Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona"

Transkript

1 Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen Landskrona

2 Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar pågått i Landskrona med syftet att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid fyra olika mätstationer ( Hilleshög, S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten ) och proverna analyseras med avseende på sex olika ämnen (bly, kadmium, krom, zink, nickel och koppar) samt total stoftmängd. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt bly och zink då mängderna av dessa tungmetaller är väldigt höga jämfört med andra städer. Blymängderna är som störst vid S:a Bergsöe och ScanDust. Mängden kadmium är ungefär lika stor vid de tre mätstationerna inom industriområdet ( S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten ). Mängderna av övriga tungmetaller är som störst vid mätstationen Sydpunkten. Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. Det finns dock ingen tydlig trend till att det totala nedfallet minskar. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet (summerade värden från ScanDust och S:a Bergsöe ) 2012 var ca 103 gånger högre än mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2012 var 443 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Arup i Skåne Om man jämför Landskronas maxvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 467 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2004/05 och nästan 33 gånger högre än i Mo i Ranas maxvärde i Norge Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden är 151,1 mg/m2. För perioden (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 130,8 mg/m 2 och under perioden (5 år) var det 139,3 mg/m 2. De två mätstationerna ligger närmst Boliden Bergsöe och visar att trenden inte blivit bättre med mindre utsläpp under de senaste åren. Kadmiummängderna har överlag haft en positiv utveckling vid alla mätstationer förutom vid Sydpunkten där mängderna ökade markant 2001 och har fortsatt vara höga sedan dess. Zinkmängderna har haft en klart positiv trend vid mätstationen ScanDust efter 2001 med betydligt lägre mängder. Dock har zinkmängderna vid mätstationen Sydpunkten varierat mycket. Nickelmängderna har blivit betydligt mindre vid mätstationen ScanDust från 2006 och framåt och har sedan dess varit stabilt låga. Dock har mätstationen Sydpunkten haft klart förhöjda mängder nickel efter Kopparmängderna har haft några tydliga trender. Från 1988 till 1991 var det ganska höga mängder på alla mätstationer, för att sedan abrupt bli mycket mindre Denna trend höll i sig fram till 2001, därefter har det åter uppmätts höga mängder. Krommängderna följer inte någon tydlig trend för mätstationerna förutom att fram till och med 1999 var krommängderna högst vid ScanDust. Från 2001 och framåt har istället den största mängden uppmätts vid Sydpunkten. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöåtgärder på industrierna och på kommunala verksamheter ger. 2 (20)

3 Syfte Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona med avseende på metallföroreningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter. Bakgrund Luftkvalitén i Landskrona Landskrona har framförallt en stor industriverksamhet, men även en relativt hög trafikbelastning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras. Bakom övervakningsprogrammet står Länsstyrelsen i Skåne, Landskrona stad samt industrier i Landskrona med betydande emissioner av tungmetallhaltigt stoft. Mätprogrammets omfattning Mätlokaler & mätparametrar När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till fyra (se figur 1). Tre av lokalerna, S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten, är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri. Den fjärde, Hilleshög, återfinns norr om stadskärnan. Figur 1: Mätplatser 3 (20)

4 Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na) och kalcium (Ca). Mätmetodik För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna binda torrdepositionen. Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven samt blandning av två månaders torrdeposition sker. Tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS. Figur 2: Nedfallstratt 4 (20)

5 Meteorologisk data Diagram 1*. Visar en vindros över året 2012 *Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden till Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 10 %. Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 januari 2012 till den 31 december 2012, var den enskilt förhärskande vindriktningen västlig (ca 6,5 %), följt av ostlig (ca 7 %). Vindfrekvensen i procent angivet i kvadranterna nord till väst (ca 32 %), nord till öst (ca 11 %), syd till öst (ca 22 %) och syd till väst (ca 35 %), se vindrosen i diagram 1 ovan. 5 (20)

6 Resultat Stoftsammansättning I diagrammen nedan följer en översikt av sammansättningen av tungmetaller i stoft under år 2012 i snitt per månad. Figur 3. Visar stoftsammansättningen för Hilleshög Figur 4. Visar stoftsammansättningen för S:a Bersöe Figur 5. Visar stoftsammansättningen för ScanDust Figur 6. Visar stoftsammansättningen för Sydpunkten Vid mätstationen S:a Bergsöe består stoftsammansättning till väldigt stor del av bly samt en noterbar andel zink (figur 4). En liknande stoftsammansättning har mätstationen ScanDust (figur 5) medan vid mätstationen Sydpunkten dominerar zink (figur 6). Hilleshög har klart mindre nedfall av alla tungmetaller jämfört med de andra tre mätstationerna som ligger inne på industriområdet (figur 3). 6 (20)

7 Trenddiagram år I trenddiagrammen nedan finns mätresultat från 1988 till 2012 inkluderade för alla fyra mätstationerna. Värdena är uttryckta i mg/m 2 och är det sammanlagda nedfallet under ett år. Figur 7. Trenddiagram över nedfallet av bly i stoft per år under perioden Som tidigare nämnt är nedfallet av bly som störst vid S:a Bergsöe och har varit så sedan mätningarna började Blymängden har också varierat mycket under mätperioden och någon tydlig ökande eller avtagande trend kan inte urskiljas (figur 7). Under året 2010 påvisades fördubblade blyvärden på provplatsen ScanDust, jämfört med de tre föregående åren avtog blyvärdet igen och var lägre än det var men 2012 har blyvärdet stigit igen på Scandust till mer än dubbelt jämfört med Orsaken till dessa skiftningar under de senaste åren är inte känd, men kan bero på skillnader i vindriktningsfördelningen mellan åren. Månadsvärdena ligger som högst i början av året. Figur 8. Trenddiagrammet visar den summerade blymängden per år för de tre mätstationerna som ligger i industriområdet ( S:a Bergsöe, Sydpunkten och ScanDust ). 7 (20)

8 Den totala mängden nedfallet bly per år har varierat kraftigt vid de tre mätstationerna som ligger på industriområdet, sedan början på 2000-talet (figur 8). Figur 9. Trenddiagram som visar det summerade genomsnittliga årsmedelvärdet för blynedfall i området kring Boliden Bergsöe och ScanDust). Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden är 151,1 mg/m 2. För perioden (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 130,8 mg/m 2 och under perioden (5 år) var det 139,3 mg/m 2 (enligt figur 9). De två mätstationerna ligger närmast Boliden Bergsöe och visar att trenden inte blivit bättre med mindre utsläpp under de senaste åren. 8 (20)

9 Figur 10. Trenddiagram över nedfallet av nickel i stoft per år under perioden Från starten vid 1988 fram till 2000 dominerade nickelmängderna vid ScanDust, men från 2001 till 2012 så uppmäts de högsta nickelmängderna vid Sydpunkten (figur 10). Vid mätstation Sydpunkten kan en topp observeras vid år Figur 11. Trenddiagram över nedfallet av kadmium i stoft per år under perioden Kadmiummängderna var som störst vid S:a Bergsöe i början av mätserien. De mängder som sticker ut är det väldigt höga värdet 1989 vid S:a Bergsöe samt de höga värdena 1999 vid ScanDust och 2001 vid Sydpunkten. Dock kan det urskiljas att nedfallet av kadmium minskat överlag sedan starten av mätningarna (figur 11). Den uppmätta kadmiummängden på Scandust under 2012 är 4,5 gånger högre än föregående års värde och värdet är ett av de högsta sedan mätningarna började Månadsvärdena visar sig vara högst i början av året, 9 (20)

10 likadant som blyvärdena på Scandust detta år. Vind och vindriktning kan vara en orsak till detta. Figur 12. Trenddiagram över nedfallet av koppar i stoft per år under perioden Nedfallet av koppar har gått lite i vågor under årens lopp (figur 12). Från 1988 fram till 1991 fick alla provplatser relativt mycket nedfall för att sedan från 1992 till 1998 sjunka till en liten mängd till 2002 ökade alla provplatsers nedfall igen för att 2006 vara nere vid samma låga värden som Efter denna period har alla provplatser varit relativt stabila förutom Sydpunkten som haft några år med stora mängder. Värdet för 2011 ansågs förra året vara relativt högt på Sydpunkten men 2012 är värdet ännu högre, nästan 4 gånger högre än under Av någon okänd anledning är det under september och oktober månad som värdet dragit iväg och ligger över 20 mg/ m 2. I november är värdena tillbaka på normala värden igen. 10 (20)

11 Figur 13. Trenddiagram över nedfallet av zink i stoft per år under perioden Mängden nedfall av zink har två tydliga trender genom åren (figur 13). Från 1988 till 1999 dominerade zinkvärdena på provplats ScanDust för att sedan under år 2000 sjunka och därefter uppvisa ihållande låga värden. Från 2001 och framåt är det istället Sydpunkten som haft mest nedfall av zink. Figur 14. Trenddiagram över nedfallet av krom i stoft per år under perioden Nedfallet av krom har samma trend som zink i form av två tydliga trender (figur 14). Från 1988 fram till 1999 hade ScanDust mest nedfall av zink för att sedan från 2001 sjunka och därefter uppvisa ihållande låga värden. Från 2001 och framåt är det istället vid Sydpunkten som de största mängderna kromnedfall uppmätts. 11 (20)

12 Årsdeposition senaste 5 åren I figurerna nedan redovisas det totala nedfallet av aktuella ämnen under åren Enheten är mg/m 2. Figur , 2009, 2010, 2011 och 2012 års deposition av bly Det man kan sammanfatta från resultaten av blymängderna de senaste 5 åren (figur 15) är att blymängden varierar mycket både på provplats S:a Bergsöe och ScanDust. Värdena för provplatserna Hilleshög och Sydpunkten är relativt låga och har inte förändrats så mycket de senaste åren. Runt 2009 genomförde Boliden Bergsöe åtgärder för att minska den diffusa damningen (som till stor del består av bly) från företaget och 2009 hade mängden bly blivit mindre vid S:a Bergsöe. Samtidigt ökade blynedfallet vid ScanDust kraftigt. Figur , 2009, 2010, 2011 och 2012 års deposition av nickel 12 (20)

13 De senaste 5 åren har nickelmängden vid främst Sydpunkten varierat kraftigt (figur 16). De övriga mätstationerna har haft en relativt stabil mängd nedfall av nickel under samma period. Figur , 2009, 2010, 2011 och 2012 års deposition av kadmium Någon trend kan inte skådas för kadmiumnedfallet de senaste 5 åren. Dock är det anmärkningsvärt att kadmiummängderna ökade markant under 2010 vid både ScanDust och Sydpunkten (figur 17). Samt att kadmiumhalten även ökar markant vid S Bergsöe under 2011 och ökade ytterligare under Den uppmätta kadmiummängden på Scandust har som nämnt tidigare ökat drastiskt under Värdet är ett av de högsta sedan mätningarna började Figur , 2009, 2010, 2011 och 2012 års deposition av koppar Kopparmängderna har inte haft någon tydlig trend på någon av mätstationerna de senaste 5 åren (figur 19). Dock har kopparmängderna vid Sydpunkten varierat väldigt mycket och 2012 ligger det väldigt högt jämfört med tidigare år. 13 (20)

14 Figur , 2009, 2010, 2011 och 2012 års deposition av zink. Zinkmängderna följer samma otydliga trender som kopparmängderna (figur 19) och även för zink är det Sydpunkten som har högst värden och varierar mest i mängderna de senaste 5 åren. Figur , 2009, 2010, 2011 och 2012 års deposition av krom. Krommängderna har varit relativt stabila vid ScanDust de senaste 5 åren medan mängderna vid S:a Bergsöe och Sydpunkten har varierat kraftigt under samma period (figur 20). 14 (20)

15 Trenddiagram månader I trenddiagrammen som presenteras nedan återfinns månadsvärden för perioden 1988 till I figur 21 och 22, finns bly- och kadmiumdeposition från mätstationerna S:a Bergsöe och Hilleshög. S:a Bergsöe har ersatts av ScanDust i figur 23, 24, 25 och 26 som visar trenddiagram för krom, zink, nickel och koppar. Från och med 1993 utförs analyserna på tvåmåndersprov, vilket förklarar att två månader har samma värde efter denna tidpunkt. Generellt visar mätvärdena för de aktuella ämnena en nedåtgående trend med minskande metallmängder. Bly bryter dock denna trend och uppvisar marginellt stigande värden under 2000-talet. Under månaden juli 2001 återfinns en topp för S:a Bergsöe vid vilka värdena nästan är tio gånger högre än de föregående månaderna för ämnet. Orsaken var troligtvis branden i Boliden Bergsöes batterilager. Även koppar följer trenden med minskande värden. Dock återfinns ett flertal mycket höga månadsvärden för både ScanDust och Hilleshög under 2000-talet (figur 26). Figur 21. Trenddiagram över månadsvärden för bly i nedfallande stoft under perioden (20)

16 Figur 22. Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden Figur 23. Trenddiagram över månadsvärden för krom i nedfallande stoft under perioden (20)

17 Figur 24. Trenddiagram över månadsvärden för zink i nedfallande stoft under perioden Figur 25. Trenddiagram över månadsvärden för nickel i nedfallande stoft under perioden (20)

18 Figur 26. Trenddiagram över månadsvärden för koppar i nedfallande stoft under perioden Jämförelse med bakgrundsnivåer För att kunna bedöma hur stor belastningen är i Landskrona jämfört med övriga Skåne måste en representativ bakgrundsnivå fastställas. Tyvärr finns inga bakgrundsmätningar av samma typ som i Landskrona att tillgå. Därför används våtdepositiondata från Arup, strax utanför Hörby, som jämförelse (tabell 1). Jämförelsen avser nedfall i Landskrona under 2012 och våtdeposition vid Arup Ämne (A) Våtdeposition Bakgrund Arup, Hörby mg/m 2, år (2009) (H) Nedfall Hilleshög Landskrona mg/m 2, år (2011) Kvot H/A (M) Nedfall Maxvärde Landskrona mg/m 2, år (2011) Kvot M/A Pb 0,37 2, ,0 443 Cr 0,07 0,54 8 9,3 133 Cu 0,35 6, ,7 190 Cd 0,02 0,01 0,5 1,79 89,5 Zn 3,72 10, ,7 46 Ni 0,14 0,63 4,5 10,4 74 Tabell 1. Jämförelse mellan nedfall i Landskrona 2012 och våtdeposition vid Arup 2009 Eftersom mätningarna i Arup är utförda på våtdeposition är mängden metaller i torrdeposition okänd. Dessutom mäts våtdeposition oftast i µg/l och då måste årsnederbörden samt årshalten av respektive tungmetall vara känd för att konvertera data till mg/m 2 enligt följande; 1 mm nederbörd är lika med 1 liter per m 2. Om årsmedelhalterna multipliceras med den totala årsnederbörden fås årsdepositionen med enheten mikrogram per m 2. För att omvandla till enheten milligram per m 2 skall man dividera med (20)

19 Jämförelse med andra städer Kommun Pb Cd Cr Zn Ni Cu mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år Landskrona, maxvärde 164,0 1,79 9,3 169,7 10,44 66, Landskrona, minvärde 2,92 0,01 0,54 10,12 0,63 6, Malmö (2004/2005)* 0,35* 0,01* 0,01* saknas* saknas* saknas* Mo i Rana (Norge), maxvärde (2001) Mo i Rana (Norge), minvärde (2001) Stockholm (2003/2004)** 5 saknas saknas saknas 1,1 saknas saknas saknas 0,48** 0,01** 0,22** 1,61** 0,22** 0,73** Tabell 2. Jämförelse av data från Landskrona (2006) mot nedfallsmätningar i andra städer. * Malmö stad har genomfört en ny mätning av torrdeposition hösten 2009 till hösten 2010, någon sammanställning av resultaten har ej hittats. ** Mätvärdena avser en mängd beräknat som medelvärde per m 2 /år över hela kommunen Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer (tabell 2). Detta är speciellt tydligt för bly, vars värde är väsentligt högre än för någon av de andra städernas. Även krommängderna är höga jämfört med de uppmätta värdena i Malmö och Stockholm, men relativt låga mot Mo i Ranas värden. Värdena tagna från Stockholm avser torrdeposition utslaget över hela kommunens area som ett medelvärde per m 2 i kommunen. Det medför att dessa värden generellt är lägre än Landskronas värden då de även innefattar stora ytor där tungmetaller inte faller ner i lika stor utsträckning som de ytor som mäts i Landskrona (3 av 4 mätstationer är i industriområde). 19 (20)

20 Diskussion & slutsatser Det fallande stoftet i Landskrona karaktäriseras även 2012 av bly och zink, vilket varit fallet ända sedan mätningarna påbörjades Mätstationen Sydpunkten hade störst nedfall av zink i år medan ScanDust och S:a Bergsöe hade störst nedfall av bly. Utsläppskälla för bly är Boliden Bergsöe samt huvudsaklig utsläppskälla för zink bedöms vara ScanDust. Bly är den mest utmärkande tungmetallen i nedfallet i Landskrona och den långvariga trenden för just denna tungmetall visar att nedfallet inte minskat vid mätstationerna som ligger närmast de två huvudsakliga utsläppskällorna ( ScanDust och S:a Bergsöe ). Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden är 151,1 mg/m 2. För perioden (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 130,8 mg/m 2 och under perioden (5 år) var det 139,3 mg/m 2. De två mätstationerna ligger närmst Boliden Bergsöe och visar att trenden inte blivit bättre med mindre utsläpp under de senaste åren. Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller; - Fram t.o.m var blymängderna klart störst vid S:a Bergsöe. Efter 2001 ökade nedfallet vid ScanDust. - Från 2001 och framåt har Sydpunkten fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med perioden innan För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall abrupt från ScanDust till Sydpunkten. - Kopparmängderna ökade för alla 3 mätstationer som ligger inom industriområdet efter En förklaring till det förändrade nedfallsmönstret kan vara skillnader i vindriktningsfördelningen över åren. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet (summerade värden från ScanDust, S Bergsöe och Sydpunkten) 2012 var ca 103 gånger högre än mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Jämförelsen i tabell 3 och tabell 4 tyder på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt förhöjt jämfört med våtdepositionen i Arup och med en del andra städer i Sverige och norden. Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2012 var kvoten 443 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Arup i Skåne till skillnad från 295 gånger högre än värdet från föregående år. Den höga kvoterna beror till största del på att maxvärdet kommer från en mätstation inne i ett stort industriområde och att värdet för Arup är taget från en mätstation vid det mindre samhället Arup i Hörby kommun. Värdet är med i rapporten för att ge en uppfattning om bakgrundsvärdet i Skåne. Om man jämför Landskronas maxvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 467 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2004/05 och nästan 33 gånger högre än i Mo i Ranas maxvärde i Norge Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Generellt var halterna av olika metaller som högst under åren 1988 och 1989, för samtliga mätplatser undantaget nickel, kadmium, zink och krom. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar för industrierna och kommunala verksamheter ger. 20 (20)

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 27 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 28:8 Mätningar av fallande

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Rapport 2008:8 Mätningar av

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(17) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 215 Victoria Karlstedt Miljöinspektör Rapport 216:7 Mars 215 2(17) Sammanfattning I jämförelse med 214 uppmättes en minskning av

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i norra Stockholmsområdet NOS-dagvatten Jonas Andersson och Daniel Stråe WRS Uppsala AB Föroreningar i dagvatten Stockholm 30 november 2010 Projektet Uppföljning

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Metaller i luft och nederbörd

Metaller i luft och nederbörd RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef

Läs mer

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

Haganäs Bostadsområde PM Miljö Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1 ÖSTRA HAMNEN Bilaga 1 Bilaga 2 KVARTER BRÄNSLET Kollagring ca. 1940-1970. Från 1970-talet har verksamheten bestått i Järn, plåt- och stålhantering. Färg- och lösningsmedelshantering inomhus. Dieseltankanläggning.

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Tungmetaller i nederbörd på Södermalm

Tungmetaller i nederbörd på Södermalm RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 4: Tungmetaller i nederbörd på MÄTNINGAR UNDER ETT HALVÅR MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 2 Tungmetaller i nederbörd på ~ MÄTNINGAR UNDER ETT HALVÅR Rapporten är sammanställd

Läs mer

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat. RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten Dagvattenrapport Innehållsförteckning [Sammanfattning] [1. Inledning] [2. Allmänt om dagvatten] [2.2 Faktorer som påverkar föroreningsmängden2.1 Dagvattnets effekter på recipienten] [2.3 Dagvattnets innehåll

Läs mer

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner Östgöta slamslamträff 2017-03-07 Provtagning av sspillvatten i Östgöta kommuner Syftet med provtagningen Ta reda på vad ett vanligt spillvatten innehåller Hur mycket en bidrar med när det gäller fosfor,

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30

Läs mer

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ Bilaga 1 SID 1 (6) 2009-09-14 Dnr: 2009-009894-206 Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad En Rapport från Miljöförvaltningen Mari Yoda September 2009 1 Beskrivning

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Säkerhetsdatablad (MSDB)

Säkerhetsdatablad (MSDB) Juni 15 (MSDB) : METALLI A/S Mjuklod / Tennlod FLÖJELBERGSGATAN 16A, SE 431 37 MÖLNDAL T: +46 8 540 64650 F: +46 8 540 64655 - WWW.METALLI.SE INFO@METALLI.SE Metalli ab (MSDB) @ Copyright, Metalli ab,

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Information till besökare i Kebnekaiseområdet

Information till besökare i Kebnekaiseområdet Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013 Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar

Läs mer

METALLER I HUSMOSSA 2012:1

METALLER I HUSMOSSA 2012:1 2012:1 METALLER I HUSMOSSA 2010 Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: 054-540 00 00 E-post: miljoforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö

Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö RAPPORT Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö Oktober 9 September 1 För Malmö Kommun Veronika Kronnäs 11-6-15 Arkivnummer: U 398 Rapporten godkänd: 11-6-9 Karin Sjöberg Enhetschef Box

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden PM Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden Katrineholms kommun November 2009 Fredrik Alm Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 1.1 BAKGRUND, UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA...2 1.2 METOD...2

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande

Läs mer

WÄSA STONE & MINING AB

WÄSA STONE & MINING AB WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012. Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013

Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012. Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013 Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012 Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013 Inledning Med biondikatorundersökningar för luftkvaliteten försöker man

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

RAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010

RAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, Dokument1 MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Christer Edvardsson Chef företagsenheten Telefon 08-508 28 977 christer.edvardsson@stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Det här är ett resultatblad som visar delar av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer