KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/05

Transkript

1 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/5 1

2 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall 5 Information 5 Energibalans 23 6 Nyckeltal 7 Utveckling 1 Energiproduktion 1 Energianvändning 11 Industrin 13 Jordbruk, skogsbruk 13 Lokaler-Service 14 Hushåll 15 Transporter 15 Avfall 16 Andra växthusgaser och 16 utsläppskällor Måluppfyllelse 17 Åtgärder och styrmedel 18 Uppföljning 19 Statistik 2 Referenser 2 2

3 Laholms klimatstrategi Miljö- och energifrågorna är gemensamma och de har länge diskuterats. En rad åtgärder har också vidtagits i Laholm, i Halland, i Sverige och i Europa. Den överordnade frågan är hur vi ska möta de klimatförändringar som tar sig mer och mer tydliga uttryck. För kustregionerna kommer det på lång sikt innebära drastiska förändringar med ändrad strandlinje och högre havsvattennivå förutom temperaturhöjningarna. Hur kommer detta att påverka livet i Halland? Vad innebär det för turismen, jordbruket, boendet i kustnära områden som t ex Mellbystrand? Dessa frågor kan kanske få svar i den studie som avses utföras om effekterna av en framtida havsnivåhöjning. Orsakerna till växthuseffekten är många och det är därmed också åtgärderna. Största andelen koldioxidutsläpp i Laholm härstammar från transporter och den här sektorn växer. Större delen kommer från trafiken på E6:an. Även lokala bensinkrig med låga priser kan ha betydelse. Målet som antogs av kommunfullmäktige 1998 om att Laholm på sikt ska bli en fossilbränslefri kommun känns viktigare än någonsin. Det krävs idag ett samarbete på alla nivåer för att i någon mån dämpa växthuseffekten och ge en bra livsmiljö med goda uppväxtvillkor till kommande generationer. En lokal klimatstrategi är därför en viktig och nödvändig del av kommunens planering och överensstämmer väl med Laholms övergripande vision som innebär att vi ska erbjuda en hög livskvalitet med en tillväxt som bygger på en långsiktigt hållbar utveckling. Vad innehåller strategin? Klimatstrategin omfattar tillförsel och användning av energi och dess klimatpåverkan inom kommunen. Fokus har lagts på koldioxidutsläppen. Arbetet bygger på ny statistik och utsläppsberäkningar, tidigare policy, inventeringar och planer samt de regionaliserade miljömålen. Här finns också en översiktlig analys av vilka möjligheter till minskad klimatpåverkan vi har och vilka styrmedel som finns att tillgå. Syftet med strategin är att utifrån fakta, förutsättningar och formulerade mål förmedla möjligheter och visa på åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan. Laholm utvecklade tidigt produktion av förnybara energier som vindkraft och biogas men även åtgärder på användarsidan uppmärksammas nu i denna strategi. Klimatstrategin innehåller också förslag för uppföljning och fortsatt planeringsarbete. 3

4 Övergripande mål Utsläppen av växthusgaser i Laholm ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år 199 räknat som koldioxidekvivalenter. Det nya målet för minskade utsläpp av växthusgaser i Laholm överensstämmer med det nationella miljökvalitetsmålet och det övergripande regionala miljökvalitetsmålet för Begränsad klimatpåverkan. Delmål och åtgärder Energi Mål Laholms kommun ska på sikt bli en fossilbränslefri kommun. Detta gäller alla sektorer. Målet för energieffektivisering är satt till 5 % minskad energianvändning 21. Detta mål gäller kommunen som helhet. Helst bör större effektivisering eftersträvas. Åtgärder Ny energistrategi under år 26. Ny plan för energieffektiviseringar i kommunala fastigheter. Kommunens antagna miljöpolicy skall beaktas vid varje upphandling. Ökad användning av förnyelsebara energikällor som biobränsle och sol. Fortsatt samarbete med näringslivet i energifrågor. Transporter Mål Det ska finnas minst 3 biodrivmedelsfordon i Laholms kommun år 215. Antalet cykelburna resor ska öka och cykeln ses som ett prioriterat färdsätt. Energieffektiv bilkörning och effektivare nyttjande av fordon. 4

5 Åtgärder Kommunens antagna miljöpolicy skall beaktas vid varje upphandling. Genomförande av cykelplanens övergripande gc-nät. Skyltning av det övergripande gc-nätet. Utbildning i Sparsam körning. Utredning av kommunens behov och inköp av fordon för större samordning och ökat antal biodrivmedelsfordon. Ökad biogasproduktion. Avfall Mål Insatserna på avfallsområdet måste utgå ifrån långsiktig hållbarhet som förebygger problem och miljöskador och minimerar avfallsmängderna. Åtgärd Ny avfallsplan under år 26. Information Mål Alla medborgare ska år 21 känna till klimathotet och vad var och en kan göra för att motverka global uppvärmning. Åtgärd Informationskampanjer riktade till medborgarna. Internutbildning och information. Informationskampanj riktad till näringslivet. Energi- och miljörådgivning till alla medborgare, företag, industrier och organisationer. 5

6 Energibalans för Laholms kommun 23 Utgångsläget Den totala energitillförseln till Laholms kommun var 843 GWh år 23, vilket är en ökning med 17 % sedan 199. El stod 37 % av tillförseln och bensin och diesel tillsammans för 41 %. Diesel är det energislag som har ökat mest, med 45 % sedan 199. Tillförseln av el har ökat med 33 % och bensin med 18 %. Tillförseln av eldningsolja har minskat med drygt 4 %. När det gäller trädbränslet finns det ingen tydlig trend, tillförseln var något mindre 23 än 199 och ungefär på samma nivå som Den största delen av trädbränslet används i bostadssektorn, och siffrorna är något osäkra då det kan finnas många vedeldare som inte ingår i statistiken. Energitillförsel i Laholm 23 Naturgas* 4% Eldningsolja 7% Trädbränsle 9% Biogas 2% El 37% Diesel 17% Bensin 24% Tabell 1 Energitillförsel i Laholm Bensin Diesel Eldningsolja Eldningsolja Naturgas/gasol* Trädbränsle Biogas El Totalt *I SCBs statistik finns endast naturgas redovisat till industrin och fjärrvärmeproduktion. Naturgassiffrorna behöver kompletteras med siffror från Sydgas för lokaler och bostäder. 6

7 Nyckeltal för Laholm Här redovisas några nyckeltal för Laholm som dels visar utvecklingen sedan 199, dels energianvändningen i Laholm jämfört med Halland och hela riket. Nyckeltalen som redovisas är: Totala koldioxidutsläpp i Laholm (199, 1995, 2 och 23) Totala koldioxidutsläpp per sektor (199, 1995, 2 och 22) Koldioxidutsläpp per invånare (199, 1995, 2 och 23) Energianvändning per invånare i olika sektorer (199, 1995, 2 och 23) Energianvändning per invånare jämfört med Halland och riket 23 Koldioxidutsläpp från olika sektorer i Laholm 199 Koldioxidutsläpp från olika sektorer i Laholm 22 Hushåll 19% Energi 1% Hushåll 14% Transport 56% Industri 22% Transport 64% Industri 18% Service 3% Service 3% Utsläppen av koldioxid uppgick 199 till 13 5 ton. År 23 hade utsläppen ökat med 8 % till ton. Transportsektorn stod för den största delen och 22 kom hela 64 % av energianvändningens CO 2 -utsläpp från denna sektor Utsläpp av koldioxid från olika sektorer i Laholm ton Energi Hushåll Industri Service Transporter

8 Den största ökningen har skett inom transportsektorn, där i stort sett all energianvändning består av fossila bränslen. Koldioxidutsläppen från hushållssektorn har däremot minskat, främst på grund av att oljeeldningen har avtagit. Industrisektorn har också minskat sina utsläpp medan servicesektorn har ökat utsläppen. Koldioxidutsläpp i Laholms kommun 199, 1995, 2 och ton ton Koldioxidutsläpp per invånare i Laholm 199, 1995, 2 och Koldioxidutsläppen per invånare uppgick 199 till 4,6 ton och hade 23 ökat med 6,5 % till 4,9 ton. I Sverige låg utsläppen per invånare på drygt 6 ton per invånare år 23. Energianvändning per invånare inom olika sektorer 9, 95,, 3 Energianvändningen per invånare uppgick i Laholm år 23 till 36,2 MWh, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 48 MWh/inv. Energianvändning per invånare i olika sektorer i Laholm KWh Industri Transporter Service Hushåll Totalt 8

9 I Laholm finns inga energiintensiva industrier, vilket drar ner medelvärdet. Inom bostadssektorn ligger däremot Laholm över riksgenomsnittet, vilket kan bero på att ca 8 % av lägenheterna i kommunen är i småhus och därmed blir energianvändningen per person högre. Tranportsektorns energianvändning ligger över riksgenomsnittet, och beror troligtvis på att genomfartstrafik på E6 räknas med i statistiken. Energianvändning per invånare i Laholm, Halland och Sverige kwh Laholm Halland Sverige 1 Industri Transporter Service Hushåll Totalt 9

10 Utveckling Energiproduktion Laholm satsade tidigt på förnybara energislag och har en ganska väl utvecklad produktion och användning av vindkraft och biogas. Genom kommunalt bidrag (via LIP) har många oljepannor bytts ut till biobränslepannor och hälften av vedpannorna är idag miljögodkända. För att ytterligare minska utsläppen från energianvändningen är det dock nödvändigt att omställningsarbetet med det lokala energisystemet fortsätter. Möjlighet till ökad biogasproduktion bör undersökas, användandet av solenergi måste öka avsevärt. Konvertering av oljeeldning till biobränsleeldning måste prioriteras. Elproduktion Inom Laholms kommun produceras ca 4 GWh förnyelsebar el med vatten- och vindkraft. Den totala elanvändningen i kommunen ligger på ca 3 GWh. Således används endast 75 % av den el som produceras inom kommunen. Vattenkraftproduktion i Lagan MWh Totalt Lagan Källa: Laholms Driftcentral Sydkraft Vattenkraft I Lagan inom Laholms kommun finns det sju större vattenkraftverk som ägs av Sydkraft. Medelproduktionen de sista åtta åren har legat på ca 4 GWh, med variationer från 274 GWh år 23 då det var mycket torrt till 52 GWh 1998 då det var ett nederbördsrikt år. Det finns också fem privatägda småskaliga verk som tillsammans producerar ca 3 MWh årligen. Vindkraft Vindkraften är en förnybar energiform som inte medför några utsläpp som skadar miljön. Påverkan på landskapsbilden är en av de viktigaste omgivningseffekterna. I Laholms kommun fanns det 46 vindkraftverk med en samlad effekt på ca 22 MW i drift 1

11 år 23. Konflikter har uppkommit i vissa utsatta lägen och närboende har påtalat bullereffekter och skuggbildningar. Vindkraften i Laholm producerar ca 4 GWh/år. Biogas Laholms Biogas AB bildades Bolaget ägs av Laholms kommun, Vallberga lantmän och Södra Hallands Kraft. Råvaran som rötas utgörs av ko- och svingödsel samt organiskt industriavfall från slakterier, potatis, fettavskiljare i industrier, matavfall och liknande. Fr. o. m. januari år 2 renas gasen i en uppgraderingsanläggning till samma kvalitet som naturgas. Sedan gasreningsanläggningen uppfördes har man byggt ut anläggningen och kunnat öka produktionen eftersom avsättningsmöjligheterna för biogasen har ökat Gasen förs ut i naturgasnätet i Laholms och Båstads kommun där biogasen svarar för ca 3 % av förbrukningen. 24 producerades 3 GWh biogas vid anläggningen. Gasen säljs som biodrivmedel genom s k Grön Växling med biogastappstationen vid riksväg 24. Biogas produceras även vid avloppsreningsverken Ängstorp och Hedhuset, där gasen används internt för uppvärmning. 23 producerades ca 1 GWh biogas vid de båda anläggningarna. Fjärrvärme/närvärme Inom Laholms kommun finns några lokala närvärmeområden där naturgas i huvudsak används som bränsle. Anläggningen i Knäred är ett undantag där flis utgör den största delen av bränsletillförseln. Totalt produceras ca 7 GWh fjärrvärme i kommunen. 11

12 Energianvändning Energianvändningen i Laholms kommun uppgick 23 till nästan 8 GWh. Tranportsektorn förbrukade mest energi ( 36 %) därefter kommer bostadssektorn (33 %) Industrins energianvändning motsvarade 13 % och jordbruk/skogsbruk och service/lokaler vardera 9%. Energianvändning i Laholm 23 uppdelat på sektorer (totalt 799 GWh) Jordbruk, 9% Transporter 36% Industri, 13% Service, lokaler 9% Hushåll 33% Sedan 199 har den totala energianvändningen i Laholm ökat med 13 %. Den största ökningen, med drygt 3 %, har skett inom transportsektorn. Energianvändning i olika sektorer i Laholm MWh Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Service, lokaler Hushåll Transporter

13 Industrin Energianvändning inom industrin uppgick år 23 till ca 1 GWh, vilket är samma nivå som 199 och motsvarar 13 % av den totala energianvändningen. Elanvändningen inom sektorn har ökat kraftigt och oljeanvändningen har minskat. El var 23 det dominerade energislaget med 56 % av användningen följt av naturgas 27 %. Energianvändning inom industrin i Laholms kommun 7 6 MWh Diesel Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 Gasol Naturgas Trädbränsle El-energi Jordbruk, skogsbruk, fiske Jordbruket är en av kommunens viktigaste näringsgrenar. Åkerareal utgör drygt 3 % av kommunens yta. 23 uppgick energianvändningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske till 74 GWh, ca hälften var el och 4 % diesel. Resterande mängd var enligt SCB eldningsolja. Energianvändning i Laholm inom jordbruk, skogsbruk, fiske MWh Diesel Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 El-energi

14 Lokaler-Service Servicesektorn omfattar kommunens egna verksamheter, övrig offentlig verksamhet samt privata tjänster. Energianvändningen inom sektorn uppgick till 71 GWh år 23 och har ökat med 13 % sedan 199. El stod för 84 % av användningen och eldningsolja för 14 %. I SCBs statistik finns ingen naturgas redovisad till sektorn, vilket är en felkälla då det förekommer naturgas i bl.a kommunala fastigheter. Uppgifterna behöver kompletteras med siffror från Sydgas. Energianvändning inom lokaler och servicesektorn i Laholms kommun 7 6 MWh Diesel Eldningsolja 1 Fjärrvärme El-energi Kommunägda fastigheter I de fastigheter som Laholms kommun förvaltar, totalt m 2, uppgick energianvändningen till 21 6 MWh år 24. Naturgas är det vanligaste bränslet för uppvärmning av lokalerna och svarade för 31 % av den totala energitillförseln. Fastighetselen uppgick till 6 8 MWh vilket motsvarade 32 % av den totala energianvändningen inom de kommunala fastigheterna. Energianvändning i kommunala fastigheter i Laholm 24, totalt 21 6 MWh Fjärrvärme 1% Fastighetsel 32% Elvärme 15% Naturgas 31% Olja 12% Källa: Laholms kommun 14

15 Hushåll Hushållssektorn omfattar småhus, flerbostadshus och fritidshus. År 23 uppgick energianvändningen till 261 GWh, vilket motsvarar 33 % av kommunens totala energianvändning. Elenergi stod för 52 % av hushållens energianvändning och utvecklingen visar på en fortsatt ökning då elanvändningen har ökat med 2 % sedan 199. Oljeeldningen inom sektorn har nästan halverats sedan 199 medan trädbränslet har ökat och stod 23 för 27 % av användningen. I SCBs statistik finns ingen naturgas redovisad till sektorn, vilket är en felkälla då det förekommer naturgas i flera bostadsområden, både småhus och flerbostadshus. Vidare utredning behöver göras. Hushållens energianvändning i Laholms kommun MWh Diesel Eldningsolja 1 Fjärrvärme Trädbränsle El-energi Transporter Transportsektorn var den största energiförbrukaren med 291 GWh år 23, och stod för 37 % av den totala energianvändningen. Bensinförbrukningen har ökat med 17 % sedan 199 och dieseln med 75 %. Detta visar på att det är de tunga transporterna som ökar mest. Transportsektorns statistik är dock särskilt problematisk då den bygger på försäljningssiffror på bl a bensinstationer. Förbrukningen av drivmedel kan ske i annan kommun än där inköpen görs. Laholm kommun har stor genomfartstrafik utmed E6 så detta kan vara en stor felkälla. 15

16 Energianvändning inom transportsektorn i Laholms kommun MWh Bensin Diesel El-energi Avfall Kommunen har en äldre avfallsplan där alla olika typer av avfall behandlas. Planen innehåller också viss miljökonsekvensbeskrivning av avfallsbehandlingen. Planens strategi innebär att insatserna på avfallsområdet måste utgå ifrån långsiktig hållbarhet som förebygger problem och miljöskador och minimerar avfallsmängderna. Den största andelen avfall utgörs idag av hushållsavfall och denna lämnas till kraftvärmeverket i Halmstad för omvandling till el och fjärrvärme. Kompostering av trädgårdsavfall sker vid Ahla där också återvinnings- och sorteringsverksamheten finns. Sorteringsstationer finns även strategiskt placerade ute i kommunen. Abonnenter som använder varmkompost har reducerad taxa. Laholms kommun ska göra en ny avfallsplan under 26. Arbetet med avfallsplanen bör samordnas med den nya energistrategi som också ska arbetas fram under 26. Andra växthusgaser och utsläppskällor Sammantagna utsläpp av växthusgaserna metan, dikväveoxid, och fluorerade växhusgaser som HFC och svavelhexafluorid är inte fullt kartlagda i Laholms kommun ännu. De två sistnämnda har höga GWP-faktorer (Global Warming Potential) så även utsläpp av mindre mängder kan ha stor betydelse för den totala klimatpåverkan. Utsläppskällor som ska kartläggas närmare är bl a inom jordbruket, avfallsdeponier, förbränning och kylanläggningar. I arbetet under 26 med den nya energistrategin och den nya avfallsplanen kommer detta att behandlas. 16

17 Måluppfyllelse En rad olika strategier och styrmedel måste användas om det övergripande målet ska nås. Staten måste ge de långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar som behövs för det regionala och lokala arbetet. Kommunens roller är många. All planering, upphandling och inköp måste vara långsiktiga och beakta klimatpåverkan. Den ska också beaktas i tillsynsarbetet. Informationsarbetet ska fokuseras på växthuseffekten och på åtgärder att dämpa den. Vidare sammanställning av växthusgasutsläpp inom kommunen måste göras för att målet ska kunna mätas. Delmålen för energi vad gäller framtagande av olika planer torde kunna uppnås under 26. Målet för effektivisering har god möjlighet att uppnås i kommunala fastigheter med en väl genomtänkt plan. För ökad användning av förnyelsebara energikällor är målet till stor avhängigt priser, skatter och bidrag. I kommunala fastigheter har målet god chans att uppfyllas liksom i kommunala förvaltningar vad gäller upphandling och inköp. För måluppfyllelse i de olika sektorerna behövs framförallt samarbete och samordning kombinerat med information och utbildning. Samarbete med näringslivet i energifrågor kan inledas i projekt. Extern finansiering är nödvändig. Delmålen för transporter är till stor del avhängigt bränslepriser, skatter men också bidrag. Vidare behövs samordning kring byte av fordon i de kommunala förvaltningarna. En struktur för distribution av biodrivmedel krävs och Laholm har en god början vad gäller biogas och etanol. Stora informationsinsatser krävs för att göra biodrivmedel känt och accepterat. Effektivitet i bilkörning kan uppnås om medel satsas på utbildning. Här behövs också stora informationsinsatser. Laholm har en bra gc-plan med tidsperspektivet är långt. Tidigareläggande av vissa sträckor samt skyltning av cykelvägar och kontinuerliga kampanjer kan avsevärt öka nyttjandet av cykel. Delmålet för avfall torde komma att uppnås under år 26 Delmålet för information är högt satt men inte omöjligt att uppnå. Genom inriktning på olika målgrupper kan massiva kampanjer få genomslag. Extern finansiering är nödvändig. Miljö- och energirådgivning är delvis statligt finansierad t o m 27 men kommer att behövas under hela perioden om målet ska vara uppfyllt till år

18 Åtgärder och styrmedel Kommunen har liten eller ingen möjlighet att påverka styrmedel som lagstiftning, bränslepriser och skatter. Det är ofta dessa faktorer som styr vår energianvändning och därmed också de utsläpp vi orsakar. Utsläppen kan också direkt kopplas till vår livsstil, hur vi bor, transporterar oss, konsumerar etc och där kan långsiktig kommunal planering underlätta medborgarnas valmöjligheter till minskad klimatpåverkan. Kommunen har också en viktig roll som förmedlare av information och rådgivning till medborgarna och Agenda 21 verksamheten har här en mycket viktig uppgift. Laholms kommunfullmäktige beslutade 1998 att Laholm på sikt ska bli en fossilbränslefri kommun. Detta gäller alla sektorer och uppnående av det målet har stor betydelse för utsläppen av den vanligaste växthusgasen koldioxid. Den allra största utsläppskällan av koldioxid i Laholm utgörs av transporterna och tendensen för sektorn pekar mot ytterligare ökning. Enligt mätningar härstammar dock hälften av dessa utsläpp från transittrafik genom kommunen och kan inte tillskrivas den lokala trafiken/transporten. Möjligheten att lokalt påverka sektorn är begränsad till kommunal verksamhet vid planering, upphandling och inköp, information och kampanjer samt rådgivning och effektivisering. Kollektivtrafiken måste hålla en bra nivå och det måste finnas goda förutsättningar för att cykelburna resor ska prioriteras. Inom förvaltningarna kan antalet fordon för biodrivmedel öka. En tidplan för utbyte av tjänstebilar till mer miljöanpassade kan upprättas. Konvertering av oljeeldning till biobränsleeldning måste prioriteras också fortsättningsvis inom alla sektorer. Här har kommunen möjlighet att styra genom lokala regler och i planarbetet, genom energirådgivning samt genom att genomföra sin del av de regionala miljömålen. Positiv påverkan av de kommunala förvaltningarna på näringslivet kan ha stor betydelse för minskad fossil energianvändning inom den sektorn förutom de rent ekonomiska påverkansmöjligheterna staten har via skatter. Användandet av solenergi måste breddas och öka avsevärt och bör alltid förespråkas vid om-, till- och nybyggnation. Särskild information kan tas fram till de som söker förhandsbesked eller bygglov. Denna kan innehålla råd för klimatskalets utformande med avseende på passiv solvärme och energieffektivitet. Statliga styrmedel som bidrag till solvärmeanläggningar är en viktig förutsättning för ökad användning av solvärme. Det nödvändiga omställningsarbetet med det lokala energisystemet i Laholm fortsätter och det kanske viktigaste styrmedlet är samarbete. Inom de kommunala förvaltningarna finns en stor samsyn i frågor som miljö och hållbar utveckling. Denna samsyn kan överföras i tillsynsarbetet och kontakterna med näringslivet och eftersträvas även där. Möten med företag och förvaltningar där energi- och miljöfrågor kan diskuteras och erfarenheter utbytas kan vara en god början. Här är kommunen en viktig källa till information för företagen. Samarbete med näringslivet kring miljö- och energifrågorna är en förutsättning för att målen ska nås. Näringslivet i Laholm omfattar såväl industri, jord- och skogsbruk, som turism och service. Tidigare år har samarbete kring energi resulterat i en betydande produktion av förnyelsebar energi. Möjlighet till ytterligare ökad biogasproduktion bör undersökas för att på så sätt minska utsläppen inom transportsektorn. De flesta vindkraftverken är privatägda och verken kan efterhand 18

19 bytas mot mer effektiva verk. Om så sker kanske de verk som eventuellt orsakat störningar för kringboende kan tas ner utan att elproduktionen från vindkraften behöver minska, utan kanske t o m öka den totala produktionen. Samarbete kring klimatfrågorna kan ske över kommungränser, regionalt, nationellt och internationellt. Det finns en mängd olika möjligheter till finansiering kring särskilda projekt på alla dessa nivåer och de bör undersökas och nyttjas. Uppföljning Klimatstrategin bör följas upp och fortsätta att utvecklas. Flera inventeringar ska genomföras vilket kan bredda och fördjupa strategin och genom analys ge nya möjligheter att reducera utsläppen av växthusgaser. Både delmål och åtgärdsprogram behöver revideras vartefter målen nås och åtgärderna utförs. En viktig del är nyckeltalen i klimatstrategin som vid uppföljning tydligt kommer att visa om vi valt effektiva åtgärder och om vi är på väg åt rätt håll. Nyckeltalet för totala utsläppet koldioxid bör uppdateras och omräknas som koldioxidekvivalenter så totala utsläppet av alla växthusgaser inom kommunen erhålls. Under 26 ska ny avfallsplan och energistrategi utformas och viss uppföljning av läget och utförda åtgärder, beskrivna och föreslagna i klimatstrategin, kommer då att erhållas. Själva klimatstrategin behöver därför inte följas upp förrän efter ett par år. Det kan vara ett lämpligt intervall de närmaste tio åren då många åtgärder är långsiktiga. Här följer en lista på de växthusgaser som bör inventeras, och i flertalet fall endast uppdateras, i det kommande arbetet med avfallsplan och energistrategi. Växthusgas Källa GWP Metan CH 4 lantbruk, avfall 21 Dikväveoxid N 2 O jordbruksmark 31 Fluorkolväten HFC köldmedier 13 Fluorkarboner FC t ex aluminiumframst. 65 Svavelhexafluorid SF 6 elektronik, 239 elektriska apparater GWP, Global Warming Potential, är ett mått för hur stor klimatpåverkan gasen har. Utgångspunkt är ett kg koldioxid. När ett kilo metan omvandlas med hjälp av GWP till koldioxidekvivalent motsvarar det 21 kg koldioxid. Enligt Framtidsplan 23, översiktsplan för Laholm, ska en studie om effekterna av en framtida havsnivåhöjning utföras. Hur kommer klimatförändringen påverka våra levnadsvillkor och ekosystemen? I Laholms kommun finns också flera åar, våtmarker och vattensystem. Vad kommer det att innebära för dessa system? Vad medför en längre växtsäsong för jordbruk och skogsbruk? Dessa frågor kan kanske få svar i studien. Det den bör visa är vad som händer med strandlinjen och den kustnära bebyggelsen, med dynområdena och områdena längs våra åar och om vår vattenförsörjning påverkas. 19

20 Senare tiders stormar vittnar inte bara om växthuseffektens klimatpåverkan utan har kanske också fått direkta konsekvenser för kapaciteten i kommunen för koldioxidlagring i skogsmark s k koldioxidsänkor. I ett globalt perspektiv har skövling av stora regnskogsområden stor betydelse för klimatet då de fungerar som lagring av koldioxid och därmed sänker andelen koldioxid i atmosfären. Finns det statistik på skogsarealer som är skövlade, avverkade, återplanterade, står på tillväxt inom Laholms kommun? Hur stor, eller liten, betydelse har det för oss? Statistik Huvuddelen av statistiken är framtagen med hjälp av SCBs kommunala energibalanser. Vissa uppgifter om bl a biogas och vattenkraftproduktion har kompletterats med uppgifter från lokala aktörer. I uppgifterna om tillförsel och användning av naturgas ingår bara SCBs redovisade siffror från de kommunala energibalanserna där det saknas uppgifter till bostäder och lokaler. Uppgifterna behöver kompletteras med uppgifter från Sydgas. Detta kommer att påverka koldioxidutsläppen. Uppgifterna är inte graddagskorrigerade vilket innebär att vissa förändringar i energianvändningen kan bero på att året varit ovanligt kallt eller varmt. Detta gäller framförallt energianvändningen i bebyggelsen. Energianvändningen inom transportsektorn baseras på den mängd diesel och bensin som levereras till tankställen inom kommunen. Detta kan vara en stor felkälla då förbrukningen kan ske i annan kommun än där inköpen görs. Lagringsverksamhet kan också förekomma. För utsläpp av koldioxid har inte elproduktionens utsläpp räknats med. Referenser Energibalans 23 Fullmäktiges fem målområden Framtidsplan 23, översiktsplan Laholms kommun GC-plan Miljömål för Hallands län, Förslag till handlingsprogram, Länsstyrelsen Halland Inköpspolicy för Laholms kommun Laholms Miljöstrategi Energistrategi 1998 Miljöpolicy 1998 SCBs kommunala energibalanser SHK Energi AB Sydkraft AB Ängstorps och Hedhusets avloppsreningsverk Årsrapport 24 Driftuppföljning av vindkraftverk över 5 kw, Energimyndigheten, Elforsk 23 2