Ser du marken för träden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ser du marken för träden?"

Transkript

1 Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1

2 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå är marken mycket central inom skogsbruket eftersom den är starkt kopplad till produktionen. För att kunna diskutera effekter av skogsbruket på bl a mark och vatten, samt åtgärder i form av askåterföring och kalkning är det därför viktigt att skaffa sig en förståelse av vad mark är och hur den fungerar. Markens beståndsdelar Marken består av tre olika delar, fast material, vätska och gas (Fig 1). Det fasta materialet utgörs dels av mineralpartiklar av olika storlek och dels av partiklar av organiskt material. Det organiska materialet i sin tur utgörs huvudsakligen av döda växtdelar och djur som brutits ned olika långt, men även levande bakterier och svamptrådar (mycel) räknas hit. Mellan de fasta partiklarna finns hålrum, s k porer, av olika storlek. Dessa fylls dels ut av vatten där olika ämnen finns lösta, dels av gaser. I porsystemet finns även levande rötter, svamptrådar och bakterier samt andra marklevande organismer som t ex maskar och skalbaggar. Mineralpartikel Bakterier Svampmycel Marklevande djur Organiskt material Vatten Luft 0.2 mm Figur 1. Finrot (tunnaste rötterna där upptag av vatten och näring huvudsakligen sker) i relation till övriga beståndsdelar i marken. Beroende på storleksfördelningen av de olika mineralpartiklarna (texturen), samt mängden nedbrutet organiskt material (humus), indelas marken i olika jordarter. Det finns två huvudtyper av jordarter, dels mineraljordar och dels organogena jordar, t ex torv (Fig 2). Med hänsyn till storleksfördelningen av de olika mineralpartiklarna delas mineraljordarna i sin tur in i sorterade och osorterade jordar. I sorterade jordar dominerar ett fåtal storlekar på partiklarna. Ett exempel på sorterade jordar i skogsmark är sediment. Dessa har huvudsakligen bildats genom sedimentation av partiklar i vatten. Beroende på vattnets strömningshastighet uppstår sediment av olika grovlek. Finare partiklar som lera, mjäla och mo har avsatts i lugnare vatten än sand. Osorterade jordar däremot, innehåller 2

3 en blandning av i princip alla partikelstorlekar. Denna jordart benämns morän och är den vanligaste jordarten i Sverige. Morän är ett resultat av inlandsisen. Isens rörelse över landskapet medförde att material från berggrunden skrapades loss och krossades. När isen sedan smälte undan avsattes det krossade materialet på olika sätt på marken. Olika typer av morän bildades. Fördelningen av partiklarnas storlek och innehållet av humus är viktigt för markens närings- och vattenhållande förmåga. Ju mindre partiklarna är och ju mer humus marken innehåller, desto mer vatten och näring kan marken hålla. Ju grövre partiklarna är och ju mindre humus marken innehåller, desto mindre vatten och näring kan marken hålla. Detta har betydelse för markens bördighet, d v s näringslevererande förmåga. Som kommer att diskuteras senare har det även betydelse för markens förmåga att stå emot försurning. Figur 2. Beroende på storleksfördelningen av mineralpartiklarna, samt mängden humus indelas marken i olika jordarter. Den övre delen av marken, vilken påverkas av växtrötterna och utgör basen för växtproduktionen, kallas jordmån. Beroende på inverkan av faktorer som klimat, sammansättning och storlek av mineralpartiklar, vegetation, topografi på lokalen, samt djur och inte minst mänskliga aktiviteter i form av brukande och förorenande, utvecklas med tiden olika jordmåner. Alla dessa faktorer samverkar och bidrar olika mycket till utvecklandet av jordmåner. Det är därför mycket svårt att renodla effekten av en separat faktor. Som exempel kan nämnas klimatet, d v s fukt och temperatur, som har stor betydelse för hur snabbt olika processer sker i marken. Döda växter och djur bryts ned snabbare om det är varmt och fuktigt, än om det är kallt och torrt. Detta påverkar i sin tur mängden organiskt material, d v s humus i marken, som i sin tur påverkar transporten av 3

4 vatten och andra ämnen i marken, som i sin tur påverkar jordmånen. Klimatet påverkar också vilken typ av vegetation som växter på marken. Vegetationen i sin tur påverkar också jordmånen och de djurarter som kommer att leva i marken. Den vanligaste jordmånen i Sverige kallas podsol och utgör ca 60 % av skogsmarken (Fig 3). Podsol kommer från de ryska orden pod och zola vilka betyder under respektive aska. Namnet sägs anspela på den askfärgade mineraljorden som benämns blekjord på svenska. Blekjorden, även kallad utlakningshorisonten (E-horisonten) utgör den översta delen av mineraljorden och ligger direkt under det organiska lagret som kallas för mårlagret (O-horisonten). Under blekjorden ligger rostjorden även kallad anrikningshorisonten (B-horisonten) och under denna följer det opåverkade modermaterialet (C-horisonten). Mårlager/humuslager Matjord Blekjord Rostjord Alv Opåverkat material Berggrund Åker Skogsmark Figur 3. Tillskillnad mot en åkermark som vanligen har två horisonter, matjord och alv kan en podsol vanligen delas in i fyra horisonter. Först kommer mårlagret som består av mer eller mindre nedbrutna växt- och djurdelar, sk förna och humus. Därefter följer blekjorden vilken huvudsakligen består av ljusa mineralkorn. Rostjorden innehåller mycket järn och är därför rostfärgad. Längst ned ligger det material som ännu inte hunnit bli påverkad av omgivande faktorer och därför kallas opåverkat material eller modermaterial. Mycket förenklat uppstår en podsol genom att de organiska syror som bildas då växt- och djurdelar bryts ned, frigör aluminium och järn från mineralkornen i marken. Med det vatten som rör sig ned genom marken, transporteras de organiska syrorna, tillsammans 4

5 med järnet och aluminiumet ned i marken, tills de slutligen fastnar. Om denna process får pågå ett tag kommer de mineralkorn som ligger alldeles under det organiska materialet att bli utarmade på järn och aluminium. Kvar blir i princip bara kiseloxid, d v s kvarts, vilket ger E-horisonten dess bleka karakteristiska färg. Under E-horisonten, där de organiska syrorna tillsammans med järnet och aluminiumet ansamlas utvecklas den rostfärgade B- horisonten. Idag diskuteras olika teorier till varför de organiska syrorna tillsammans med järnet och aluminiumet anrikas i B-horisonten. De berörs dock inte närmare här. På åkermarker och betesmarker är brunjord en vanlig jordmån. Ofta urskiljer man i dessa bara två horisonter matjord (0-30 cm) och alv, vilka inte alltid är tydligt avgränsade från varandra (Fig 3). En viktig orsak till skillnaden är att man i brunjordar har daggmaskar som blandar om jorden och förhindrar bildning av skarpt avgränsade horisonter. Dessutom brukas flera av dessa jordar genom harvning och plöjning vilket också bidrar till en omblandning. Betydelsen av markens minsta partiklar Som nämnts inledningsvis ökar markens förmåga att hålla vatten och näring med ett ökat innehåll av de minsta partiklarna av både mineraler och humus. Orsaken till att den vattenhållande förmågan ökar beror till stor del på att andelen många små porer ökar. Vattnet kan lättare hålla sig kvar i små porer (kapillära krafter) jämfört med i stora porer. Tänk dig att du t ex häller ett glas vatten på en sandjord, jämfört med om du gör det på en lerjord. Sandjorden kommer att torka upp snabbt eftersom vattnet snabbt rinner igenom dess grova porer. Leran däremot förblir fuktig en längre stund eftersom vattnet hålls kvar i dess små porer under en längre tid. På motsvarande sätt som andelen små porer ökar i marken med en ökad andel små partiklar så ökar även den totala ytan på markpartiklarna ju mindre de är. Detta har stor betydelse för markens förmåga att binda och frigöra näring, vilket i sin tur har betydelse för markens bördighet och förmåga att stå emot försurning. Beträffande de små partiklarnas förmåga att hålla näring beror den till stor del på att partiklarna är laddade och därför kan dra till sig ämnen av motsatt laddning, t ex näringsämnen. Man kan förenklat likna dem vid nordpolen på en magnet som mycket löst drar till sig sydpolerna på flera andra små magneter. Dessa små magneter skulle kunna vara näringsämnen, men även sura ämnen. Ju fler mycket små partiklar som marken innehåller desto större blir den totala yta som kan binda näringsämnen och sura ämnen. Det innebär att markens näringshållande förmåga, och därmed även förmåga att buffra försurning ökar med ökad finkornighet. Nedan beskrivs mer i detalj hur detta fungerar och vad det har för betydelse för marken. Markpartiklarna och i synnerhet de allra minsta partiklarna, de sk kolloiderna, är huvudsakligen negativ laddade. En del av de negativa laddningarna kallas permanenta eftersom de inte beror av ph i marken. En annan del av laddningarna kallas ph-beroende eftersom de påverkas av ph i marken. Det organiska materialet, d v s humusen har endast ph-beroende laddningar, medan mineralpartiklarna har både permanenta och phberoende laddningar (Fig 4). 5

6 Figur 4. Den totala mängden laddningar (permanenta + ph-beroende) på en partikel benämns katjonbyteskapacitet (CEC). Summan av utbytbar aciditet och hårt bundna sura ämnen kallas total aciditet. Utbytbara näringsämnen benämns baskatjoner. Den totala mängden negativa laddingar som finns hos markens partiklar (permanenta + ph-beroende) benämns markens katjonbytes kapacitet (CEC). Dessa negativa laddningar neutraliseras huvudsakligen genom att positiva joner binds svagt elektrostatiskt till dem (Fig 4). De positiva jonerna utgörs dels av näringsämnen som kalium (K + ), magnesium (Mg 2+ ), kalcium (Ca 2+ ), natrium (Na + ) och mangan (Mn 2+ ), dels av sura joner som vätejoner (H + ) och aluminium (Al 3+ ). Näringsämnena kallas vanligen baskatjoner, medan andelen vätejoner och aluminium kallas utbytesaciditet. Andelen baskatjoner i förhållande till CEC benämns basmättnadsgrad och anges i % av CEC. Andelen baskatjoner respektive sura joner, varierar mellan olika jordar. Ju surare en jord är desto större andel sura joner finns bundna till markpartiklarna och desto lägre är basmättnadsgraden. Det innebär att förrådet av mineralnäring som snabbt kan komma växterna tillgodo är lägre i en försurad mark, jämfört med en mark som inte är försurad. Dessutom minskar de ph-beroende laddningarna då marken blir surare. Orsaken är att vätejoner binder extra starkt till de ph-beroende laddningarna under sura förhållanden. Detta gör att markens CEC sjunker vid låga ph-värden jämfört med vid höga. Eftersom markens CEC som vi sett har betydelse för markens förmåga att binda näringsämnen, kan denna på så sätt också minska då marken blir surare. Det sker ett ständigt utbyte mellan de ämnen som finns lösta i markvätskan och de ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. Man kan även säga att de baskatjoner och de sura ämnen som sitter adsorberade till markpartiklarna står i jämvikt med de joner som finns lösta i markvätskan (Fig 5). Växterna kan ta upp de ämnen som finns lösta i markvätskan. Genom att göra det påverkar de även utbytet av ämnen mellan markpartiklarna och markvätskan. De näringsämnen som finns bundna till markpartiklarna utgör således växterna lättillgängliga näringsförråd. 6

7 Figur 5. Växten avger ämnen med motsvarande laddning som den tog upp, t ex om den tar upp en kalcium (Ca 2+ ) avger den två vätejoner (H + ). Orsaken är att roten måste bibehålla laddningsbalansen. Samtidigt sker det ett ständigt utbyte av ämnen mellan markvätskan och markpartiklarna. De vätejoner som växten släppte ut kan därför binda till markpartikeln och i sin tur tränga ut t ex en kalcium från den. Markens näringsförråd De näringsämnen (huvudsakligen baskatjoner) som sitter bundna till markpartiklarna utgör markens lättillgängliga växtnäringsförråd. Det innebär att de mycket lätt kan frigöras från markpartiklarna, komma ut i markvätska och därmed bli tillgängliga för växterna. Det lättillgängliga växtnäringsförrådet utgör bara en bråkdel av en procent av markens totala näringsförråd. Detta utgörs istället av all näring som finns bundet i markens mineraler och i onedbrutna växt- och djurrester. Näringen som finns bunden i markens mineralpartiklar frigörs och blir tillgänglig för växterna genom vittring. Det innebär att näring som sitter mycket hårt bunden frigörs från mineralpartiklarna, på antingen fysikalisk eller kemisk väg. Den fysikaliska vittringen leder bl a till att större partiklar sönderdelas till mindre partiklar. Detta kan t ex ske genom den sprängverkan som vatten utövar då det fryser, eller den sprängverkan som rötter orsakar då de spränger fram genom marken. En ökad andel mindre partiklar ökar den totala ytan som kan utsättas för ytterligare vittring och från vilken näringsämnen kan frigöras. Även om fysikaliska vittringen även medför att näringsämnen lösgörs från mineralpartiklarna, så är den kemiska vittringen mer betydelsefull för detta. Vid kemisk vittring reagerar bl a sura ämnen med mineralpartiklarna och neutraliseras (oskadliggörs) i samband med det. Samtidigt medför detta att näringsämnen trängs ut från mineralen till markvätskan, där de blir tillgängliga för växterna. Ju större andel små partiklar som en jord innehåller, d v s ju finkornigare den är, desto större är den yta varifrån näring kan frigöras och sura ämnen neutraliseras. Generellt innebär det att en finkornigare jord lättare/snabbare kan kompensera för näringsupptag och försurning än en grovkornigare jord. 7

8 En stor andel näring sitter bunden i humusen och i förnan, vilka utgörs av organiskt material. Förna består av döda växt- och djurdelar som fallit till marken och vars ursprung man ännu kan urskilja. När nedbrytningen gått så långt att man inte längre kan urskilja ursprunget brukar man däremot tala om att humus har bildats. Nedbrytningen av förna och bildningen av humus är mycket viktig för näringsfrigörelsen och den näringshållande förmågan i marken. Den innebär ett komplext samspel mellan markdjuren och de bakterier och svampar som lever i marken. Förenklat skulle de olika stegen i nedbrytningsprocessen kunna beskrivas som följer: Ett dött blad faller till marken. Där angrips det först av markdjur som sönderdelar det till mindre delar. Till skillnad från åkermark där daggmasken är den viktigaste sönderdelaren, är småringmarskar, hoppstjärtar och kvalster viktigast för sönderdelningen av förna i skogsmark. Sönderdelningen av bladet gör det lättare för svampar och bakterier att angripa bladet och därefter bryta ned det i ännu mindre beståndsdelar, samt eventuellt omforma dessa till nya. I skogsmark utgör svampar den viktigaste mikrobiella nedbrytargruppen medan bakterier är viktigast i åkermark. Svamparna och bakterierna bryter ned det organiska materialet (socker, cellulosa, stärkelse, lignin) för att utvinna energi och få byggstenar till sina egna celler. En viss del av det organiska materialet bryter de inte ned helt eller omvandlar till resprodukter Samlingsnamnet för dessa organiska föreningar är humus. Det har, som nämnts ovan en hög CEC och är därför mycket viktigt för markens näringshållande förmåga. Den näring (kväve, baskatjoner, mikronäringsämnen) men även de tungmetaller som från början fanns i bladet frigörs även till marken då bladet bryts ned och blir på så sätt åter tillgängliga för växterna. Näringsbalansen Växternas näringsupptag Växterna påverkar marken genom sitt upptag av näring och vatten. Huvuddelen av den näringen som växterna tar upp finns som joner i marklösningen, tex kalium (K + ), magnesium (Mg 2+ ), kalcium (Ca 2+ ), ammonium (NH 4 + ) och nitrat (NO 3 - ). För att roten skall behålla sin neutrala laddning, måste den för varje positivt laddad jon som den tar upp, avge en sur positivt laddad jon (H + ). På motsvarande sätt avges en basiskt verkande negativt laddad jon (OH - ), vid upptag av en negativt laddad jon som t ex NO 3 - (Fig 5). Eftersom upptaget av positivt laddade joner generellt är större än upptaget av negativt laddade joner medför växternas näringsupptag en anrikning av basiska joner i växten och en anrikning av sura joner utanför roten och därmed en försurning av marken. Från att en mark planteras med gran, till dess att ett bestånd är ca 80 år, räknar man med att markens ph sjunker med ett par tiondelar bara på grund av trädens näringsupptag. Den upptagna näringen återförs dock till marken i och med att näringen frigörs från döda växtdelar som bryts ned. I en urskog där alla träd får falla till marken och förmultna kommer därför all näring som tagits upp av träden att friges på nytt. Således orsakar trädens näringsupptag i dessa bestånd ingen nettoförsurning om man ser över en längre tidsperiod. Faktorer som rubbar näringsbalansen Vid uttag av stamved och GROT, förs den näring och kalkverkan som annars skulle frigjorts om växtdelarna lämnats kvar att förmultna, ut från skogen. Modernt skogsbruk 8

9 bidrar därför till en permanent förlust av näring och kalkverkan och ett permanent tillskott av sura joner till marken (Fig 6). En viss del av denna näringsförlust kan marken själv kompensera för, via vittring av näringsämnen från mineral. Det är dock svårt att fastsälla om vittringen kan kompensera för hela den förlust av näring och basverkan som uttag av stamved och GROT medför. Dessutom skiljer det mellan olika mark- och vegetationstyper. Eftersom, som tidigare nämnts, trädens näringsupptag leder till en anrikning av sura ämnen utanför roten, erhålls en anrikning av basiska ämnen i trädet. Dessa basiska ämnen kvarstå i askan och återförs således till marken om askan återförs till skogsmarken. Deposition Skörd Vittring Läckage Figur 6. Näring och kalkverkande ämnen förs bort från marken via skörd av stamved och GROT, samt via läckage. För att inte få en näringsobalans och därmed en försurning av marken måste detta balanseras av deposition och vittring av näring och kalkverkande ämnen. Näringsförlusterna orsakade av stamveds- och GROT-uttag kompenseras inte bara av vittring, utan även av deposition, d v s nedfall av näringsämnen från luften (Fig 6). En stor del av dessa kommer ursprungligen från havet. Därför är denna deposition vanligen större ju närmare en havskust man befinner sig. Tyvärr deponeras inte bara näringsämnen utan även sura svavel- och kväveföreningar, d v s kväve- och svaveloxider tillsammans med sura vätejoner (H + ). Detta medför att man riskerar att få ett överskotta av sura vätejoner tillsammans med framförallt nitrat. Vittringen förbrukar en viss del av de sura vätejonerna. Överskottet av vätejoner konkurrerar dock med näringsämnena om att binda 9

10 elektrostatiskt till markpartiklarna. Konkret innebär det att sura vätejoner, p g a sitt stora antal tränger ut baskatjoner från markpartiklarna till marklösningen. Detta kallas för baskatjonbuffring eftersom de sura vätejonerna tillfälligt neutraliseras, d v s de är inte längre ute i marklösningen där de kan reagera på andra sätt eller lakas ut (Fig 7). Figur 7. Överskott av sura ämnen i markvätskan tränger ut näringsämnena från markpartiklarna. Näringsämnena hamnar i markvätskan, där de antingen tas upp av växterna eller riskerar att lakas ut. Fortsätter tillförseln av sura vätejoner kommer med tiden både markvätskan och markpartiklarna att domineras av vätejoner samtidigt som de blir utarmade på baskatjoner. Vid låga ph-värden i marken, d v s vid höga halter av sura joner riskerar man därför att inledningsvis få en hög halt av baskatjoner i markvätskan, samtidigt som markpartiklarna blir mättade med vätejoner. Om baskatjonerna inte tas upp av vegetationen finns det en risk att de istället förloras från marken via läckage. Detta innebär att de transporteras med vatten ned genom marken och så småningom ut i vattendragen. Om näringsämnena börjar ta slut i markvätskan, samtidigt som andelen baskatjoner på markpartiklarna har sjunkit (basmättnadsgraden har sjunkit) och vittringen inte är tillräckligt stor för att hinna med att kompensera för förlusten av näringsämnen, medför en fortsatt tillförsel av vätejoner (H + ) att mängden vätejoner ökar även i markvätskan. Man kan uppmäta att ph sjunker i marken och även i avrinnande vatten. Sammanfattningsvis kan man säga att långsiktig balans i marken råder då: Trädupptag + Läckage = Deposition + Vittring Om man inte har balans mellan dessa parametrar riskerar man försurning vilket innebär: 10

11 1: En ökning av vätejoner i markvätskan, d v s en ph-sänkning som beror på att ämnen som neutraliserar syran har förbrukats. 2: En förlust av näringsämnen, d v s en förlust av kalkverkande baskatjoner från systemet (både från markpartiklarna och markvätskan). 11

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet)

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Pedologi = läran om jordar Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Jordarter och jordmåner Jordart (Regolit): t.ex. morän, isälvsmaterial, sand, grus, torv

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Miljöföreläsning 4: Marken

Miljöföreläsning 4: Marken Lyngfelt, 20-Nov-03, k4marken Miljöföreläsning 4: Marken Trots att landytan är mindre än havsytan finns det 200 ggr mer levande biomassa på land än i havet. Växtbiomassan på land består till stor del av

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken Bara naturlig försurning Bilaga 2 Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken 1 Bakgrund Den främsta orsaken till försurningen av skogsmarken är depositionen av långväga

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon? JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Ser du marken för träden?... 2. Hur påverkar försurningen skogsekosystemet?... 13. Från GROT till aska-vad händer vid värmeverket?...

Ser du marken för träden?... 2. Hur påverkar försurningen skogsekosystemet?... 13. Från GROT till aska-vad händer vid värmeverket?... Swedish education material package- Ett nationellt utbildningspaket som består av fem kompendier och fyra power-point-presentationer. Kompendierna är sammanfogade i detta dokument medan PPT-presentationerna

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Undersökning positiv kolloider och användningsområden

Undersökning positiv kolloider och användningsområden Projektarbete Polhemsgymnasiet 2013 Undersökning positiv kolloider och användningsområden Järnoxid under sura förhållanden Alex Hedin & Johan Maxon 2013-02-07 Handledare: Mats Palmeborn Innehållsförteckning

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund RAPPORT För Kronobergs läns luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia

Läs mer

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ Namn: INLEDNING Ett av de ekosystem som är relativt lätt att avgränsa jämfört med andra ekosystem är insjön. De förhållanden som råder i en sjö är beroende av ett flertal olika

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

Stenmjöl. a) Slam som transporteras med bevattningsvatten och översvämningar.

Stenmjöl. a) Slam som transporteras med bevattningsvatten och översvämningar. Den organisk biologiska odlingen bedrivs inte bara i Schweiz och Tyskland. I Frankrike är den väl etablerad, minst ½ miljon hektar odlas utan konstgödsel och gifter. Liksom i Sverige är den så kallade

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson

Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson (IIHNWHUDYDVNnWHUI ULQJWLOO JUDQSODQWHULQJDUPHGULVWlNW Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson B 155 Januari Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research

Läs mer

Miljövänliga husmorstips om rengöring

Miljövänliga husmorstips om rengöring Miljövänliga husmorstips om rengöring Tvätta vit frotté När frottéhanddukarna blivit lite solkiga: Häll 1,5 dl ättika i tvättmedlet. Vit frotté blir som ny! Göra rent grillgallret Häll ättika i en sprayflaska.

Läs mer

Miljövänliga husmorstips om rengöring

Miljövänliga husmorstips om rengöring Miljövänliga husmorstips om rengöring Tvätta vit frotté När frottéhanddukarna blivit lite solkiga: Häll 1,5 dl ättika i tvättmedlet. Vit frotté blir som ny! Göra rent grillgallret Häll ättika i en sprayflaska.

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Den optimala markbördigheten Viktiga faktorer för att skapa och behålla en god markbördighet.

Den optimala markbördigheten Viktiga faktorer för att skapa och behålla en god markbördighet. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Den optimala markbördigheten Viktiga faktorer för att skapa och behålla en god markbördighet. The optimum soil fertility Important

Läs mer

För Örebro läns Luftvårdsförbund

För Örebro läns Luftvårdsförbund ) UgUHEUROlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDULgUHEUROlQ 5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 13 Aneboda, april 1 För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Vitvin. Maceration, maceration pelliculaire

Vitvin. Maceration, maceration pelliculaire Vitvin Vitt vin kan göras på såväl gröna som blå druvor, men det normala är att endast gröna druvor används. Det beror inte minst på att de gröna druvorna brukar hävda sig bättre i kyla än de blå, och

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Markförsurning utveckling och status

Markförsurning utveckling och status Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Låt komposten vara din vän!

Låt komposten vara din vän! Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i

Övervakning av luftföroreningar i För Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Tranemo kommun Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län Resultat till och med september 3 Eva Uggla, redaktör B 7 April Övervakning av luftföroreningar

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se

Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB - www.stenskivor.se Showroom Stockholm Fågelviksvägen 9 6TR - 145 53 - Norsborg Stockholm Showroom Malmö Stenyxegatan 29-213 76 Malmö Telefon

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Nitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan

Nitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan Att vi ska vara rädda om vår miljö blir allt mer självklart. Vi kan alla bidra till att förbättra miljön genom att köpa rätt produkter där miljötanken står i fokus. Natur är en produktserie som värnar

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN

FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten och markkemi i 7 sjöar med avrinningsområden i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN RAPPORT NR 7:11 Fotona visar

Läs mer

Zeoliter i grönyteskötsel

Zeoliter i grönyteskötsel HGU Examensarbete Falsterbo Golfklubb 2014-04-01 2015-08-01 Håkan Lindberg Handledare: Göran Hansson Zeoliter i grönyteskötsel Sammanfattning: Mitt syfte när det gällde försöken med de 6 försöksrutorna

Läs mer

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 Rapport 2015-01

Läs mer

FÖRSURNING. Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver

FÖRSURNING. Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver FÖRSURNING Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver Försurningen sågs som det stora miljöproblemet på 1970- och 1980-talet.

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer