Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?"

Transkript

1 Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket?

2 Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el. Biobränslen i form av olika träbränslen samt returlutar inom massaindustrin ökar också, och i dag svarar de för ca 13 %, d v s 79 TWh av totala energiproduktionen. Detta är ungefär lika mycket energi som årligen produceras via vattenkraft. Som jämförelse kan nämnas att kärnkraften i dag står för 34 % av energitillförseln och användningen av olja för ca 31 %. Om användningen av fossila bränslen skall minska, samtidigt som kärnkraften på sikt skall avvecklas måste användningen av biobränsle öka kraftigt på sikt. Vid all förbränning bildas det aska. Den aska som uppstår vid förbränning av skogsbränsle, d v s GROT, samt skogsindustrins avfall och biprodukter, innehåller huvudsakligen de baskatjoner och mikronäringsämnen som initialt fanns i träden. Detta ligger till grund för rekommendationen att skogsbränsleaska bör återföras till skogsmarken som kompensation för den bortförsel av näring som uttaget medför. Uppskattningsvis tas GROT ut från ha årligen i Sverige. Detta motsvarar en produktion på mellan och ton aska per år beroende på vattenhalt och andel oförbränt material. Behovet av aska i kompensationssyfte är dock större, vilket gör att sammansättningen av andra biobränsleaskor också utvärderats. Totalt visar grova skattningar att ca ton askor från förbränning av olika trädbränslen skulle kunna vara aktuella för spridning. Värme- och kraftvärmeverk har en central roll inom såväl efterfrågan och därmed användningen av skogsbränslen, som inom produktionen av en spridningsbar aska. Syftet med detta kompendium är att ge en inblick i hur ett värmeverk fungerar genom att beskriva kedjan från avlastningen av GROT, till uttransporten av aska för t ex härdning. De olika stegen i kedjan beskrivs i generella drag, med viss utgångspunkt av hanteringen vid Borås Energi. Vissa problem och möjligheter för verken, vilka kan vara av betydelse för bränsleleverantörer och för produktion av en spridningsbar askprodukt, diskuteras också. Avlastning, lagring och torkning av GROT Värmeverken har vanligen avtal med att antal leverantörer av GROT. För att det skall vara lönsamt sker inköpen och transporterna av GROT inom en radie av max 8-10 mil från värmeverket. GROT består oftast av bark, grenar, kvistar och barr av gran och tall. Transporterna av buntad, huggen, krossad eller flisad GROT sker med container på lastbil. Det finns flera olika varianter på hur GROT kan hanteras då det når ett värmeverk. Här följer en beskrivning av hur hanteringen kan gå till. Vid ankomst av GROTen till värmeverket vägs lasten in och varje leverans provtas med avseende på vattenhalt, d v s man bestämmer torrsubstanshalten (TS). För att undvika eventuella konflikter med leverantören utförs detta av en oberoende part, Virkesmätningsföreningen (VMF). Om det är överskott av bränsle vid leveranstillfället, tippas bränslet på en plan för att tillfälligt mellanlagras. Annars tippas det i en mottagningsficka (Fig 1), där större stycken sållas bort i ett skivsåll. Därifrån skruvas bränslet vidare till en kross, förbi en magnetavskiljare och vidare till ett större bränslelager under tak. Lagret kan t ex vara dimensionerat för att täcka bränsleförbrukningen under en helg, eftersom det inte sker några leveranser av GROT till värmeverket då.

3 Vid vissa anläggningar torkas materialet innan det eldas upp. Detta är vanligare under den fuktigare perioden av året, från september till mars. Bränslet transporteras då via en skruv vidare till en tork där det torkas från ca 50 % fukthalt ned till % fukthalt. Det finns olika typer av torkar för biobränsle. Här beskrivs principen för en fluidiserande ångtork, vilken används av Borås Energi för torkning av GROT. Torken består av ett cylindriskt tryckkärl med en värmeväxlare i mitten. Inne i tryckkärlet finns 16 celler, till vilka man matar in bränslet. Under tryckkärlet sitter en stor fläkt som cirkulerar ånga genom värmeväxlaren samtidigt som ånga tillförs värmeväxlaren för uppvärmning. Under torkningsprocessen upphettas bränslet till ca 175 C. Med hjälp av den ånga som tillförs, samt den ångbildningsvärme som bildas då vattnet i bränslet kondenserar, rör sig bränslet runt i de 16 cellerna och torkas på så sätt jämt. Överskottet av ånga tas ut på toppen av cylindern. Denna ånga innehåller en del brännbara gaser från organiska föreningar som avgått från bränslet under upphettningen. Dessa gaser förbränns för energiutvinning. Vattenångan kondenseras och vattnet renas innan det släpps ut till det kommunala avloppsnätet. När bränslet torkats ned till ca % fukthalt lämnar det torken och matas vidare till pannan för förbränning (Fig. 1). Figur 1. GROT lastas av i mottagningsfickan, för att därefter krossas och via magnetavskiljaren föras vidare till lagret. Under den fuktigare perioden av året torkas GROT innan det förbränns i pannan. Bottenaskan förs ut från botten av pannan medan flygaskan avskiljs vid rökgasreningen (Johnsson, Borås Energi 2004).

4 Förbränning av GROT I pannanläggningen omvandlas den kemiska energin som är bunden i t ex GROT till värmeenergi, vilken i sin tur kan omvandlas till elektrisk energi eller fjärrvärme. Det finns olika typer av pannor. De vanligaste typerna av pannor för förbränning av oförädlade biobränslen, som GROT, är rosterpannor och CFB-pannor (pannor med Cirkulerande Fluidiserande Bädd). Rosterpannan, vilken till tekniken liknar en vanlig villapanna, kännetecknas av att den har en förbränningsanordning (roster = galler där bränslet förbränns) på vilken bränslet i tur och ordning torkar, antänds och slutförbränns. Den enklaste rostern är plan och förekommer främst på mindre panncentraler. En sned roster eller trapproster, är ett lutande galler där bränslet förbränns medan det glider nedför rostern. En annan variant, Wanderrostern, består av en matta av länkar som för in bränslet i ena änden av pannan och för ut askan från den andra änden. För att få en god förbränning och låga utsläpp av kolmonoxid och andra kolväten är det viktigt att bränslet håller jämn kvalitet. Dessutom måste rätt mängd luft tillsättas för att inte få för höga halter av kväveoxider. Rosterpannor kräver således noggrann övervakning. CFB-pannor, d v s pannor med en cirkulerande fluidiserande bädd, är mer flexibla beträffande bränslets kvalitet. Principen för dessa är att bränslet tillsammans med ett inert (stabilt, ovillig att reagera med omgivande material) material som sand fluidiseras med hjälp av förbränningsluft som blåses genom bränslet underifrån. Förbränningen av bränslet sker när det virvlar omkring med det inerta bäddmaterialet inuti pannan. Beroende på att det heta cirkulerande bäddmaterialet stabiliserar förbränningen och temperaturen inne i pannan har dessa pannor en stor flexibilitet beträffande bränslets kvalitet. Spread stoker är ytterligare en variant på panna och som bl a används av Borås Energi. Denna består av en plan Wanderrost i botten (se ovan), som matar ut askan. Bränslet matas dock inte in via rostern utan blåses in från sidan ovanifrån och brinner därefter då det flyger genom pannan. Denna teknik ger en högre effekt jämfört med en rosterpanna. Rökgasrening Vid förbränning bildas det rökgaser. Dessa innehåller försurande ämnen som saltsyra (HCl), vätefluorid (HF), kväve- och svaveloxider, partiklar (aska), tjära, lättflyktiga metaller som kvicksilver, mm. Därför måste rökgaserna renas. Vanligen leds rökgaserna först genom en cyklon (partiklar avlägsnas från rökgaserna genom centrifugalkraften) för att fånga de större partiklarna. Därefter fångas vanligen finare partiklar med elfilter (elektriskt laddade partiklar fångas upp av ytor med motsatt laddning) eller textila spärrfilter (textilduk). Rökgasernas temperatur sjunker när de passerar alla dessa filter. Eftersom kondensationen av lättflyktiga metaller på askpartiklarna ökar med sjunkande temperatur, är tungmetallinnehållet högre i askan vid det textila spärrfiltret, än i den vid cyklonen. Det är även ganska vanligt att värmeverk använder insprutning av ammoniak eller urea i rökgaserna för att reducera utsläppen av kväveoxider. Kväveoxiderna reagerar med ammoniaken och omvandlas till ofarligt kvävgas och vatten. Även modifiering av lufttillförseln i pannan kan påverka utsläpp av kväveoxider. Släckt kalk Ca(OH) 2 (kalciumhydroxid) kan användas för att binda sura komponenter i rökgaserna och aktivt kol för att fånga upp miljögifter som t ex dioxiner.

5 Den aska som tas ut från rökgasreningen benämns flygaska, medan den aska som tas ut från pannan kallas bottenaska. Fördelningen mellan botten- och flygaska varierar kraftigt mellan olika anläggningar och mellan panntyper (Tabell 1). Enligt en tumregel blir det % bottenaska och % flygaska i CFB-pannorna, medan det omvända gäller för rosterpannorna. Denna tumregel kullkastas dock av en inventering av askmängder och deras innehåll som presenterades av Statens Energimyndighet (STEM) under Denna visar snarare att förhållandet är för biobränsleaskor från båda typerna av pannor. Beträffande den panna av Spread stoker -typ som används av Borås Energi, erhålls ca 30 % bottenaska och 70 % flygaska. Tabell 1. Fördelning mellan flyg- och bottenaska i olika typer av pannor. Avvikelser från angivna värden förekommer dock. Panntyp Andel bottenaska (%) Andel flygaska (%) Roster Spread stoker CFB-panna Kvaliteten på flyg- respektive bottenaska varierar mellan olika pannor. Bottenaskan från CFB-pannor sprids inte på skogsmark eftersom den till största del består av bäddmaterial (oftast sand), medan flygaskan har bra egenskaper eftersom den ofta är välförbränd och enhetlig. Det samma gäller för Spread stoker - anläggningar. Hos rosterpannor däremot, är det bottenaskan som lämpar sig bäst för spridning eftersom den är bättre förbränd och har ett lägre innehåll av tungmetaller än flygaskan. I mindre anläggningar blandas dock ofta flygoch bottenaska och blandningen används för askåterföring. Hantering av askan Askan från en panna kan antingen våt- eller torrutmatas. Torrutmatad aska är relativt lätt att förädla vidare, men är svårhanterlig så till vida att den dammar och riskerar att fatta eld. Våtutmatad aska är lättare att hantera. Svårigheter kan dock uppstå om den härdar snabbt. Det kan även vara svårt att få en noggrann vatteninblandning vid utmatningen, med följden att askan inte härdar jämt. Beroende på vilket material som eldats, t ex avfall, torv, skogsbränsle samt vilken askfraktion (flyg- eller bottenaska) som avses, hanteras de utmatade askorna på olika sätt. Bottenaskor kan t ex användas som täckmaterial till tippar, eller som fyllnadsmassor vid vägbyggnationer. Flygaskor från förbränning av avfall har höga halter av giftiga tungmetaller, klassas som miljöfarligt avfall och deponeras därför. Den aska som bildas vid förbränning av skogsbränsle, som t ex GROT, innehåller basiska ämnen, samt de flesta näringsämnen som ursprungligen fanns i GROTen. Det gör den möjlig att återföra som kompensation för de näringsförluster som uttaget av GROT innebär. För att en aska skall vara aktuell att sprida måste den härdas, samt innehålla rekommenderade halter av näringsämnen och underskrida gränsvärden för tungmetaller. Den utmatade askan analyseras därför minst två gånger per år på sitt innehåll av näring och tungmetaller. Detta sker ofta före och efter härdningen. Eldas flera olika bränslen i samma panna krävs noggrannare kontroll av askan. Likaså om det visat sig att t ex flisen har mycket skiftande ursprung (biprodukter från sågverk, flisat rivningsvirke etc.).

6 Härdningen av den fuktade askan kan antingen ske inne på värmeverkets område eller på en närgränsande yta. Det är viktigt att underlaget är stabilt (t ex en asfaltplatta) och att lakvattnet från plattan kan kontrolleras. Det är även bra om det finns tillgång till tak eller andra möjligheter att täcka den behandlade askan eftersom den i många fall är känslig för återbefuktning. Många värmeverk har avtal med entreprenörer som både sköter frakten av askan från värmeverket till härdningsanläggningen, själva behandlingen/härdningen av askan, samt uttransporten av askan till spridaren i fält. En mer utförlig beskrivning av de metoder som finns för härdning av aska ges i ett separat kompendium. Kontroll Länsstyrelsen ger tillstånd till anläggningar med en effekt över 10 MW. Har de en effekt över 200 MW ges tillståndet av miljödomstolen. Anläggningar med en effekt mellan 0.5 och 10 MW är anmälningspliktiga hos kommunens miljönämnd och de har även tillsynen över dessa mindre anläggningar. I tillståndet finns möjlighet att reglera hur avfallet från verksamheten skall omhändertas. I många fall har vaga villkor för hur askan skall omhändertas formulerats, som t ex att frågan om askåterföring skall utredas. Med hänvisning till miljöbalkens regler om att sträva efter kretslopp och hushållning med resurser finns det dock möjligheter för myndigheterna att föreskriva den metod som bäst kan tänkas uppfylla miljöbalkens syfte. Detta kan avspeglas i tillstånd med mer precisa formuleringar som att askan skall i möjligaste mån spridas på skogsmark. Vidare ställer tillståndet krav på vilket bränsle som får eldas, samt under vilka betingelser. Möjligheten att använda askan ställer krav på att den är så väl utbränd som möjligt, d v s innehåller så lite oförbränt kol som möjligt. För att lyckas med det bör man bl a ha syreöverskott och lagom uppehållstid för bränslet i ugnen. Detta kan också regleras i tillståndet genom krav på mätningar av syre, kolmonoxid och temperatur i rökgaserna. Nyare tillstånd ställer även krav på högsta halt kolmonoxid (CO) i rökgaserna. Länsstyrelsen är även tillstånds- och tillsynsmyndighet för deponier, där aska deponeras. Det kan dels röra sig om stora deponier med en blandning av avfall eller mindre industrideponier. Den aska som deponeras, är förutom deponiavgiften som varierar kraftigt mellan deponier, belagd med en deponiskatt på ca 370 kr/ton (gäller från 1 jan. 2003). Förutom deponi, finns det i dag flera alternativa sätt att omhänderta aska, varav spridning av aska på skogsmark är ett. Anläggningar som återvinner eller bearbetar mer än ton avfall per år fodrar tillstånd enligt miljöbalken. Detta gäller även upplag/behandlingsplatser för aska som skall spridas, eftersom aska än så länge klassas som avfall. För flertalet av dessa anläggningar är Länsstyrelsen också tillståndsmyndighet. För anläggningar som behandlar mindre än ton avfall skall verksamheten anmälas till kommunen. Vid tillståndsgivningen behandlas hur anläggningen kommer att påverka den närmaste omgivningen i form av läckage till vattendrag. Även buller, dammspridning och transporter till och från platsen tas i beaktning. Värmeverket måste årligen redovisa verksamheten genom en årlig miljörapport till den myndighet som har tillsynen, d v s vanligen Länsstyrelsen eller kommunens miljönämnd. I rapporten finns uppgifter om avfall, vilket för ett värmeverk mest består av aska och utsläpp av rökgaser. Formerna för rapporteringen skiljer sig mycket.

7 Problem Tillgång på bränsle Det finns vissa problem med att elda GROT/skogsbränslen jämfört med andra bränslen som t ex sorterat hushållsavfall. Värmeverken är beroende av en jämn tillgång på bränsle. Tillgången på GROT varierar dock eftersom leverantörerna kan ha svårighet med att få fram bränsle av bra kvalitet i tid. En orsak till detta är de låga priserna på GROT vilket inte motiverar markägarna att sälja GROT. Många leverantörer förlorar även på att köra ut och leverera GROT till värmeverken. Den ojämna tillgången på GROT har därför inneburit att flera värmeverk, för att ha en garanterad tillgång på bränsle, måste importera dyrare flis från Baltikum. Detta medför och har medfört att värmeverken går över till förbränning av billigare och mer lättåtkomliga bränslen, som t ex sorterat hushållsavfall. Den jämna tillgången på hushållsavfall bidrar även till att det inte kräver samma lagringsutrymme som skogsflis behöver. Kvaliteten på bränslet Barr och annat grönt material som löv/barr kan vara ett problem. Dels har vissa torkar svårt att hantera dessa mycket små fraktioner, dels är bränslevärdet av det mycket lågt eftersom det inte innehåller en lika stor brännbar fraktion som övriga delar av GROT. Andelen stamved kan också ha betydelse. Stamved ger relativt stora volymer bränsle, men av låg vikt. En mix av avbarrad GROT, med ca 40 % inslag av stamved från lövträd anses av Borås Energi vara det optimala bränslet för dem. Vid inköp av krossat eller flisat material kan det vara svårt att ha kontroll på materialets ursprung. Borås Energi har gått över till att bara köpa in hugget material och frångått krossat material. Orsaken är att krossat material ibland kan innehålla spillvirke och rivningsvirke, vilket ger en aska som inte är lämplig för spridning. Aska från förbränning av rivningsvirke innehåller ofta alltför höga halter av tungmetaller och andra miljögifter. Övriga problem Produktion av aska som är lämplig för spridning ställer generellt höga krav på övervakningen av bränslets kvalitet, samt hela flödet genom förbränningsanläggningen till utmatningen och härdningen av askan. Uppstår problem av något slag längs denna kedja, som medför att pannan riskerar att tappa effekt, finns även risk för att en sämre aska produceras. Nedanstående är ett exempel på denna typ av problem. Vid Borås Energi klarar man av att elda enbart GROT förutsatt att torkanläggningen fungerar. Om man får problem med torken måste den fuktiga GROTen sameldas med t ex torv eller olja, för att inte tappa effekt. Detta ställer krav på kontroll av askan så att man inte riskerar att sprida en olämplig aska. Ren torvaska har generellt ett lägre näringsinnehåll och ett något högre tungmetallinnehåll än ren GROT-aska. Askhalten i olja är mellan 0.01 och 0.1%, vilket gör att dess bidrag till den totala mängden producerad aska vid en kortvarig sameldning med GROT, blir mycket liten. Sameldning med små kvantiteter av torv eller olja ger därför vanligen inte någon effekt på kvaliteten hos askan.

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Brand och explosion risker vid bränslehantering

Brand och explosion risker vid bränslehantering Brand och explosion risker vid bränslehantering Ulf Liljequist R:\Miljökonsult\Sektionen EP\g. Kurser och konferenser\5. Korrosionsseminarie\2009\Presentation seminariet Antändning - Var/varför brinner

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

För utredningen har tre olika scenarier definierats, baserade på tillgängliga utredningar om biobränslepotentialen i Sverige;

För utredningen har tre olika scenarier definierats, baserade på tillgängliga utredningar om biobränslepotentialen i Sverige; +XUSnYHUNDVNYLFNVLOYHULPLOM QDYROLND HQHUJLDOWHUQDWLY" (QI UVWXGLHIRNXVHUDGSnELREUlQVOHQ Karin Kindbom och John Munthe B 1299 Göteborg, juni 1998 1 Sammanfattning Sverige står inför en framtida förändring

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Analys av fö rbra nning med avfall öch flis

Analys av fö rbra nning med avfall öch flis Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete Analys av fö rbra nning med avfall öch flis Vad passar bäst till ett värmeverk idag Martin Lagerkvist Lisa Gustafsson 2015-03-17 Omfattning: 6hp Kurskod: 1SJ21E

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Grot ur bränslekvalitetsynpunkt

Grot ur bränslekvalitetsynpunkt Grot ur bränslekvalitetsynpunkt En studie i attityders inverkan Delrapport inom GROT II Sollefteå Januari 2009 Jerry Söderström, Efokus AB www.efokus.se Förord Syftet med undersökningen är att utreda förutsättningarna

Läs mer

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering SYSAV Box 50344, 202 13 Malmö Telefon 040-635 18 00 Telefax 040-635 18 10 www.sysav.se epost@sysav.se Juni 2010 Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Handbok FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Producerad av RecAsh - ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö www.recash.info Handbok Från skogsbränsleuttag till askåterföring Producerad av: RecAsh

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.

Läs mer

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt ProduktBladet Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt Ren ved All ved vi levererar har under produktion passerat genom en så kallad renstrumma, vilket innebär

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning

Läs mer

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Lokalisering Industrispår 25/06/2008 2 Avstånd till närmaste bostad Ungefärlig placering av ny skorsten 25/06/2008

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Vattenfall Värme Nyköping

Vattenfall Värme Nyköping Vattenfall Värme Nyköping Värme Sverige är en affärsenhet i Vattenfall AB, med fjärrvärme som största verksamhet. Våra kunder är fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, villaägare, industrier och offentliga

Läs mer

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten. Eldningsinstruktion Eldningsinstruktion Tack för ditt köp av en kamin från Kaminexperten och vi hoppas att du får mycket glädje av din nya kamin. I detta häftet hittar viktig information om hur du hanterar

Läs mer

SANERING AV BLY OCH PCB. - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering

SANERING AV BLY OCH PCB. - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering SANERING AV BLY OCH PCB - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering Sponge-Jet anläggningen har utvecklats för miljövänlig sane- ring av BLY och PCB. Traditionell miljösanering utgör en miljörisk

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Miljö & Stadsbyggnad informerar

Miljö & Stadsbyggnad informerar Slutligt omhändertagande av eget avfall med anmälan enligt 38 avfallsförordningen. Upplägg av avfall för anläggningsändamål enligt 21 förordnignen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. ANMÄLNINGSPLIKT

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Installationsanvisning 011994 MOS 9207-1 1992-02-14 MODELL 2

Installationsanvisning 011994 MOS 9207-1 1992-02-14 MODELL 2 Installationsanvisning 011994 MOS 9207-1 1992-02-14 MODELL 2 Innehållsförteckning Allmänt...2 Uppackning/Demontering... 3-4 Installationsavstånd till väggar och tak...5 Skorstensanslutning (Toppanslutning)...6

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

Ved Veden skall vara torr

Ved Veden skall vara torr Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Lärarhandledning Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat.

Läs mer

2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5

2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5 Sammanfattning I detta kapitel ges en inledande orientering av processerna för metallpulvertillverkning. Vidare förklaras verksamheterna inom de stora fabriksanläggningarna Svampverket, Pulververket, Distaloy-

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Sammanfattning. Sida 1 av 7 Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen

Läs mer

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar MILJÖFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Karlsson Telefon: 08-508 288 55 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-09-27 p. 13 Naturvårdsverkets rapport

Läs mer

Låt komposten vara din vän!

Låt komposten vara din vän! Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial 2005-12-01 Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial Rapport provväg BD694 Vitåfors-Töre Johan Ullberg, Vägverket Region Norr Ulrika Wikström, WSP Samhällsbyggnad Titel: Rapport

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw tema: BIOENERGI FÖR FASTIGHET OCH INDUSTRI Extra exemplar av "Fastighetsvärme" beställer du på: bioenergitidningen.se Bioenergi för FASTIGHET och industri den kompletta översikten av företag som levererar

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara Avfallsplanen En avfallsplanen kan i korthet beskrivas som ett dokument med mål och visioner med avfall samt för hanteringen

Läs mer

Så här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC

Så här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC Så här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC Sortera soporna redan när du lastar bilen eller släpet. Det underlättar ditt besök på återvinningscentralen. Sortera gärna soporna i säckar eller kartonger

Läs mer

Installations- och användningsmanual. Zaragoza

Installations- och användningsmanual. Zaragoza Installations- och användningsmanual Zaragoza Bäste Kund, Tack för att Ni valde en kamin från Kaminexperten. Denna produkt kommer ge Er många år av trivsel och värme. För att få optimal livslängd är det

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING

CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING www.heta.dk SE 1 Grattis till din nya Classic kassett insats! Vi är övertygade om att du kommer att få stor nytta och glädje av din investering, särskilt om du följer

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Bruksanvisning. Heidi. Talande köksvåg

Bruksanvisning. Heidi. Talande köksvåg Bruksanvisning Heidi Talande köksvåg Innehållsförteckning 1: Inledning... 3 2: Beskrivning och leveransinnehåll... 4 3: Strömförsörjning... 5 4: Start och knappbeskrivning... 6 4.1: Start och avstängning...

Läs mer

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2015 SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering

Läs mer

Luftförvärmare artikel

Luftförvärmare artikel Text: Henrik Håkansson Gruppmedlemmar: Henrik Håkansson, Mateusz Gierkowicz, Oscar Ringqvist och William Skarpling. Luftförvärmare är ett smart sätt att värma upp t.ex. hus, det kräver ingen el och är

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer