Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner"

Transkript

1 Bränslekvalitet utifrån askbildande element - del 2 Emissioner Christoffer Boman Energiteknik och Termisk Processkemi Umeå universitet

2 Del 1 Del 2

3 Innehåll 1. Intro - drivkrafter för fokusering och åtgärder 2. NOx 3. Stoft partiklar generellt och i förbränning 4. Partiklar - aska, nya råvaror m m 5. Lagkrav och emissionsreducering 6. Slutsatser

4 Biobränslen idag? Biobränslen i morgon? Svaveldioxid (SO 2 ) Bränslekvalitet? Kväveoxider (NO x ) Svaveldioxid (SO ) Kolmonoxid (CO) Polyaromatiska kolväten (PAH) Flyktigakolväten kolväten (VOC) Dioxiner Tungmetaller Stoft

5 Drivkrafter för fokusering och åtgärder... Klimat och resursförsörjning: Ökat nyttjande av bioenergi! Försurning: Fortsatta åtaganden med minskade kväveutsläpp (NOx) Urban luft: Partiklar i omgivningsluften är ett stort problem med sjuklighet och dödlighet Atmosfärseffekter: Partiklar i atmosfären påverkar strålningsbalansen (klimatet) mycket men i komplexa och delvis okända processer

6 Utsläpp av PM 10 (kilo ton/år) till luften från olika källor inom EU 15 för år 2000 och ett climate measure scenario för år Agriculture Off-road Non-exhaust Diesel exhaust, HDT Diesel exhaust, cars Domestic, wood stoves Agriculture Off-road Non-exhaust Diesel exhaust, cars Domestic, wood stoves Industrial processes Industrial combustion Industrial processes Industrial combustion Källa: Amann M, Cofala J, Klimont Z. The potential for further reductions of PM emissions in Europe. International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA). Presentation within the CAFE programme.

7 Partiklar och hälsoeffekter Partiklar omgivningsluften antas leda till förtida dödsfall per år i Europa (EU Clean Air for Europe, 2004) I Sverige uppskattas denna siffra till förtida dödsfall per år (Forsberg et al, Ambio, 2005) Budskapet är att partikelfrågan är stor inom EU, det finns en oro för hälsoeffekterna, vilketsannolikt kommer leda till skärpta utsläppskrav samt utgöra potentiellt hinder för introduktion av biobränslen på vissa marknader! Påverkan på hjärt/kärl systemet allvarligast, men även stor sjuklighet och besvär relaterat till luftvägarna till följd av partikelexponering Id k l häl ff kt d t till k t ti tik l (t PM ) Idag kopplas hälsoeffekterna endast till koncentrationen av partikelmassa (t ex PM 10 ) i luften, utan skillnad för antalet, sammansättning, ytegenskaperetc. alla partiklar (varje mg) partiklar anses lika farliga!

8 Utsläppav kväveoxider i Sverige Källa: Energimyndigheten Energiläget 2009 NOx avgift systemet berör förbränningsanläggningar som producerar minst 25 GWh per år

9 Bildning av kväveoxider i förbränning 2500 NOx em missioner (mg/m3 3) Bränsle NO x Termiskt NO x Prompt NO x Förbränningstemperatur ( C)

10 2.5 Kväveinnehåll i biobränslen (olika referenser) 2 % av TS

11 Air staging nygammal metod för NO x reduktion stort fokus på optimering i närvärmesektorn Fokuserar på fördelningen mellan primär och sekundär (tertiär...) luft Samspelet mellan temperatur och uppehållstid viktig komplext! Källa: Nussbaumer T, in Developments in Thermochemical Biomass Conversion, Blackie Academic?

12 Aerosolpartiklar den ena är inte den andra lik!

13 Typisk storleksfördelning av partiklar i rökgaser (2 MW rosterpanna med flis) Varför två moder? ) Dm/d lo og(dp) (mg/nm % load 100% load ,01 0,10 1,00 10,00 Particle diameter Dp (µm)

14 Partiklars ursprung bildning och karakteristik UFP PM1 PM2.5 PM10 TSP s concentratio on(relative sca ale) mineral grains, road dust, sand etc. Particle mass metals, sufuric acid, organics, primary soot soot, organics, metals Particle diameter (µm) Ultra Fine Particles

15 Större anläggningar: Askpartiklar (aerosoler) orsakar tekniska problem: Beläggningsbildning försämrad värmeöverföring Beläggningsbildning försämrad värmeöverföring, driftproblem och korrosion

16 Vad skiljer då olika mellan olika förbrännings system med tanke på partikelemissioner? i i Villavärme Närvärme (<20 MW) Storskalig kraftvärme

17 300 Småskaliga system för villavärme: Stor variation på utsläppsnivåer och partikelsammansättning (Källa: Tissari J et al, 2007) Ana alyzed PM 1 emission (mg g/mj) Organics 2. Soot 3. Inorganics OM (factor 1.8) EC Ash 0 Modern Masonry Heater Sauna Stove Conventional Masonry heaters Pellet burner Modern masonry Sauna stove* Conventional Pellet burner heater* Tissari et al., 2007 masonry (Field measurements, Atm. Env. ) heater* *Tissari et al., 2007

18 Bildning av fina partiklar påverkas av förbränningsförhållanden (Källa: Boman C, doktorsavhandling, 2005) Average PM-tot (mg/mj) Products of incomplete combustion (sot and organiskt) Fina askpartiklar Optimized combustion Pellet stove 1 (5 kw) Pelletstove 1 (1.7 kw) Pellet stove 2 (5 kw) Pellet stove 2 (2 kw) Wood log stove ("normal") Wood log stove ("extreme")

19 Närvärme: Nya askrikare bränslen och fraktioner högre emissioner av fina askpartiklar! Average PM-tot (mg/mj) Optimized Pellet stove Pelletstove 1 Pellet stove Pellet stove Wood log Wood log combustion 1 (5 kw) (1.7 kw) 2 (5 kw) 2 (2 kw) stove stove ("normal") ("extreme") Källa: Obernberger I, OH presentation

20 Generell ask- och partikelbildning för skogsbränslen schematisk illustration av Öhman (LTU), Boman and Boström (UmU) High temperature: Volatilization C Low temperature: Condensation 100 C (K/Na)OH (g), (K/Na)Cl (g) K 2 SO 4 (g), Zn (g) fuel particle entrained coarse ash particles 1-20 µm O 2 (g), CO 2 (g), H 2 O (g) NO x, SO 2 (g), HCl () (g) fine particles µm solids/liquids /q of: K/Na chlorides, sulfates, carbonates + ZnO/ZnCl 2, K/Zn Cl (s) Residual ash K-silicate melt Other residual ash forming matter (e.g. Ca, Mg) K, Ca, Mg silicate melt

21 Typisk oorganisk sammansättning på fina partiklar från förbränning av biobränslepellets (Källa: Johansson L et al, SP) NaCl 2% Na2CO3 3% Na2SO4 1% KCl 37% K2SO4 53% K2CO3 4%

22 Enkelt sagt: K, Na (+ Cl, S, P) Bildar fina (<1 µm) partiklar Ca, Mg, Si (+ P) Bildar grov aska och partiklar (>1 µm) partiklar Men: avgång, uppbindning, infångning, omvandling inverkar... wt % of element (D.S) Stemwood Bark Twigs Needles Shoots Contam. (3% ) K Na Ca Mg Si S Cl P Källa: Werkelin, Thesis, 2008, Åbo Akademi University

23 Emissionskrav Villaskala (<50 kw) PM tot "Totalstoft" (mg/m 3 n vid 10% O 2 )

24 Emissionskrav Närvärme PM "Totalstoft" (mg/m 3 n vid 13% CO 2 )

25 Stoftemissioner i en närvärmepanna i relation till utsläppskrav

26 Slutsatser och funderingar Emissioner av partiklar (och NOx) i fokus för framtida bioenergi Hälsoeffekterna av partiklar bedöms stora ochkan utgöra hinder för bioenergin Partiklar har stor heterogenicitet vad gäller fysiska ochkemiska egenskaper Skillnader i karaktären ktä av partikelproblematiken i olika sektorer Askhalt och sammansättning styr bildning av små partiklar Nya askrika råvaror ger generellt högre halter fina partiklar Driften av pannan påverkar såväl andel sot, fina askpartiklar och grova partiklar potential för optimering samt metoder för emissionsminskning! Ökad bioenergi Nya råvaror Strängar utsläppskrav Konflikt!!???

Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer

Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer Folkhälsomyndighetens Miljömedicinska möte Umeå 14 september 2016 Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer Christoffer Boman Thermochemical Energy Conversion Laboratory Umeå universitet Biomassa

Läs mer

BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR

BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR Framtida Närvärme - Workshop 2, Stockholm 30 November 2017 BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR Christoffer Boman Thermochemical Energy

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Partikelemissioner från Sjöfart

Partikelemissioner från Sjöfart Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning Syfte att undersöka möjligheten att sänka kostnaderna för elfilter i mindre pannor 1-5 MW genom tvåstegskoncept. Finansiering EM,

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen

Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen Ett samordnat projekt som berör hälsopåverkande partikel- och tungmetallutsläpp från traditionella och alternativa biobränslen Christoffer Boman,

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman

Läs mer

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Black carbon

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje 2011-09-14

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje 2011-09-14 Jordbro KVV Första driftårets erfarenheter Anders Agebro Södertälje 2011-09-14 Bakgrund - Bränslemix Haninge-Tyresö 2008 Olja 0.4 % Bio olja 11 % Briketter och pellets 88.6 % 2 Förväntan Stor bränsleflexibilitet

Läs mer

Handläggare Anitha Jacobsson Tel +46 10 505 12 04 Mobil +46 70 520 40 14 E-post anitha.jacobsson@afconsult.com Mottagare Stadsbyggnadskontoret Fysisk planering Norrköpings kommun Rev2: 2017-03-29 Datum

Läs mer

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation WR 07 Martin Karlsson Götaverken Miljö AB Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation Syfte med projektet: Testa svavelrecirkulation i fullskala

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Förbränningsegenskaper och miljöprestanda vid småskalig eldning med pelleterad lövvedsråvara av asp

Förbränningsegenskaper och miljöprestanda vid småskalig eldning med pelleterad lövvedsråvara av asp Förbränningsegenskaper och miljöprestanda vid småskalig eldning med pelleterad lövvedsråvara av asp Christoffer Boman, Samuel Israelsson, Marcus Öhman, Bo Lundmark Umeå Universitet 2007 STEM Slutrapport

Läs mer

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Jan Olofsson 2005=> Metso Power AB, Göteborg: Chef - Power Generation Service team Produktansvarig för service

Läs mer

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?) VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?) Med braskande rubriker i media trummas ett mantra in att vedeldning skulle vara hälsovådlig. Forskarna vid SCAC - Swedish Clean Air and Climate Research Program presenterade

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU

Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU 1 Ibb-Anna Rassa eldar jårbukdållå, ur boken Eld av Yngve Rask. 2 Akvarell av Kerstin Westin, Bagarstugan 3 Bild

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa

Läs mer

Program och hålltider

Program och hålltider Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING

WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING PETER SUNDBERG, SWECO PELS Workshop Älvdalen 18-19 september Syfte 2 Att undersöka vilken inverkan tillåtna variationer för densitet och

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden

Läs mer

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel

Läs mer

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv Värme- och kraftkonferensen 2017 7.11.2017 Sonja Enestam Innehåll Bränsletrender Bränslekvalitetens inverkan på lönsamhet och tillgänglighet Möjligheter att

Läs mer

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Logistik och Bränslekvalitét Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller

Läs mer

Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål

Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål Marie Rönnbäck, Linda Johansson,i Frida Claesson, Mathias Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

ERA-Net Utvärdering av utvecklingsstatus för småskalig förbränning av pellets från nya askrika råvaror

ERA-Net Utvärdering av utvecklingsstatus för småskalig förbränning av pellets från nya askrika råvaror ERA-Net Utvärdering av utvecklingsstatus för småskalig förbränning av pellets från nya askrika råvaror Marie Rönnbäck, Mathias Johansson, Frida Claesson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,

Läs mer

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa Henrik Thunman Energiteknik Institutionen för Energi och Miljö Förgasning en teknik för att producera ett substitut för råolja från biomassa Kemikalier

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:

Läs mer

Mätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson

Mätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson Mätning och utvärdering av PM brännaren Tomas Persson ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC- -93- -SE Maj 2007 Abstract The PM-brännaren (pellets burner) have on commission by the company been measured and evaluated

Läs mer

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå Projektets övergripande

Läs mer

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Stockholm 2017-05-30 Raziyeh Khodayari Raziyeh.khodayari@energiföretagen.se Jakob Sahlén jakob.sahlen@avfallsverige.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Naturvårdsverket

Läs mer

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Koldioxidinfångning och lagring (CCS) N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA Uppsala 17-18 januari 2018 Anders Törngren Ingrid Backudd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-17 1 Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening

Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening Panndagarna i Borås, 9. April, 2019 Valmet Technologies Jonas Ståhls Valmet Miljösystem Innehåll 1 2 3 4 5 6 Introduktion till Valmet Miljösystem

Läs mer

Primära partikelkällor

Primära partikelkällor Primära partikelkällor Mekanisk generering Vågbrytning Slitage från fordon Asfalt, bromsar, däck Uppvirvling av damm Krossande, sågning, slipning, etc Sources: tut.fi, Senbang machinery Primära partikelkällor

Läs mer

Nordisk studie om SLCP

Nordisk studie om SLCP Nordisk studie om SLCP Karin Kindbom Urbanseminarium, 22/9 2016 Vad är SLCP, kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar? Varför är de intressanta? Trend och prognos för utsläpp av BC Nordiskt projekt

Läs mer

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt

Läs mer

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet

Läs mer

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Lokalisering Industrispår 25/06/2008 2 Avstånd till närmaste bostad Ungefärlig placering av ny skorsten 25/06/2008

Läs mer

Dalkia Facture biobränslepanna

Dalkia Facture biobränslepanna Dalkia Factures nya biobränslepanna Jonas Wallén Metso Power Panndagarna 2012, Örnsköldsvik Dalkia Facture biobränslepanna 1 Innehåll Dalkia Facture biomass pannanläggning Metso scope - Bränslehantering

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer

Läs mer

Underlag för svenska åtgärder

Underlag för svenska åtgärder Karin Kindbom IVL Svenska Miljöinstitutet Seminarium: Kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF Stockholm, 8 mars 2011 Svenska emissioner till luft Inventeringsprocessen Viktiga källor till BC-emissioner

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/ Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-10-14 Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik. Robin Nyström

UMEÅ UNIVERSITET 2011-10-14 Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik. Robin Nyström UMEÅ UNIVERSITET 2011-10-14 Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik Inverkan av förbränningsförhållanden på rökgaspartiklarnas sammansättning i en modifierad pelletskamin Robin Nyström Examensarbete

Läs mer

Nanopartiklar i luften du andas

Nanopartiklar i luften du andas Nanopartiklar i luften du andas Christina Isaxon Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi Adam Kristensson Avdelningen för kärnfysik Partiklar i luften? Vätskeform eller fast form Stabila, alltså

Läs mer

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Enklare vardag Hållbar framtid Hållbarhet Sol, vind och vatten Forskning om framtidens biobränslen Elbilar och laddstolpar Hållbara Ålidhem Elnät Koncernen ägs av Umeå kommun och har fyra affärsområden

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många Anders Lönnermark, RISE Självuppvärmning Anders Lönnermark 19 September 2018 Research Institutes of Sweden Safety and Transport Safety/Fire Research Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar

Läs mer