Aska -innehåll och härdning
|
|
- Johanna Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aska -innehåll och härdning
2 Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som från början fanns i bränslet. Om askan har sitt ursprung i rena skogsbränslen, och har ett visst innehåll av näring och tungmetaller, är den lämplig att använda som näringskompensation i skogsmark. Spridning av lös aska är emellertid olämpligt eftersom den är starkt basisk och reaktiv. För att inte orsaka skador på mark och vegetation måste askan därför härdas. Samtliga metoder som används för härdning av askan bygger dels på att askan fuktas med vatten, dels på en process där agglomerat av askpartiklar (korn) bildas. I dag används fyra huvudmetoder för att få askan att bilda agglomerat; självhärdning, granulering, kompaktering samt pelletering. Syftet med detta material är att ge en sammanfattning av vad aska innehåller samt ge en överblick av vad de olika härdningsteknikerna innebär. Askans innehåll Askan som blir kvar efter förbränning av t ex GROT (GRenar Och Toppar av träd, dvs. avverkningsrester) innehåller oxider, hydroxider, sulfater, klorider, silikater och karbonater, främst av de baskatjoner som trädet tagit upp, men även av viktiga spårämnen. Kväve (N) saknas eftersom det till största delen avgår i gasform vid förbränningen. Eftersom träden även tar upp tungmetaller och radioaktiva ämnen som cesium från både marken och luften (de fungerar som luftfilter), återfinns även dessa ämnen i askan. Vid förbränning bildas dessutom låga halter av PAH (polycykliska aromatiska kolväten), vilka blir kvar i askan. Vi återkommer mer till dem längre ned i detta avsnitt. Generellt utgörs % av askans totala innehåll av kalcium (Ca). Innehållet av kalium (K) och magnesium (Mg) uppgår vanligen till ett par procent medan halten av fosfor (P) vanligtvis utgör ca en procent av totalinnehållet. De flesta av dessa ämnen har basisk, d v s kalkverkande karaktär och förekommer dels som lättlösliga salter, dels som mer svårlösliga föreningar i form av oxider (60-90 % är oxider av Ca, K och kisel betecknat Si), karbonater och silikater. Skogsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för minimihalter av näringsämnen, och maximihalter för tungmetaller och andra giftiga ämnen för askan (Tabell 1 och 2). Ämnet zink förkommer i både tabell 1 och 2. Orsaken är att det är ett mikronäringsämne vilket innebär att alla organismer behöver små mänger av det. Samtidigt är zink en tungmetall, vilken i höga koncentrationer är toxisk för växter och djur. Radioaktiviteten i form av sönderfall av 137 Cs, får inte överstiga 5 kbq/kg TS. Tabell 1. Minimihalter för innehåll av näringsämnen i askor. Från Skogsstyrelsens Meddelande 2001:2. Makronäringsämne Kemisk beteckning Minsta halt (gram/kg TS) Kalcium Ca 125 Magnesium Mg 20 Kalium K 30 Fosfor P 10 Zink Zn 1 2
3 Tabell 2. Högsta tillåtna halter av tungmetaller och föroreningar i askor som skall spridas. Från Skogsstyrelsens Meddelande 2001:2. Dessa kommer att revideras under Ämne Kem. Max halt Kem. Max halt Ämne beteckning (mg/kg TS) beteckning (mg/kg TS) Bor B 500 Krom Cr 100 Koppar Cu 400 Kvicksilver Hg 3 Zink Zn 7000 Nickel Ni 70 Arsenik As 30 Vanadin V 70 Bly Pb 300 PAH 2 Kadmium Cd 30 Radioaktivitet Cs kbq/kg De högsta tillåtna halterna av tungmetaller kommer att revideras under Orsaken är att GROT i vissa fall naturligt innehåller högre halter av tungmetaller än vad som motsvarar de nuvarande gränsvärdena för aska. Det naturliga innehållet av tungmetaller i berggrund och mark återspeglar sig i vegetationen. Detta medför att på lokaler som t ex naturligt innehåller mycket Cr (krom) i marken finns vanligen också en högre halt av Cr i vegetationen. Detta måste därför vägas in i bedömningen av vad askorna skall tillåtas innehålla. Fördelningen mellan olika ämnen i askan beror av vilka bränslen som har använts. Exempelvis stiger innehållet av Si, Fe (järn) och Al (aluminium) medan innehållet av P, K, Ca och Mg sjunker efter sameldning av skogsbränsle med olja eller torv. Även då skogsbränslet i sig har samma innehåll kan innehållet i askan variera. Det orsakas främst av skillnader i förbränningsteknik och vilken askfraktion man tittar på. Flygaska från förbränning av trä har generellt ett ph mellan 12 och 13, medan bottenaskorna ligger några ph-enheter lägre. Beräkningar visar att man i en välförbränd flygaska kan ha kalkverkan motsvarande 70 % av den hos ren kalksten. För välförbrända bottenaskor är kalkverkan ca hälften av den hos motsvarande flygaska. Ämnena Ca, Mg, P, Mn (mangan) och Fe fördelar sig relativt jämt mellan flyg- och bottenaskan, medan K som är relativt lättflyktigt återfinns i högre halter i flygaskan. Detsamma gäller för S (svavel). Si och Al finns i högre halter i bottenaskan, eftersom bottenaska ofta är kontaminerad av sand, grus och sten. Ofta är halterna av flyktiga tungmetaller som kvicksilver (Hg), arsenik (As), bly (Pb), zink (Zn) och kadmium (Cd) högre i flygaskan än i bottenaska. Vidare finns det ofta mer tungmetaller i en finkornigare askfraktion än i en grovkornigare sådan. Flygaska har dessutom ofta en högre halt av oförbränt organiskt material jämfört med bottenaska. Detta kan göra dem sämre ur härdningssynpunkt. Vid förbränning bildas, som nämnts ovan, även en lång rad organiska föreningar av vilka % inte är flyktiga, d v s inte förekommer i gasform utan därför blir kvar i askan. De benämns vanligen tjära, och innehåller ca 10 % polycykliska aromatiska kolväten (PAH). PAH är ett samlingsnamn för de mer än 200 organiska föreningar som bildas vid ofullständig förbränning, och vanligtvis vid temperaturer mellan 500 och 800 C. Ofullständig förbränning innebär förbränningsbetingelser där syretillförseln är för liten. PAH består av två eller fler bensenringar, och de olika föreningarna har olika kokpunkter. Vidare är de semivolatila, d v s de kan befinna sig både i gasfas och bundna på partiklar i luften. Orsaken till att de diskuteras är att flera av dem är carcinogena, d v s de kan framkalla cancer. Analyser av PAH i aska visar att resultatet kan variera kraftigt mellan olika analyslaboratorier. Normalt har det dock 3
4 visats att halten generellt är lägre i vedaska än i vanlig jord. Askor från rivningsvirke och anläggningar med dålig processtyrning har dock betydligt högre halter av PAH. Emellertid behövs betydligt mer forskning inom detta område. Härdning av aska Teknik för vatteninblandning Eftersom lös aska är mycket reaktiv och kan orsaka skador på mark och vegetation måste den härdas innan den får spridas. Det finns flera olika metoder för att härda aska, vilka kommer att redogöras för nedan. Samtliga metoder innebär dock att askan inledningsvis blandas med vatten för att sätta igång härdningsprocesser. Detta sker i många fall redan vid utmatningen av askan från pannan. För att få en bra och jämn härdningsprocess är det viktigt att inblandningen av vatten sker noggrant. Exempel på teknik för detta är: roterande betongblandare (billig och lättillgänglig) roterande betongblandare med knivar som slår sönder eventuella aggregat liggande cylinder med en roterande axel där skovlar/blad finns (liknar skruvtransportör) paddelverk där omblandningen sker med skovlar eller blad Kemiska processer vid härdning Många askor börjar härda vid inblandning av vatten. Kort sammanfattat innebär härdningsprocessen att askans beståndsdelar omvandlas till mindre lösliga sådana, samtidigt som partikelstorleken ökar. De reaktioner som sker vid härdning beror av askans innehåll av olika ämnen och i vilken form de förekommer. Vid härdning övergår askans oxider till mindre reaktiva hydroxider och karbonater. Som exempel kan nämnas askans kalciumoxid (s.k. osläckt kalk, CaO) som i reaktion med vatten först bildar kalciumhydroxid (släckt kalk, Ca(OH) 2 ), vilken reagerar med luftens koldioxid (CO 2 ) och omvandlas till kalciumkarbonat (CaCO 3 ). Denna reaktion är mycket viktig eftersom den sänker askans ph, gör askan mer långsamlöslig och leder till en förlängd kalkverkan hos askan. Risken för skador på mark och vegetation i samband med spridning minskar dessutom om näringen frigörs långsamt. Den ökade partikelstorleken bidrar till en jämnare spridningsbild vilket också minskar risken för skador på mark och vegetation. Efter bildningen av karbonat följer ofta mer komplexa kemiska förändringar av askan. Karbonatet kan vid gynnsamma förhållanden tillsammans med andra komponenter bilda sekundära mineral som bl. a ettringit. Gips, kalciumsilikat och syngenit är andra exempel på mineral som kan bildas under härdningsprocessen. Faktorer som påverkar härdning Kolinnehåll: Hur väl utbränd en aska är, d.v.s.hur mycket kol askan innehåller, har stor betydelse för dess härdningsegenskaper. Ju mer organiskt kol som finns i askan desto sämre härdar den. Optimal härdning sker vid 2-3 % kolhalt medan askor med över 10 % oförbränt kol anses ha betydligt sämre härdningsegenskaper. Saltinnehåll: Beroende på typ av salt (Na, K) kan det både ha en gynnsam och en negativ effekt på härdningen. 4
5 Vattenhalt: Vattenhalten har stor betydelse för härdningsprocessen och tillräckligt med vatten måste därför sättas till så att alla partikelytorna fuktas. Vattenhalten måste provas ut specifikt för varje aska, men generellt gäller ca 40 % vattenkvot för flygaska och 15 % vatten för bottenaska. Temperatur: Samspelet mellan temperatur och fukt har betydelse för härdningsprocessen. Under gynnsamma förhållanden (varmt och torrt) härdar en väl utbränd aska på några veckor medan det kan ta flera månader eller inte gå alls vid sval och fuktig väderlek. Koldioxid: Utbytet av koldioxid (CO 2 ) har betydelse för karbonatbildning under härdningsprocessen. Därför sker denna process fortast i ytan av en askhög, där utbytet med luftens CO 2 är god. Ytskiktet på högen hårdnar och hindrar transporten av CO 2 in till kärnan av högen, vilket hindrar bildningen av karbonat där. Genom att regelbundet bryta upp det hårda ytskiktet och blanda om askhögen sker en jämn härdning och därmed bildningen av karbonat. Försök med torkning av askgranuler/pellets under förhöjt CO 2 -tryck pågår också för att öka bildningen av karbonat. Kompaktering: Närheten mellan askpartiklarna, d v s hur kompakt askan är har stor betydelse för härdningsgraden. Därför har olika metoder för att pressa samman fuktad aska utvecklats för att påskynda och förstärka härdningen. Kostnaderna för de olika metoderna skiljer mycket, men måste vägas mot behovet av egenskap hos askprodukten. Självhärdning i hög - krossaska Den vanligaste metoden som används för att producera en spridningsbar askprodukt är att låta den fuktade askan ligga och självhärda i en hög utomhus. Utan yttre påverkan i form av kompaktering binder askpartiklarna ihop sig till mer eller mindre stora korn och klumpar. Denna process kallas för agglomerering. För att förbättra härdningsprocessen kan man kompaktera högen genom att upprepade gånger köra över den med t ex en hjullastare. Högen kan även brytas upp och blandas om och kompakteras på nytt med jämna mellanrum, för att härdningen skall ske jämnt i hela högen (se ovan). När man bedömer att askan härdat färdigt (finns i dag inga test för detta, utan askan tas vanligen efter att ha härdat en säsong eller så görs bedömningen subjektivt utifrån spridningserfarenheter) bryts askhögen upp och större klumpar siktas bort och krossas till mindre storlekar. Det är detta steg som ligger till grund för namnet krossaska. Om krossaskan visar sig ha för snabb upplösningstid eller vara för reaktiv (reaktiviteten kan kontrolleras med lakningstester) kan även den finaste fraktionen vara aktuell att sikta bort. Tillsatsen av vatten, härdningstiden samt graden av kompaktering har betydelse för andelen finare partiklar. Fördelen med denna metod är att den är billig och lätt ger stora kvantiteter härdad aska. Detta gör att användningen av krossaska i dag dominerar jämfört med de övriga produkterna. Nackdelen med metoden är att det kan vara svårt att kontrollera härdningsprocessen och därmed få en homogen produkt beträffande kornstorlek och upplösningshastighet. Därtill är metoden både plats- och tidskrävande. Granulering Genom att rulla den fuktiga askan på tallrikar eller i en trumma kan runda kulor, granuler, bildas. Vid tallriksgranulering blir granulerna ofta av relativt likartad storlek vilket gör att de inte behöver siktas efter rullningen. Granulering i trumma ger dock vanligen en större storleksvariation hos granulerna. Detta gör att produkten ibland måste siktas. Genom att ha 5
6 inbyggda knivar som slår sönder de större kulor som bildas i trumman, kan dock en mer enhetlig produkt erhållas. Oavsett om trum- eller tallriksrullning används ger granulering av askan en mer stabil och enhetlig produkt än självhärdning och krossning. För att stärka granulerna ytterligare finns även försök med tillsats av olika bindemedel som cement till askan eller att granulerna förses med ett hårt ytskikt av t ex lignin eller stearat. Metoden är dock mer kostsam än självhärdning eftersom den kräver dyra investeringar i form av utrustning för granulering och torkning. Detta måste ställas mot vinsten med den stabilare produkten. Dessutom finns tekniker där granulerna självtorkar, vilket kan komma att sänka priset på denna typ av produkt. Kompaktering Kompaktering innebär att större partiklar formas av den fuktade askan genom någon form av pressningsteknik. Vid valskompaktering pressas materialet mellan två skivor eller valsar till en platt kaka som sedan krossas till flingor. Valsarna kan även vara försedda med mönster så att man direkt får flingor av en viss storlek. En fördel med valskompaktering är att materialet kan vara relativt torrt vilket minskar behovet av torkning efteråt. Risken för ihopklumpning minskar också. Pelletering Olika kompakteringstekniker används för att producera pellets. Vid valspelletering kompakteras och pressas askan fram under en spårad vals till långa strängar som sedan kapas till lämplig storlek. En annan teknik som används innebär att materialet pressas till långa strängar genom en hålskiva. Strängarna skärs sedan av till lämplig storlek vid skivans kant. Eftersom askan ofta innehåller hårda partiklar kan slitaget på denna typ av utrustning bli mycket hårt, vilket kan begränsa dess användningsgrad. Askpellets är troligtvis mer stabila och långsamlösliga än övriga nämnda askprodukter. Produkten är även mycket enhetlig. På motsvarande sätt som för granulerad aska måste produktens högre kvalitet vägas mot dess högra kostnad att framställa. Höga investeringskostnader i form av pelleteringsutrustning och torkar krävs. Tillsats av bindemedel Tillsats av olika bindemedel till askan för att ytterligare försöka förstärka produktens stabilitet eller komplettera med något näringsämne, t ex N har gjorts vid flera tillfällen. Exempel på bindemedel som testats är: vatten, kalk, dolomit, grönlutslam, rötslam, stärkelse, lignosulfat, mesakalk och cement. Om man bortser från effekten av vatteninblandning, så har inblandning av cement visat sig ge bäst hållfasthet. Flera försök pågår dock inom detta område och ytterligare jämförelser behövs eftersom asksorterna, val av stabiliseringsteknik (granulering, kompaktering eller pelletering) samt teknik för eventuell torkning (självtorkning, torkning i förhöjd temperatur, torkning under förhöjt CO 2 -tryck mm) varierar mellan försöken. 6
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merBindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Läs merPrislista. Fasta bränslen och askor
Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merhttp://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:
Läs merFrån GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?
Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merAskåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp
Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att
Läs merTILLSATSMATERIAL FÖR BETONG
TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs merAnalysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merSwedish education material package-
Swedish education material package- Lätt version: I denna version är kompediumen kortfattade och lättlästa. Utbildningspaketet finns även i en annan mer omfattande version. Ett nationellt utbildningspaket
Läs merBränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merBetong och armeringsteknik
Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merEffekt av karbonatisering med biogas på aska från trädbränslen
Effekt av karbonatisering med biogas på aska från trädbränslen The effect of carbonation with biogas on wood ashes EN1515 Examensarbete för civilingenjörsexamen i energiteknik, 30 hp II It s kind of a
Läs mer2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125
Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1
Läs merPrislista. Bränslen och askor
Prislista Bränslen och askor 2019 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva bränslen i väl fungerande pannor. Det finns också stora miljövinster om man
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merSer du marken för träden?
Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå
Läs merWorkshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB
Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merPåverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?
Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och
Läs merMätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys
Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merFöreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Läs merAdditivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel
Läs merUtvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Läs merVision: Kretsloppsanpassad produktion
Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska
Läs merEcolan Agra ORGANIC
Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling
Läs merNr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs merSamrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun
Samråd Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun Innehåll 1 Kontaktuppgifter uppgifter... 1 2 Vad ska genomföras... 2 3 Lokalisering... 2 4 Planerad verksamhet... 3 5 Järnsand...
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merSöderåsens Bioenergi AB
Söderåsens Bioenergi AB Varför tror Wrams Gunnarstorp på biogas Erfarenheter av användning av biogödsel på Wrams Gunnarstorp Biogödseln - vad är den värd? Crafoordsalen Alnarp En presentation av VD 2012-06-18
Läs merFRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING
Handbok FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Producerad av RecAsh - ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö www.recash.info Handbok Från skogsbränsleuttag till askåterföring Producerad av: RecAsh
Läs merGÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merStökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merHGU Arbete - Zeoliter
HGU Arbete - Zeoliter Roger Strömgren, Banchef, Botkyrka Golfklubb Botkyrka Golfklubb bildades 1980 och har idag drygt 1400 medlemmar fördelat på en 18 hålsbana och en 9 hålsbana som är pay & play. 18
Läs merAskåterföring till skog några erfarenheter från Sverige
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning
Läs merKemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Avdelning för Avfallsteknik Kemisk stabilisering Mild marksaneringsteknik Syfte: att minska spridning av föroreningar till
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merIntroduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Läs merProdukten är inte klassificerad som farlig. Profilerna i den form de levereras är inte skadliga för människa eller omgivning.
Gäller för legeringar Sapa 6060 F22 och Sapa EN AW 6060, 6063, 6005, 6005A, 6082, gulkromaterad ytbehandling, med eller utan pulverlack. 1. Namnet på blandningen och företaget Produktnamn:, (legeringar
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merKe2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4
Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merHalmaska i kretslopp
Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merFJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN
FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN HANDBOK FÖR RESTPRODUKTER FRÅN FÖRBRÄNNING Stockholm 15 februari 1999 Anna-Karin Hjalmarsson Henrik Bjurström Kerstin Sedendahl ÅF-Energikonsult Stockholm AB HANDBOK RESTPRODUKTER
Läs merSammanställning fältnoteringar och analyser
Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merUndersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
Läs merREPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merLaboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A
Ackediteingens omfattning Laboatoie AB Sandvik Mateials Technology Sandviken Ackediteingsnumme 1636 Analyslaboatoiet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikomåde Paamete Metod Mätpincip Mätomåde Povtyp
Läs merEnhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts
Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merSolvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16
Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merLaboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A001119-010 Aktivitetsmätning Vattenanalys Cesium, Cs-137 Intern metod: KMLi- 01 Cesium
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merRapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator
Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Introduktion Sita Sverige marksanerings är verksam vid SÖRABs avfallsanläggning
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merBehandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB
Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Igor Travar, Anders Kihl, Jurate Kumpiene, Anders Lagerkvist Ragn Sells AB och Luleå Tekniska Universitet Jord uppfyller inte kraven för
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs mer