Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Transkript

1 Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

2 Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-, och avloppsfrågor. En del av den insamlade informationen presenteras i denna ö-specifika miljöbeskrivning. Öar från Sverige, Finland och Estland deltog i projektet. Från Finland fyra öar: Iniö, Skåldö, Högsåra och Vänö. Miljöbeskrivning I denna miljöbeskrivning presenteras en del av resultaten från projektet på ett kortfattat sätt. Tanken är att du som öbo, fritidsboende eller besökare kan få lite konkreta tips och råd om vad du kan göra för din närmiljö i skärgården, som möjliggör en fortsatt attraktiv miljö för nuvarande och kommande generationer. Målet för Green Islands har varit att: Öka medvetenheten om den egna miljöpåverkan Hitta kretsloppsanpassade, lokala lösningar Stötta lokala initiativ och fungera som rådgivare Lyfta fram ekosystemtjänsterna och växthusgaspåverkan på varje ö.

3 Vad är ekosystemtjänster? Naturen producerar en mängd resurser som vi människor nyttjar, allt från fisk i havet och timmer i skogen till näringsupptag, vattenrening och vackra miljöer att vistas i. De naturliga processer som producerar dessa resurser kallas ekosystemtjänster. I projektet Green Islands har vi gjort en kartering av ekosystemtjänster på öar, med fokus på tjänster som medvetet används och underhålls på öarna. Karteringen har gjorts utifrån kartmaterial, besök på öarna, samt intervjuer med öbor och en enkätundersökning med båtturister. FODERMARKER EN HOTAD NATURTYP Ängar och hagar som producerar foder för tamdjur var förr en av skärgårdens vanligaste markanvändningar. På senare tid har fodermarkerna minskat kraftigt, och med dem den mångfald av arter som är beroende av dem (en slåtteräng kan hysa fler arter per kvadratmeter än en regnskog). Foderproduktion är bara en av en många ekosystemtjänster förknippade med dessa marker, som också är viktiga för processer som näringsupptag och näringsretention som minskar näringsläckaget till Östersjön, vattenfiltrering och rening, och skadebekämpning och pollinering på närliggande odlade fält och trädgårdar. Fodermarkerna ger också så kallade kulturella ekosystemtjänster, dit till exempel estetiska och rekreativa värden hör. Sådana värden är typiskt svåra att beskriva men är ofta de viktigaste för både de boende på öarna och besökare. De kulturella ekosystemtjänsterna har även ekonomisk betydelse eftersom turistnäringarna är viktiga i skärgården idag. Vår enkätundersökning med båtturister visar tydligt att naturen förutom seglingen i sig är det viktigaste skälet att besöka skärgården, och på öarna är det främst stränder och det öppna traditionella kulturlandskapet som lockar besökarna. Detta visar på att det är viktigt att vårda och bevara det traditionella landskapet, inte bara ur naturvårds- och miljösynpunkt utan även av ekonomiska skäl.

4 EKOSYSTEMTJÄNSTER PÅ HÖGSÅRA På Högsåra består större delen av öns natur av skog, vilken har vissa rekreationsvärden men däremot små ekonomiska värden. Det finns på själva ön mycket litet kvar av det öppna kulturlandskapet, men det som finns är i nära anslutning till byn och hamnen vilket sammantaget ger en bild av ett traditionellt skärgårdssamhälle. Detta är av värde inte bara av kulturhistoriska skäl utan även för turismen, där Högsåra också har fördelar tack vare jämförelsevis goda kommunikationer som gör ön lätt nåbar även för besökare utan egen båt. En undersökning inom Green Islandsprojektet visar att i ett landskap med många olika typer av kulturmarker ser också markanvändarna fler skäl att bevara landskapet. HAVSMILJÖ OCH BÅTTURISM En enkätundersökning om båtturisters attityder till miljöfrågor i Östersjön visar tydligt att naturupplevelsen är det centrala för båtturisterna. Undersökningen visar också, både sett till alla öar i projektet och specifikt för Högsåra, att i synnerhet algblomningar oroar båtturister och är den främsta anledningen till att man avstår från vattenaktiviteter såsom bad, fiske och segling. Det här bekräftas av samtal med öbor, som också visar på en oro för vattenmiljön och havsvattnets kvalitet.

5 Koldioxidfotavtryck Varje människa bidrar genom sin verksamhet till utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid och metan. Den stigande mängden koldioxid har redan gjort att jordens temperatur stiger globalt. Man tror att detta är grundmekanismen i den pågående klimatförändringen. Klimatförändringen och dess följdverkningar är komplexa och kan vara dramatiska. Det är därför viktigt att ha koll på de växthusgaser vi släpper ut i atmosfären. Utsläppen av växthusgaser bidrar till en uppvärmning av de marknära luftskikten, klimatuppvärmning. I huvudsak ökar atmosfärens innehåll av växthusgaser som en följd av människans aktiviteter: energiproduktion, industri och trafik, men även lantbruk och avfallshantering. Koldioxidfotavtrycket beskriver utsläppens andel i klimatuppvärmningen. I havsmiljöer leder en ökad mängd av växthusgaser i atmosfären till olika negativa förändringar. Bland annat blir havsvattnen surare och varmare, vilket försämrar levnadsförhållanden för olika växt- och djurarter. I Östersjön kan varmare vatten leda till ökade mängder blågröna alger i vattnet. Atmosfärens koldioxidhalt minskar genom att koldioxid binds i vegetation på produktiv mark, huvudsakligen tillväxt av skog. Största delen av de utsläpp som hushållen är ansvariga för kommer från uppvärmning av byggnader, uppvärmning av hushållsvatten, trafik och elkonsumtion. Utsläppen står i direkt relation till energikonsumtionen. Upp till hälften av hushållets energi kan gå till uppvärmning av fastigheten, och en tredjedel till elektriska apparater och belysning. Det du kan göra för att minska koldioxidfotavtrycket är att övergå till en klimatvänligare uppvärmning av hemmet, som solpaneler, vindkraft, jordvärme, eller vedeldning. Undvik onödig bilkörning och flygresor.

6 Koldioxidfotavtryck Sidan 6. Koldioxidfotavtryck på Finsk ö (Kajsa skickar figur och text.)

7 Energiplanering på våra öar Vi klarar oss inte utan energi i den värld vi lever idag. Vi är vana att alltid ha värme, ljus och el, men hur producerar vi denna energi? Energin vi använder idag produceras på många olika sätt och vanligtvis med fossila bränslen som olja eller kol, samt som kärnkraft eller vattenkraft. Detta betalar vi dyrt för både i form av energiavgifter och inverkan på vår miljö och vår natur. All energi kommer från solen så varför inte använda solenergi direkt. Med solfångare kan vi värma vatten och luft, och med solpaneler får vi elektricitet. Priserna på dessa anläggningar har halverats under senaste åren. Sol och vind är de enda energiformerna som levereras ända hem helt kostnadsfritt och därtill helt gratis. En stor del av året kan vi värma både bruksvattnet och våra hus med solenergi. Varför inte också göra el för att driva alla våra el-apparater? Med små gårdsvisa vindkraftverk kan vi komplementera energiproduktionen under den mörka tiden, och under den kallaste vinterperioden kan vi sköta uppvärmningen av hus och vatten med ved och flis t.ex. från egen skog. Ta också tillvara biogasen från organiskt avfall och använd den för att tillverka värme och el. Det bästa med allt detta, då det blir strömavbrott eller oljan tar slut behöver vi inte bry oss.

8 Energilösningar på de finska Green Islands öarna: Vedeldning och direktverkande el är den allmännaste uppvärmningsformerna på öarna. Som exempel på byprojekt kan nämnas ön Keistiö, Iniö, där vägbelysningens lampor byts till Led-lampor och som kommer att drivas med vindkraft från egen liten mylla. Den självlysande ön. Hur mycket går det åt? Vad är en kilowatt-timme? All elförbrukning i ditt hem mäts i enheten kilowattimme(kwh). 1kWh= 1000 watt använt i en timme. Exempel: En damsugare på 1000W som används i en timme = 1kWh En 40W glödlampa som lyser i 25 timmar = 1kWh I genomsnitt går ca 60% av energiförbrukningen för en fastighet till uppvärmning av huset. Omkring 20% går till varmvatten-dusch, disk, etc. Resterande 20% går till hushållselen- kylskåpet, tvättmaskinen, belysningen och andra elapparater.

9 Avloppsvattenplanering på öarna Meningen med att rena avloppsvatten är att ta bort bakterier och skadliga ämnen och förhindra utsläpp som bidrar till övergödning och nedsmutsande av grundvatten. För att avloppssystemen ska bli långsiktigt hållbara krävs att näringsämnen ingår i ett kretslopp. Maten vi äter innehåller näringsämnen, och stora mängder näring förs bort från lantbruket i form av spannmål, potatis, mjölk, kött etc. Näringen som förs bort måste ersättas, antingen genom tillförsel av konstgödsel eller återvinning av näringen från livsmedlet (toalettavfall, avfall från hushåll, restauranger och industrin). För att boendet på öarna, samt produktionen av livsmedel, skall bli hållbar på lång sikt, krävs att näringen från bl.a. avlopp återvinns. Många fritidsstugor är fortfarande relativt anspråkslöst utrustade och kan även i fortsättningen infiltrera sitt gråvatten (allt hushållsvatten utom toalettvatten) i marken. Det lönar sig alltid att reda ut huruvida markbehandling av avloppsvatten på tomten är möjlig. Du bör kontakta en lokal planerare, som gör den första bedömningen på tomten.

10 Avloppsvattenlösningar på de finska Green Islands öarna per fastighet: Vi ser att på Iniö släpper man avloppsvattnet ut i öppna diken i större utsträckning både i Finland och på andra öar i Green Islands projektet. På Högsåra och Skåldö har vi ett högt antal markbäddar. På Skåldö hittar vi också fosforfällor. Att installera en komposterande torrtoalett är den bästa miljöhandlingen. Samtidigt slipper man sanera sitt avloppssystem. Gråvattnet kan då även i fortsättningen oftast infiltreras i marken. Avloppsvattenfrågan på öar kan också lösas genom att bilda vattenandelslag eller genom att samarbeta med grannarna. Detta blir ofta billigare och garanterar bättre underhåll än om alla har privata lösningar. Att kunna välja opartiska planerare när man förnyar eller bygger nya avloppslösningar är avgörande för ett lyckat slutresultat. Att från början dimensionera anläggningen rätt med avseende på användning, underhåll och service på lång sikt leder alltid till den mest ekonomiska lösningen i längden. För det behöver man en kunnig och erfaren planerare. I den här frågan kan kommunens miljöavdelning ge råd och stöd. Det torde ligga i kommunens intresse för hållbar utveckling. Att tänka på vid val av avloppslösning: - Hur ser förhållandena ut på platsen - Hur mycket avloppsvatten produceras - Hur mycket mark finns för avloppsanläggningen - Vem skall driva och sköta anläggningen - Prata med miljömyndigheten om vilka krav som ställs på din avloppslösning ( Bilder ; dass1 och dass 3, eventuellt också dass 2. En komposterande torrtoalett är den bästa lösningen i skärgården)

11 Sopor ( Bilder; S47 ) Materialåtervinning spelar en stor roll i ett hållbart samhälle. Det är viktigt att avfallet ses som en resurs och behandlas på rätt sätt. Du själv avgör var ditt avfall hamnar och hur din omgivning ser ut. Det avfall som uppkommer ska i första hand återanvändas och i andra hand återvinnas. Återvinning innebär att material, näring eller energi återvinns. Bland återvinningsmetoderna finns kompostering eller rötning av exempelvis matavfall, materialåtervinning genom sortering av exempelvis förpackningar samt förbränning av avfall som ger energi. Det avfallet som uppkommer ska i sista hand deponeras. Avfall och sopor är det mest synliga miljöproblemet, speciellt under högsäsongen på sommaren. Enligt lagen är det kommunen som är skyldig att se till att det finns kärl för allt avfall. Det är i allas intresse att soporna får plats på återvinningsstationerna. Vi behöver minska avfallsmängderna och låta avfallet ingå i ett kretslopp av återanvändning och återvinning. Enligt enkätsvaren från öborna ser vi hur antalet av de fastigheter som komposterar sitt matavfall och de som inte gör det fördelades på de finska öarna i projektet. Vi ser att på Iniö komposterar flera fastigheter jämfört med Skåldö. Man kan inte dra för långt gående slutsatser på Vänö och Högsåra då antalet enkätsvar är så lågt.

12 De finska öarna som är med i Green Islands projektet: Iniö, Vänö, Högsåra och Skåldö För mer information, miljöbeskrivningar för öar, presentationer, och resultat gå till våra hemsidor: EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND INVESTING IN YOUR FUTURE