Aska -innehåll och härdning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aska -innehåll och härdning"

Transkript

1 Aska -innehåll och härdning

2 Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som från början fanns i bränslet. Om askan har sitt ursprung i rena skogsbränslen, och har ett visst innehåll av näring och tungmetaller, är den lämplig att använda som näringskompensation i skogsmark. Spridning av lös aska är emellertid olämpligt eftersom den är starkt basisk och reaktiv. För att inte orsaka skador på mark och vegetation måste askan därför härdas. Samtliga metoder som används för härdning av askan bygger dels på att askan fuktas med vatten, dels på en process där agglomerat av askpartiklar (korn) bildas. I dag används fyra huvudmetoder för att få askan att bilda agglomerat; självhärdning, granulering, kompaktering samt pelletering. Syftet med detta material är att ge en sammanfattning av vad aska innehåller samt ge en överblick av vad de olika härdningsteknikerna innebär. Askans innehåll Askan som blir kvar efter förbränning av t ex GROT (GRenar Och Toppar av träd, dvs. avverkningsrester) innehåller oxider, hydroxider, sulfater, klorider, silikater och karbonater, främst av de baskatjoner som trädet tagit upp, men även av viktiga spårämnen. Kväve (N) saknas eftersom det till största delen avgår i gasform vid förbränningen. Eftersom träden även tar upp tungmetaller och radioaktiva ämnen som cesium från både marken och luften (de fungerar som luftfilter), återfinns även dessa ämnen i askan. Vid förbränning bildas dessutom låga halter av PAH (polycykliska aromatiska kolväten), vilka blir kvar i askan. Vi återkommer mer till dem längre ned i detta avsnitt. Generellt utgörs % av askans totala innehåll av kalcium (Ca). Innehållet av kalium (K) och magnesium (Mg) uppgår vanligen till ett par procent medan halten av fosfor (P) vanligtvis utgör ca en procent av totalinnehållet. De flesta av dessa ämnen har basisk, d v s kalkverkande karaktär och förekommer dels som lättlösliga salter, dels som mer svårlösliga föreningar i form av oxider (60-90 % är oxider av Ca, K och kisel betecknat Si), karbonater och silikater. Skogsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för minimihalter av näringsämnen, och maximihalter för tungmetaller och andra giftiga ämnen för askan (Tabell 1 och 2). Ämnet zink förkommer i både tabell 1 och 2. Orsaken är att det är ett mikronäringsämne vilket innebär att alla organismer behöver små mänger av det. Samtidigt är zink en tungmetall, vilken i höga koncentrationer är toxisk för växter och djur. Radioaktiviteten i form av sönderfall av 137 Cs, får inte överstiga 5 kbq/kg TS. Tabell 1. Minimihalter för innehåll av näringsämnen i askor. Från Skogsstyrelsens Meddelande 2001:2. Makronäringsämne Kemisk beteckning Minsta halt (gram/kg TS) Kalcium Ca 125 Magnesium Mg 20 Kalium K 30 Fosfor P 10 Zink Zn 1 2

3 Tabell 2. Högsta tillåtna halter av tungmetaller och föroreningar i askor som skall spridas. Från Skogsstyrelsens Meddelande 2001:2. Dessa kommer att revideras under Ämne Kem. Max halt Kem. Max halt Ämne beteckning (mg/kg TS) beteckning (mg/kg TS) Bor B 500 Krom Cr 100 Koppar Cu 400 Kvicksilver Hg 3 Zink Zn 7000 Nickel Ni 70 Arsenik As 30 Vanadin V 70 Bly Pb 300 PAH 2 Kadmium Cd 30 Radioaktivitet Cs kbq/kg De högsta tillåtna halterna av tungmetaller kommer att revideras under Orsaken är att GROT i vissa fall naturligt innehåller högre halter av tungmetaller än vad som motsvarar de nuvarande gränsvärdena för aska. Det naturliga innehållet av tungmetaller i berggrund och mark återspeglar sig i vegetationen. Detta medför att på lokaler som t ex naturligt innehåller mycket Cr (krom) i marken finns vanligen också en högre halt av Cr i vegetationen. Detta måste därför vägas in i bedömningen av vad askorna skall tillåtas innehålla. Fördelningen mellan olika ämnen i askan beror av vilka bränslen som har använts. Exempelvis stiger innehållet av Si, Fe (järn) och Al (aluminium) medan innehållet av P, K, Ca och Mg sjunker efter sameldning av skogsbränsle med olja eller torv. Även då skogsbränslet i sig har samma innehåll kan innehållet i askan variera. Det orsakas främst av skillnader i förbränningsteknik och vilken askfraktion man tittar på. Flygaska från förbränning av trä har generellt ett ph mellan 12 och 13, medan bottenaskorna ligger några ph-enheter lägre. Beräkningar visar att man i en välförbränd flygaska kan ha kalkverkan motsvarande 70 % av den hos ren kalksten. För välförbrända bottenaskor är kalkverkan ca hälften av den hos motsvarande flygaska. Ämnena Ca, Mg, P, Mn (mangan) och Fe fördelar sig relativt jämt mellan flyg- och bottenaskan, medan K som är relativt lättflyktigt återfinns i högre halter i flygaskan. Detsamma gäller för S (svavel). Si och Al finns i högre halter i bottenaskan, eftersom bottenaska ofta är kontaminerad av sand, grus och sten. Ofta är halterna av flyktiga tungmetaller som kvicksilver (Hg), arsenik (As), bly (Pb), zink (Zn) och kadmium (Cd) högre i flygaskan än i bottenaska. Vidare finns det ofta mer tungmetaller i en finkornigare askfraktion än i en grovkornigare sådan. Flygaska har dessutom ofta en högre halt av oförbränt organiskt material jämfört med bottenaska. Detta kan göra dem sämre ur härdningssynpunkt. Vid förbränning bildas, som nämnts ovan, även en lång rad organiska föreningar av vilka % inte är flyktiga, d v s inte förekommer i gasform utan därför blir kvar i askan. De benämns vanligen tjära, och innehåller ca 10 % polycykliska aromatiska kolväten (PAH). PAH är ett samlingsnamn för de mer än 200 organiska föreningar som bildas vid ofullständig förbränning, och vanligtvis vid temperaturer mellan 500 och 800 C. Ofullständig förbränning innebär förbränningsbetingelser där syretillförseln är för liten. PAH består av två eller fler bensenringar, och de olika föreningarna har olika kokpunkter. Vidare är de semivolatila, d v s de kan befinna sig både i gasfas och bundna på partiklar i luften. Orsaken till att de diskuteras är att flera av dem är carcinogena, d v s de kan framkalla cancer. Analyser av PAH i aska visar att resultatet kan variera kraftigt mellan olika analyslaboratorier. Normalt har det dock 3

4 visats att halten generellt är lägre i vedaska än i vanlig jord. Askor från rivningsvirke och anläggningar med dålig processtyrning har dock betydligt högre halter av PAH. Emellertid behövs betydligt mer forskning inom detta område. Härdning av aska Teknik för vatteninblandning Eftersom lös aska är mycket reaktiv och kan orsaka skador på mark och vegetation måste den härdas innan den får spridas. Det finns flera olika metoder för att härda aska, vilka kommer att redogöras för nedan. Samtliga metoder innebär dock att askan inledningsvis blandas med vatten för att sätta igång härdningsprocesser. Detta sker i många fall redan vid utmatningen av askan från pannan. För att få en bra och jämn härdningsprocess är det viktigt att inblandningen av vatten sker noggrant. Exempel på teknik för detta är: roterande betongblandare (billig och lättillgänglig) roterande betongblandare med knivar som slår sönder eventuella aggregat liggande cylinder med en roterande axel där skovlar/blad finns (liknar skruvtransportör) paddelverk där omblandningen sker med skovlar eller blad Kemiska processer vid härdning Många askor börjar härda vid inblandning av vatten. Kort sammanfattat innebär härdningsprocessen att askans beståndsdelar omvandlas till mindre lösliga sådana, samtidigt som partikelstorleken ökar. De reaktioner som sker vid härdning beror av askans innehåll av olika ämnen och i vilken form de förekommer. Vid härdning övergår askans oxider till mindre reaktiva hydroxider och karbonater. Som exempel kan nämnas askans kalciumoxid (s.k. osläckt kalk, CaO) som i reaktion med vatten först bildar kalciumhydroxid (släckt kalk, Ca(OH) 2 ), vilken reagerar med luftens koldioxid (CO 2 ) och omvandlas till kalciumkarbonat (CaCO 3 ). Denna reaktion är mycket viktig eftersom den sänker askans ph, gör askan mer långsamlöslig och leder till en förlängd kalkverkan hos askan. Risken för skador på mark och vegetation i samband med spridning minskar dessutom om näringen frigörs långsamt. Den ökade partikelstorleken bidrar till en jämnare spridningsbild vilket också minskar risken för skador på mark och vegetation. Efter bildningen av karbonat följer ofta mer komplexa kemiska förändringar av askan. Karbonatet kan vid gynnsamma förhållanden tillsammans med andra komponenter bilda sekundära mineral som bl. a ettringit. Gips, kalciumsilikat och syngenit är andra exempel på mineral som kan bildas under härdningsprocessen. Faktorer som påverkar härdning Kolinnehåll: Hur väl utbränd en aska är, d.v.s.hur mycket kol askan innehåller, har stor betydelse för dess härdningsegenskaper. Ju mer organiskt kol som finns i askan desto sämre härdar den. Optimal härdning sker vid 2-3 % kolhalt medan askor med över 10 % oförbränt kol anses ha betydligt sämre härdningsegenskaper. Saltinnehåll: Beroende på typ av salt (Na, K) kan det både ha en gynnsam och en negativ effekt på härdningen. 4

5 Vattenhalt: Vattenhalten har stor betydelse för härdningsprocessen och tillräckligt med vatten måste därför sättas till så att alla partikelytorna fuktas. Vattenhalten måste provas ut specifikt för varje aska, men generellt gäller ca 40 % vattenkvot för flygaska och 15 % vatten för bottenaska. Temperatur: Samspelet mellan temperatur och fukt har betydelse för härdningsprocessen. Under gynnsamma förhållanden (varmt och torrt) härdar en väl utbränd aska på några veckor medan det kan ta flera månader eller inte gå alls vid sval och fuktig väderlek. Koldioxid: Utbytet av koldioxid (CO 2 ) har betydelse för karbonatbildning under härdningsprocessen. Därför sker denna process fortast i ytan av en askhög, där utbytet med luftens CO 2 är god. Ytskiktet på högen hårdnar och hindrar transporten av CO 2 in till kärnan av högen, vilket hindrar bildningen av karbonat där. Genom att regelbundet bryta upp det hårda ytskiktet och blanda om askhögen sker en jämn härdning och därmed bildningen av karbonat. Försök med torkning av askgranuler/pellets under förhöjt CO 2 -tryck pågår också för att öka bildningen av karbonat. Kompaktering: Närheten mellan askpartiklarna, d v s hur kompakt askan är har stor betydelse för härdningsgraden. Därför har olika metoder för att pressa samman fuktad aska utvecklats för att påskynda och förstärka härdningen. Kostnaderna för de olika metoderna skiljer mycket, men måste vägas mot behovet av egenskap hos askprodukten. Självhärdning i hög - krossaska Den vanligaste metoden som används för att producera en spridningsbar askprodukt är att låta den fuktade askan ligga och självhärda i en hög utomhus. Utan yttre påverkan i form av kompaktering binder askpartiklarna ihop sig till mer eller mindre stora korn och klumpar. Denna process kallas för agglomerering. För att förbättra härdningsprocessen kan man kompaktera högen genom att upprepade gånger köra över den med t ex en hjullastare. Högen kan även brytas upp och blandas om och kompakteras på nytt med jämna mellanrum, för att härdningen skall ske jämnt i hela högen (se ovan). När man bedömer att askan härdat färdigt (finns i dag inga test för detta, utan askan tas vanligen efter att ha härdat en säsong eller så görs bedömningen subjektivt utifrån spridningserfarenheter) bryts askhögen upp och större klumpar siktas bort och krossas till mindre storlekar. Det är detta steg som ligger till grund för namnet krossaska. Om krossaskan visar sig ha för snabb upplösningstid eller vara för reaktiv (reaktiviteten kan kontrolleras med lakningstester) kan även den finaste fraktionen vara aktuell att sikta bort. Tillsatsen av vatten, härdningstiden samt graden av kompaktering har betydelse för andelen finare partiklar. Fördelen med denna metod är att den är billig och lätt ger stora kvantiteter härdad aska. Detta gör att användningen av krossaska i dag dominerar jämfört med de övriga produkterna. Nackdelen med metoden är att det kan vara svårt att kontrollera härdningsprocessen och därmed få en homogen produkt beträffande kornstorlek och upplösningshastighet. Därtill är metoden både plats- och tidskrävande. Granulering Genom att rulla den fuktiga askan på tallrikar eller i en trumma kan runda kulor, granuler, bildas. Vid tallriksgranulering blir granulerna ofta av relativt likartad storlek vilket gör att de inte behöver siktas efter rullningen. Granulering i trumma ger dock vanligen en större storleksvariation hos granulerna. Detta gör att produkten ibland måste siktas. Genom att ha 5

6 inbyggda knivar som slår sönder de större kulor som bildas i trumman, kan dock en mer enhetlig produkt erhållas. Oavsett om trum- eller tallriksrullning används ger granulering av askan en mer stabil och enhetlig produkt än självhärdning och krossning. För att stärka granulerna ytterligare finns även försök med tillsats av olika bindemedel som cement till askan eller att granulerna förses med ett hårt ytskikt av t ex lignin eller stearat. Metoden är dock mer kostsam än självhärdning eftersom den kräver dyra investeringar i form av utrustning för granulering och torkning. Detta måste ställas mot vinsten med den stabilare produkten. Dessutom finns tekniker där granulerna självtorkar, vilket kan komma att sänka priset på denna typ av produkt. Kompaktering Kompaktering innebär att större partiklar formas av den fuktade askan genom någon form av pressningsteknik. Vid valskompaktering pressas materialet mellan två skivor eller valsar till en platt kaka som sedan krossas till flingor. Valsarna kan även vara försedda med mönster så att man direkt får flingor av en viss storlek. En fördel med valskompaktering är att materialet kan vara relativt torrt vilket minskar behovet av torkning efteråt. Risken för ihopklumpning minskar också. Pelletering Olika kompakteringstekniker används för att producera pellets. Vid valspelletering kompakteras och pressas askan fram under en spårad vals till långa strängar som sedan kapas till lämplig storlek. En annan teknik som används innebär att materialet pressas till långa strängar genom en hålskiva. Strängarna skärs sedan av till lämplig storlek vid skivans kant. Eftersom askan ofta innehåller hårda partiklar kan slitaget på denna typ av utrustning bli mycket hårt, vilket kan begränsa dess användningsgrad. Askpellets är troligtvis mer stabila och långsamlösliga än övriga nämnda askprodukter. Produkten är även mycket enhetlig. På motsvarande sätt som för granulerad aska måste produktens högre kvalitet vägas mot dess högra kostnad att framställa. Höga investeringskostnader i form av pelleteringsutrustning och torkar krävs. Tillsats av bindemedel Tillsats av olika bindemedel till askan för att ytterligare försöka förstärka produktens stabilitet eller komplettera med något näringsämne, t ex N har gjorts vid flera tillfällen. Exempel på bindemedel som testats är: vatten, kalk, dolomit, grönlutslam, rötslam, stärkelse, lignosulfat, mesakalk och cement. Om man bortser från effekten av vatteninblandning, så har inblandning av cement visat sig ge bäst hållfasthet. Flera försök pågår dock inom detta område och ytterligare jämförelser behövs eftersom asksorterna, val av stabiliseringsteknik (granulering, kompaktering eller pelletering) samt teknik för eventuell torkning (självtorkning, torkning i förhöjd temperatur, torkning under förhöjt CO 2 -tryck mm) varierar mellan försöken. 6

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

http://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

Swedish education material package-

Swedish education material package- Swedish education material package- Lätt version: I denna version är kompediumen kortfattade och lättlästa. Utbildningspaketet finns även i en annan mer omfattande version. Ett nationellt utbildningspaket

Läs mer

Effekt av karbonatisering med biogas på aska från trädbränslen

Effekt av karbonatisering med biogas på aska från trädbränslen Effekt av karbonatisering med biogas på aska från trädbränslen The effect of carbonation with biogas on wood ashes EN1515 Examensarbete för civilingenjörsexamen i energiteknik, 30 hp II It s kind of a

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Betong och armeringsteknik

Betong och armeringsteknik Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125 Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Ser du marken för träden?

Ser du marken för träden? Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Handbok FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Producerad av RecAsh - ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö www.recash.info Handbok Från skogsbränsleuttag till askåterföring Producerad av: RecAsh

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Produkten är inte klassificerad som farlig. Profilerna i den form de levereras är inte skadliga för människa eller omgivning.

Produkten är inte klassificerad som farlig. Profilerna i den form de levereras är inte skadliga för människa eller omgivning. Gäller för legeringar Sapa 6060 F22 och Sapa EN AW 6060, 6063, 6005, 6005A, 6082, gulkromaterad ytbehandling, med eller utan pulverlack. 1. Namnet på blandningen och företaget Produktnamn:, (legeringar

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU

Läs mer

Halmaska i kretslopp

Halmaska i kretslopp Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN

FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN HANDBOK FÖR RESTPRODUKTER FRÅN FÖRBRÄNNING Stockholm 15 februari 1999 Anna-Karin Hjalmarsson Henrik Bjurström Kerstin Sedendahl ÅF-Energikonsult Stockholm AB HANDBOK RESTPRODUKTER

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Introduktion Sita Sverige marksanerings är verksam vid SÖRABs avfallsanläggning

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

- med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0427/2001),

- med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0427/2001), P5_TAPROV(2002)0158 Gödselmedel ***I (förfarande utan debatt) Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gödselmedel (KOM(2001) 508 C5-0427/2001

Läs mer

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Igor Travar, Anders Kihl, Jurate Kumpiene, Anders Lagerkvist Ragn Sells AB och Luleå Tekniska Universitet Jord uppfyller inte kraven för

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

VEGETATIONS- OCH MARKPÅVERKAN AV ASKSPRIDNING I MINNESLUNDEN PÅ SKOGSKYRKOGÅRDEN. MILJÖPÅVERKAN VID ASKSPRIDNING I MINNESLUNDAR

VEGETATIONS- OCH MARKPÅVERKAN AV ASKSPRIDNING I MINNESLUNDEN PÅ SKOGSKYRKOGÅRDEN. MILJÖPÅVERKAN VID ASKSPRIDNING I MINNESLUNDAR 2009 VEGETATIONS- OCH MARKPÅVERKAN AV ASKSPRIDNING I MINNESLUNDEN PÅ SKOGSKYRKOGÅRDEN. MILJÖPÅVERKAN VID ASKSPRIDNING I MINNESLUNDAR Sammanfattning av resultaten och rekommendationer... 3 Projektorganisation...

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%

Läs mer

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Återföring av träaska till skogsmark

Återföring av träaska till skogsmark Avdelningen för Skog och Träteknik HÖGSKOLAN DALARNA Återföring av träaska till skogsmark Litteraturstudie Jan-Erik Liss Systemutveckling/Arbetsvetenskap Arbetsdokument nr 1 2002 Garpenberg Förord Uttaget

Läs mer

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial 2005-12-01 Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial Rapport provväg BD694 Vitåfors-Töre Johan Ullberg, Vägverket Region Norr Ulrika Wikström, WSP Samhällsbyggnad Titel: Rapport

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

TourTurf Liquid Feed Special (FS) TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.

Läs mer

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg

Läs mer

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Trafikkontoret Grontmij AB Enheten för Vatten- & Avfallsteknik sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15145790 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-05-19 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

Great White Stone. Kalk och markstabilisering. Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp

Great White Stone. Kalk och markstabilisering. Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp Great White Stone Kalk och markstabilisering Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp Kalksten Kalksten utgör råmaterialet i kalkprodukter. Kalkstenen består nästan helt av mineralet kalcit, vars kemiska beteckning

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Aluminium - den gröna metallen

Aluminium - den gröna metallen Aluminium - den gröna metallen Förekomst Aluminium är näst efter syre och kisel det vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ur mineralen bauxit framställs aluminiumoxid, utgångsmaterialet vid metalltillverkningen.

Läs mer

Aluminium i metallisk form är en vanlig ingrediens i fyrverkerier. Aluminium används för att åstadkomma vita och

Aluminium i metallisk form är en vanlig ingrediens i fyrverkerier. Aluminium används för att åstadkomma vita och Fyrverkerier har fascinerat och roat människor sedan 1200-talet. Ett stort fyrverkeri skapar feststämning och kan ge extra glans åt ett jubileum. Ett litet familjefyrverkeri markerar ett nytt år eller

Läs mer