Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5
|
|
- Lennart Andreas Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer det kalorimetriska (H s, HHV) mot det effektiva (H i, LHV) värmevärdet? h fg = 44 kj/kg 3. Ett torvbränsle har i elementaranalys (totaltillstånd) en kolhalt av 9 mass-%. Vilken är kolhalten för torrt bränsle om fukthalten var 47%? (0.9/0.53 = 4%) 4. Man torkar torven i uppg. 3 och bestämmer H i,ts till =,5 MJ/kg torrt bränsle. Vad blir då H i för per kg TS resp. per kg fuktigt bränsle? (H i = /0.53*.44 = 0,3 MJ/kg TS eller Hi = 0.53*0.3 = 10.8 MJ/kg fuktigt bränsle) KAP 3 5. Använd mallen för förbränningsräkning som finns på hemsidan (Beräkningsmall.xls) för att beräkna luftbehov och totala rökgasflödet för förbränning av torven i uppg. 3 med 0% luftöverskott (fukt i luft = 0.01 mol H O/mol torr luft). Beräkna luft- och gasflöden baserat på både totalt fuktigt bränsle och TS bränsle. Data kompletteras med C 9% H 3% N 1% O 17% S 0.1% A 3% F 47% (l =15.9 mol/kg, g=191.3 mol/kg; l TS = 86.4 mol/kg TS, g TS =360, mol/kg TS) 6. Hur kan man bestämma luftfaktorn ur CO -halten i rökgaser? se ekv och diagram 3. sid Vilka är de tre T.na som medför god förbränning? Tid, temperatur och turbulens 8. Vad är en spreader stoker, och vad skiljer en wanderrost från andra rostrar? En spreader stoker är en bränsleinmatningsanordning. Istället för att föra in bränslet via en ficka eller stup så kastas bränslet in med en spreader stoker. Den kan antingen drivas mekaniskt eller med tryckluft. Wanderrost är en rörlig rostertyp. Rostret består av stavar som bildar en matta som rör sig genom pannan. Effekten regleras genom tjockleken på det inmatade bränsleskiktet samt hastigheten på rostmattan. 9. Hur sker askutmatning i rosterpanor med rörlig bädd? I rosterpannor med rörlig bädd sker askutmatningen allt eftersom nytt bränsle matas in i pannan. Bränslet matas in i ena delen av pannan och transportmekanismer transporterar bränslet sakta genom pannan tills det endast finns kvar aska. Detta faller i slutet på transportbandet ner i askutloppet.
2 10. Vad är en fluidiserad bädd? Fluidiserad bädd eller virvelbädd har ett bäddmaterial av sand. Bädden svävar ovan primärluften som lyfter/fluidiserar den. Partiklarna i bädden antar ett fluidiserande tillstånd. Om man utgår från en bädd med partiklar och pressar luft genom bädden kommer den att fungera som ett filter med ett ökande tryckfall över bädden när hastigheten ökar. När hastigheten når ett visst värde ökar inte tryckfallet över bädden längre och då har den uppnått fluidisering. Fluidiserande bäddar delas in i olika typer. Först har man den bubblande bädden som har en ungefärlig lufthastighet på ca 3 m/s och sen har vi den cirkulerande som har en lufthastighet på ca 5-6m/s. 11. Rita enkelt diagram och visa hur tryckfallet varierar över en fluidiserad bädd med luftflödet? Visa även principiellt vid vilka luftflöden en bubblande resp. cirkulerande bädd arbetar. Se diagram sid Varför är NOx-bildningen avsevärt lägre i en fluidpanna jämfört med en konventionell panna? NOx-bildningen i en fluidpanna är avsevärt lägre än i en konventionellpanna eftersom NOx-bildningen sker i första hand vid betydligt högre temperaturer. NOxbildningen är låg inom de temperaturintervall där bädden används ( C). Blir temperaturen för låg kan det bildas dikväveoxid (NO). KAP Beräkna luftens sammansättning i mol-% resp. vikts-%. Utgå från att luften är torr och att den består av 1 vol-% syre och resten kväve (Svar 3.3 vikts-% O ) Vol% mol% (100 mol) O N 1% 1mol 79% 79mol 100 mol massan 1mol (3g / mol) 67g 79mol (8g / mol) 1g Tot 884 g/100 mol Vikts % 67 1 O 3,3% N 76,7% Hur många mol innehåller en Normalkubikmeter [m 3 n] rökgaser av 700 C? Anta att rökgaserna följer allmänna gaslagen. (44.6 mol; 0.04 mol/ m 3 n ) En normalkubikmedet räknas alltid vid 1 atm och 0 o C. Med R = [Pa m 3 ]/[mol K] blir n = PV/RT = (101300*1)/(8,314*73,15) = 44,6 mol 15. Vad innebär det om ett c p -värde är ett lokalt värde eller ett medelvärde? Lokalt Cp-värde gäller är värdet vid aktuell temperatur.eett medel Cp-värde gäller mellan aktuell temperatur och 5 o C. Om man tex. vill veta hur mycket energi som frigörs mellan två temperaturer, T1 och T, kan följande ekv. användas: Vid användning av ett medelvärde så baseras Cp på medelvärdet mellan T1 och T. Vill man ha ett exakt värde får man lösa integralen, där temperaturen för entalpiskalans nollpunkt utgör ena temperaturen, (sätts ofta till 0 C då beräkningen blir enkel). h h1 h Cp *( T1T ) T T1 Cp( T) * dt
3 16. Använd tabellerna på sid 155 och 156 för att bestämma hjälpstorheterna B och för rökgaser från ett bränsle med 65 % C, 15 % aska och ett värmevärde Hi (=Hu) = 6 MJ/kg (B= kj/(m 3.CO ), = 0.4) (Se utritad linje på sid ) 17. Bestäm medel-cp och lokalt Cp-värde för rökgasen i upg. 16 vid en temperatur av 700 C, och en CO -halt på 14.5%. (1.46 resp kj/(m 3 n - K)) För att få bättre förståelse för hur man får ut svaren i uppgift 16 ser man på sidan 155 och 156 under flik 16 i pärmen. För att få ut värden på medel-cp och lokalt cp går man in på sidan 159 resp. 160 i aktuellt diagram under flik 16 i pärmen.värdet för B kan man bortse från. I båda dessa diagram börjar man att utgå från höger på Y-axeln där man anger värdet givet för = 0.4. Sedan går man rakt till vänster för att skära linjen vid värdet för CO -halten vilken är given 14.5 %. Efter att man gjort detta skall man gå rakt upp i diagrammet och skära temperaturlinjen för 700 C given. Härifrån skall man gå rakt till vänster för att kunna läsa av värdet på Y-axeln för specifikt värme i den enhet som man skall ha vilken är kj/m 3 n K. Om du vill ha svaret i kcal/m 3 n K skall man i stället gå till höger. Detta ger mig svaren medel-cp = kj/m 3 n K och ett lokalt cp = kj/m 3 n K. 18. Vilket Cp-värde skall man använda om rökgaserna från uppg. 16 kyls från 1000 C till 400 C? (1.59 kj/(m 3 n - K) = 35 J/mol,K) Använd diagram sid 160 under flik16 Två parametrarna du vet är Tmedel=700 C, mängd CO=14.5 ger cp =1.59 kj/mol,k 19. Använd överslagsdiagram sid 166 i Tabeller och diagram för att bestämma samma Cp-värden. Rökgaserna innehåller 5.3 % H O. (1.58 kj/(m 3 n - K)) Från uppgift 17 får vi en CO-halt på 14,5 % och från uppgift 18 fås en medel temperatur på 700 C. Använd diagram på s166 i Tabeller och diagram. Börja i högra hörnet gå in med temperaturen 700 C och 0,36. Gå rakt upp till CO halten 0,145. Följ den vågräta linjen ut i det stora diagrammet till temperaturen 700 C. Gå rakt åt vänster. Detta ger ett Cp 1,58 kj/m3n*k 0. Vad kan man tjäna på att tillsätta extra fukt till förbränningsluften? Vilken extra utrustning krävs för att det ska vara någon poäng med uppfuktning? Det man kan tjäna på att fukta upp luften är att daggpunkten för kondenserande rökgaser stiger. Dels kan man få ut mer värme vid kondensationen, och dels kan man få ut kondensationsvärmen vid en högre temperatur. Det man behöver för att kunna ta tillvara på energin ur den fuktiga rökgasen är en rökgaskondensering. Värmen från rökgaskondenseringen kan man värma fjärrvärmevattnet med. 1. Vilket är det dominerande problemet med rökgaskondensering? Det dominerande problemet med rökgaskondensering är att olika syror kondenserar ut, vilket kan leda till korrossion.. Hur kan man prodducera det ljumma vattnet man sprutar in vid luftuppfuktning? Varför är det osmart att använda kallvatten? Det ljumma vattnet kan produceras genom kylning av rökgaserna så att temperaturen hamnar under den temp. returledningen från fjärrvärmen håller. Med luftuppfuktning höjs daggpunkten och därmed den utvinnbara energin. Med användning av kallt vatten skulle man få en låg och dålig daggpunkt och därmed liten utvinnbar energi. 3. Rita en skiss och visa hur rökgaskondensering med luftuppfuktning fungerar. I figuren skall förutom vattennströmmar och rökgasströmmar förljande komponenter finnas
4 med: Uppfuktningstorn, panna, fjärrvärmekondensor och kondensor där befuktningsvattnet värms. Se Figur 4.5 sidan 107 i Förbrännings- och rökgasreningsteknik (Wester) 4. Bestäm syradaggpunkten för en rökgas med 1 ppm(v) SO och en vattendagggpunkt på 45 C (ca. 116 C) Detta gör man i termodynamikboken ur tabell A-4, sidan 830 och ger P = kpa. Värdet för trycket på H SO 4 = 1 ppm. När man har dessa värden går man in i figur 4.7 på sidan 110 under flik i pärmen. Värdet på trycket för vattnets daggpunkt skall sättas in i de linjer som finns i diagrammet. Jag avrundade kpa till 100 mbar och då väljs den linjen. Värdet för trycket på H SO 4 -axeln. När jag sätter in mina värden så läser jag av svaret på Y-axeln och får att syradaggpunkten = 115 C. KAP 5 5. Hur beräknas nyttig effekt för en panna i en ånganläggning resp. i en hetvattenanläggning? Nyttig effekt= *Cp*(tut-tin) 6. Rita en enkel skiss över en panna och visa systemgränserna för beräkning av pannverkningsgrad. Se figur nedan eller figur 5,1 i Wester 7. Ta fram ett samband för tillförd effekt P t = m TS * konst för bränslet i uppg. 5 om lufttemperaturen in i pannan är 10 C och hjälpeffekten kan försummas ( P hj = 0)
5 Tillförd Effekt P t F F. Pt mts H its 44 TS c 1 = Bränsle flöde torrsubstans [kg/s] m TS H its = 19700[kJ/kg] F = 47 % = 86,4 c TS pl = 9,1 [kj/molk] t 1 = 10 o C pl t 1 5 Svar: Pt mts 17586kJ / kg 8. Den bränsleenergi som inte tas upp i pannan går bort i form av förluster, vilka) För bränsleenergi som inte tas upp i pannan händer följande: - Rökgasförluster - Strålnings- och ledningsförluster - Förluster genom oförbränt i gas och fast form. 9. Förklara respektive förlustpost översiktligt. Rökgaserna: Rökgaserna som lämnar pannan och far ut genom skorstenen är varma även om man tagit tillvara en del genom rökgaskondensering. Detta är den enskilt största förlustposten. Rökgasförlusten kan beräknas med ekv. 5.9 (se sid10 kap 5.3.3) eller mera förenklat med ekv. 5.10, sid 1. Lednings- och strålningsförluster: Hit hör allt värmeläckage från pannan ytterytor. Lednings- och strålningsförlusterna ökar med ökat panneffekt. Olje- och gaseldade pannor har minsta förlusten/mw panneffekt då pannvolymen på dessa är mindre än tex. kol- och träpannor. Den procentuella förlusten är i princip proportionell mot dellasten, då pannkroppens temperatur knappt ändras vid dellastkörning. Oförbrännt i gasfas: Mycket liten förlustpost som är svår att mäta p.g.a. de låga halterna. Oförbrända gaser, främst CO, H samt kolväten lämnar pannan på grund av ej optimala förbränningsparametrar. Det ej utnyttjade energiinnehållet i dessa gaser drar därmed ner verkningsgraden. Askförlust: Efter förbränningen i pannan finns en del brännbara partiklar kvar vilket hamnar i askan. En del faller även ner genom rosten. Förlusteffekten varierar givetvis med bränslet men ett ungefärligt värde är 30 MJ/kg. Övriga förluster: Slagg eller bottenaska kan ha hög temperatur vid utmatningen och utgör därmed en värmeförlust. Vissa komponenter kan behöva kylning för att fungera optimalt ex. pumpar, brännare, rökgascirkulationsfläktar och denna kylning påverkar verkningsgraden. 30. Beskriv skillnaden mellan direkta och indirekta metoden vid beräkning av pannverkningsgrad Direkt verkningsgrad Man mäter eller bestämmer de båda ingående storheterna,
6 nyttiggjord och tillförd, direkt. Indirekt verkningsgrad Man beräknar förlusterna i systemet som rökgasförluster, strålnings- och ledningsförluster och förluster genom oförbränt i gasform och i fast form. 31. Varför kan det ibland vara bättre att beräkna verkningsgraden utifrån den indirekta metoden? Den indirekta metoden funkar bättre vid beräkning av fasta bränslen då man kan få svårt att bestämma bränslets energiinnehåll och massflöde (då man ställer inmatningen efter volym och bränslet kan variera i densitet och i sammansättning). Metoden funkar särskilt bra för biobränslen. Vid den indirekta verkningsgraden utgår man från 1 och subtraherar förlusterna. Metoden är noggrann och felet är litet då posterna är flera och relativt små. Det som kan vara svårt att uppskatta är strålnings och ledningsförlusterna som dock är rätt små. Dessa kan läsas ur ett diagram med uppskattade värden. 3. Gör en beräkning av pannverkningsgraden för förbränning av bränslet i uppg. 5 (uppg. 7) med tillägg av följande data: - Rökgastemperatur 150 C - Andel brännbart i aska 15% - Panneffekt 0 MW - Halt CO i rökgaser 50 ppm Använd indirekt metod och bestäm rel. rökgasförlusten både med ekv. 5.9 och mha, Siegerts formel, 33. Vilket energiutbyte uppnås i anläggningen ovan, om man bygger till en rökgaskondensering, där rökgaserna kyls till 40 C. 34. Hur bör man beräkna pannverkningsgraden i avfallsförbränningsanläggningar? P =verkningsgrad Pn= nyttig effekt Prg=förluster rökgaser P = Pn /( Pn +Prg)) Den skillnad som man får när det gäller sopförbränning jämfört med andra anläggningar är att vi vet inte riktigt hur mkt energi vi för in genom mätningar på bränslet. Rökgasförlusterna baseras helt på mätningar. 35. Hur bestämmer man enklast fukthalt i bränsle vid online-bestämning av pannverkningsgrad? Fukthalten i bränslet bestäms enklast genom att använda ett gasanalysinstrument som mäter vatteninnehållet i rökgaserna. Därefter så bestämmer man fuktinnehållet i bränslet genom sambandet mellan fukthalten i rökgaserna och fukthalten i bränslet. Härledning finns i Wester s Hur bör man gå tillväga för att beräkna ett sk. energiutbyte för en anläggning med rökgaskondensering om man vill använda den indirekta metoden med effektiva värmevärdet? Man bör räkna pannverkningsgraden och rökgaskondeseringen var för sig. Om man inte gör det kan man få att pannan har en verkningsgrad över 100% som inte är rimligt. Därför är det bättre att räkna på ett energiutbyte i stället för verkningsgrad när man vet energiflöder in i pannan.
7 37. Teckna ett uttryck för en energibalans för en ekonomiser. P eko = m bts *g ts *C pg (t gin -t gut )= mv*c pv (t vut -t vin ) 38. Vilken parameter har störst inverkan på en känslighetsanalys av en pannas verkningsgrad
Beräkning av rökgasflöde
Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:
Läs merEnergibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Läs merEassist Combustion Light
MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen
Läs merTENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
Läs merBeräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap
ITM-rapport 184 Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse 2009 Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset
CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:
Läs merValfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-30 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling:
Läs mer1. Identifikation Baxi Bonus Light
2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merAmerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik
Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04
Läs merValfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) 60p
Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 1 juni Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merAdditivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merSammanställning av bränsledata
Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal RAPPORT DECEMBER 38 3 3 3 3,8,,,,8,,, Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon:
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merKontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk
Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk Evaluation of boiler efficiency Dåva CHP plant Mathias Rönnberg EN1420 Examensarbete för civilingenjörsexamen i energiteknik, 30hp Sammanfattning Umeå
Läs merALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING
Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i
Läs merVägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften
VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Läs mer2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).
Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V
CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:
Läs merFUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)
FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:
Läs mer- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))
Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merI: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT
I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar
Läs merEnergi- och processtekniker EPP14
Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merEffektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.
2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merVid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.
Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merBiomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral
Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merIMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström
IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb
Läs merAvfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala
Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter
Läs merERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.
2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM
Läs merFörnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng
1 (5) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N15A Tentamen ges för: En14, Htep13 Tentamensdatum: 2015-01-13 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar om 30 p
Läs merEn undersökning av miljödatorns beräkningar på Nybro Energi AB
Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete En undersökning av miljödatorns beräkningar på Nybro Energi AB Olle Blomgren Håkan Lagesson 2014-05- 14 Omfattning: 6hp Kurskod: 1SJ21E 1 Linnéuniversitetet
Läs merTermodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Läs merKap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer
Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs mer7,5 högskolepoäng. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 41N11C En3. TentamensKod:
Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 41N11C En3 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-10-24 Tid: 9 13 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och Tabeller Räknare och
Läs merVärmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15
Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merMILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)
MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &
Läs merDragluckans betydelse i skorstenssystemet
Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs mer4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll
4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen
Läs merVad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik
Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet
Läs merPROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.
PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling. Man bör få minst 10 poäng i både A- och B-delen. Om poängtalet i A-delen är mindre än 10 bedöms inte
Läs merOm trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merViktigt att minska utsläppen
Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs merEtt kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se
Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Introduktion till energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2211 Tentamen ges för: Energiingenjör 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-04-04
Läs merP1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare
Läs merPTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merPlaneringsunderlag Buderus GE 215. Gjutna värmepannor för olja och gas 40-85 kw. Version 1.01 20060906 - JMA
Planeringsunderlag Buderus Gjutna värmepannor för olja och gas 40-85 kw Version 1.01 20060906 - JMA 1 Buderus lågtemperatur gjutjärnspannor, effektområde 45-85 kw. Konstruktionstryck 5,0 Bar max 120 o
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs mert = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9)
1 (9) DEL 1 1. För att påskynda avtappningen ur en sluten oljecistern har man ovanför oljan pumpat in luft med 2 bar övertryck. Oljenivån (ρ = 900 kg/m 3 ) i cisternen är 8 m högre än avtappningsrörets
Läs merFigur 1: Två torksteg. För att kunna bestämma specifik luftförbrukning, måste vi veta luftens fuktkvotsändring, l = Y Y = Y 5 Y 1 (2)
Figur 1: Två torksteg Givna data X in = 2,5 kg fukt/kg torrt gods T max = 50 C X ut = 0,8 kg fukt/kg torrt gods T 3 = 20 C V in = 13500 m 3 /h φ 3 = 0,50 T 1 = 10 C T 5 = 24 C T w,1 = 5 C φ 5 = 0,60 Sökt
Läs merE. Konvertering till och förbättring av vedeldning
Sidan E. 1 E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Detta kapitel vill visa på möjligheter att konvertera befintliga system till vedeldning samt att visa att det finns många möjligheter att förbättra
Läs merPTG 2015 övning 1. Problem 1
PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt
Läs merFörnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng
1 (6) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2511 Tentamen ges för: En1, Htep2 Tentamensdatum: Tisdag 10/4, 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består
Läs mer4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2
apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merTermodynamik Föreläsning 5
Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merITM-rapport 115. Flödesmätningar med pitotrör. Provningsjämförelse 2002. Gunnar Nyquist. Institutet för tillämpad miljöforskning
ITM-rapport 115 Flödesmätningar med pitotrör Provningsjämförelse 2002 Gunnar Nyquist Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research Flödesmätningar med pitotrör Provningsjämförelse
Läs merTentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:
Förnyelsebar energi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N15A Energiingenjör, Högskoletekniker TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merEffektivare värmeåtervinning från våta gaser
Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser (pure substances) Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja blandat med
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs mer4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
Läs merEGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merTermodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:
Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som
Läs merKapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Läs merTENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!
TENTAMEN Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08 kl 08:00 13:00 Maxpoäng 60 p. För godkänt krävs minst 30 p. Vid totalpoäng 27-29,5 p ges möjlighet
Läs merTentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:
Förnyelsebar energi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N15A Energiingenjör, Högskoletekniker TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-01-13 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merFÖRSLAG PÅ ATT ÖKA PRODUKTIONEN OCH SÄNKA ENERGI FÖRBRUKNINGEN I BANDUGNSVERKET
FÖRSLAG PÅ ATT ÖKA PRODUKTIONEN OCH SÄNKA ENERGI FÖRBRUKNINGEN I BANDUGNSVERKET AV Bengt-Olof Drugge 2003-07-23 SAMMANFATTNING Jag har vid närmare studium av BUV kommit på ett sätt där man kan spara energi
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merFör en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige
För en renare värld Fortum HorsePower Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige 2017-01-31 Fortum i korthet VÅRT MÅL Vara en förbild inom energiteknik och applikationsutveckling VISION För
Läs mer