Klimatbokslut uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatbokslut 2008. - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun"

Transkript

1 Klimatbokslut uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun Solceller installerades på gamla kirurgens tak under Det är 72 paneler med en total yta av 90 m 2 som från juli 2008 till juli 2009 producerade kwh el. Det motsvarar ungefär totala årsförbrukningen för en elvärmd villa. Planeringsenheten Andreas Eriksson September 2009

2 Sammanfattning Genomförande : Positivt är att Lindesbergs kommun via Regionförbundet Örebro län har fått medel för att ge bidrag till utbyte av gamla vedpannor, informera företag om alternativ till oljepannor samt byggandet av lågenergihus i Frövi. Negativt är att merparten av åtgärderna i klimatstrategin inte ens fanns med i planeringen hos utförarna, samtidigt som pågående/genomförda åtgärder till stor del skulle ha gjorts även utan en klimatstrategi. Lärdomar: Under 2008 drogs några viktiga lärdomar kring processen med en klimatstrategi. Med all säkerhet blir resultatet bättre om åtgärder tas fram med delaktighet från utförarna och det finns en koppling till verksamheternas ordinarie budgetarbete. En strategi vinner troligen i tydlighet på att ha få och övergripande mål. Tydligt blir det också om t.ex. det övergripande målet att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 50 % mellan år 2000 och 2025 bryts ner i årsvisa reduceringstal (5 700 ton efter 2010). Hur stor del av dessa ton kapar respektive åtgärd? Det måste vi kunna svara på i framtiden för att bedöma åtgärdernas effektivitet och tillräcklighet. Utsläpp: Inom energi- och fastighetssektorn minskar oljeanvändningen, men utvecklingen av växthusgasutsläppen är ändå ganska osäker. Utsläppen från transporter uppvisar en liten minskning för första gången på mycket länge, trots att körsträckan ökar och miljöbilsandelen fortfarande är låg. Utsläppen från jordbruket fortsätter att sjunka sakta, främst pga. minskad djurhållning. Innehåll ETT FÖRSTA KLIMATBOKSLUT... 3 UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDE... 4 GENOMFÖRDA: TVÅ ÅTGÄRDER... 4 PÅGÅENDE: NIO ÅTGÄRDER... 4 PLANERADE: TRE ÅTGÄRDER... 4 EJ PLANERADE: 17 ÅTGÄRDER... 4 AVVIKELSER OCH LÄRDOMAR... 5 PROJEKTMEDEL STORT MERVÄRDE... 5 DELAKTIGHET GER FÖRANKRING GER HANDLING... 5 BUDGETKOPPLING FÖRUTSÄTTNING FÖR HANDLING... 5 FÅ OCH ÖVERGRIPANDE MÅL MER INTRESSANTA... 5 SVÅRT HITTA TILLFÖRLITLIG STATISTIK... 6 SVÅRT BERÄKNA ÅTGÄRDERS EFFEKT... 6 EXTERN SAMVERKAN NÖDVÄNDIG... 6 TRENDER FÖR VÄXTHUSGASUTSLÄPP... 7 KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE... 7 KOMMUNEN SOM ORGANISATION WORKSHOPTEMA FÖR 2009 ÅRS UPPFÖLJNING BILAGA 1 - TILLFÖRLITLIGHET LOKALA DATA VÄXTHUSGASER

3 Ett första klimatbokslut Tanken med ett klimatbokslut är att årligen kunna svara på följande frågor: - Hur har vi lyckats med förra årets åtaganden? Är de genomförda? - Vad kan vi lära av de händelser då det gick bättre eller sämre än förväntat? - Hur ser utvecklingen ut för de indikatorer som beskriver vår klimatpåverkan? Genom att svara på ovanstående frågor får vi dels en dokumentation av klimatarbetet, dels ett diskussionsunderlag till höstens uppföljningsträff. Höstens uppföljning ska bli en dialog kring mål inför 2010 samt workshop om kommunens transporter. Klimatstrategin antogs i juni 2007 och denna första uppföljning gäller alltså 1,5 års genomförande. 3

4 Uppföljning av genomförande Gällande klimatstrategi innehåller 31 konkreta åtgärder varav tio skulle ha genomförts senast De mest långsiktiga åtgärderna ska vara klara till I november 2008 var läget följande för de 31 åtgärderna: Genomförda: Två åtgärder BMB har vid sina tillsynsbesök informerat lantbrukare om hur de kan minska metanavgången från gödselbrunnar. Detta är dock en löpande insats som de gjort sedan tidigare och även kommer att fortsätta med. Gatubelysningen har till största delen bytts ut mot mer energieffektiva, dock redan innan klimatstrategin antogs. Pågående: Nio åtgärder Även här finns åtgärder som har karaktären av löpande arbete, t.ex. att energi- och klimatrådgivningen ska ta fram en verksamhetsplan samt informera villaägare om förnybara uppvärmningsformer. Att energideklarationer ska tas fram senast 2008 är lagstadgat. Det finns andra insatser som har pågått redan innan klimatstrategin antogs, t.ex. utbyte av oljepannor inom Libo, samt miljödiplomering inom skola/förskola. Andra satsningar som pågick 2008 har startat samtidigt som klimatstrategin togs fram, t.ex. att BMB miljödiplomeras och förberedelser för ett tankställe med biogas. Det finns däremot två exempel som är en direkt följd av klimatstrategin, nämligen att Regionförbundet Örebro län, genom den ansökan där Lindesberg ingick, har fått medel för att ge bidrag till utbyte av gamla vedpannor, informera företag om alternativ till oljepannor samt byggandet av lågenergihus i Frövi (som dock inte ingår som åtgärd i klimatstrategin). Planerade: Tre åtgärder Utbildning i klimatfrågor, revidering av kommunens miljöpolicy för upphandling, samt framtagande av utbildningsplan för sparsam körning planerades till Ej planerade: 17 åtgärder Merparten av åtgärderna var dock inte planerade alls. De flesta av dessa kommer inte heller bli aktuella att planera in eftersom de helt enkelt är felriktade och dåligt förankrade hos utförarna. Mer om detta i kapitlet avvikelser och lärdomar. Det har även genomförts en del åtgärder med betydelse för klimatet som inte finns med i klimatstrategin. Några exempel från 2008 är: Installation av solceller på Gamla kirurgens tak (se framsida) samt Vargen 5. Libo har ersatt oljepannor med pellets vid Grönbodahemmet i Storå, Månstigen i Guldsmedshyttan samt Ekgården i Fellingsbro. Libo har ersatt direktverkande el med fjärrvärme på Granvägen. 4

5 Avvikelser och lärdomar Projektmedel stort mervärde Avvikelse: För att sammanfatta genomförandet av åtgärder så var det tio av åtgärderna som skulle ha utförts Resultatet var att två genomfördes och nio pågick. Vill man tolka det positivt så motsvarar dessa elva åtgärder ungefär det uppsatta åtagandet. Ett av syftena med att ta fram klimatstrategin var att kunna ingå i en regional ansökan om KLIMP-medel 1, som beviljades. På så vis har klimatstrategin haft ett värde och minst tre av åtgärderna i den regionala KLIMP-ansökan kommer Lindesbergs kommun till del. Lärdom: Att ansöka om projektmedel kan vara avgörande för att få till nya åtgärder. Delaktighet ger förankring ger handling Avvikelse: Lägger man an en mer kritisk blick på genomförandets resultat så pågick sju av elva genomförda/pågående åtgärder redan innan klimatstrategin antogs så vad tillför den för nytt? Det mest bestående intrycket av samtalen med utförarna var att så många av åtgärderna inte var rimliga att genomföra. Varför fanns det med åtgärder som inte var rimliga att utföra? Den främsta anledningen till det verkar vara att det var bråttom att få fram klimatstrategin för att kunna delta i KLIMP-ansökan. Då fanns det ingen tid att engagera de ansvariga utförarna av åtgärderna. Utförarna fick bara yttra sig över en remiss. Det kom en del synpunkter i remissen som också ledde till ändringar. Trots detta fanns det kritiska synpunkter på de flesta av åtgärderna vid avstämningen 2008 och sjutton av åtgärderna var inte ens planerade. Lärdom: En skriftlig remiss kan inte ses som någon väl fungerande förankringsprocess och utan förankring blir mycket av tankearbetet aldrig till praktik. Vid revideringen 2009 har därför utförarna bjudits in till delaktighet i framtagandet av åtgärder. Budgetkoppling förutsättning för handling Avvikelse: Ytterligare brister med processen fram till klimatstrategin var att åtgärderna inte var kostnadsberäknade och det saknades koppling till kommunens budgetprocess. Åtgärderna kom därför i få fall in i verksamhetsplaneringen. Lärdom: Åtgärder i klimatstrategin måste beredas på samma sätt som andra aktiviteter och investeringar i de kommunala verksamheterna. Revideringen av åtgärderna slutfördes därför i mars 2009 då kommunens budgetprocess inför startade. Då revideringen var tvungen att ske snabbt blev fokus att få de orimliga åtgärderna rimliga snarare än att lägga till nya åtgärder. Få och övergripande mål mer intressanta Avvikelse: Nästan var och en av de 31 åtgärderna har ett eget mål i klimatstrategin. Det innebär många mål att följa upp. I flera fall medför det också att målen är kortsiktiga när åtgärden är genomförd är målet inte längre intressant att följa upp. Lärdom: Miljöberedningen enades om att målstrukturen bör vara mer övergripande och långsiktig. 1 KLIMP står för klimatinvesteringsprogram där Naturvårdsverket delar ut statliga bidrag till utvalda kommuner med kostnadseffektiva projekt för att sänka växthusgasutsläppen. Sista beviljandet gjordes 2008 och programmet pågår till

6 Svårt hitta tillförlitlig statistik Avvikelse: Även det övergripande målet om att minska de totala utsläppen av växthusgaser visade sig vara svårt att följa upp (se kapitel Trender för växthusgasutsläpp). Det beror på osäkerheter i hur lokala data räknas fram från nationella siffror. Lärdom: Lokala indikatorer med rimlig arbetsinsats bör utvecklas som komplement till de som tillhandahålls från centrala myndigheter. Svårt beräkna åtgärders effekt Avvikelse: Klimatstrategin innehåller tre övergripande, mätbara mål och 31 åtgärder. Man vet dock inte hur mycket dessa åtgärder bidrar till målens uppfyllande. En ambition vid revideringen var därför att för varje åtgärd beräkna vilken effekt i kilowattimmar eller ton koldioxid de kan få om de lyckas fullt ut. Tanken var dels att se om åtgärden var tillräckligt stor för att få ingå i ett strategiskt dokument, dels vid en summering av åtgärderna kunna se om de uppsatta målen kan nås med föreslagna åtgärder. Det visade sig dock att för de flesta av åtgärderna var det svårt att beräkna någon effekt. Vad blir t.ex. effekten av att revidera kommunens resepolicy? Hur många ton koldioxid minskas genom att bygga ut en cykelväg eller att upphandla med hårdare miljökrav? Lärdom: Metoder att beräkna åtgärdernas effekt behöver utvecklas. I många fall handlar det om planer eller utredningar som ska tas fram. Dessa bör kunna peka på vilken potential som finns i ett senare skede. När det gäller mjukare åtgärder kan man kanske bedöma insatsernas effekt med faktor 10: är effekten enstaka ton, 10-tals ton, 100-tals ton, osv? Extern samverkan nödvändig Avvikelse: De insatser som utförs varierar mycket i betydelse. Hur stor är en betydande insats? Klimatstrategins övergripande mål anger att mellan 2010 och 2025 ska utsläppen årligen minska med ton. Miljöberedningen enades om att en åtgärd som kapar 5 % (285 ton) av det totala minskningsmålet kan anses vara tillräckligt stor. Detta var dock feltänkt eftersom kommunen inte har direkt rådighet över alla utsläpp. Kommunens direkta påverkan är endast 1,5 % (3 000 ton) genom förbrukning av bränsle i fordon, samt el och värme i kommunala fastigheter. Kommunens indirekta påverkan är visserligen större genom t.ex. upphandling, fjärrvärme och kollektivtrafik, men få av kommunens åtgärder kan uppnå så stora siffror som 285 tons minskning. Däremot är det stora perspektivet det som är intressant hur kan de totala utsläppen i Lindesbergs kommun som geografiskt område minska? Lärdom: En stor del av klimatarbetet bör fokuseras på närmare samarbete/dialog med framförallt industrin och lantbruket samt att genom strukturförändringar underlätta för medborgare att göra rätt val i vardagen. Ovanstående avvikelser och lärdomar handlar uteslutande om revideringsprocessen för själva klimatstrategin. Det är dessutom enbart miljösamordnarens lärdomar som tas upp. Vid uppföljningar kommande år bör detta avsnitt kunna fokusera mer på vad alla berörda lärt från genomförandet av konkreta åtgärder. 6

7 Trender för växthusgasutsläpp Kommunen som geografiskt område Var står vi då idag när det gäller klimatpåverkan och hur ser trenden ut? För att kunna svara på det måste man ha tillförlitlig lokal statistik. När miljöförbättrande åtgärder har genomförts vill man kunna se effekten av dessa i statistiken. Detta är svårt idag. En stor del statistik grundas på nationella data som på mer eller mindre klumpiga sätt bryts ner till lokal nivå. T.ex. beskrivs Lindesbergs utsläpp från panncentraler genom att studera bränslestatistik för regionen Östra Mellansverige 2 och fördela bränsleförbrukningen på lokalytan i respektive kommun. De beräknade utsläppen från panncentraler i Lindesberg beror alltså av om lokalytan ändras (oavsett dess uppvärmningsform) samt hur mycket och vilka bränslen som använts i fem län. Tämligen trubbigt verktyg för uppföljning! Se bilaga 1 för en mer utförlig förklaring av vilka indikatorer som är tillförlitliga. Gällande klimatstrategi har som mål att utsläppen av växthusgaser ska minska 5 % mellan 2000 och 2010 och 50 % mellan 2000 och Figur 1 redovisar de två målen samt faktiska totala utsläpp fram till Utsläppen visar en kraftig uppgång under 2007, alternativt nedgång 2005, som verkar lite märklig. Övergripande klimatmål för Lindesbergs kommun (geografiskt) År 2025 skall utsläppen av klimatpåverkande gaser ha minskat med 50 % jämfört med år År 2010 skall utsläppen av klimatpåverkande gaser ha minskat med 5 % jämfört med år Utfall Klimatmål Utsläpp växthusgaser (ton) Figur 1. Faktiska utsläpp av växthusgaser i Lindesbergs kommun mellan 1990 och 2007 (blå linje) samt mål till 2010 respektive 2025 (rosa linje). Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål. 2 I Östra Mellansverige ingår Uppsala, Västmanlands, Örebro, Södermanlands och Östergötlands län. 7

8 Figur 2 visar en sektorsvis uppdelning av utsläppen. Där framgår det tydligt att det främst är en post som uppvisar stora variationer från år till år och det är utsläpp från Energiförsörjning. 3 Denna indikator är den enskilt största posten och är samtidigt relativt osäker. Det är därför svårt att uttala sig om hur trenden egentligen ser ut Energiförsörjning Utsläpp växthusgaser (ton) Transporter Jordbruk Arbetsmaskiner, lösningsmedel, avfall/avlopp Industriprocesser Figur 2. Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser Det är främst energiförsörjning som uppvisar stora variationer, men underlaget för streckade indikatorer har stora osäkerheter. Utvecklingen för transporter, jordbruk och industriprocesser anses relativt säker på lokal nivå. Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål. Vid granskning av en säkrare siffra, oljeleveranser till industri och värmeverk, så syns inte samma variation (figur 3). Leveranserna motsvarade utsläpp på ton år 2005 och ton år Tyvärr saknas dessa siffror för vårt basår 2000, men år 2001 var utsläppen från oljeeldning inom industrin ton. Det har alltså skett en kraftig minskning (-40 %) av koldioxidutsläpp inom denna sektor. Från miljörapporter summeras växthusgasutsläppen från sex större företag i kommunen till ton år Endast tre av dessa företag har utsläpp över ton och övriga företag i kommunen bedöms tillsammans bidra med enstaka tusen ton. Det verkar därmed som de ton som figur 2 anger bör bortses ifrån (se bilaga 1 för ytterligare motivering). Vid en jämförelse med tio liknande kommuner 4 märks tydliga skillnader, troligen beroende på vad man har för typ av industri. Med våra ton från oljeleveranser är vi näst största utsläppare efter Avesta ( ton, stålindustri). Kristinehamn ligger inte långt efter oss med sina ton (kemi-, metall-, pappersindustri), men sedan ligger resterande kommuner mellan blygsamma 300 och ton. 3 Här ingår utsläpp från industrin samt el- och värmeverk. 4 De kommuner som Lindesberg brukar jämföras med och som också används i klimatbokslutet är Avesta, Flen, Finspång, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Ludvika, Mariestad, Mora och Sala. 8

9 Eldningsolja 1 Eldningsolja 2-5 Koldioxidutsläpp (ton) Figur 3. Oljeleveranser till industri samt el- och värmeverk i Lindesbergs kommun omräknade till koldioxidutsläpp. Källa: SCB. Fjärrvärmenätet byggdes 1998 om för att grundas på spillvärme från Korsnäs Frövi istället för gasol, olja och eldrivna värmepumpar. Under åren fick även Frövi samhälle fjärrvärme vilket ger utslag i figur 4. Sedan 2001 har fjärrvärmenätet främst utökats genom förtätningar, dvs. anslutning av nya kunder längs befintligt nät. Vid mycket kallt väder behövs komplettering, vilket sker genom oljeeldning vid panncentralen Gnistan i Lindesberg. Andelen olja har sedan år 2000 legat mellan 4 och 9 %. År 2007 gav denna oljeeldning upphov till ton koldioxid Tillförd energi fjärrvärmenätet (MWh) Spillvärme Biovärme Olja Figur 4. Tillförd energi till fjärrvärmenätet fördelat på olika bränsleslag. Största andelen är spillvärme från produktionen i pappersbruket Korsnäs Frövi. Biovärme kommer också från Korsnäs och används när spillvärmen inte räcker till. Olja är spetseldning i panncentralen Gnistan i Lindesberg när inte heller biovärmen räcker till. Källa: Linde energi. 9

10 Utsläpp från transporter, som under decennier har uppvisat en uppgång, har kanske nått en brytpunkt nu (figur 2)? Men vad skulle ha orsakat denna minskning? Mer detaljerad statistik säger att den tunga trafiken fortfarande ökar medan utsläppen från personbilstrafiken verkar minska. En nedbrytning i körsträcka per person och år visar dock att denna fortfarande ökar i Lindesberg och ligger väsentligt högre än i jämförbara kommuner (figur 5). Lindesberg är visserligen en relativt stor kommun med en stor andel (ca 60 %) av befolkningen utanför centralorten, vilket genererar mer resor. Det är svårt att räkna om detta så att det blir rättvisande. Lindesberg har en anmärkningsvärd ökning av körsträckan Körsträcka per person och år (km) Lindesberg Örebro län Riket Jämförbara kommuner Figur 5. Körsträcka per person och år i Lindesbergs kommun jämfört med liknande kommuner, Örebro län samt riket. Källa: SCB. Miljöbilsandelen i Lindesberg ökar kraftigt, men ligger fortfarande på en blygsam nivå sett till hela fordonsparken (1,6 %), så alternativa bränslen står inte heller för de minskade totalutsläppen (figur 6). Miljöbilsandelen är förhållandevis låg jämfört med liknande kommuner. Möjligen beror nedgången i utsläpp på mer energieffektiva fordon och sparsammare körning. 10

11 4 3 Andel miljöbilar i trafik (%) 2 1 Lindesberg Örebro län Riket Jämförbara kommuner Figur 6. Andel miljöbilar i trafik i Lindesbergs kommun jämfört med liknande kommuner, Örebro län, samt riket. Källa: SCB Jordbruket har under en längre tid haft en långsam nedgång av utsläppen (figur 2). Det är främst utsläpp från idisslande djur och gödsel som går ner och detta är sannolikt en följd av en minskad djurhållning i kommunen. Nötboskapen, som påverkar både genom metanavgång vid idissling och lustgasavgång från gödsel, har minskat i omfattning alltsedan 1980-talet (figur 7). Svin har däremot uppvisat en markant ökning sedan mitten av 1990-talet Nöt Får Svin Höns 4000 Antal djurenheter Figur 7. Antal djurenheter i Lindesbergs kommun uppdelat på nöt, får, svin och höns under perioden Källa: SCB. 11

12 Kommunen som organisation Klimatstrategin innehåller även ett mål för kommunen som organisation, nämligen att utsläppen ska minska med 20 % mellan 2003 och De utsläpp som räknas med i detta mål är tjänsteresor samt energianvändning i allmännyttans bostäder samt övriga kommunala fastigheter. Övergripande klimatmål för Lindesbergs kommun (organisationen) År 2010 skall utsläppen av klimatpåverkande gaser från kommunens verksamheter ha minskat med 20 % jämfört med år Energiförbrukningen i kommunala fastigheter sjunker stadigt och i snabb takt (figur 8). De tre kommunala fastighetsbolagen har på fyra år sänkt förbrukningen med % Energiförbrukning kwh per kvadratmeter Libo MoLAB ILAB Figur 8. Energiförbrukning per kvadratmeter (ej normalårskorrigerat) i kommunala fastigheter. Libo är allmännyttans bostäder, MoLAB har främst skolor medan ILAB är industrilokaler. Källa: Libo. Det är även glädjande att andelen fossil energi som används för uppvärmning minskar (figur 9). Inom samtliga fastighetsbolag är den nu mindre än 5 %. 12

13 25% 20% Libo MoLAB Andel oljeuppvärmd yta 15% 10% 5% 0% Figur 9. Andel av bolagens totala fastighetsyta som värms upp med olja. Inom ILAB finns ingen oljeuppvärmning. Källa: Libo. När det gäller kommunens transporter återstår det arbete för att få fram bra data för uppföljning. Under 2006 körde dock kommunens anställda 44 varv runt jordklotet i poolbilar medan de med egna bilar körde 12 varv runt jorden. Här bör det finnas möjlighet till effektiviseringar. 13

14 Workshoptema för 2009 års uppföljning Klimatstrategin för Lindesbergs kommun genomgår 2009 en omfattande revidering av sin struktur och nya arbetsformer för genomförande och uppföljning skapas. En del i detta är att i september genomföra en av två årliga uppföljningar. Den första uppföljningen kommer inledningsvis gå igenom detta klimatbokslut. Därefter ska en kortare workshop genomföras med tema transporter. Varför har då detta tema valts? Jo, alla förvaltningar ger upphov till transporter och det är ett område där vi i dagsläget vet ganska lite om det faktiska läget och vilka förbättringar som kan göras. Det är också ett område där man utan investeringar kan göra betydande besparingar. Workshopen kommer i korthet gå ut på att representanter från respektive verksamhet får fundera över vilka transporter som verksamheten ger upphov till. Vart går transporterna och varför, vad är behovet som ska uppfyllas? Hur ofta går dessa transporter? På detta sätt kan man få fram ett antal typresor inom verksamheten, t.ex. hemtjänsten (hembesök hos brukare) och chefsresor (möten på olika enheter runtom i kommunen). Därefter granskar man typresorna utifrån följande möjligheter att minska utsläppen: 1. Undvika resan. T.ex. genom telefonmöten, samåka, samplanera flera ärenden. 2. Byta färdmedel. Kan vissa ärenden skötas med cykel eller gång alternativt ett mindre fordon? Resor under 5 km görs oftast med kall motor med många start och stopp vilket ger hög bränsleförbrukning och dålig avgasrening. 3. Köra mer sparsamt. Det finns utbildningar i sparsam körning både för personbilar och tung trafik som i genomsnitt sänker förbrukningen med 13 % samtidigt som slitage, skador och stress minskar. Ovan har endast de möjligheter som förvaltningarna själva råder över tagits med. För bolagens del kan även byte av fordon/bränsle vara en faktor att beakta. Förhoppningen är att en kort workshop kan identifiera områden där transporteffektiviseringar kan utredas närmare. 14

15 Bilaga 1 - Tillförlitlighet lokala data växthusgaser 2007 På adressen finns utsläppsdata för växthusgaser att ladda ner. En del av dessa data används i detta klimatbokslut (se figur 1 och 2) för att ge en bild av utvecklingen. Tanken är att ett klimatbokslut ska kunna ge signaler när gjorda insatser gett resultat eller om utvecklingen inom en sektor pekar på att ytterligare insatser behövs. En förutsättning för att indikatorerna ska fungera på detta sätt är att data är tillförlitliga på lokal nivå, vilket sällan är fallet. På den ovan nämnda hemsideadressen finns en Metod- och kvalitetsbeskrivning som beskriver vad som ingår i statistiken och vilka osäkerheter som finns. Utifrån detta dokument bedöms i tabell 1-3 i vilken mån lokala insatser ska ge utslag i den statistik som levereras. De källor där kommunen inte har några, eller endast obetydliga utsläpp, har uteslutits i tabellerna nedan. Tabell 1. Indikatorer där lokala åtgärder har goda förutsättningar att få genomslag i statistiken. Dessa anses därför tillförlitliga på lokal nivå. Delsektor Hur beräknas data? Ger lokala förändringar utslag i data? Industriprocesser Anläggningsspecifika data från Ja. industriprocesser inom mineral, kemisk, metall, pappers/massa, fluorerade gaser Tarmgaser från Antal djur per kommun Ja. idisslare Gödsel från ko, Antal djur per kommun eller Ja. häst, svin, höns, anläggning får Personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar, bussar, motorcyklar Denitrifikation på jordbruksmark Modell för hela Sveriges vägnät som inkluderar fordonstyp, trafikflöde, hastighet. Bränsleslag beräknas utifrån nationella siffror. Lokala data för arealer och mängd finns för stallgödsel, handelsgödsel, kvävefixerande grödor, samt skörderester. Andel odling av mulljordar samt avloppsslam som gödningsmedel är nationella siffror som fördelas jämnt över åkermark. Ja, när det gäller trafikflöde. Lokal försäljning av alternativa bränslen eller antal miljöbilar kommer inte med. I viss mån. Vad som odlas/sprids ger en ganska god bild lokalt. Däremot är det stor osäkerhet om vilka emissioner respektive verksamhet ger upphov till. Därmed finns relativt god säkerhet i trenden och jämförbarhet mellan kommuner medan själva nivån är osäker (samma osäkerhet för alla). Detta gör ändå sammantaget att den fungerar att använda lokalt. Övriga kommentarer 2007 inkluderas även privatägda hästar vilket ökade utsläppen av lustgas från hästar med 5 gånger. 15

16 Tabell 2. Indikatorer där data främst speglar en nationell eller regional utveckling. Dessa anses därför inte tillförlitliga att använda lokalt. Eftersom de är såpass stora sett till de totala utsläppen redovisas de ändå separat, men ska tolkas med försiktighet. Delsektor Hur beräknas data? Ger lokala förändringar Övriga kommentarer Energiförsörjning via el- och värmeverk Bränslestatistik på anläggningsnivå, urval av anläggningar över 10 anställda och 325 toe (innebär tre företag i Lindesberg). Data fördelas mellan flera kommuner pga sekretess. Viss omräkning görs från miljörapporter. Övriga utsläpp beräknas branschvis på riksnivå och fördelas jämnt över berörda industrier. Utsläpp från företag med färre än 10 anställda modellskattas. utslag i data? I viss mån. Åtgärder på de tre företagen ger utslag. I övrigt speglas den nationella utvecklingen. Utgår 2007 från NOxutsläpp istället för CO 2. Beräknade data ersattes av data från miljörapporter för de 187 största anläggningarna (Korsnäs?). Den ökning med 47 % som skedde för Lindesberg 2007 beror troligen på detta. Indikatorn kan kompletteras med Oljeleverans till industri och värmeverk, källa SCB. Denna indikator har stor tillförlitlighet. Panncentraler Egen uppvärmning i småhus Bränslestatistik på regionnivå fördelas på fastighetsyta för lokaler. Regional bränslestatistik för småhus, flerbostadshus, fritidshus som fördelas efter boyta per kvadratkilometer för respektive hustyp. Bara tätorter över invånare antas ha fjärrvärmenät. I viss mån. Lindesbergs bidrag till bränslestatistiken är ca 1 %. I viss mån. Lindesbergs bidrag till bränslestatistiken är ca 1 %. Överskattning av utsläpp görs eftersom fjärrvärmen inte räknats med. Ytterligare komplement kan vara företagens emissionsdeklaration i miljörapporten. Indikatorn kan kompletteras med Fjärrvärmeleverans (MWh), källa Linde energi. Här kan antal oljepannor fås från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, men tillförlitligheten måste undersökas. 16

17 Tabell 3. Indikatorer som har så stora osäkerheter att de inte bör redovisas separat utan läggs samman i en gemensam post övrigt. Delsektor Hur beräknas data? Ger lokala förändringar Övriga kommentarer Arbetsmaskiner verksamheter Hushållens arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Behandling av avloppsvatten Jordbruk: Registrerad motoreffekt för traktorer. Skogsbruk: faktisk avverkning. Industrins fördelning viktas enligt tabell och fördelas länsvis enligt: Nybyggnation: beviljade bygglov och befolkningstäthet. Vägarbete: Fördelning efter trafikflöden. Skogsindustri: Länsvis statistik fördelas över industrimark. Parkskötsel: Befolkningstäthet. Maskiner för hushålls- och trädgårdsarbete, snöskotrar och fyrhjulingar. Fördelas efter boyta småhus och fritidshus respektive antal registrerade fordon. Färganvändning, avfettning och kemtvätt fördelas efter befolkningstäthet. Vissa kemiska produkter fördelas över industrimark. Utsläpp av totalkväve från kommunala reningsverk. Enskilda avlopp fördelas via en formel ut över områden med befolkningstäthet under 10 personer per kvadratkilometer. utslag i data? Nej. Innehåller många osäkerheter. Bör endast användas på länsnivå. Nej. Säger inget om faktisk energikälla eller ens antal maskiner. Nej. Säger inget om den faktiska användningen lokalt utan är en bild av den nationella utvecklingen. I viss mån. Osäkerhet finns för relationen mellan utsläpp av totalkväve och hur mycket lustgasutsläpp det ger. Osäkert också hur olika tekniker i reningsverken påverkar utsläppen av lustgas. Kontaktperson för klimatbokslutet: Andreas Eriksson, miljösamordnare Kommunkontoret, Planeringsenheten , andreas.b.eriksson@lindesberg.se 17

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 13 september 2006, 71 1. Inledning...3 2. Sammanfattning av handlingsplanen... 4 3. Presentation av åtgärder... 4 4. Åtgärder och metoder...

Läs mer

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1404-0476 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan

Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan Den här ansökan omfattar främst Transport 1. Projektidé och bakgrund Dieselanvändningen till jordbrukets maskiner står idag för 50 % av jordbrukets direkta

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Miljöbilssituationen i Höör

Miljöbilssituationen i Höör Miljöbilssituationen i Höör ** 2 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Juni 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala e-post:

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ekbacken 3:16

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ekbacken 3:16 Utgåva 1:1 2015-08-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ekbacken 3:16 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004 MEDDELANDE NR 25:9 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 Meddelande nr 25:9 Referens Anna Westerlund, Samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län. 2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

Energiläget i Dals-Ed

Energiläget i Dals-Ed Energiläget i Dals-Ed foto Forest Maps Delrapport Energiplan Dals-Ed augusti 2008 Innovative Thinking Sammanfattning: Hållbar utveckling är en ledstjärna i Sverige och i EU. Vad kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013. Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Verksamhetsberättelse 2013. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Verksamhetsberättelse 2013 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 Viktiga händelser under 2013 Arbetet under år 2013 har förflutit lugnt. Miljö- och hälsoskyddskontoret ser inte att någon enskild händelse under

Läs mer

2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun. Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun

2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun. Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun 1 (5) 2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun Härryda kommun deltar i Energimyndighetens program Uthållig

Läs mer

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100

Läs mer

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Bilaga 6 Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Omfattning av samrådet Denna samrådsredogörelse omfattar hela Renhållningsordningen, dvs

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,

Läs mer

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister

Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Mattias Goldmann Malmö Stad Gatukontoret Att. Stina Nilsson Stina.nilsson@malmo.se Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Inledning Som Sveriges enda miljödrivna bilistorganisation

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden PM Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden Katrineholms kommun November 2009 Fredrik Alm Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 1.1 BAKGRUND, UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA...2 1.2 METOD...2

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Ozonskiktets funktioner blandas ofta ihop med förstärkt växthuseffekt på ett felaktigt sätt. Genom övningen reder ni ut vad som gör vad i atmosfären och varför ozonskiktet

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

LEADER Göteborgs Insjörike

LEADER Göteborgs Insjörike LEADER Göteborgs Insjörike PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter

Läs mer

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\23 Konsekvenser av Sveriges genomförande av EUs utsläppstakdirektiv no NOx.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen. VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Årnäs 2:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Årnäs 2:24 Utgåva 1:1 2015-03-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Årnäs 2:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Klimatprogram För Kumla kommun

Klimatprogram För Kumla kommun Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2011 05 16 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva

Läs mer

Produktionsvolym och energiförbrukning

Produktionsvolym och energiförbrukning Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Vad händer med vårt klimat?

Vad händer med vårt klimat? Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer

Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i Skaraborg? Utbildningsnivå 16 år och äldre

Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i Skaraborg? Utbildningsnivå 16 år och äldre Riket Medel VGR Riket Medel VGR Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i borg? Del 1 Statistik i diagram Om vi väljer att uttrycka befolkning med högre utbildning som de med

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Statens institutionsstyrelse, SiS, har till uppgift att

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja 1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby INLEDNING 1 Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby Genomförd i juni 2015 Örebro kommun, Sam 405/2015 2 SAMMANSTÄLLNING AV MEDBORGARDIALOG

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Slipsen 20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Slipsen 20 Utgåva 1:1 2014-04-15 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Slipsen 20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer