Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

Transkript

1 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN

2 RVF Utveckling 2006:11 ISSN RVF Service AB

3 Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar avyttras slutprodukten i form av ren kompost samt i olika jordblandningar. På flertalet av anläggningarna har man mer eller mindre svårt att avyttra allt som produceras. En standardisering och profilering av jord från anläggningar ansågs kunna underlätta försäljning. Inför en standardisering genomfördes under 2005 en försöksodling med kompost från fem anläggningar. Det var tänkt att försöket skulle visa att kompostjorden var lika bra eller bättre än köpejord samt finna ett standardrecept för att blanda planteringsjord av kompost. Tyvärr lyckades försöket inte med något av syftena. Med utgångspunkt från försöket har ändå denna kortare sammanställning gjorts som kan användas som gemensamma riktlinjer vid jordtillverkning utifrån en given kompostråvara. Sammanställningen har gjorts av Peter Skruf, Renova AB. Malmö december 2006 Håkan Rylander Ordf. RVFs Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF

4 BEDÖMNING AV KOMPOSTJORD KEMISK ANALYS Det finns ett antal olika metoder för kemisk analys av jordar. Syftet är att mäta innehåll av både skadliga och nyttiga ämnen (tungmetaller respektive växtnäringsämnen). AL- och HCl-metoderna I jordbrukssammanhang används AL- och HCl-metoderna där de undersökta jordarna extraheras i en lösning av ammoniumlaktat-ättiksyra respektive saltsyra. ALmetoden ger lättlöslig fraktion av det undersökta ämnet, vilket ska motsvara vad grödan kan tillgodogöra sig ett par år framåt. HCl-metoden ger förrådsanalys, vilket vill säga total mängd av ämnet. Värdet fås i regel ut som mg per 100 g lufttorr jord. Dessa analyser kan inte göras på kväve. Spurway-Lawton I trädgårdsodling är analys enligt Spurway-Lawton vanligast. Eftersom jorden i trädgårdsodling (produktionsodling i växthus mm) i första hand är ett substrat för växterna, är leveransförmåga på lång sikt av mindre intresse. Vid denna metod extraheras jordarna i en svagare extraktionskemikalie (svag ättiksyra) än vid AL-analyserna och man får därmed ut lägre halter. Resultatet mäts i mg per liter jord, vilket kallas SL-tal och motsvarar vad grödan/växten kan tillgodogöra sig under en säsong. Kväveanalyser Kväve är det växtnäringsämne som är starkast kopplat till den biologiska aktiviteten i jorden. De former som kan tas upp av växten direkt är nitrat och ammonium. Den största delen av kvävet förekommer oftast i organiskt bunden form och måste mineraliseras för att bli växttillgängligt, vilket kan ta upp till flera år. När det väl är växttillgängligt riskerar nitraten att lakas ut och ammoniumet att avdunsta. En Spurwayanalys ger nitrat och ammonium medan man i en totalkväveanalys (Kjeldahl) får med även den organiska delen. Rätt analysmetod för jordens ändamål Ett steg i att standardisera jordarna från våra anläggningar är att använda samma analysmetod så att man kan få jämförbara värden. Men för de olika jordar som vi tillverkar passar inte alla analysmetoder lika bra. Varje kompostanläggning har sina jordblandningar och beteckningar på dem. I stora drag verkar det som jordar för att täcka liknande syfte återfinns hos samtliga anläggningar. Som exempel kan nämnas några av Renovas jordar. Plantjord Planteringar av vedartade växter/perenner i rabatt (kompost+mineraljord) Gräsmattejord Anläggning av gräsmatta (kompost+sand/mineraljord) Dressjord Underhåll/bättring av gräsmatta (kompost+sand/mineraljord) Krukjord Ett- till fleråriga örter och grönsaker (kompost+torv+sand+kvävetillskott) För analys av dessa jordar skulle egentligen enbart Spurway räcka för krukjorden, då näringsbehovet ska täcka endast en säsong. För övriga jordar är AL- och HClmetoderna kompletterat med kväveanalyser inklusive totalkväve av större intresse. 2(5)

5 Analysvärdena bör kunna ge underlag för rekommendationer till kund, till exempel behöver inte gödslas de två första åren. Dessa rekommendationer ska finnas med enligt Anläggnings AMA 98. Analys av metaller Analys av tungmetaller utförs enligt standardmetod på auktoriserade miljölab. Det är totalhalten som är intressant. Statens Provningsanstalt har på uppdrag av RVF tagit fram certifieringskriterier för kompost. De gränsvärden som i detta system gäller för metallinnehåll anges i nedanstående tabell. Metall Maximal halt, mg/kg ts Bly 100 Kadmium 1 Koppar 600 Krom 100 Kvicksilver 1 Nickel 50 Zink 800 Gränsvärden för tungmetaller enligt RVFs certifieringssystem. Av dessa metaller är ofta bly den som anses svårast att klara gränsen för. Detta kan bero på att det strukturmaterial man blandar komposten med innehåller buskar och träd som förorenats av trafik. Utöver dessa gränsvärden för halten i produkten, finns även gränsvärden för hur stor kvantitet metaller som får tillföras odlingsjordar per hektar och år samt gränsvärden för hur hög metallhalten får vara i jorden där kompost eller rötrest ska spridas. ODLINGSFÖRSÖK Det räcker inte med enbart analysvärden för att bedöma kompostjords odlingsegenskaper. Även om de eftersträvansvärda ämnena finns i rätt nivåer kan tillväxthämmande substanser som är svåra att analysera förekomma. Säkraste sättet för att bedöma en jord odlingslämplighet är att just odla i den. Detta bör också göras rutinmässigt ute på anläggningarna för att den som säljer jorden ska ha en uppfattning om hur ens kompost beter sig. Det är förstås omöjligt att provodla all kompost man tillverkar, men om det sker något sånär regelbundet kan man ändå få en uppfattning om hur bra jorden är när den ser ut, känns och luktar på ett visst sätt. En sådan bedömning måste alltid göras tillsammans med utförd analys. Två typer av odlingstest kan göras, dels hur jorden fungerar som såjord dels som planteringsjord. Såjordstest är alltså sådd av frön i kompost eller blandning innehållande kompost för att undersöka hur bra det gror i jorden. Vid test som plantjord sätts istället plantor i kompostjorden. Såtestet är ett tuffare test, då grodd är en känsligare fas för en planta än tillväxt. Eftersom en kompostjord ska ha ett högt näringsinnehåll passar den i regel också bättre som plantjord än som såjord. MOGNADSTEST För att öka kompostens möjligheter att bli en bra odlingsjord ska man se till att den är väl mogen. Som talande exempel kan nämnas Renovas kompost i Alnarp-testet. På grund av ett misstag skickades kompost som var endast 4 veckor gammal. Odlings- 3(5)

6 resultatet blev också därefter; referensjorden var lika bra eller bättre i alla led och analysvärdena var mer eller mindre märkliga. Det finns ett antal olika tester man kan göra för att få ett mått på mognaden; mäta C/N-kvot, mäta förhållandet mellan NH 4 -N och NO 3 -N, mäta konduktivitet, direktmäta temperaturkurvan samt Rottegrad- eller självuppvärmningstest för att nämna några. Alla metoder har sina brister och de kräver en hel del av utföraren. KRAV PÅ JORDAR FÖR ODLING ENLIGT ANLÄGG- NINGS AMA 98 I princip alla upphandlingar av entreprenadjobb ska följa de krav som ställs i Anläggnings AMA 98 (Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten). Anläggnings AMA 98 har ersatt Mark AMA 83 men den text som berör jordar är relativt oförändrad förutom att allmänna kravet på andelen organiskt material i växtjord är lägre än tidigare. Koden i AMA som är intressant heter DCL och nedan följer de tabeller för kemiska riktlinjer och fysiska krav, på det sätt de anges i AMA 98. Enhet AL-metod Övriga metoder Författarens förklaringar ph, H ph i jord upplöst i vatten Ledningstal, Lt 1,5-5*) Ledningstal anges för jordar i ms/dm med jord upplöst i vatten i förhållande 1:10 fosfor 4-8 kalium 8-16 magnesium 4-8 koppar 6-20 mg/kg jord bor 1-2 mg/kg jord Riktvärden för näringsinnehåll. *) Vid Lt>4 ska orsak till detta anges. Kvoten K/Mg bör ligga omkring 1-2. Innehåll Halt Viktprocent Grus 2-20/ Sand 0,2-2/ Finsand-grovsilt 0,02-0,20/ Fin- och mellansilt 0,002-0,02/ Ler <0,002/ Mull 3-5 Krav på jord för växtbädd till gräsytor. Innehåll Halt Viktprocent Sten och grovgrus Grus 2-20/ Sand 0,2-2/ Finsand-grovsilt 0,02-0,20/ Fin- och mellansilt 0,002-0,02/ Ler <0,002/ Mull 5-8 Krav på jord för växtbädd till busk- och trädplantering. AL-metoden ger alltid svaret i mg/100 g lufttorr jord Om torr jord eller bara lufttorr jord avses anges ej 4(5)

7 UTFALL AV ODLINGSTEST PÅ ALNARP Det är omöjligt att dra slutsatser eller komma med råd utifrån 2005 års försöksodling på Alnarp. Ska man ändå försöka se någon tendens så är det att den minst näringskrävande blomman, tagetes, gjorde sig bättre i de tunnare blandningarna medan den mest näringskrävande, blomstertobaken, blev bättre i de fetare (föga förvånande men ändå ett resultat). Bäst resultat erhölls med en jord som enligt teorin borde varit ganska ofärdig, då halten NH 4 -N låg en 10-potens högre än halten NO 3 -N. Detta visar bara hur väldigt svårt det är att utifrån analysmetoder bedöma användningsvärde för en kompost. SLUTLIGEN NÅGRA HANDFASTA RÅD Nedan följer de generella råd när det gäller att blanda bra odlingsjord med kompost. Använd mogen kompost som gått igenom en riktig komposteringsprocess. Titta, känn och lukta. Komposten ska vara mörk, inte kletig och lukta fräscht av mylla. Kontrollodla regelbundet. Maximera inblandning av kompost till 30 volymprocent vid användning som vegetationsyta (plantjord, gräsmattejord etc) och till 50 volymprocent för urnjord. Analysera och ha nedanstående värden (mg/l jord) enligt Spurway, som referens för urnjordar Riktvärde Kommentar Lt 1,5-5 Enhet ms/dm ph 6,5 Om inget annat anges Nitrat- plus Ammonium-N Fosfor Kalium Magnesium K/Mg Ej över 2,5 Kalcium Samt följande för växtytejordar också enligt Spurway Riktvärde Kommentar Lt 1,5-5 Enhet ms/dm ph 6-7 Gäller ej t.ex. rhododendron och blåbär Nitrat- plus Ammonium-N Fosfor 6-27 Kalium Magnesium K/Mg Ej över 2,5 Kalcium För växtytejordar kan med fördel även specifikationen i Anläggnings AMA eftersträvas. 5(5)

8 Rapporter från RVF :01 Funktion för geologisk barriär och bottentätning Erfarenhetsåterföring från byggande och uppföljning 2006:02 Sorteringsanläggningen en förädlingsanläggning 2006:03 Projekt Vändöra. En studie av långtidsegenskaper hos vägar anlagda med bottenaska från avfallsförbränning 2006:04 Täckning av deponier med blandning av aska och slam. Erfarenheter från tre fältförsök 2006:05 Samråd inom producentansvaret för förpackningar och returpapper :06 Lakegenskaper för naturballast. Bergmaterial och moräner 2006:07 Matavfall från restauranger, storkök och butiker. Nyckeltal med användarhandledning 2006:08 Handbok. Slaggrus i väg- och anläggningsarbeten 2006:09 Vem betalar det svenska producentansvaret för förpackningar och returpapper? 2006:10 Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige 2006:11 Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF Svenska Renhållningsverksföreningen Prostgatan Malmö Tel Fax