Aska -innehåll och härdning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aska -innehåll och härdning"

Transkript

1 Aska -innehåll och härdning

2 Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som från början fanns i bränslet. Om askan har sitt ursprung i rena skogsbränslen, och har ett visst innehåll av näring och tungmetaller, är den lämplig att använda som näringskompensation i skogsmark. Spridning av lös aska är emellertid olämpligt eftersom den är starkt basisk och reaktiv. För att inte orsaka skador på mark och vegetation måste askan därför härdas. Samtliga metoder som används för härdning av askan bygger dels på att askan fuktas med vatten, dels på en process där agglomerat av askpartiklar (korn) bildas. I dag används fyra huvudmetoder för att få askan att bilda agglomerat; självhärdning, granulering, kompaktering samt pelletering. Syftet med detta material är att ge en sammanfattning av vad aska innehåller samt ge en överblick av vad de olika härdningsteknikerna innebär. Askans innehåll Askan som blir kvar efter förbränning av t ex GROT (GRenar Och Toppar av träd, dvs. avverkningsrester) innehåller oxider, hydroxider, sulfater, klorider, silikater och karbonater, främst av de baskatjoner som trädet tagit upp, men även av viktiga spårämnen. Kväve (N) saknas eftersom det till största delen avgår i gasform vid förbränningen. Eftersom träden även tar upp tungmetaller och radioaktiva ämnen som cesium från både marken och luften (de fungerar som luftfilter), återfinns även dessa ämnen i askan. Vid förbränning bildas dessutom låga halter av PAH (polycykliska aromatiska kolväten), vilka blir kvar i askan. Vi återkommer mer till dem längre ned i detta avsnitt. Generellt utgörs % av askans totala innehåll av kalcium (Ca). Innehållet av kalium (K) och magnesium (Mg) uppgår vanligen till ett par procent medan halten av fosfor (P) vanligtvis utgör ca en procent av totalinnehållet. De flesta av dessa ämnen har basisk, d v s kalkverkande karaktär och förekommer dels som lättlösliga salter, dels som mer svårlösliga föreningar i form av oxider (60-90 % är oxider av Ca, K och kisel betecknat Si), karbonater och silikater. Skogsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för minimihalter av näringsämnen, och maximihalter för tungmetaller och andra giftiga ämnen för askan (Tabell 1 och 2). Ämnet zink förkommer i både tabell 1 och 2. Orsaken är att det är ett mikronäringsämne vilket innebär att alla organismer behöver små mänger av det. Samtidigt är zink en tungmetall, vilken i höga koncentrationer är toxisk för växter och djur. Radioaktiviteten i form av sönderfall av 137 Cs, får inte överstiga 5 kbq/kg TS. Tabell 1. Minimihalter för innehåll av näringsämnen i askor. Från Skogsstyrelsens Meddelande 2001:2. Makronäringsämne Kemisk beteckning Minsta halt (gram/kg TS) Kalcium Ca 125 Magnesium Mg 20 Kalium K 30 Fosfor P 10 Zink Zn 1 2

3 Tabell 2. Högsta tillåtna halter av tungmetaller och föroreningar i askor som skall spridas. Från Skogsstyrelsens Meddelande 2001:2. Dessa kommer att revideras under Ämne Kem. Max halt Kem. Max halt Ämne beteckning (mg/kg TS) beteckning (mg/kg TS) Bor B 500 Krom Cr 100 Koppar Cu 400 Kvicksilver Hg 3 Zink Zn 7000 Nickel Ni 70 Arsenik As 30 Vanadin V 70 Bly Pb 300 PAH 2 Kadmium Cd 30 Radioaktivitet Cs kbq/kg De högsta tillåtna halterna av tungmetaller kommer att revideras under Orsaken är att GROT i vissa fall naturligt innehåller högre halter av tungmetaller än vad som motsvarar de nuvarande gränsvärdena för aska. Det naturliga innehållet av tungmetaller i berggrund och mark återspeglar sig i vegetationen. Detta medför att på lokaler som t ex naturligt innehåller mycket Cr (krom) i marken finns vanligen också en högre halt av Cr i vegetationen. Detta måste därför vägas in i bedömningen av vad askorna skall tillåtas innehålla. Fördelningen mellan olika ämnen i askan beror av vilka bränslen som har använts. Exempelvis stiger innehållet av Si, Fe (järn) och Al (aluminium) medan innehållet av P, K, Ca och Mg sjunker efter sameldning av skogsbränsle med olja eller torv. Även då skogsbränslet i sig har samma innehåll kan innehållet i askan variera. Det orsakas främst av skillnader i förbränningsteknik och vilken askfraktion man tittar på. Flygaska från förbränning av trä har generellt ett ph mellan 12 och 13, medan bottenaskorna ligger några ph-enheter lägre. Beräkningar visar att man i en välförbränd flygaska kan ha kalkverkan motsvarande 70 % av den hos ren kalksten. För välförbrända bottenaskor är kalkverkan ca hälften av den hos motsvarande flygaska. Ämnena Ca, Mg, P, Mn (mangan) och Fe fördelar sig relativt jämt mellan flyg- och bottenaskan, medan K som är relativt lättflyktigt återfinns i högre halter i flygaskan. Detsamma gäller för S (svavel). Si och Al finns i högre halter i bottenaskan, eftersom bottenaska ofta är kontaminerad av sand, grus och sten. Ofta är halterna av flyktiga tungmetaller som kvicksilver (Hg), arsenik (As), bly (Pb), zink (Zn) och kadmium (Cd) högre i flygaskan än i bottenaska. Vidare finns det ofta mer tungmetaller i en finkornigare askfraktion än i en grovkornigare sådan. Flygaska har dessutom ofta en högre halt av oförbränt organiskt material jämfört med bottenaska. Detta kan göra dem sämre ur härdningssynpunkt. Vid förbränning bildas, som nämnts ovan, även en lång rad organiska föreningar av vilka % inte är flyktiga, d v s inte förekommer i gasform utan därför blir kvar i askan. De benämns vanligen tjära, och innehåller ca 10 % polycykliska aromatiska kolväten (PAH). PAH är ett samlingsnamn för de mer än 200 organiska föreningar som bildas vid ofullständig förbränning, och vanligtvis vid temperaturer mellan 500 och 800 C. Ofullständig förbränning innebär förbränningsbetingelser där syretillförseln är för liten. PAH består av två eller fler bensenringar, och de olika föreningarna har olika kokpunkter. Vidare är de semivolatila, d v s de kan befinna sig både i gasfas och bundna på partiklar i luften. Orsaken till att de diskuteras är att flera av dem är carcinogena, d v s de kan framkalla cancer. Analyser av PAH i aska visar att resultatet kan variera kraftigt mellan olika analyslaboratorier. Normalt har det dock 3

4 visats att halten generellt är lägre i vedaska än i vanlig jord. Askor från rivningsvirke och anläggningar med dålig processtyrning har dock betydligt högre halter av PAH. Emellertid behövs betydligt mer forskning inom detta område. Härdning av aska Teknik för vatteninblandning Eftersom lös aska är mycket reaktiv och kan orsaka skador på mark och vegetation måste den härdas innan den får spridas. Det finns flera olika metoder för att härda aska, vilka kommer att redogöras för nedan. Samtliga metoder innebär dock att askan inledningsvis blandas med vatten för att sätta igång härdningsprocesser. Detta sker i många fall redan vid utmatningen av askan från pannan. För att få en bra och jämn härdningsprocess är det viktigt att inblandningen av vatten sker noggrant. Exempel på teknik för detta är: roterande betongblandare (billig och lättillgänglig) roterande betongblandare med knivar som slår sönder eventuella aggregat liggande cylinder med en roterande axel där skovlar/blad finns (liknar skruvtransportör) paddelverk där omblandningen sker med skovlar eller blad Kemiska processer vid härdning Många askor börjar härda vid inblandning av vatten. Kort sammanfattat innebär härdningsprocessen att askans beståndsdelar omvandlas till mindre lösliga sådana, samtidigt som partikelstorleken ökar. De reaktioner som sker vid härdning beror av askans innehåll av olika ämnen och i vilken form de förekommer. Vid härdning övergår askans oxider till mindre reaktiva hydroxider och karbonater. Som exempel kan nämnas askans kalciumoxid (s.k. osläckt kalk, CaO) som i reaktion med vatten först bildar kalciumhydroxid (släckt kalk, Ca(OH) 2 ), vilken reagerar med luftens koldioxid (CO 2 ) och omvandlas till kalciumkarbonat (CaCO 3 ). Denna reaktion är mycket viktig eftersom den sänker askans ph, gör askan mer långsamlöslig och leder till en förlängd kalkverkan hos askan. Risken för skador på mark och vegetation i samband med spridning minskar dessutom om näringen frigörs långsamt. Den ökade partikelstorleken bidrar till en jämnare spridningsbild vilket också minskar risken för skador på mark och vegetation. Efter bildningen av karbonat följer ofta mer komplexa kemiska förändringar av askan. Karbonatet kan vid gynnsamma förhållanden tillsammans med andra komponenter bilda sekundära mineral som bl. a ettringit. Gips, kalciumsilikat och syngenit är andra exempel på mineral som kan bildas under härdningsprocessen. Faktorer som påverkar härdning Kolinnehåll: Hur väl utbränd en aska är, d.v.s.hur mycket kol askan innehåller, har stor betydelse för dess härdningsegenskaper. Ju mer organiskt kol som finns i askan desto sämre härdar den. Optimal härdning sker vid 2-3 % kolhalt medan askor med över 10 % oförbränt kol anses ha betydligt sämre härdningsegenskaper. Saltinnehåll: Beroende på typ av salt (Na, K) kan det både ha en gynnsam och en negativ effekt på härdningen. 4

5 Vattenhalt: Vattenhalten har stor betydelse för härdningsprocessen och tillräckligt med vatten måste därför sättas till så att alla partikelytorna fuktas. Vattenhalten måste provas ut specifikt för varje aska, men generellt gäller ca 40 % vattenkvot för flygaska och 15 % vatten för bottenaska. Temperatur: Samspelet mellan temperatur och fukt har betydelse för härdningsprocessen. Under gynnsamma förhållanden (varmt och torrt) härdar en väl utbränd aska på några veckor medan det kan ta flera månader eller inte gå alls vid sval och fuktig väderlek. Koldioxid: Utbytet av koldioxid (CO 2 ) har betydelse för karbonatbildning under härdningsprocessen. Därför sker denna process fortast i ytan av en askhög, där utbytet med luftens CO 2 är god. Ytskiktet på högen hårdnar och hindrar transporten av CO 2 in till kärnan av högen, vilket hindrar bildningen av karbonat där. Genom att regelbundet bryta upp det hårda ytskiktet och blanda om askhögen sker en jämn härdning och därmed bildningen av karbonat. Försök med torkning av askgranuler/pellets under förhöjt CO 2 -tryck pågår också för att öka bildningen av karbonat. Kompaktering: Närheten mellan askpartiklarna, d v s hur kompakt askan är har stor betydelse för härdningsgraden. Därför har olika metoder för att pressa samman fuktad aska utvecklats för att påskynda och förstärka härdningen. Kostnaderna för de olika metoderna skiljer mycket, men måste vägas mot behovet av egenskap hos askprodukten. Självhärdning i hög - krossaska Den vanligaste metoden som används för att producera en spridningsbar askprodukt är att låta den fuktade askan ligga och självhärda i en hög utomhus. Utan yttre påverkan i form av kompaktering binder askpartiklarna ihop sig till mer eller mindre stora korn och klumpar. Denna process kallas för agglomerering. För att förbättra härdningsprocessen kan man kompaktera högen genom att upprepade gånger köra över den med t ex en hjullastare. Högen kan även brytas upp och blandas om och kompakteras på nytt med jämna mellanrum, för att härdningen skall ske jämnt i hela högen (se ovan). När man bedömer att askan härdat färdigt (finns i dag inga test för detta, utan askan tas vanligen efter att ha härdat en säsong eller så görs bedömningen subjektivt utifrån spridningserfarenheter) bryts askhögen upp och större klumpar siktas bort och krossas till mindre storlekar. Det är detta steg som ligger till grund för namnet krossaska. Om krossaskan visar sig ha för snabb upplösningstid eller vara för reaktiv (reaktiviteten kan kontrolleras med lakningstester) kan även den finaste fraktionen vara aktuell att sikta bort. Tillsatsen av vatten, härdningstiden samt graden av kompaktering har betydelse för andelen finare partiklar. Fördelen med denna metod är att den är billig och lätt ger stora kvantiteter härdad aska. Detta gör att användningen av krossaska i dag dominerar jämfört med de övriga produkterna. Nackdelen med metoden är att det kan vara svårt att kontrollera härdningsprocessen och därmed få en homogen produkt beträffande kornstorlek och upplösningshastighet. Därtill är metoden både plats- och tidskrävande. Granulering Genom att rulla den fuktiga askan på tallrikar eller i en trumma kan runda kulor, granuler, bildas. Vid tallriksgranulering blir granulerna ofta av relativt likartad storlek vilket gör att de inte behöver siktas efter rullningen. Granulering i trumma ger dock vanligen en större storleksvariation hos granulerna. Detta gör att produkten ibland måste siktas. Genom att ha 5

6 inbyggda knivar som slår sönder de större kulor som bildas i trumman, kan dock en mer enhetlig produkt erhållas. Oavsett om trum- eller tallriksrullning används ger granulering av askan en mer stabil och enhetlig produkt än självhärdning och krossning. För att stärka granulerna ytterligare finns även försök med tillsats av olika bindemedel som cement till askan eller att granulerna förses med ett hårt ytskikt av t ex lignin eller stearat. Metoden är dock mer kostsam än självhärdning eftersom den kräver dyra investeringar i form av utrustning för granulering och torkning. Detta måste ställas mot vinsten med den stabilare produkten. Dessutom finns tekniker där granulerna självtorkar, vilket kan komma att sänka priset på denna typ av produkt. Kompaktering Kompaktering innebär att större partiklar formas av den fuktade askan genom någon form av pressningsteknik. Vid valskompaktering pressas materialet mellan två skivor eller valsar till en platt kaka som sedan krossas till flingor. Valsarna kan även vara försedda med mönster så att man direkt får flingor av en viss storlek. En fördel med valskompaktering är att materialet kan vara relativt torrt vilket minskar behovet av torkning efteråt. Risken för ihopklumpning minskar också. Pelletering Olika kompakteringstekniker används för att producera pellets. Vid valspelletering kompakteras och pressas askan fram under en spårad vals till långa strängar som sedan kapas till lämplig storlek. En annan teknik som används innebär att materialet pressas till långa strängar genom en hålskiva. Strängarna skärs sedan av till lämplig storlek vid skivans kant. Eftersom askan ofta innehåller hårda partiklar kan slitaget på denna typ av utrustning bli mycket hårt, vilket kan begränsa dess användningsgrad. Askpellets är troligtvis mer stabila och långsamlösliga än övriga nämnda askprodukter. Produkten är även mycket enhetlig. På motsvarande sätt som för granulerad aska måste produktens högre kvalitet vägas mot dess högra kostnad att framställa. Höga investeringskostnader i form av pelleteringsutrustning och torkar krävs. Tillsats av bindemedel Tillsats av olika bindemedel till askan för att ytterligare försöka förstärka produktens stabilitet eller komplettera med något näringsämne, t ex N har gjorts vid flera tillfällen. Exempel på bindemedel som testats är: vatten, kalk, dolomit, grönlutslam, rötslam, stärkelse, lignosulfat, mesakalk och cement. Om man bortser från effekten av vatteninblandning, så har inblandning av cement visat sig ge bäst hållfasthet. Flera försök pågår dock inom detta område och ytterligare jämförelser behövs eftersom asksorterna, val av stabiliseringsteknik (granulering, kompaktering eller pelletering) samt teknik för eventuell torkning (självtorkning, torkning i förhöjd temperatur, torkning under förhöjt CO 2 -tryck mm) varierar mellan försöken. 6

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN

FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN HANDBOK FÖR RESTPRODUKTER FRÅN FÖRBRÄNNING Stockholm 15 februari 1999 Anna-Karin Hjalmarsson Henrik Bjurström Kerstin Sedendahl ÅF-Energikonsult Stockholm AB HANDBOK RESTPRODUKTER

Läs mer

Aluminium - den gröna metallen

Aluminium - den gröna metallen Aluminium - den gröna metallen Förekomst Aluminium är näst efter syre och kisel det vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ur mineralen bauxit framställs aluminiumoxid, utgångsmaterialet vid metalltillverkningen.

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Handbok FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Producerad av RecAsh - ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö www.recash.info Handbok Från skogsbränsleuttag till askåterföring Producerad av: RecAsh

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Proveldning av rötat avloppsslam uppblandat med stamvedsflis

Proveldning av rötat avloppsslam uppblandat med stamvedsflis uppblandat med stamvedsflis Fältförsök i samarbete med Ragn-Sells och Uddevalla Energi AB Hösten 2012 Uddevalla Energi AB, Affärsutveckling & Projekt, Jenny Andersson Ragn-Sells Miljökonsult AB, Energi-

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:25) om tatueringsfärger; LVFS 2012:25 Utkom från trycket

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Hur kan marken saneras?

Hur kan marken saneras? V a r j e f ö r o r e n a d j o r d ä r u n i k Hur kan marken saneras? SoilTechs analys av mark och föroreningar ger svaret M ARKSANERINGS KONSULTER SoilTech har kompetensen och resurserna SoilTech förfogar

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen. Bilaga A2 Dokumentets namn Kvalitetssäkringssystem för bränslen; beskrivning Godkänd Leif Bodinson Brh. () 2005-09-0 Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Behandling av aska från biobränslen för spridning på skogsmark - etapp 1

Behandling av aska från biobränslen för spridning på skogsmark - etapp 1 SE9707321 p7 o 7 -~ Behandling av aska från biobränslen för spridning på skogsmark - etapp 1 Henrik Bjurström, Rolf Sjöblom MILJÖTEKNIK 605 SMF*-- 1*05 Behandling av aska från biobränslen för spridning

Läs mer

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) TÜV Rheinland Sicherheit und Umweltschutz Institut für Umweltschutz und Energietechnik Institut für Umweltschutz

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Säkerhetsdatablad AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning TourTurf TAG - Green and Fairway är ett 100% organiskt jordförbättringsmedel och göding innehållande

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Förbränning av biobränsle på Saugbrugs pappersbruk variation i rökgasstoftets sammansättning

Förbränning av biobränsle på Saugbrugs pappersbruk variation i rökgasstoftets sammansättning Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Förbränning av biobränsle på Saugbrugs pappersbruk variation i rökgasstoftets sammansättning Mia Simonsson Huvudområde: Miljövetenskap Nivå: Grundnivå Nr:

Läs mer

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Remissvar God Bebyggd Miljö Svenska EnergiAskor 07-08-09 Sidan 1 Till Boverket ylva.ronning@boverket.se Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Svenska EnergiAskor AB är ett

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Analyser av dialys och dricksvatten

Analyser av dialys och dricksvatten Analyser av dialys och dricksvatten Britta-Lena Toftby 12 maj 2014 12/05/2014 www.eurofins.com En världsledare i analystjänster 15 000 anställda 190 laboratorier 36 länder Alla kundsegment: Industrier,

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET SÄKERHETSDATABLAD Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Handelsnamn: MATAKI VÄGASFALT KALLMAK Art.nr: 50135401

Läs mer

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA!

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! The Green Bakery AB, 2007 Vad är Växtkraft? Växtkraft är ett mjöl som baseras på ett urval av biologiskt odlade spannmål av högsta kvalitet Avgörande för urvalet är näringsinnehållet

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Styrd utlakning ur bioaska som sprids i skogsmark

Styrd utlakning ur bioaska som sprids i skogsmark MILJÖTIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 940 Styrd utlakning ur bioaska som sprids i skogsmark Leif Fjällberg, Björn Lagerblad, Helena Mossberg Bustnes och Henrik Bjurström Styrd utlakning ur bioaska som sprids

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Simple search => Natural number

Simple search => Natural number EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation. 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

MEDDELANDE 2 2008. Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

MEDDELANDE 2 2008. Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring MEDDELANDE 2 2008 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Skogsstyrelsen juni 2008 Projektledare Karin Hjerpe, Skogsstyrelsen Projektmedarbetare Stefan Anderson Hillevi Eriksson

Läs mer

Förslag till handlingsplan för askåterföring

Förslag till handlingsplan för askåterföring MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 790 Förslag till handlingsplan för askåterföring Henrik Bjurström Förslag till handlingsplan för askåterföring Suggestion for a course of action on recycling wood ash to

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Vi vet vad vi gör! Producent av djurfoder sedan 1928

Vi vet vad vi gör! Producent av djurfoder sedan 1928 Vi vet vad vi gör! Producent av djurfoder sedan 1928 Ett foder för alla hundar! Vi lever upp till höga svenska kvalitetskrav på ingående råvaror, optimerad sammansättning, högteknologisk tillverkningsprocess

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Ser du marken för träden?... 2. Hur påverkar försurningen skogsekosystemet?... 13. Från GROT till aska-vad händer vid värmeverket?...

Ser du marken för träden?... 2. Hur påverkar försurningen skogsekosystemet?... 13. Från GROT till aska-vad händer vid värmeverket?... Swedish education material package- Ett nationellt utbildningspaket som består av fem kompendier och fyra power-point-presentationer. Kompendierna är sammanfogade i detta dokument medan PPT-presentationerna

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer