 100%.

31 Ränteutvecklingen Nedan visas ett diagram över ränteutvecklingen hämtat från Riksbanken. Räntorna har sjunkit kraftigt sedan i början på 1990-talet vilket medför att lånekostnaderna är betydligt lägre än de historiska värdena. I dagsläget (nov 2010) kan ett landsting från en bank binda ett 10-årigt lån till ca 4% vilket långsiktigt ger en låg räntekostnad 1. Merparten av de befintliga byggnaderna som finns i Sverige i dagsläget byggdes när priset på energi var lågt och kostnaderna för att investera i energieffektiva lösningar var höga. Sammanfattning, energipriser och ränteutveckling: Förutsättningarna för att genomföra lönsamma energiåtgärder är bättre än någonsin, värdet av att spara energi är det högsta samtidigt som kostnaden för kapital är det lägsta! Ovanstående gör att det generellt finns stora lönsamma energieffektiviseringssteg att ta inom Sveriges fastighetsbestånd. När energi sparas ger det alltid en positiv miljöeffekt. 1 Enligt uppgift från SKL

32 Modell för beräkning av resultatinverkan och vinst över tiden Nedan anges ett beräkningsexempel hur lönsamhet kan* beräknas: mkr/år 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 0,3 0,9 Resultatinverkan över tiden för en investering om 100 mkr och 11 mkr i besparing per år 1,5 2,2 2,8 3,4 4,1 4,7 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 5,4 6,1 6,8 7,5 8,2 9,0 9,7 Värdet av besparingen inkl. energiprisökning 3%/år Räntekostnad (4%) Avskrivningskostnad Resultatinverkan Exemplet visar hur en investering på 100 Mkr med en besparing på 11 Mkr påverkar resultaträkningen samt vilken vinsten blir över tiden. I exemplet är avskrivningstiden 15 år vald vilket ger en avskrivningskostnad på 6,7 Mkr per år (100/15). Den ränta som valts är 4%, vilken ger en räntekostnad år 1 på 4 Mkr (100*0,04). Den totala kapitalkostnaden år 1 blir 10,7 Mkr och återbetalningstiden blir 9 år (100/9). Exemplet visar hur en investering med 9 års återbetalningstid kan genomföras utan att resultatet påverkas negativt (11 Mkr i besparing 10,7 Mkr i kapitalkostnad =+0,3 Mkr). När väl det första året av besparingen är passerat ökar värdet av besparingen eftersom energipriserna normalt ökar mer än inflationen (3% är valt i detta exempel) samt räntekostnaden minskar när det beloppet som uppbär ränta minskar. En summering av de gröna staplarna i diagrammet ger en vinst under 15 år på 73 Mkr, detta utan att resultaträkningen påverkas negativt! Exemplet visar att en återbetalningstid om 9 år är i dagsläget ungefär gränsen för när investeringar kan göras utan att en resultaträkning påverkas negativt år 1. När sedan väl det första året är passerat ökar vinsten undan för undan. * Lönsamhet kan beräknas på många olika sätt. Nuvärden, utifrån avkastningskrav, livcykelvinst när hela vinsten avvänds för att amortera av lån eller rak avskrivning etc. Exemplet visar ett sätt som ofta används vid värdering av lönsamhet.

33 Sammanräkning av besparingar och investeringar när många olika åtgärder genomförs samtidigt Nedan anges ett beräkningsexempel för att räkna samman besparingar och investeringar. Betraktelsesätt 1 av exemplet ovan Återbetalningstiden 9 år väljs och används för respektive åtgärd. Åtgärderna i fastighet 1, 2 och 3 kan då godkännas. Investeringsbeloppet blir 2,1 Mkr ( ) och besparingen 0,6 Mkr ( ). Sammanräknat blir återbetalningstiden då 3,5 år (2,1/0,6). Betraktelsesätt 2 av exemplet ovan Återbetalningstiden 9 år väljs och åtgärderna ses som en helhet eller som en paket lösning. Detta innebär att de mycket lönsamma åtgärderna finansierar åtgärder med en längre återbetalningstid. Åtgärderna i fastighet 1, 2, 3,4 och 5 kan då godkännas. Investeringsbeloppet blir 10,1 Mkr ( ) och besparingen 1,2 Mkr ( ). Sammanräknat blir återbetalningstiden då 8,4 år (10,1/1,2) Skillnaden i betraktelsesätt påverkar volymen av de investeringar som kan godkännas kraftigt. Betraktelsesätt 2 i exemplet innebär att ett ca 5 gånger större investeringsbelopp kan godkännas jämfört med betraktelsesätt 1. Entreprenadpriser Entreprenadpriserna blir generellt tillfredsställande om: tid finns för att samordna upphandlingar till att omfatta större volymer som är lämpligt indelade så att en god konkurrens erhålls. förfrågningsunderlagen väl igenomarbetade och det finns väl tilltagen tid för entreprenörerna att inkomma med anbud.

34 arbetena ska utföras en bit längre fram i tiden när entreprenörerna ej har beläggning, detta innebär att lägre priser generellt lämnas jämfört med om priser ska lämnas med kort varsel när de ofta har full beläggning. tid finns för noggrann utvärdering / kontraktsskrivning. Till ovanstående kostnader tillkommer byggherrekostnader för projektledning, besiktning och oförutsett. Åtgärder som normalt är lönsamma De beskrivna åtgärder enligt nedan är generella åtgärder när lönsamhet beräknas enligt punkt 3.3 och när betraktelsesätt 2 under punkt väljs. Dessa skiljer sig givetvis i respektive byggnad/anläggning beroende på byggår, verksamhet, energipriser, hur aktivt driftorganisationen arbetet med energieffektivisering etc. De generella åtgärderna är: utökning av driftorganisationen för att frigöra resurser för driftoptimering samt utbildning av personal injustering av värmesystem och komplettering med termostatventiler installation av värmeåtervinning för ventilation sektionering och injustering av ventilationssystemen komplettering med styr- och reglerutrustningar byte till eleffektiva pumpar installation av frekvensstyrning för fläktmotorer så att dessa kan behovsstyras tilläggsisolering vindsbjälklag tätning av dörrar och fönster installation av timers för ventilation installation av belysningsstyrningar konvertering av oljeanläggningar och vattenburna elanläggningar till pellets/värmepumpar eller fjärrvärme När ovanstående lönsamma åtgärder genomförs minskar normalt energianvändningen 20 40%. Falköpings kommuns rekommendation till val av beräkningssätt vid beräkning av lönsamhet 1 Att en återbetalningstid om ca 9 år används ( med ett ränteläge om ca 4%)

35 BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen och sedan utifrån utsläppskonstanter och verkningsgrader beräkna utsläppen. Ett undantag finns dock som radikalt påverkar beräkningarna och det är hur el ska värderas. Nedan redovisas resonemanget bakom ställningstagandet för hur användningen av el värderas. Focus i EKS är att minska utsläpp av klimatgasen koldioxid. Miljövärdering av el El kan produceras med vattenkraft, vind och sol, kärnkraft, kraftvärme, kolkondenskraft, oljekondenskraft och gasturbin, m m. Totalverkningsgraderna varierar kraftigt beroende på energikälla eller bränsle och hur anläggningen är konstruerad. Exempel på två vanligt förekommande kraftverk som producerar el med bränslen. De nordiska elsystemens samverkan De nordiska ländernas elsystem är nära förbundna med varandra. Det finns även förbindelser med Tyskland, Holland och Baltikum. Den el som Sverige importerar är till stor del producerad med fossila bränslen som har låg verkningsgrad och ger stora utsläpp alternativ om el exporteras minskas produktionen av el med fossila bränslen. Eftersom elsystemen är förbundna med varandra utgör de ett gemensamt energisystem. Detta innebär att om den svenske elkonsumenten reducerar eller

36 effektiviserar sin elanvändning påverkas elproduktionen med fossila bränslen i andra länder, t ex i Danmark. Nedanstående diagram beskriver den uppskattade produktionen av elenergi år 2000 Diagrammet visar att varje vecka under hela året används betydande mängder fossila bränslen för produktion av el. Vad avgör elproduktionssätt? Priset för elenergi på den nordiska elmarknaden avgörs av storleken på den totala förbrukningen. Om t ex 100 TWh förbrukas per år avgörs elenergipriset av vattenkraftens produktionskostnad. Vid en förbrukning på 400 TWh per år avgörs elenergipriset av oljekondenskraftens produktionskostnad. Detta innebär att vid en användning av 400 TWh avgörs priset för vattenkraft, industrimottryck, kärnkraft m.fl. av oljekondenskraftens produktionskostnad.

37 Resultatet blir att det produktionssätt som har högst produktionskostnad i bestämmer priset för de övriga. Sammanfattning av det nordiska elsystemets systemeffekter Förändringarna i användningen av elenergi i Sverige kommer att påverka produktionen av el producerad med fossila bränslen med låg verkningsgrad. Detta innebär att alla besparingar och effektiviseringar beräknas inom det s.k. marginalskiktet av Nordens samlade elenergiförbrukning Miljöriktiga energisystem Allmänt Det bästa sättet att vara miljöriktig är att hushålla med resurserna. Den miljövänligaste energin är den som inte används. Energieffektivisering är därför oavsett produktionssätt den bästa åtgärden. Ett väl genomtänkt energisystem ger nästan undantagslöst betydligt mindre miljöbelastning och lägre driftskostnader än en hastig lösning. För att kunna välja en bra lösning behövs vanligtvis hjälp av en konsult eller fackman. Det valda energisystemets livslängd är ofta år. När livscykelkostnaden tas med i beräkningen blir en ökad kostnad vid projekteringen eller konstruktionen i regel försumbar. Exergi energikvalitet Exergi betecknar kvaliteten på energin. Samma mängd energi kan utföra olika mycket arbete beroende på i vilken form den finns. För att visa ett exempel på hur olika energikvalitéer kan utnyttjas kan man jämföra el och värme. Trots att el och värme kan innehålla samma mängd energi kan elenergin användas till transporter, belysning och varmvattenberedning medan värmen i bästa fall endast kan användas till värmning. Elenergin har alltså en mycket hög energikvalitet. När en energiform med hög kvalitet skapas, t ex elenergi, innebär det ofrånkomligen att stora mängder spillenergi med låg kvalitet produceras som är svår att utnyttja. Att utnyttja rätt energikvalitet på rätt ställe medför därför att naturresurser sparas. Centrala vattenburna värmesystem I ett fjärr- eller närvärmesystem uppnås en hög verkningsgrad eftersom en stor produktionsanläggning är byggd för att producera energi effektivt även vid dellaster. En vanlig villaopanna t ex har ofta en reglering som ger full effekt direkt oberoende om det är den kallaste eller varmaste dagen (då för produktion av varmvatten) på året. Pannan stannar när den blivit tillräckligt varm. Dessa starter och stopp ger dålig förbränning. Vid anslutning av energiförbrukare till ett fjärr- eller närvärmenät minskas de sammanlagrade toppeffekterna med ca 20 % jämfört med om enskilda lösningar väljs. Detta är en följd av att alla t ex inte duschar eller nattsänker inomhustemperaturen samtidigt. Ytterligare en fördel med ett fjärr- eller närvärmeverk är att man har utbildad personal som ägnar sig åt effektiv drift till skillnad från när individuella pannor används. Miljökraven på större anläggningar är dessutom strängare än för små enskilda pannor. Utrymmet som behövs för en fjärr- eller närvärmeundercentral i en byggnad är betydligt mindre än för pannor, tank o dyl.

38 Kostnader för underhåll av panna, skorsten och bränslelager försvinner. En stor produktionsanläggning kan använda sig av olika bränslen beroende på priser, miljökrav o dyl. eftersom oftast flera produktionssystem finns i systemet. Antalet bränsletransporter blir mindre än vid individuell uppvärmning. Avfall kan nyttjas som bränsle om speciell rökgasrening installeras. Vid förbränning av avfall tillgodogörs stora mängder energi. Energiinnehållet är jämförbart med träflis. Normalt hushållsavfall innehåller ca % biobränsle. Utsläppen till luft efter rökgasrening är oftast mycket små och med god marginal under de lagstadgade gränsvärden. En transport av komprimerat avfall ger en energiförlust motsvarande normalt 1-2% av energiinnehållet i soporna. Ett fjärr- eller närvärmesystem har en mängd fördelar jämfört med individuella lösningar. Nackdelar är stora investeringar, minskade möjligheter till konkurrens och distributionsförluster. Distributionsförlusterna för ett värmeverk är normalt ca 5-8 %. Ett fjärr- eller närvärmesystem ger möjligheter för kraftvärmeproduktion (el- och värme produktion). Vid systemuppbyggnad Att avsätta tid för att se över olika alternativ till systemuppbyggnad är av stor vikt. Vid detta tillfälle bör livscykelkostnader, driftkostnader, miljöpåverkan och investeringskostnader beaktas. Några exempel för att visa effekter vid olika systemuppbyggnad Exempel 1 Detta energisystem ger värme till drygt 2 st villor med 100 MWh biobränsle under ett år Exempel 2 Detta energisystem ger värme till drygt 3 st villor med 100 MWh biobränsle per år Exempel 3

39 Med detta systemval erhålls värme till ca 6 st villor eller värme till 2 villor och samtidigt 35 MWh el till det nordiska elsystemet med 100 MWh biobränsle under ett år. Utsläpp av föroreningar till luften från de tre tidigare exemplen Sammanfattning av dessa tre exempel Systemens konstruktion är helt avgörande för verkningsgrad och utsläppsnivåer. I dessa exempel skiljer det ca 200 % i nyttiggjord värme och skillnaderna i utsläpp är mycket stora trots att det är samma mängd biobränsle som eldas. Detta exempel visar att ett bra energisystem kan både ge mer nyttig energi samtidigt som miljöpåverkan blir mindre. Kommentar För vissa utsläpp i exempel 3 alternativ 1 är staplarna neråtgående (under noll) eftersom den producerade elenergin tillförs det nordiska elsystemet. Därmed minskar produktion av el med fossila bränslen, (el på marginalen).

40 Exempel på systemeffekt vid nyinstallation av en värmepump Kommentar Energisystem med tillkommande värmepumpar bör väljas först när möjlighet till näreller fjärrvärmeanslutning och biobränsleeldning uteslutits. Väljs ett elbaserat värmesystem är värmepumpar att föredra eftersom de reducerar den tillkommande elanvändningen till ca en tredjedel.

41 Utsläpp vid värmeproduktion till en normal villa Utsläpp per år vid produktion av värme till en normalvilla ( KWh) stoft (skalan i kg gånger 10) VOC (skalan i kg gånger 100) SO2 (skalan i kg gånger 10) NOx (skalan i kg gånger 10) CO2 (skalan i ton) Fjärrvärme med 90 % biobränsle 10% olja Genomsnittlig villaoljepanna Enskild gaspanna Pelletspanna Ny vedpanna med ackumulatortank Befintlig vedpanna utan ackumulatortank Tillkommande värmepump Tillkommande ellaster Kommentar Ovanstående diagram visar olika miljöbelastning vid värmeproduktion av värme till en normalvilla under ett år. Skillnaderna i utsläpp är mycket stora speciellt för koldioxid. Vid installation av ett nytt värmesystem är livslängden ungefär år vilket medför att utsläppen blir gånger större än vad diagrammet visar. Energieffektivisering i oljebaserade system För att bedöma oljans energieffektivitet behöver man se till hela energisystemet. Den olja som levereras till kunden har redan haft betydande energiförluster eftersom en viss del energi förbrukas i utvinningsprocessen, till transporterna o s v.

42 En besparing av 1 liter olja i användarledet ger en besparing på 1,32 liter i hela energisystemet totalt sett. Detta gör att energieffektivisering i oljeeldade system medför mycket goda miljövinster, globalt sett. Förbränning av biobränslen Tillgången på biobränslen bedöms vara mycket god. Utredningar visar att mycket stora volymer biobränsle kan tas ur skogen utan att marken påverkas negativt, om dessa utvinns på rätt ställen och på rätt sätt. På vissa marker är det t o m fördelaktigt att biobränsle utvinns eftersom det minskar överskott av vissa ämnen. Förbränning av biobränslen - ackumulatortank Redan vid en så låg förbränningsverkningsgrad som 55% försvinner all rök och lukt från en skorsten. Idealisk temperatur för förbränning är grader vilket ger en förbränningsverkningsgrad på ca 90%. Utsläppen är då mycket små. Förbränningstemperatur över 1000 grader ger mer utsläpp av kväveoxid, lägre förbränningstemperatur än 900 grader ger mer utsläpp av VOC (kolväten) och stoft. För att kunna uppnå rätt temperatur behövs en bra anläggning. För att kunna förbränna ved rätt erfordras en ackumulatortank som kan ta emot den ofta höga effekt som alstras när ved förbränns inom rätt temperaturintervall. Vid förbränning av pellets erfordras dock ingen ackumulatortank eftersom små mängder av detta bränsle kan förbrännas vid höga temperaturer. En kvalificerad konsult eller fabrikant bör konstruera anläggningen.

43 Energiskog - energieffektivitet Kommentar Stora skillnader finns vid val av biobränsle - energiskog. Salix ger i dagsläget högst energiutbyte. Sammanfattning av olika systemeffekter, - produktionssätt - miljöpåverkan: God kännedom om system- och miljöeffekterna krävs och kommer att krävas för att ett uthålligt energisystem ska kunna skapas! Falköpings kommuns val av miljövärdering vid användning av energi Miljövärdering av minskat utsläpp av koldioxid till följd av energieffektivisering Fjärrvärme, 7,4 gr/kwh 5 Värme från pellets 0 gr/kwh 1 Värme från olja 291 gr/kwh 1 El, 750 gr/kwh 1 (Det lägre värdet för s.k. el på marginalen) Transport med dieseldrivna fordon 160 gr/km 2 Transport med bensindrivna fordon 200 gr/km 2 Transport med 100% biogasdrivna fordon 30 gr/km 4 Transport med tåg 0,0021 gr/km 3 Transport med flyg 160 gr/km 3

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

aff Energioptimering 10

aff Energioptimering 10 aff Energioptimering 10 - en lönsam och miljövänlig möjlighet! Bakgrund till möjligheterna med lönsam energibesparing 1 Energiprisutvecklingen Ränteutvecklingen 2 Energiprisutvecklingen, KPI och räntor

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING: Statligt bidrag till Energieffektivisering Emmaboda kommun får totalt 1,4 milj. för perioden 2011-2014. Beloppet är

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FORSHÄLLA-RÖD 2:30 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-21 Byggnadens adress: AMMENÄSVÄGEN 10 45191 UDDEVALLA Utetemperatur: 15 C

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17 Byggnadens adress: 2015-08-11 Utetemperatur: NYGÅRDSVÄGEN 3C 29135 KRISTIANSTAD 20 C Expert:

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer