Energistrategier för fossiloberoende kommuner:

Transkript

1 Projektnamn Projektledare Underskrif t Johan Projektbeteckning Projektbeställare Underskrif t Aktuell grind Dokumentbeteckning Datum rådgivning management strategi & analys affärsutveckling info & utbildning Utgåv a (v ersion) Sida av totalt antal sidor 1 31 Energistrategier för fossiloberoende kommuner: Nulägesbeskrivning för Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner Beställare: AgroVäst / Energigården Finansiärer: Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund och Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner Datum: Projekt nr: 09/17 Dokumentnamn: MTG - Rapport

2 Sammanfattning En knapp miljard kronor läggs på fossilenergi inom MTG varje år samtidigt som vi skulle kunna skapa 750 arbetstillfällen och ta tillvara på stora delar av den potential av förnybar energi som finns i kommune rna. Kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång har goda förutsättningar för att bli nettoexportörer av el och värme. Idag så produceras motsvarande 30 procent av elbehovet, i de tre kommunerna. Merparten av elproduktionen sker i vattenkraftverk i Gullspång. I vindbruksplanen anges att det maximalt kan uppföras 490 vindkraftsverk i kommunerna. En utbyggnad motsvarande 200 vindkraftverk skulle innebära att elproduktionen skulle bli ungefär dubbelt så stor som behovet. Idag täcks knappt 40 procent av värmebehovet av råvaror från de tre kommunerna. Tillgången på energived från skogen är god och det går att öka uttaget ytterligare, genom att korta tillväxttiden, avverka större arealer, ta tillvara på större andel av den GROT som blir vid avverkning och gallringar. Idag konkurrerar energiveden med massaveden, i framtiden kommer detta bli än mer påtagligt. Drivmedel har vi, i dessa beräkningar, likställt med produktion av uppgraderad biogas. Gödsel och vall från de djurgårdar som finns i kommunerna skulle kunna producera drygt 10 procent av dagens drivmedelbehov. Det finns stora möjligheter med utbildningar riktade mot förnybar energi, t.ex. Sötåsen, som är länets första lantbruksskola med inriktning mot energi. Vi behöver också titta på alternativa lösningar för finansiering av stora infrastrukturprojekt, där är också ett gott samarbete med kommunalförbundet en förutsättning Den stora potential som finns för förnybar energi i de tre kommunerna anser vi motiverar att kommunerna under en tid skapar en tjänst vars syfte ska vara att samordna och driva alla befintliga energiprojekt samt initiera och hålla i trådarna för arbete med t.ex. en uppbyggnad av ett infrastrukturnät för biogas i samarbete med en bredbandsutbyggnad etc. Tack till! I arbetet med detta uppdrag har flera personer bidragit med sin expertkunskap. Till dessa vill jag rikta ett stort tack Från kommunerna har följande personer deltagit Rune Skogsberg, Mats Widhage, Roland Annerquist, Peter van der Tool, Johanna Kleinrok, Björn Jonsson, Håkan Magnusson Från skogs- och lantbruksföretagen Håkan Landenmark, Elisabeth Thisner Ytterligare personer som bidragit till arbetet är Anders Hjort, Triventus, Leif Rehnberg, MTEAB, Johan Nilsson, Katrinefors kraftvärmeverk, Pascal Tshibanda, Skaraborgs Kommunal förbund, Kent-Olof Söderqvist, Energigården Agroväst, Leif Wedberg, Södra skogsenergi och Håkan Kollander, Skogsstyrelsen 2

3 Innehåll INLEDNING 4 BAKGRUND 4 INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA ENERGI- OCH KLIMATMÅL 4 ENERGIPRISUTVECKLING 6 DAGENS ENERGISITUATION I MTG 7 LOKALA FÖRHÅLLANDEN 7 ENERGIANVÄNDNING SEKTORSVIS 8 ENERGIFÖRBRUKNING PER ENERGIBÄRARE 9 ENERGIANVÄNDNINGEN FÖRDELAD PÅ EL, VÄRME OCH DRIVMEDEL 10 KOSTNAD FOSSIL ENERGI POTENTIAL FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 11 ENERGIEFFEKTIVISERING I INDUSTRIN 11 ENERGIEFFEKTIVISERING I BYGGNADER 11 ENERGIEFFEKTIVISERING INOM TRANSPORTER 12 ENERGIPRODUKTION LOKALT 13 POTENTIAL FÖR FÖRNYBAR ENERGI FRÅN LANT- OCH SKOGSBRUK 14 VATTENKRAFT 14 VINDKRAFT 14 BIOENERGI SKOG 15 BIOENERGI ÅKER 16 BIOGAS 16 SOLVÄRME 16 SOLEL 17 SYSSELSÄTTNING 18 SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD 19 RESULTAT WORKSHOP STYRGRUPP MTG 20 BIOENERGI FRÅN SKOG 20 BIOENERGI FRÅN ÅKERN 20 BIOGAS 21 DET FORTSATTA ARBETET 21 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER 22 BIOENERGI FRÅN SKOG 22 BIOENERGI FRÅN ÅKERN 22 BIOGAS 23 VINDKRAFT 24 SOLVÄRME OCH SOLEL 24 AVSLUTNINGSVIS 24 BILAGA WORKSHOP

4 INL EDNING Bakgrund Inom Agrovästs program Energigården har man sedan starten 2005 arbetet med att öka produktionen av förnybar energi från det västsvenska lantbruket. Energigården arbetar med ett producent- och kundperspektiv. Målgruppen för Energigården är hela kedjan från producent till slutanvändare av energi med fokus på lantbruksföretagare, forskare, rådgivare, tillverkare av utrustning samt kommuner som företrädare för slutanvändarna. Energigården har redovisat hur man från jordbruket i Västra Götaland, utan att minska animalieproduktionen eller övrig livsmedelsproduktion, skulle kunna ta fram 5,2 TWh förnybar energi. Det nuvarande uttaget av avverkningsrester (GROT) i Västra Götaland ligger på 750 GWh (0,75 TWh) per år. Enligt Skogsstyrelsen skulle uttaget kunna vara på 5,2-6,6 TWh per år. Den sammanlagda energipotentialen från jord och skog på cirka 11 TWh skulle kunna räcka till att ersätta hälften av de fossila bränslena i Västra Götaland. I Västra Götalandsregionen pågår diskussioner om hur man gemensamt i regionen kan påskynda omställningen till förnybara bränslen? Teknisk potential kontra ekonomisk möjlig potential? Vilka alternativ har man i kommunen? Hur kan kommunen ta tillvara de stora tillväxtmöjligheter inom näringslivet som en omställning av energisystemet kan ge? Vilka konkurrensfördelar kan skapas för kommunen och dess näringsliv? Finns det behov av samverkan med andra kommuner? För att kunna agera på detta område är det mycket angeläget att man i varje kommun sätter sig in i problematiken kring omställningen av energisystemet genom att delta i framtagningen av energistrategier för en fossilbränsleoberoende kommun. Skaraborgs kommunalförbund beslutade att ge möjlighet till delfinansiering av fördjupade potentialstudier i de kommuner som visar intresse för detta i Skaraborg. Under 2009 väcktes intresset för en fördjupad potentialstudie i kommunsamarbetet Mariestad, Töreboda och Gullspång som i ett tidigare gemensamt rådslag beslutat att förnybar energi ska vara ett prioriterat fokusområde. Internationella och nationella energi- och klimatmål Kyot oprot okollet Enligt protokollet åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp med drygt 5 procent som ett genomsnitt under åren , jämfört med 1990 års nivå. EU s klimat mål EU har antagit ett bindande mål om att 20 procent av all energikonsumtion i EU skall komma från förnybar energi senast år Vidare har man antagit ett bindande mål, som innebär att biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år EU s klimat- och energimål i korthet 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser 20 procent ökad energieffektivitet 20 procent andel förnybar energi I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. Alla nya byggnader ska senast 2020 vara nära-nollenergibyggnader, för byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter gäller samma mål från och med

5 Nat ionella energi- oc h klimat mål Nationella energi- och klimat mål hittar man i miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och En god bebyggd miljö. De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Intentionen är att den totala energianvändningen per uppvärmd area enhet i bostäder och lokaler skall minska. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Sveriges klimat- och energimål i korthet 40 procent minskning av klimatutsläppen Minst 50 procent förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn Alla nya byggnader ska senast 2020 vara nära-nollenergibyggnader, för byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter gäller samma mål från och med 2018 För att nå målen föreslås tre handlingsplaner: Minst 50 procent av Sveriges energianvändning ska år 2020 komma från förnybara energikällor År 2030 ska fordonsflottan vara oberoende av fossil energi Energieffektivisering med 20 procent till 2020 Regionala klimat mål Västra Götalandsregionens klimatstrategi har som övergripande målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Regionen pekar ut sex fokusområden: Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler. Effektiva godstransporter - grön logistik Effektiva persontransporter - mobilitet Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft Livsstil, konsumentmakt och producentansvar 5

6 öre / kwh Energiprisutvecklin g Biobränslepriset ökade under perioden 2005 till 2010 men ligger fortfarande långt under priset för olja, el och naturgas. De förädlade biobränslena, briketter och pellets, har haft en något starkare prisstegring jämfört med flis. Elpriset ökade med 34 till 46 % från 2007 till andra halvåret Mellan januari 2008 och januari 2009 minskade priset på lätt eldningsolja med ca 27 % och priset på tung eldningsolja med ca 17 %. Sedan så har priserna ökat med 19 respektive 25 %. Koldioxidskatten på olja har ökat något, annars har skatterna varit konstanta under perioden. Hist oriskt jämnt pris på biobränsle För att illustrera hur oljepriset har fluktuerat under de senaste 15 åren har vi valt att jämföra bränslepriset för olja och biobränsle, se diagram nedan. Från mitten av 2000-talet har oljepriset stigit kraftigt medan priset på biobränsle fortsatt ligga på en låg nivå med en försiktig stigning. På slutpriset på olja för dig som industrikund tillkommer skatt, men inte på slutpriset på biobränsle. 70 Jämförelse olja och biobränsle år Olja Eo 1 Olja Eo5 Skogsflis Källa: Energimyndighetens publikation Energiläget i siffror 2009 (ET2009:29) Koldioxidskat t Ett av hindren för investeringar i biobränsleanläggningar inom industrin har varit den nedsatta koldioxidskatten som industrin har avnjutit de senaste åren. Den låga skatten på exempelvis eldningsolja har gjort det svårt för biobränslen att konkurera prismässigt. Nu finns en politisk ambition att höja koldioxidskatten för de sektorer som haft nedsättning. I första steget genomfördes en höjning från 21 till 30 procent av den generella nivån på koldioxidavgiften från och med den 1 januari Nästa steg tas 2015 då avgiften kommer att höjas till 60 procent. Den första höjningen innebär att skatten på olja höjs från ca 633 kr/m 3 till ca 904 kr/m 3. (Källa: Energiskat t Nedsättning av energiskatt som den tillverkande industrin har förändrats från och med den 1 januari 2011 betalar industrin 30 procent av energiskatten vilket motsvarar 237 kr/m 3. (Källa: 4llning_%C3%A4ndringar_2011.pdf) 6

7 D A GENS ENER GIS ITUA TION I MTG Som grund för behovsanalysen och den framtida uppföljningen av energiplanen har en nulägesbeskrivning gjorts. I och med den eftersläpning som uppstår vid statistikframställning finns inte mer aktuella data än från år 2008 inom flera områden. De flesta uppgifterna har tagits fram utifrån grunddata från Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistikens tillförlitlighet är dock helt beroende på kvaliteten på de data som rapporteras in till SCB. Detta gör att det kan förekomma stora variationer i siffrorna mellan olika år utan att detta motsvaras av verkliga förändringar. Fördelen är dock att SCB:s statistik används nationellt och dess användande i kommunal planering förordas av Energimyndigheten. Lokala förhållanden Energiplanen täcker in tre kommuner med en yta på km2. En stor andel av denna yta utgörs av sjöar, där Vänern dominerar. Närheten till Vänern ger den västra delen av området ett kustklimat. Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig och bebyggelsen utmed Vänerkusten är ofta vindutsatt. Jord- och skogsbruk är viktiga näringar i området. Det finns stora arealer åker- och betesmark. Antalet hållna lantbruksdjur är högt. Detta ger i sig en klimatpåverkan men även möjligheter till förnybar energiproduktion och hög självförsörjningsgrad även vad gäller fordonsbränslen i form av biogas, etanol m.m.. De två större vattendragen Gullspångsälven och Tidan ger goda förutsättningar för vattenkraft vilken har byggts ut i stor omfattning. Vattenkraften ger idag ett betydande bidrag till självförsörjningsgraden, framförallt i Gullspång. Möjligheterna till ytterligare ökad produktion ligger i effektivisering av befintliga anläggningar. Stor hänsyn måste tas till vattendragens höga naturvärden. Läget intill Vänerkusten samt en topografi med stigande höjd åt öster ger goda förhållanden för vindkraft. Den spridda bebyggelsen och olika bevarandeintressen gör dock att stora områden inte är lämpliga för vindkraft. Enligt genomförd utredning om vindkraft finns utrymme för maximalt c:a 490 vindkraftverk av storleken 2-3MW som är vanlig idag. Det finns drygt tio tätorter och mellan dessa finns en landsbygdsbebyggelse som är relativt spridd över landytan. Totalt bor ungefär människor i kommunerna. Detta gör transportbehovet stort och även småskaligt. Behovet av egen bil är stort medan underlaget för kortare resor med kollektivtrafik ofta är tunt. Arbetspendling till annan ort är vanlig och bedöms fortsätta öka på sikt i takt med att arbetsmarknaden blir mer rörlig och osäker. Nyttjande av kollektivtrafik vid arbetspendling ökar tydligt. Flera stora vägar går igenom kommunerna vilket genererar en stor andel genomgående transporter vilka kommunerna inte kan påverka. Det finns dock även såväl hamn som järnväg varför möjligheter till alternativa transporter finns och har potential att utvecklas. I de tre kommunerna står tillverkningsindustrin för en relativt stor andel av arbetsmarknaden. En del av dessa företag är att betrakta som energiintensiva. Därmed finns också en potential att ta tillvara spillvärme och restprodukter. (Källa: Grundtexten i detta kapitel är från Energi- och klimatplan för MTG Siffrorna är uppdaterade) 7

8 Energianvändnin g sektorsvis Transportsektorn står för den största energianvändningen (39 %), följt av industri och byggverksamhet (28 %) sett för alla tre kommunerna. Hushållen står för (22 %) av den totala energianvändningen. Sektor (GWh/år) 2008 Mariestad Töreboda Gullspång MTG Jord-, skogsbruk, fiskev Industri & byggv Offentligv Transporter Hushåll Övrigt Användning totalt Saknas uppgift om elanvändning, totalt 350 GWh Källa: Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2008, Miljö- Och byggnadsförvaltningen 2010 Energianvändning per sektor 2008 Hushåll 22 % Övrigt 3 % Jord-, skogsbruk, fiskev. 4 % Industri & byggv. 28 % Transporter 39 % Offentligv. 4 % 8

9 Energiförbru kn in g per energibärare Den största energibäraren är el som står för 39 % av den totala energianvändningen. Töreboda har i förhållande till de övriga två kommunerna en liten energianvändning, både totalt och sett per energibärare, med undantag av eldningsolja 1 och el. Orsaken är troligtvis avsaknad av energiintensiv industri samt transformatorstationen för SJ som återfinns i Töreboda. GWh/år 2008 Mariestad Töreboda Gullspång Totalt MTG Träbränsle Restprodukter Bensin Diesel Eldningsolja Eldningsolja Gasol El Total energi Källa: Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2008, Miljö- Och byggnadsförvaltningen 2010 Total energianvänding per energibärare 2008 El 34% Träbränsle 21% Restprodukter 3% Gasol 3% Eldningsolja 2 5 3% Eo 2-5 6% Eo 1 7% Bensin 15% 9

10 Energianvändnin gen fördelad på el, värme och drivmedel Nuläge energianvändning Sektor (GWh) användning 2008 Mariestad Töreboda Gullspång Totalt MTG El exkl uppv Värme Drivmedel Summa Energianvändningen mellan åren 1990 och 2008 varierar från år till år, men trenden är att energianvändningen minskar något. Inom transportsektorn har användningen av diesel och bensin varit relativt konstant detta beror troligtvis på att fordonsflot tan har fått bränsleeffektivare motorer, då vi underperioden vet att transporterna totalt sett har ökat. Ingenting tyder på att transportbehovet kommer att minska utan snarare tvärtom. Det som ändå händer är att alltfler biltillverkare fokuserar på allt bränsleeffektivare motorer och alternativa bränslen. När det gäller godstrafiken så pågår utredningar om sam- och omlastning till tåg och sjöfart det är dock högst osäkert om sådana lösningar kommer att få genomslag inom de kommande fem åren. Användningen av eldningsoljor har minskat, detta har framför allt skett i bostadsfastigheter där oljan har ersatts med fjärrvärme, värmepump eller pelletvärme. Industrin använder merparten av den eldningsolja som förbrukas idag. Under de kommande fem åren kommer skatten på eldningsolja att successivt öka för industrin vilket kommer att leda till att fler väljer att konvertera sin uppvärmning till fjärrvärme, värmepump, flis- eller pelletvärme. De skogsbolag som vi varit i kontakt med menar att uttaget från skogen till största delen är en prisfråga, ökar priset på flis så kommer t.ex. GROT från gallringar och rensningar av dikesrenar etc. att tas tillvara. Kostnad fossil energi 2008 I de tre kommunerna köps fossilenergi för knappt en miljard per år, fördelat enligt tabellen nedan. Kostnad fossil energi 2008 Bensin 256 GWh/år m3/år kr/år Diesel 274 GWh/år m3/år kr/år Eldningsolja 1 66 GWh/år m3/år kr/år Eldningsolja GWh/år m3/år kr/år Gasol 52 GWh/år ton/år kr/år Summa Källa: SCB, Energimyndigheten; Höllvikens Gasol kr/år 10

11 P O TENTIA L F Ö R ENER GIE F F EKTIVISERING Energieffektiv isering i industrin Energianvändningen inom industrin har legat på en nära nog konstant nivå sedan början av 1970-talet. En ökad produktionsvolym har kompenserats med ökad energieffektivitet. Oljeförbrukningen har minskat samtidigt som elanvändningen har ökat. Industrin står för cirka 39 procent av Sveriges slutliga energianvändning och cirka 25 procent av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Studier visar att det finns stora möjligheter att effektivisera industriprocesser och att utnyttja biobränslen i den energiintensiva industrin effektivare. Vissa industrier bidrar redan idag till energiförsörjning till omgivande samhälle till exempel som leverantör av fjärrvärme och pågående insatser kan komma att förstärka rollen som energileverantör på olika sätt framöver. Massa och pappersindustri, järn och stålverk samt kemisk industri är de mest energiintensiva branscherna och svarar för närmare 70 procent av hela industrisektorns energianvändning. Det finns en betydande effektiviseringspotential i industrin, men potentialen varierar mellan olika industrigrenar. Flera studier och projekt har visat på stora besparingsmöjligheter framförallt genom att konvertera från el till andra energikällor som bioenergi och fjärrvärme samt en effektivare användning av el. En studie utförd av Linköpings Universitet på elva företag i Oskarshamn visar att det för företagen är möjligt att genom systemförändringar av energianvändningen, minska sin elanvändning med nära 50 procent och sin energianvändning med ca 40 procent. En undersökning av 42 tillverkande företag i Sverige visade att det är möjligt att halvera elåtgången till belysning, ventilation och tryckluft, ofta utan dyra investeringar. Energieffektivisering inom industrin beror på en mängd olika faktorer där ekonomiska fördelar endast är en av dessa. I dagens pressade näringslivsklimat finns litet utrymme för att avvara resurser för annat än företagens kärnområde vilket i längden medför att kunskapen om energianvändning och drift och anläggningsteknik minskar. Det råder i många fall brist på kunskap, kännedom och översikt om den egna energianvändningen och när det gäller vilken teknik och vilka produkter som finns tillgängliga på marknaden. Vår bedömning är att det fram till år 2025 är möjligt att effektivisera energianvändningen inom industrin med åtminstone 20 % för uppvärmning och elanvändningen med 30%. Energieffektiv isering i byggnader Inom fastighetssektorn finns det generellt mycket energi att spara. Genom att se över fastighetens klimatskal och trimma in fastighetens värme- och ventilationssystem kan 20 till 50 procent av energianvändningen reduceras. En stor del av potentialen för ef fektivare energianvändning ligger i själva brukarledet. Genom förändrade beteenden och attityder samt system som kan påvisa användning i realtid och individuell mätning kan stora besparingar ske. Enligt Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande bör målet för energieffektivisering i bebyggelsen vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Detta kan nås genom ett större utnyttjande av energieffektiva uppvärmningssystem som fjärrvärme och värmepumpar, värmeåtervinning, smartare byggnadstekniska lösningar och energieffektivare elanvändning för belysning, vitvaror mm samt ett ändrat beteende hos brukarna. Det finns idag otaliga exempel på att detta inte är en utopi. Dagens mest energieffektiva byggnader använder betydligt mindre energi än de konventionellt byggda husen. Den stora energieffektiviseringspotentialen ligger dock i det befintliga fastighetsbeståndet då Sverige i dagsläget har en nybyggnadstakt som ligger på ca två procent per år av det totala beståndet. Därför är ombyggnads- och förvaltningsskedet de två tidsskeden där det finns störst potential till energieffektivisering. En stor del av beståndet är i behov av renovering 11

12 och ombyggnad. Genom att uppgradera byggnadens termiska egenskaper och de tekniska installationerna kan beståendet energieffektiviseras betydligt. Vår bedömning är att det på lång sikt är möjligt att åtminstone effektivisera uppvärmningsbehovet inom byggnader med minst 20 % och elanvändningen med 30 %. Energieffektiv isering inom transporter Energieffektivisering inom transportsektorn handlar mycket om att öka tillgängligheten för mer resurseffektiva alternativ. Detta kan t.ex. vara en bättre och ut ökad kollektivtrafik, stimulerad samåkning och etablerandet av bilpooler samt att få människor att använda cykel eller gå istället för att ta bilen. En annan åtgärd kan vara att förbättra möjligheterna för att arbeta hemifrån samt att ha telefon- och videokonferenser. En ökad tillgänglighet på IT-lösningar kan ersätta en del biltrafik och pendling. En annan del av effektiviseringen inom transportsektorn är att främja användandet av tåg och fartyg istället för godstrafik på väg samt förbättra logistik och samordning av transporter. En stor effektiviseringspotential finns hos personbilsflottan. Sverige har idag en bilflotta som är ca 20 procent mer bränsletörstig än EU-genomsnittet. Potentiellt kan energiförbrukningen i transportsektorn minskas med procent med bibehållet transportarbete inom en period på år, om energieffektiva fordon väljs vid nybilsköp. En större andel dieselfordon, minskad storlek och motorstyrka samt olika typer av hybridfordon ökar energieffektiviteten. Potentialen för hållbara drivmedel för transporter är starkt kopplat till de (lokala) resurser som finns inom lantbruket och organiskt avfall från industri och hushåll mm. Potentialen för hållbara drivmedel ska ses ur ett bredare perspektiv då det både kräver drivmedel, infrastruktur samt fordon för att denna ska förverkligas. Denna utveckling varken styrs eller har en hög påverkansgrad ur ett lokalt perspektiv. Dock kan kommunen och andra lokala aktörer vara pådrivande genom bl a inköp av miljöfordon samt initiera etablering av produktionsanläggningar för drivmedel och tankningsställen. Vi bedömer att det är möjligt med energieffektiviseringar på 20 procent inom transportsektorn som helhet i de tre kommunerna till år Potentialen för energieffektiviseringar är större i relation till dagens transportarbete men samtidigt ökar transportarbetet vilket medför en totalt lägre potential. 12

13 E NER GIP R ODUK TION L O K A LT Den egna energiproduktionen utgörs i huvudsak av vattenkraft (51 %) och träbränslen (39 %) fördelningen varierar från år till år beroende på tillgången på vatten. Vattenkraften står för 90 % av elproduktionen i de tre kommunerna. Det största bidraget kommer från vattenkraftproduktionen i Gullspångsälven. I tabellen nedan presenteras produktionen som GWh per energislag för år 2008 och i cirkeldiagrammet den procentuella fördelningen. Nuläge "energiproduktion" Sektor (GWh) 2008 Mariestad Töreboda Gullspång Totalt MTG Vattenkraft Vindkraft Solkraft Kraftvärmeel Bioenergi från skog Bioenergi från åkern (energiskog) Restprodukt (fiberslam) Använd spillvärme Solvärme Summa El Summa Värme Summa Drivmedel Summa Totalt Källor: SCB, Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2008, Miljö- Och byggnadsförvaltningen 2010, Skogsstyrelsen, Stora Enso Lokal "energiproduktion" 2008 Använd spillvärme 1 % Restprodukt (fiberslam) 16 % Vattenkraft 39 % Träbränsle utta g från skog och energiskog 37 % Kraftvärmeel 7 % 13

14 P O TENTIA L F Ö R F Ö R NY BA R ENER GI F R Å N L A NT- O C H S K O GSBRUK Under hösten 2009 genomfördes en kartläggning av vilka energiresurser som finns att tillgå från lant och skogsbruk. I de tre kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång presenteras i tabellen nedan. Potentialbedömning "energiproduktion" Sektor (GWh) Potential Mariestad Töreboda Gullspång Totalt MTG Vattenkraft Vindkraft Kraftvärme el Bioenergi skog Bioenergi åker (energiskog) Bioenergi åker (halm) Använd spillvärme Biogas (drivmedel) Solvärme Solel 1 Summa El Summa Värme Summa Drivmedel Summa Totalt Potentialen är redovisad inklusive dagens användning Vattenkraft Idag producerar befintliga vattenkraftverk ca 139 GWh/år. Potentialen för ny vattenkraft och effektivisering av de befintliga anses vara liten. Det finns idag ett antal mindre vattenkraftverk som idag ej är i bruk, att ta dessa i drift skulle innebära en mindre ökning av elproduktionen. Då vi inte har tittat närmare på frågan väljer vi att vara försiktiga och anta en ytterligare potential till noll. Vindkraft I den vindbruksplan som kommunerna har tagit fram görs bedömningen att det i kommunerna maximalt kan uppföras vindkraftverk. Idag är den vanligaste installerade effekten 2 MW på de verk som uppförs. Detta innebär en samlad effekt av nästan 2 TWh, vilket motsvarar 6,7 % av Energimyndighetens mål om 30 TWh för hela riket. Om vi antar att det byggs 200 vindkraftverk med installerad effekt på 2 MW så innebär det en total årsproduktion på cirka 800 GWh/år. 14

15 Bioenergi skog Enligt uppgifter från medverkande personer och organisationer så finns det en potential för biomassa från land och skog i kommunerna som idag inte nyttjas för energi-, massa-, virkes- eller livsmedelsproduktion. Grot från slut avverkning oc h dikesrenar Den största delen av detta är ett ökat uttag av s.k. GROT (grenar och toppar) vid avverkning och gallring av skog samt vid dikesrenar. Skogsstyrelsen har gjort bedömningen att det är rimligt att uttaget av GROT vid slutavverkningen kan ske på 75 procent av arealen. Skogsvårdsåt gärder Tänkbar är att göra ett uttag av GROT tidigt i beståndet, vid röjning eller första gallring. Men röjning respektive gallring är en åtgärd som minskar den totala tillväxten i beståndet. Däremot ökar ingreppet tillväxten på de kvarvarande stammarna, vilket i sig gör åtgärden mer kostnadseffektivt. Gallringsvirket får då konkurrera med massaveden i pris eller vic e versa. I dagsläge anses ett uttag av röjningsvirke inte ge något ekonomiskt utbyte, eftersom det dels innebär större skada i ung skog att ge sig in med maskiner, samt att själva uttaget är begränsat. Därför anses att dessa åtgärder inte ger något tillskott. Kort are omloppst id oc h gödsling Beroende på bättre plantmaterial och låg tillväxt i slutet kan man räkna med kortare omloppstid än 85 år. En omloppstid på 75 år medför en potential för ökat uttag av grot och energived. En engångsgiva på 150 kg kväve per ha när skogen färdiggallras vid ca 65 år ger under resterande 8-10 år en extra tillväxt på m 3 sk per ha. Vilka och hur stora områden i MTG som skulle kunna vara aktuella för gödsling är i dags läget inte utrett. St ubbryt ning En stor del av biomassan i ett träd finns i stubben. Energivärdet i stubben motsvarar det dubbla av det som idag tas ut i form av grot. Fördelen med stubbrytning är att ingen separat markberedning behöver göras och minskad risk för angrepp av snytbaggar, granbarkborrar samt minskad risk för spridning av röta. Frågetecken finns kring effekter på biologiska mångfalden. Det är granstubbar som är aktuellt att bryta. Tallstubbarna sparas. I beräkningar har vi antagit att stubbrytning sker på halva arealen vid slutavverkning. Marknaden Södra har gjort en bedömning om dagens avverkningsareal baserat på flygfoton. Beräkningarna för träbränsle utgår ifrån möjlig avverkningsareal, enligt Stora Enso som ser ut enligt tabell nedan till vänster. Södra har även skattat fördelningen mellan Sågverk, massa- och energived. Dagens avverkningsareal (ha/år) Möjlig avverkningsareal (ha/år) Mariestad Töreboda Gullspång Summa Källor: Dagens averkningsareal Södra, Wedberg, L, augusti 2010 Möjlig avverkningsareal: Stora Enso Björnfot, L, juli

16 Idag ligger energi- och massaveden i ungefär samma prisområde. I potentialberäkningarna har vi antagit att 25 procent av veden från slutavverkningen säljs som energived och 15 procent säljs som massaved, resterande 60 procent säljs som sågvirke. Fördelning idag Potentiellfördelning Sågverk 62 % 60 % Massa 22 % 15 % Energived 16 % 25 % Källa: Fördelning idag: Södra, Wedberg, L, augusti 2010 Potentiell fördelning: KanEnergi, Hollsten, R, augusti 2010 Bioenergi åker Salix Idag ligger produktionen på ca 2 GWh per år. Intresset från lantbrukare för att öka andelen salix är låg. Det finns en möjlighet att odla salix på mark som idag ligger i träda, men denna mark kan lika väl användas till vallodling som sedan kan rötas till biogas. I dagsläget är intresset och behovet av biogas större än det är att ta fram ytterligare energiskog i området. Halm Energipotentialen från halm är stor, efter att halm till strö och foder för kommune rnas djur räknats bort finns halm motsvarande drygt 80 GWh kvar. Halmen kan användas till uppvärmning eller som framtida råvara till drivmedel som metan, metanol, DME, biodiesel eller etanol. Trots den höga potentialen för halm som energigröda är intresset från lantbrukarna lågt. Det låga intresset bottnar i flera faktorer, det är stora variationer på tillgången av halm från år till år till exempel kan en regnig höst innebära att halmen inte hinner torka och bärgas innan det är dags för höstsådd under detta förhållande får vissa områden ett underskott av halm till djurströ (Källa: Värmeforsk, Hollsten R, Bättre och effektivare samverkan för ökad användning av åkerbränslen i värmeverken ). Lantbrukarna lyfter också fram gödningspriset på kalium och fosfor, vid höga gödningspriser lämnar ofta lantbrukarna kvar halmen efter skörd. Den rådande växtförädlingen av spannmål går mot kortare strålängder och ger således mindre halm än tidigare. Vår bedömning är att den praktiska potentialen på kortsikt är marginell jämfört med vad den är idag. På lång sikt kan dock halm bli aktuellt som energiråvara, men det mest troliga är att halmen först används till strö och därefter som energiråvara. Biogas Intresset från lantbrukarna är stort och då framför allt från de lantbrukare som idag har djurproduktion. Potentialen för att generera biogas från gödsel och vallodling är cirka 55 GWh/år. Denna potential kan realiseras genom antingen enskilda anläggningar på gårdar och/eller via centrala anläggningar för att därefter uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Solvärme Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Solvärmen blir allt mer intressant som komplement till andra uppvärmningsformer. Det som sätter begräsningar i potentialen är att potentialen är som störst när behovet är som minst. I MTG finns småhus. Med tanke på marknadsutveckling för solvärmen och andra uppvärmningsalternativ är en rimlig bedömning för potentialen på lång sikt att c irka en tredjedel av småhusen kommer att installera solvärme. Om dessa skulle installera tio m 2 16

17 solfångare med dagens teknik, det vill säga plana solfångare 300 kwh/m 2 per år, skulle detta innebära 12 GWh/år. Om man på flerbostadshusen i MTG skulle installera 2 m 2 solfångare för varje av de lägenheterna skulle det medföra drygt 4 GWh/år. De flesta lägenheterna i flerbostadshusen är anslutna till fjärrvärme där solvärme inte alla gånger är det ekonomiskt mest optimala, men på sikt kan det bli aktuellt beroende av hur MTEAB ställer sig till solvärme i sin bränslemix. En potential för storskaliga solfångare kopplade mot större energianvändare, när- eller fjärrvärmenät. En rimlig bedömning av potentialen på lång sikt är ca 1 GWh/år vilket motsvarar ca m 2 solfångaryta. Solel Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Den tekniska potentialen kan som ett exempel beräknas utifrån den totala tak- och fasadyta på byggnader som finns tillgänglig, med tanke på orientering och konstruktion. Teoretiska beräkningar visar att ytor som är praktiskt tillgängliga och träffas av mer än 70 procent av maximal solinstrålning uppgår till cirka 400 miljoner kvadratmeter i Sverige med en potentiell produktion om TWh solel. Det ger en uppfattning om hur mycket solel som skulle kunna produceras i Sverige. På längre sikt kan även solcellsfält bli aktuellt med tanke på den rikliga tillgången till outnyttjad mark som finns i Sverige. Kostnaden för el producerad med solceller ligger idag på mellan 3-5 kr per kwh, men denna kostnad beräknas sjunka till två kr per kwh år 2012, för att till år 2020 vara nere på 1 kr/kwh för nätanslutna system. På lång sikt finns en potential för solceller som både förser enskilda hus, verksamheter och nätanslutna system med elkraft. En utredning som tagits fram av Energimyndigheten visar att solceller kommer att vara kommersiellt konkurrenskraftiga runt Som nämnt finns det småhus i MTG. Om man i genomsnitt skulle installera 1 m 2 solceller per småhus med dagens teknik skulle detta innebära ungefär 1 GWh/år. Till detta kommer en potential för större anläggningar som ansluts till elnätet. En rimlig bedömning av den långsiktiga potentialen i MTG är ca 50 system med 100 m 2 solcellsyta vardera. Detta motsvarar ca 0,5 GWh/år. 17

18 Sysselsättning I november 2009 presenterade LRF, Naturskyddsföreningen och Tällberg foundation en gemensam rapport där de pekade på vilka möjligheter det finns för att skapa nya jobb inom de gröna näringarna med fokus på förnybar energi. Det finns en potential för jobb inom sektorn för förnybar energi. Arbetstillfällena fördelas inom områdena biobränslen, vindkraft, sol och vågkraft samt energieffektiviseringar, se tabell nedan (Källa: Förnybart.nu: Förnybart ger nya jobb) Område Antal nya jobb i Sverige Ökad tillförsel av biobränslen med 38 TWh Ökad elproduktion från vindkraft med 28 TWh Ökad tillförsel av energi från sol och vågkraft med TWh, främst solvärme Energieffektivisering, huvudsakligen inom bostäder och lokaler med 20 procent (80 TWh) Summa Antal jobb i MTG Antal nya jobb Totalt ? Bestående jobb % av nya jobb 50 % 10 % % Antal jobb i MTG har beräknats utifrån den möjliga ökningen från respektive energikälla. Beräkningar av sysselsättningseffekter är inte någon exakt vetenskap. Då det sker en snabb teknisk utveckling inom de olika områdena som påverkar arbetskraftsbehovet. Det bör noteras att flera av de beräknade sysselsättningstillfällena är bestående, genom att de avser till exempel drift och underhåll av anläggningar. Många är emellertid tillfälliga i bemärkelsen att de uppstår under en utbyggnads- eller genomförandefas. Inom biobränsleområdet bedöms omkring hälften av jobben avse utbyggnad av energianläggningar medan den andra hälften är förknippade med bränsleproduktion och drift. Inom vindkraftområdet är huvuddelen av jobben förknippade med tillverkning och montering, och bara en mindre del relaterade till löpande drift och underhåll. Även inom energieffektivisering är huvuddelen de jobb som kvantifierats här en effekt av en tillfällig satsning på renovering och effektivisering av bostäder och lokaler. Även de jobb som avser utbyggnad eller genomförande kan dock vara bestående i den mån som satsningar på förnybar energi och energieffektivisering fortsätter även efter Kraftfulla satsningar i Sverige kan också leda till ökade exportmöjligheter för svenska företag, och därmed till bestående sysselsättning inom tillverkning av förnybar energiteknik och energieffektiv utrustning. (Förnybart.nu: Förnybart ger nya jobb) 18

19 GWh/år Självförsörjnings g rad Idag produceras motsvarande 30 procent av den el som förbrukas i kommunerna. För värme är motsvarande siffra 37 procent. Sett till energiproduktionen som helhet står den egna produktionen för 19 % av kommunernas totala energiförbrukning. Potentialen för att bli en nettoexportör av el är stor, men kräver en omfattande vindkraftsutbyggnad. Även för värme finns möjligheten att bli självförsörjande. Medan produktion av drivmedel, biogas, i dagsläget maximalt kan förse 10 procent av behovet. Självförsörjning Energianvändning Efter effektivisering Dagens "energiproduktion" "Energiproduktion" potential inkl dagens produktion El Värme Drivmedel Totalt Energianvändning jämfört med energiproduktion i MTG El Värme Drivmedel Energianvändning Efter effektivisering Dagens "energiproduktion" "Energiproduktion" potential inkl dagens produktion 19

20 R ES UL TAT WO R K SHOP S TY R GRUPP MTG Den 8 februari 2011 hölls en workshop med styrgruppen för MTG i Mariestad. Ett antal frågeställningar diskuterades och presenterades under dagen. En kort sammanfattning följer här. Fritt skrivit av Ronnie Hollsten, KanEnergi Bioenergi från skog Potentialen för bioenergi från skog beror till stor del av priset på biobränsle och andra produkter från skogen samt miljöpåverkan av uttaget från skogen. Kommunernas roll i detta avseende är begränsad till att vara myndighet och användare av biobränsle (direkt och indirekt via fjärrvärme). Kommune rnas fjärrvärmenät försörjs idag till stora delar av biobränsle. Möjligheten att elda bioenergi från skog och åker finns också i lokala närvärmeanläggningar i tätorter utanför centralorterna. För att stimulera utvecklingen inom detta område krävs fortsatt arbete. På vilket sätt tycker ni att kommunerna ska arbeta för att mer av skogens energiresurser ska tas tillvara? Vilka aktörer ser ni som de viktigaste för att potentialen ska tas tillvara? Vilka roller och vilket ansvarsområde svarar respektive aktör för? Kommunerna ska arbeta med att skapa en efterfråga på lokalproducerad skogsflis i Mariestad och Töreboda genom MTEAB och Katrinefors Kraftvärmeverk. I Gullspång genom en fortsatt satsning på ett energikombinat i Ot terbäcken så fort oklarheterna kring Vänerply s kanadensiska huvudägare klarnar. De kommunala energibolagen tillsammans med skogsbrukarna har en viktig roll att tillsammans skapa strategiska uppsamlingsplatser för bioenergi från framför allt skogen. Kommunerna kan i planering av nya områden förorda uppvärmningslösningar baserad på biobränsle till exempel när- och fjärrvärme där så är möjligt. Här är det viktigt att kommunerna är framsynta och försöker se vad som kommer att hända i framtiden. Ett bekymmer är lagen om offentlig upphandling, på vilket sätt kan kommunerna prioritera närproducerad energiråvara framför energiråvara som transporterats från andra regioner, länder etc.? Regeringen har i uppdrag att se över hur upphandlingsreglerna kan anpassas så att även närproducerade varor enkelt kan upphandlas av offentliga myndigheter. Kommunerna kan arbeta med informationsspridning och stötta i arbetet med att ta fram ny teknik för att effektivisera röjningsarbete i skog och längs kommune rnas dikesrenar. Större skogsbolag och enskilda skogsägare svarar för att ta fram den energiråvara som kommunerna och andra kunder efterfrågar. Bioenergi från åkern Det finns en stor tekniskpotential inom detta område som kan frigöras då de ekonomiska förutsättningarna är de rätta. Detta beror på omvärldsfaktorer men också på lokal/regional efterfrågan. Intresset från lantbrukarna att odla energigrödor är idag svalt. För att odling ska komma igång krävs en ökad efterfrågan från lokala värmeverk och att befintliga odlare visar upp ett lyckat resultat. På vilket sätt tycker ni att kommunerna ska arbeta för att mer av åkerns energiresurser kan tas tillvara? Vilka aktörer ser ni som de viktigaste för att potentialen ska tas tillvara? Vilka roller och vilket ansvarsområde svarar respektive aktör för? Det viktigaste för kommunerna är att de lantbruk som finns ska ha en bra lönsamhet och då kan det vara intressant att se energiproduktion som ytterligare en verksamhetsgren. 20

21 Det finns en stor tveksamhet mot att förbränna halm. Idag har flera områden i kommunerna brist på halm för strö. Den mark som idag ligger i träda bör framför allt användas för vallodling. På så sätt kan marken hållas öppen vilket gynnar Götakanal-turismen samtidigt som det blir ett bra substrat att röta i en biogasanläggning. Biogas Idag efterfrågar lantbruket hjälp med uppbyggnaden av en infrastruktur för rå- och fordonsgas. På vilket sätt tycker ni att kommunerna ska arbeta för att öka möjligheterna med småskalig biogasproduktion? Vilka aktörer ser ni som de viktigaste för att potentialen ska tas tillvara? Vilka roller och vilket ansvarsområde svarar respektive aktör för? Kommunerna kan stötta utbyggnaden av en infrastruktur för uppsamling av rågas som sedan kan uppgraderas till fordonsgas, vilket är ett bränsle med en hög betalningsförmåga. I kommunernas planering av utbyggnaden av bredband, kommunalt vatten- och avlopp finns stora möjligheter att även samförlägga en biogasledning. Detta bör kommunerna utredda vidare. Klimatförändringarna och de ökade riskerna för översvämningar innebär att det finns ett behov av en ny avloppsplan. Här finns stora möjligheter att ta tillvara på biogas från avloppsslammet. En ny avfallsplan är också på gång, där möjligheten att ta substrat från hushåll och storkök utreds, eventuell samkörning med gödsel från Mariestad och Töreboda Kommunerna har ett ansvar att hålla uppe efterfrågan med biogasbilar. Genom att fortsätta köpa biogasbilar kommer en andrahandsmarknad att växa fram. Ökar efterfrågan på biogas kommer också förutsättningarna för att etablera ytterligare tankställen att förbättras. Näringslivet tillsammans med kommune rna ska driva på utvecklingen genom redan befintliga nätverk. Det fortsatta arbetet En knapp miljard kronor läggs på fossilenergi inom MTG varje år samtidigt som vi skulle kunna skapa 750 arbetstillfällen och ta tillvara på stora delar av den potential av förnybar energi som finns i kommunerna. Möjlighet med utbildningar riktade mot förnybar energi, se bara på Sötåsen, som är länets första lantbruksskola med inriktning mot energi. Vi behöver också titta på alternativa lösningar för finansiering av stora infrastrukturprojekt, där är också ett gott samarbete med kommunalförbundet en förutsättning - Rune Skogsberg, påminde om det Rådslag som kommunerna i MTG tidigare haft där de beslutade att ett av fokusområdena i kommunerna skulle vara en satsning på lokalproducerad energi. I detta arbete har vi tagit fram ett underlagsmaterial där vi studerat vilka potentialer för förnybar energi från skog, åker och djurproduktion. Nu är det åter dags för politikerna att visa vilja och handlingskraft, ska MTG ta tillvara på de möjligheter som vi har inom energiområdet? Kommunerna behöver ta ett samlat grepp om de pågående projekten, se sambanden och knyta ihop dem så att de på sikt kan få en fungerande infrastruktur för bioenergi från skogen och produktion av småskalig biogas. En strategi för det fortsatta arbetet med energi bör tas fram i de tre MTG kommunerna. 21

22 S L UTS ATS O C H R EK O MMENDATIONER Det arbete och de diskussioner som genomförts inom detta uppdrag har visat att många är intresserade av utvecklingen av energi- och klimatområdet och att det finns mycket att vinna på att hantera energi- och klimatfrågor strategiskt och i dialog med involverade parter på lokal och regional nivå. I de nästkommande delkapitlen följer våra rekommendationer för hur kommunerna kan fokusera för att ta vara på möjlighet som finns inom respektive område. Bioenergi från skog Potentialen för bioenergi från skog beror till stor del på priset på biobränsle och andra produkter från skogen samt på miljöpåverkan av uttaget från skogen. Kommunernas roll i detta avseende är begränsad till att vara myndighet och användare av biobränsle (direkt och indirekt via fjärrvärme). Kommune rnas fjärrvärmenät försörjs idag till stor del av biobränsle. Möjligheten att elda bioenergi från skog och åker finns också i lokala närvärmeanläggningar i tätorter utanför centralorterna. För att stimulera utvecklingen inom detta område krävs fortsatt arbete. De privata aktörerna så som skogsbolag, lantbrukare och övriga delar av den gröna näringen har det största ansvaret för att utveckla möjligheterna med bioenergi från skogen. Vår rekommendation är att: Politikerna ger MTEAB och Katrinefors Kraftvärmeverk i uppdrag att ta fram en strategi för hur de kan göra sin el- och värmeproduktion än mer lokal. Ett sätt kan vara att kontinuerligt bjuda in lokala skogsägare för att informera om möjligheten att producera energiråvara i form av ved och Grot etc. Skapa förutsättningar med lokala bränsleterminaler för av- och pålastning. Kommunerna bör hålla sig underrättade om utvecklingen kring Vänerply och så fort tillfälle ges ta upp arbetet med ett energikombinat igen. Under tiden de väntar på besked från Vänerply så bör de föra en dialog med potentiella råvaruleverantörer. Identifiera goda exempel på framgångsrika lantbrukare och värmeleverantörer. Kommunerna kan initiera och vara finansiär till ett sådant uppdrag. Skapa en lokal avsättning för energigrödor. Här kan kommunerna stimulera färdigvärmelösningar med lokala entreprenörer. Kommunerna kan också ta initiativet till att kartlägga vilka större fastighetsägare som finns utanför fjärrvärmeområdet och runt dessa undersöka intresset för färdigvärme. I samband med re- eller nyinvestering i kommunernas närvärmeanläggningar bör det utredas om det finns intresse för lokala skogsägare att ta över drift och skötsel av anläggningen. Kommunerna kan i planering av nya områden förorda uppvärmningslösningar baserad på biobränsle till exempel när- och fjärrvärme där så är möjligt. Här är det viktigt att kommunerna är framsynta och försöker se vad som kommer att hända i framtiden. Kommunerna måste se över vilka möjligheter det finns inom lagen om offentlig upphandling att stödja närproducerad energiråvara. Bioenergi från åkern Det finns en stor tekniskpotential inom detta område som kan frigöras då de ekonomiska förutsättningarna är de rätta. Detta beror på omvärldsfaktorer men också på lokal/regional efterfrågan. Intresset från lantbrukarna att odla energigrödor är idag svalt. För att odling ska komma igång krävs en ökad efterfrågan från lokala värmeverk och att befintliga odlare visar upp ett lyckat resultat. Den stora energipotentialen är idag tillvaratagande av halm, trots den höga potentialen för halm som energigröda är intresset från lantbrukarna lågt. 22

23 Det låga intresset bottnar i flera faktorer, lantbrukarna lyfter fram gödningspriset på kalium och fosfor. Vid höga gödningspriser lämnar ofta lantbrukarna kvar halmen efter skörd, för det kostar för mycket att ersätta den med annat kalium och fosfor. Halm till strö och foder samt att växtförädlingen av spannmål ger mindre halm än tidigare är ytterligare faktorer som konkurrerar med halm för energiändamål. Till sist nämner lantbrukarna det opålitliga vädret, en regnig höst kan innebära att halmen inte hinner torka och bärgas innan det är dags för höstsådd. 1 Vår bedömning är att den praktiska potentialen på kortsikt är marginell jämfört med vad den är idag. På lång sikt kan dock halm bli en viktig energibärare från lantbruket men då krävs det att en rad frågetecken rätas ut. Vår rekommendation är att: Kommunerna bör ha som strategi att aktivt samarbeta med företrädare för den gröna näringen och andra kommuner i närområdet för att utreda och identifiera effektiva och konkurrenskraftiga lösningar. Samt använda och sprida resultaten från det försök om ökad användning av bioenergi från åkern som pågår mellan inom SLU Alnarp. identifiera goda exempel på framgångsrika lantbrukare och värmeleverantörer. Kommunerna kan initiera och vara finansiär till ett sådant uppdrag. Skapa en lokal avsättning för energigrödor. Här kan kommunerna stimulera färdigvärmelösningar med lokala entreprenörer. Kommunerna kan också ta initiativet till att kartlägga vilka större fastighetsägare som finns utanför fjärrvärmeområdet och runt dessa undersöka intresset för färdigvärme. I dagsläget bör fokus på bioenergi från åkern riktas mot energiskog då detta är det enklaste bränslet att blanda in i redan befintliga värmeanläggningar. Kommunerna tillsammans med LRF kan arbeta med informationsspridning för att visa vilka möjligheter det finns med en förädlad halmpellets, i första hand som djurströ och i andra hand som insatsråvara för värmeproduktion. Biogas Idag efterfrågar lantbruket hjälp med uppbyggnaden av en infrastruktur för rå- och fordonsgas. Vår rekommendation är att: I kommunernas planering av utbyggnaden av bredband, kommunalt vatten- och avlopp finns stora möjligheter att även samförlägga en biogasledning. Detta bör kommunerna utredda vidare. Kommunerna bör också aktivt samverka och samordna sina aktiviteter med närliggande kommuner för att undvika suboptimering och dubbelarbete. Många av de lantbrukare som är intresserade av att investera i en biogasanläggning har redan idag låst stora kapitalvärden i sina djurstallar. Detta innebär att det finns ett stort behov av att hitta acceptabla lösningar på finansieringsfrågan. Ett förslag är att flera lantbrukare gemensamt äger biogasproduktionen samtidigt som rötningsanläggningarna placeras på gårdar med bäst förutsättning för att producera biogas. Ett sådant upplägg minskar den ekonomiska risk som respektive lantbrukare tar och ökar på så sätt möjligheten att få en bra finansiering. Ytterligare ett förslag är att kommunerna går in som borgenär på liknande sätt som de gjort i samband med utbyggnaden av kommunalt vatten. Kommunerna bör utreda på vilket sätt biogasen i avloppsslammet och avfallet kan tas tillvara. 1 Källa: Värmeforsk, Hollsten R, Bättre och effektivare samverkan för ökad användning av åkerbränslen i värmeverken 23