Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)"

Transkript

1 Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge korrekt uppskattade mätosäkerheter för sina ackrediterade metoder. Vid denna uppskattning kan ett antal olika tillvägagångssätt tillämpas. a) Steg för steg som innebär att man delar upp sin metod i ett antal steg som vart och ett testas för sin mätosäkerhet. Dessa mätosäkerheter adderas sedan (enligt felfortplantningens lagar) för uppskattning av den totala mätosäkerheten. Tyvärr så kommer man på detta sätt inte åt vissa laboratorie/individ/metod specifika osäkerheter. För uppskattning av dessa okända osäkerheter måste ett antal mer eller mindre subjektiva metoder användas. Vid denna uppskattning finns stora risker för felbedömningar. b) En annan metod är genom jämförelse med certifierade referensprover vid varje analystillfälle (X-kort). Vid varje tillfälle mäts skillnaden mellan det certifierade värdet och det uppmätta värdet. Genom upprepade sådana jämförelser fås en statistik som i kombination med referensvärdets osäkerhet (oftast grundad på provningsjämförelser) kan ge en rimlig uppskattning av mätosäkerheten. Denna metod kan vara bra för att komma åt eventuell laboratorieavvikelse men kan vara svår att matcha mot provmatris och haltnivå. Speciellt för vatten kan det också vara svårt att hitta hållbara referensprover. c) En tredje är den här använda som innebär att man anordnar provningsjämförelser för testning av en metod/parameter. Den uppenbara fördelen med provningsjämförelser är att också laboratorie/individ/metod variationer registreras och kan uppskattas. En fundamental svårighet (precis som med övriga tillvägagångssätt) är att säkerställa det sanna värdet för en parameter vilket gäller speciellt naturliga prover där det är problem med spårbarhet. Detta leder till att det t.ex. är svårt/omöjligt att uppskatta en metods eventuella avvikelse (bias) ifrån det sanna värdet. En annan nackdel kan vara att deltagare och metoder med olika kvalitet deltar i testet. Detta kan leda till resultat med högst olika osäkerheter. Genom att statistiskt behandla de olika metoderna för en parameter separat kan man komma åt problemet med metodskillnader. Problemet med deltagare/resultat med olika kvalitet är svårare att komma åt. Metod för mätosäkerhet ifrån provningsjämförelsedata. Vid framtagandet av den i tabellen använda metoden för beräkning av mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata var uteslutningen av data med avvikande kvalitet och mätosäkerhetens haltberoende de två dominerande aspekterna som studerades: Val av rutin för att säkerställa att data med avvikande kvalitet inte kommer med vid beräkning av mätosäkerheter Vid valet av metod för uteslutning av data testades 5 metoder. 1) En metod som testades var att använda resultat ifrån ett antal topprankade laboratorier ( referenslaboratorier ) för att beräkna mätosäkerheten. Metoden innebär att man utifrån resultaten i ett antal provningsjämförelser rankar laboratorierna med avseende på avvikelsen ifrån medelvärdet. Man tar sedan resultaten ifrån t.ex. de tio bäst rankade laboratorierna i ytterligare en provningsjämförelse för att beräkna mätosäkerheten. Fördelen här vore att chansen att få in data med avvikande kvalitet antagligen skulle vara mindre och eventuella utliggare skulle vara få och lätta att identifiera. Denna metod fungerar i princip men är omständlig, tidsödande och en smula svårprogrammerad. I stället för denna metod testades ett par outliermetoder, 2) boxplotmetoden och 3) grubbs outlier test, och jämfördes med vår vanliga metod 4) (ITM/NV). Här gav både boxplotmetoden och grubbs test bättre resultat än ITMs vanliga metod. ITMs metod avvek framförallt vid låga halter då alltför många värden uteslöts varvid mätosäkerheten underskattades. Kursivt testades ytterligare en metod 5) GESD (Generalized Extreme Studentized Deviation), vilket är en utveckling av Grubbs test. Denna metod verkar bra och är förmodligen kraftfullare/bättre än övriga men kunde på grund av tidsbrist inte testas ordentligt (kanske blir det denna metod som kommer att användas framöver). För vidare beräkningar valdes metod 2) boxplotmetoden som är relativt enkel och tillförlitlig att tillämpa. Mätosäkerhetens haltberoende För en hel del metoder/parametrar finns resultat ifrån breda koncentrationsområden. Om resultat finns vid tillräckligt låga halter (halter som ligger nära detektionsgränsen) skulle man kunna anpassa en funktion till dessa data. En första ansats vore att formulera mätosäkerheten som summan av mätosäkerheten vid 0 S 0 (standardavvikelsen vid 0; bruset) plus en annan del av mätosäkerheten S som inte är brus och som vid optimalt mätområde (där det relativa 1

2 felet är ~konstant) med god approximation är S S tot = cv% optimalt Halt/100 (man försummar bruset) d.v.s. den totala mätosäkerheten vid en godtycklig halt är S tot = S 0 + S = S 0 + cv% optimalt Halt/100 standardavvikelsen eller om man vill räkna med relativa fel och procent ( cv % = 100 ) medelvärdet S tot /Halt 100= 100 S 0 /Halt + cv% optimalt eller cv% Halt = 100 S 0 /Halt + cv% optimalt Om man istället för Halt använder 1/Halt som oberoende variabel blir detta en linjär funktion. Detta visade sig stämma bra för ett antal testfall. D.v.s. genom att plotta variationskoefficienten för en metod/matriskombination mot inverterade halten kan man få S 0 (standardavvikelsen vid 0; bruset) som lutningen/100 och cv% optimalt som interceptet på y-axeln. Fall där ovanstående metod inte går att använda Haltområdet som täcks är för snävt för vissa parametrar vilket gör att variationskoefficienten inte ändrar sig signifikant. För vissa metoder/parametrar hänger resultaten ifrån olika provningsjämförelsetillfällen inte ihop tillräckligt bra. För dessa kan på sin höjd ges en mätosäkerhet för ett begränsat mätområde eller inte alls. Tester och beräkningar gjordes på metoder där minst 10 (i några fall 8) enskilda resultat fanns ifrån varje provningsjämförelsetillfälle och prov. Sammanfattning: 1) För att kunna göra bra uppskattningar av mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata måste resultat med avvikande (sämre) kvalité på ett tillförlitligt sätt identifieras och tas bort innan beräkning. För detta ändamål är boxplotmetoden är en bra kompromiss mellan prestanda och hanterbarhet. 2) Om resultat finns vid ett tillräckligt brett koncentrationsområde och tillräckligt nära detektionsgränsen kan resultaten anpassas till en linjär funktion. Ur funktionen kan sedan fås den haltoberoende variationskoefficienten och standardavvikelsen vid 0. Alla dessa bestämningar kan relativt enkelt göras konservativt med 95 % konfidens. Dessa resultat representeras alltså av en funktion med två optimerade parametrar. 3) Om resultat endast finns för ett begränsat koncentrationsområde nära det optimala beräknas bara en variationskoefficient (konservativt med 95 % konfidens) som används i aktuellt område (området som definieras av de aktuella provningsjämförelserna). Tabell I tabellen ges mätosäkerheten (den relativa) med täckningsfaktor = 1. Parameter och metod ges enligt krutsystemet. Lägsta är den lägsta halt då tabellen kan användas och Högsta den högsta (om Högsta = - så ges ingen övre gräns). Mätosäkerheten (cv%) ges enligt K cv% halt = + L Halt om K = i tabellen ges mätosäkerheten (cv%) som cv% halt = L i dessa formler är K = 100 S 0 och L = cv% optimalt (Om man vill använda annan sort än i tabellen måste parametern K räknas om.) 2

3 Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata givna med täckningsfaktor=1 Uppdaterad och reviderad tabell För förklaring se "Mätosäkerhet ifrån provningsjämförelsedata" Parameter Parameter Metod Enhet K L Lägsta Högsta Matris Silver AG AF µg/g - 10, slam Aluminium AL AF µg/g - 18, slam Aluminium AL AI µg/l - 10, avloppsvatten (skogsindustri) Aluminium AL AI µg/g - 15, slam Aluminium AL NK µg/l - 18, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Aluminium AL NS µg/l - 20, avloppsvatten (skogsindustri, gruva) Aluminium AL NS µg/l 575,3 11, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Alkalinitet ALK NN5 mmol/l 0,9144 3,083 0,1 - recipientvatten Alkalinitet ALK NP5 mmol/l 1,257 3,689 0,07 - recipientvatten Adsorberbara organiskt bundna halogener AOX NS mg/l 1,058 8,826 0,1 - avloppsvatten (skogsindustri) Arsenik AS NK µg/l - 9, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Biokemisk syreförbrukning BOD7 NAE mg/l 43,69 15, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Biokemisk syreförbrukning BOD7 NAT mg/l 237,7 10, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Kalcium CA NF mg/l 31,9 4, recipientvatten Kalcium CA NI mg/l - 7, recipientvatten Kalcium CA NT mg/l 45,18 2, recipientvatten Kalcium och magnesium CAMG NT mg/l - 4, recipientvatten Kadmium CD AG/AZ µg/l - 17,56 0,2 - avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Kadmium CD AG/AZ µg/l - 26,87 0,2 - recipientvatten Kadmium CD AG/AZ µg/g - 25, slam Kadmium CD NG/NZ µg/l 2,327 18,77 0,2 - avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Kadmium CD NG/NZ µg/l 1,371 15,34 0,1 - recipientvatten Kadmium CD NK µg/l - 8,474 0,1 - recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Klorid CL DJ mg/l 20,76 4, recipientvatten Klorid CL NJ mg/l - 10, recipientvatten Klorid CL NM mg/l 59,87 2, recipientvatten Klorid CL NP mg/l 40,27 1, recipientvatten Kobolt CO AF µg/g - 26, slam Kobolt CO AG/AZ µg/l - 23, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Kobolt CO AI µg/l - 8, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Kobolt CO NG/NZ µg/l - 32, recipientvatten Kobolt CO NK µg/l - 7,183 1,5 - recipientvatten Kemisk syreförbrukning (COD-Cr) CODCR FL mg/l , avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Kemisk syreförbrukning (COD-Cr) CODCR NH mg/l 523,3 2, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Kemisk syreförbrukning (COD-Cr) CODCR NL mg/l 773 4, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri)

4 Kemisk syreförbrukning (COD-Cr) CODCR NT mg/l 527,2 3, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Kemisk syreförbrukning (COD-Mn) CODMN NT mg/l - 11, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Organiskt kol, totalt CORG TKC mg/l - 15, avloppsvatten (kommunalt) Organiskt kol, totalt CORG TKC mg/l 762,1 10, avloppsvatten (skogsindustri) Krom CR AF µg/g - 28, slam Krom CR AG/AZ µg/l - 21, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Krom CR AG/AZ µg/l - 34, recipientvatten Krom CR AI µg/g - 18, slam Krom CR NG/NZ µg/l - 19, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Krom CR NG/NZ µg/l - 21,04 1,5 - recipientvatten Krom CR NK µg/l - 11,48 1,5 - recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Koppar CU AF µg/l 331,2 10, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Koppar CU AF µg/g - 7, slam Koppar CU AG/AZ µg/l - 15, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Koppar CU AI µg/l - 13, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Koppar CU AI µg/g - 8, slam Koppar CU NG/NZ µg/l - 14, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Koppar CU NG/NZ µg/l - 21, recipientvatten Koppar CU NK µg/l - 6, recipientvatten Fluorid F DJ mg/l - 26,65 0,1 - recipientvatten Fluorid F NP mg/l - 9,81 0,1 - recipientvatten Järn FE AF µg/l - 13, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Järn FE AF mg/g - 6, slam Järn FE AI µg/l - 10, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Järn FE AI mg/g - 13, slam Järn FE AT µg/l - 10, avloppsvatten (skogsindustri, gruva) Järn FE AT µg/l 456,1 10, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Järn FE NF µg/l - 10, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Järn FE NI µg/l - 9, avloppsvatten (skogsindustri, gruva) Järn FE NI µg/l 661,8 11, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Färg FÄRG DF mg Pt/l - 36, recipientvatten Färg FÄRG NK mg Pt/l 201,6 13, recipientvatten Kvicksilver HG AV µg/l - 20,95 0,3 - recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Kvicksilver HG AV µg/g - 29,65 0,3 - slam Kalium K NE mg/l 3,796 6,390 0,3 - recipientvatten Kalium K NF mg/l 2,254 5,420 0,2 - recipientvatten Kalium K NI mg/l - 13,89 0,3 - recipientvatten Konduktivitet KOND 25 ms/m - 2, recipientvatten Konduktivitet KOND K ms/m - 4, recipientvatten Magnesium MG NF mg/l - 8,117 0,5 - recipientvatten

5 Magnesium MG NI mg/l - 7,256 0,5 - recipientvatten Magnesium MG NT mg/l 17,19 9,700 1,5 - recipientvatten Mangan MN AF µg/l 361,8 5, avloppsvatten (kommunalt) Mangan MN AF µg/l - 15, avloppsvatten (skogsindustri, gruva) Mangan MN AI µg/l - 10, avloppsvatten (kommunalt) Mangan MN AI µg/l - 10, avloppsvatten (skogsindustri, gruva) Mangan MN NF µg/l 218,7 6, avloppsvatten (kommunalt) Mangan MN NF µg/l - 8, avloppsvatten (skogsindustri, gruva) Mangan MN NI µg/l - 9, avloppsvatten (skogsindustri, gruva) Mangan MN NI µg/l 32,25 10, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Mangan MN NK µg/l - 8, avloppsvatten (skogsindustri) Mangan MN NK µg/l 15,43 8, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Natrium NA NE mg/l 12,21 4, recipientvatten Natrium NA NF mg/l - 8,195 1,5 - recipientvatten Natrium NA NI mg/l - 7,792 1,5 - recipientvatten Ammonium som kväve NH4N HACH µg/l - 13, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Ammonium som kväve NH4N ND mg/l - 11,17 0,3 - recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Ammonium som kväve NH4N NL µg/l - 7, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Ammonium som kväve NH4N NS mg/l 0,144 10,90 0,02 - recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Nickel NI AF µg/g - 37, slam Nickel NI AG/AZ µg/l - 15, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Nickel NI AG/AZ µg/l - 22, recipientvatten Nickel NI AI µg/l - 14, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Nickel NI AI µg/g - 30, slam Nickel NI NG/NZ µg/l 53,66 11, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Nickel NI NG/NZ µg/l 53,66 11, recipientvatten Nickel NI NK µg/l - 7, recipientvatten Nitrit och nitrat som kväve NO23N NA µg/l , avloppsvatten (kommunalt) Nitrit och nitrat som kväve NO23N NA µg/l - 10, recipientvatten Nitrit och nitrat som kväve NO23N ND µg/l , avloppsvatten (kommunalt) Nitrit och nitrat som kväve NO23N ND µg/l 934 1, recipientvatten Nitrit som kväve NO2N NA µg/l - 25, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, livsmedel) Nitrit som kväve NO2N NA µg/l - 33, recipientvatten Nitrit som kväve NO2N ND µg/l - 10, avloppsvatten (kommunalt) Nitrit som kväve NO2N NS µg/l 46,21 10, avloppsvatten (kommunalt) Nitrit som kväve NO2N NS µg/l 46,21 10, recipientvatten Nitrat NO3 DJ µg/l , avloppsvatten (kommunalt) Nitrat NO3 DJ µg/l , recipientvatten Kväve, totalt NTOT NA µg/l - 7, avloppsvatten (kommunalt) Kväve, totalt NTOT NA µg/l - 12, recipientvatten

6 Kväve, totalt NTOT NAD µg/l - 6, avloppsvatten (kommunalt) Kväve, totalt NTOT NAD µg/l - 18, recipientvatten Kväve, totalt NTOT NSS mg/l - 6, avloppsvatten (kommunalt) Kväve, totalt NTOT NSS mg/l - 13, recipientvatten Kväve, totalt NTOT NT mg/l - 9, avloppsvatten (kommunalt) Kväve, totalt NTOT NT µg/l - 12, recipientvatten Bly PB AF µg/g - 37, slam Bly PB AG/AZ µg/l - 24, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Bly PB AG/AZ µg/l - 23, recipientvatten Bly PB AI µg/g - 24, slam Bly PB NG/NZ µg/l - 31, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Bly PB NG/NZ µg/l 38,54 11, recipientvatten Bly PB NK µg/l 17,90 7, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) ph ph , recipientvatten ph ph , recipientvatten ph ph K - - 2, recipientvatten Fosfat som fosfor PO4P DS µg/l 527,0 13, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Fosfat som fosfor PO4P NA µg/l - 15, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt, livsmedelsindustri) Fosfat som fosfor PO4P NS µg/l - 9, avloppsvatten (kommunalt) Fosfat som fosfor PO4P NS µg/l 68,3 10, recipientvatten Fosfat som fosfor PO4P NT µg/l - 18, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Fosfor, totalt PTOT LANGE µg/l 395,3 8, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Fosfor, totalt PTOT NA µg/l - 16, avloppsvatten (kommunalt) Fosfor, totalt PTOT NA µg/l 77,92 8, recipientvatten Fosfor, totalt PTOT NS µg/l 219,3 3, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Fosfor, totalt PTOT NTP µg/l 159,2 9, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt) Sulfat SO4 DJ mg/l - 6, recipientvatten Sulfat SO4 NJ mg/l - 7, recipientvatten Sulfat SO4 NN mg/l - 15, recipientvatten Suspenderande ämnen, torrsubstans STR STG mg/l - 13, avloppsvatten Glödgningsrest TFR ST % - 2, slam Torrsubstans TS SF % - 1, slam Zink ZN AF µg/l 693,4 9, recipientvatten, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Zink ZN AF µg/g - 7, slam Zink ZN AI µg/l - 12, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri, gruva) Zink ZN AI µg/g - 13, slam Zink ZN NF µg/l 254,4 9, avloppsvatten (kommunalt, skogsindustri) Zink ZN NF µg/l 254,39 9, recipientvatten Zink ZN NK µg/l - 24,46 2,5 - recipientvatten

7 Exempel Om mätosäkerheten (cv%) ska tas fram för NO23N-ND i recipientvatten och en halt av 75 µg/l ger tabellen att cv% Halt = 934/ = relativt (täckningsfaktor 1) eller 14.17/100*75*2=21.25 µg/l absolut och med täckningsfaktor 2 (eller halten med osäkerhet: 75±21 µg/l). För NO23N-NA och recipient är det enklare för där är cv% Halt (relativa mätosäkerheten med täckningsfaktor 1) konstant eller i koncentrationsområdet över 50µg/l. För 75 µg/l blir det 10.16/100*75*2=15.24 µg/l absolut och med täckningsfaktor 2 (eller halten med osäkerhet: 75±15 µg/l). OBS! Endast laboratorier som kan visa att dom har resultat med samma kvalitet som beräkningarna bygger på (att dom har deltagit i provningsjämförelserna för aktuell metod och ej varit utliggare) kan använda resultaten som ges i tabellen. 4

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter. Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 145

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 145 ITM-rapport 145 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 25-3 Jonbalans färg ph konduktivitet BOD 7 COD Cr Eva Sköld Marcus Sundbom Agneta Göthberg Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104 Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutet för tillämpad miljöforskning. Institute of Applied Environmental Research. ITM-rapport 135. Jonbalans.

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutet för tillämpad miljöforskning. Institute of Applied Environmental Research. ITM-rapport 135. Jonbalans. ITM-rapport 135 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 24-3 Jonbalans Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research TOM SIDA 6 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 24 3 Jonbalans

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 170

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 170 ITM-rapport 17 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 27-1 Jonbalans Färg ph Konduktivitet Turbiditet Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser

Läs mer

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Rapport Nr 16073641 Sida 1 (1) : utg VV Björnö S 104 : Mikrobiologisk Provtagningstidpunkt : 1005 Temperatur vid provtagning : 9 C : S104 VV=0 Anv=1 Nät=2 : 0 Ansättningsdatum : 2016-05-25 SS-EN ISO 6222-1

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 1975L0440 SV 23.12.1991 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DREKTV av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 174

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 174 ITM-rapport 174 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 28-2 Jonbalans Färg ph Konduktivitet Turbiditet Corg/TOC Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2003-2

PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2003-2 ITM-rapport 113 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 3 - Metaller i vatten Bo Lagerman Eva Sköld Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research PROVNINGSJÄMFÖRELSE 3 Metaller i Vatten

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Dricksvattnet i Kärda

Dricksvattnet i Kärda Dricksvattnet i Kärda attnet i Kärda är medelhårt (7 dh). Ett medelhårt vatten kräver något större mängd diskoch tvättmedel än ett mjukt vatten. Dosera enligt anvisningarna, för bästa resultat! Kvalitén

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten 1 DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten Innehållsförteckning sida Övriga taxor 13.Taxa dispenser tunga och/eller breda och/eller långa

Läs mer

Provningsjämförelse 2009-2

Provningsjämförelse 2009-2 ITM-rapport 19 Provningsjämförelse 9- Närsalter ph Konduktivitet Färg Nutrients ph Conductivity Color Marcus Sundbom & Eva Sköld Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-renhållnings avdelningen Riktvärdeslista. I broschyren "Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter" finns de vanligast

Läs mer

Dricksvattnet i Lanna

Dricksvattnet i Lanna Dricksvattnet i Lanna Lannavattnet är mjukt (4 dh). Ett mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel jämfört med orter där vattnet är hårt. Generellt kan man säga att tvättmedlet räcker mer än dubbelt

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 152

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 152 ITM-rapport 152 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 26-2 AOX BOD7 CODCr CODMn Corg/TOC ph konduktivitet SUSP (SFR) SUSP (STR) Eva Sköld Carina Johansson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3 Analysrapport Utskriven: Av: Databas: 2016-11-10 6 LIMS_PROD ProvId: 7,00 9001 ( ANV-P_205-161024-1 ) Provtaget: 2016-10-24 12:35 12,9 C Kund: Sigtuna Kommun 8 Mottaget: 2016-10-24 14:32 14,2 C Sigtuna

Läs mer

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö

Läs mer

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter 2 Förord Detta dokument har tagits fram genom ett samarbete mellan

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Provningsjämförelse / Proficiency Test

Provningsjämförelse / Proficiency Test ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test - Jonbalans Färg COD Mn C org /TOC ph Konduktivitet Turb Ionic Balance Color COD Mn C org /TOC ph Conductivity Turb Eva Sköld Marsha Hanson Marcus Sundbom

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE

PROVNINGSJÄMFÖRELSE PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2000 1 AOX BOD7 CODCr CODMn TOC Suspenderat material Bo Lagerman Eva Sköld - ISSN 1 1103-341 Tryckeri:ITM, 2000-06-16 ISRN SU-ITM-R-83-SE ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2000 2

PROVNINGSJÄMFÖRELSE 2000 2 PROVNINGSJÄMFÖRELSE Metaller i vatten Ag Al As Cd Co Cr Cu Fe Hg Mn Mo Ni Pb Sb U V Zn Bo Lagerman Eva Sköld - 1 ISSN 113-341 Tryckeri:ITM, 1-1-1 ISRN SU-ITM-R-86-SE - 4 ITMs och Naturvårdsverkets provningsjämförelser

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt: Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av

Läs mer

Kyvett-test LCK 320 Järn 2+/3+

Kyvett-test LCK 320 Järn 2+/3+ OBS! NYTT Aktuellt utgivningsdatum finns i Arbetsgång resp.. Kyvett-test /3+ Princip Järn(II)-joner bildar med 1.10-fenantrolin ett rödgult färgkomplex som mäts i fotometer. Järn(III)-joner reduceras till

Läs mer

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner Östgöta slamslamträff 2017-03-07 Provtagning av sspillvatten i Östgöta kommuner Syftet med provtagningen Ta reda på vad ett vanligt spillvatten innehåller Hur mycket en bidrar med när det gäller fosfor,

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

BAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!

BAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process! BAGA Vattenfilter För ett renare vatten Dags att göra rent vatten, till din affär? Vi hjälper dig genom en enkel process! BAGA Vattenfilter Jobba med oss! Gör rent vatten till din affär! Vi möjliggör för

Läs mer

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014.

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014. Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014. Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1 Organisation 3 1.2 Anslutning 3 1.3 Avloppsvattenrening 4 1.4 Slambehandling 4 1.5 Kemikalie- och avfallshantering 4 1.6

Läs mer

Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26

Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Nya vattenprov togs 2014 09 03 på utgående vatten från vattenverk samt vid en fastighet på Storskogsvägen, denna gång var det ett så kallat utökat prov med

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Introduktion Sita Sverige marksanerings är verksam vid SÖRABs avfallsanläggning

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om

Läs mer

Analyser av dialys och dricksvatten

Analyser av dialys och dricksvatten Analyser av dialys och dricksvatten Britta-Lena Toftby 12 maj 2014 12/05/2014 www.eurofins.com En världsledare i analystjänster 15 000 anställda 190 laboratorier 36 länder Alla kundsegment: Industrier,

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01 GÖRVÄLNVERKETS LABORATORIUM ACKREDITERAT LABORATORIUM FÖR MILJÖ- OCH DRICKSVATTENANALYSER PROVTAGNING PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01 Om inte annat överenskommits tas proven av kunden. Provtagningskärl

Läs mer

Om dricksvattenkvalitet

Om dricksvattenkvalitet Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter

Läs mer

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 173

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 173 ITM-rapport 73 PROVNINGSJÄMFÖRELSE 8 - Metaller / spårämnen i vatten och kondensat Eva Sköld Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser

Läs mer

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna

Läs mer

Telge Återvinning. Miljörapport för

Telge Återvinning. Miljörapport för Miljörapport för Telge Återvinning 2002 2 (23) Innehållsförteckning 1.1 KORTFATTAD BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 3 2 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 4 3 HUVUDSAKLIG PÅVERKAN PÅ MILJÖN... 4 4

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Nya bedömningsgrunder för grundvatten Nya bedömningsgrunder för grundvatten Lena Maxe Workshop om övervakning, kartläggning & analys Stockholm 1-3 februari 2012 Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten Process SGU miljömålsansvarig

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Vattenkvalitet i Värnamo

Vattenkvalitet i Värnamo attenkvalitet i ärnamo Ljusseveka vattenverk levererar dricksvatten till ärnamo, Hörle, Åminne, Tånnö, Hånger och ett område nordväst om sjön Hindsen. På sikt kommer även dricksvattnet att ledas västerut

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Gryaab rapport 2010:5. Lars Nordén

Gryaab rapport 2010:5. Lars Nordén Gryaab rapport 2010:5 Lars Nordén 2005:1 Ateljéprojektet 2005:2 Gryaab, Miljörapport 2004 2005:3 Utvärdering av processförändringar 24 maj-16 sept 2004, med anledning av avstängning av försedimenteringsanläggningen

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%

Läs mer

Provningsjämförelse / Proficiency Test

Provningsjämförelse / Proficiency Test ITM-rapport Provningsjämförelse / Proficiency Test - Jonbalans Ion Balance Marsha Hanson Marcus Sundbom Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITMs provningsjämförelser

Läs mer