Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Transkript

1 Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Landskrona Rapport 2008:8

2 Mätningar av fallande stoft i Landskrona 2007 Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar pågått i Landskrona med syftet att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid fyra olika mätstationer ( Hilleshög, S Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten ) och proverna analyseras med avseende på sex olika ämnen samt total stoftmängd. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt bly och zink. Blymängder i stoft är speciellt höga vid mätstationen S Bergsöe, men även ScanDust uppvisar höga halter av bly. Andelen zink är generellt högst vid Sydpunkten. Genom att använda mätdata som sträcker sig tillbaka till 1988, har trenddiagram över årsdeposition vid mätstationerna konstruerats. Efter en lång period med relativt stabila nivåer kan en kraftig ökning av flertalet ämnen observeras vid Sydpunkten år För årsvärdena under 2002 och 2006 kan en trend med sjunkande mängder av samtliga ämnen observeras för stationen Sydpunkten. Under 2007 har halterna vid Sydpunkten stigit dramatiskt för nedfall av nickel, koppar, zink och krom. För flertalet av ämnena återfinns de lägsta mätvärdena år 2006 vid samtliga mätstationer, dock inte för bly. I övrigt bör även de senaste årens förhöjda nedfall av bly vid ScanDust noteras. Med hjälp av våtdepositiondata från Arup har en jämförelse mellan bakgrundsnivåer och data ifrån Landskrona genomförts. Resultaten visar att framförallt bly- och kromnivåerna är mycket höga i Landskrona. Metallnivåerna i stoft från Landskrona har jämförts med data från liknande undersökningar i andra städer. Resultatet från jämförelsen visade att nivåerna generellt är höga i Landskrona, speciellt med avseende på bly. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar för industrierna och kommunala verksamheter ger. 1

3 Syfte Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona med avseende på metallföroreningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter. Bakgrund Luftkvalitén i Landskrona Landskrona kommun har en stor industriverksamhet samt en hög trafikbelastning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras. Bakom övervakningsprogrammet står Länsstyrelsen i Skåne, Landskrona kommun samt flertalet industrier i Landskrona med betydande emissioner av tungmetallhaltigt stoft. Mätprogrammets omfattning Mätlokaler & mätparametrar När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till fyra (se figur 1). Tre av lokalerna, S Bergsöe, ScanDust och Sydspunkten, är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri. Den fjärde, Hilleshög, återfinns norr om stadskärnan. Figur 1: Mätplatser 2

4 Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na) och kalcium (Ca). Mätmetodik För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna binda torrdepositionen. Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven samt blandning av två månaders torrdeposition sker. Tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS. Figur 2: Nedfallstratt 3

5 Bestämmelser kring stofthalter Det finns för närvarande inga bestämmelser som reglerar hur höga halter av fallande stoft som får förekomma i luft. Man är istället hänvisad till ett förslag från SNV (1969), se tabell 1. Stoftnedfall g/m 2, månad Nedsmutsning enligt Göran Persson, SNV Bakgrundsnivå 5-8 Godtagbart i tätorter Noteras som nedsmutsande av de flesta människor > 15 Starkt nedsmutsande och otillfredsställande i bostadsområden Tabell 1. Förslag till riktnivåer för fallande stoft. Då inga mängdbestämmelser finns att tillgå för fallande stoft finns således inga gränser för de ingående komponenterna. Dock finns ämnesspecifika bestämmelser som reglerar vissa av de undersökta ämnena. I förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft (SFS 2001:527) regleras hur många mikrogram bly som i årsmedeltal får finnas per kubikmeter luft. Eftersom mätenheterna i föreliggande rapport skiljer sig från de i förordningen uttryckta enheterna är en jämförelse däremellan ej möjlig. 4

6 Resultat Stoftsammansättning I diagrammen nedan följer en översikt av sammansättningen av tungmetaller i stoft under år Värdena är medelvärden för respektive år och mätstation. Hilleshög S Bergsöe mg/m2, år 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, år cr ni cu zn cu pb mg/m2 år 250,00 200,00 150,00 100,00 50,00 0, år cr ni cu zn cu pb Figur 3 visar stoftmängder för Hilleshög Figur 4 visar stoftmängder för S Bergsöe ScanDust 2007 Sydpunkten mg/m2, år 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0, år cr ni cu zn cu pb mg/m2, år 150,00 100,00 50,00 0, år cr ni cu zn cu pb Figur 5 visar stoftmängder för ScanDust Figur 6 visar stoftmängder för Sydpunkten I diagrammen ovan kan ses att bly utgör en mycket stor del av metallerna vid stationen S Bergsöe. Mängderna bly är även stora vid ScanDust. Vidare är zink en stor komponent i proven, speciellt vid Sydpunkten. Nickel, koppar, krom och kadmium utgör en relativt liten del av stoftmängden. 5

7 Årsdeposition I figurerna nedan redovisas det totala nedfallet av aktuella ämnen under åren 2002, 2006 & Enheten är mg/m 2. Nedfall av bly mg/m2, år år Hilleshög S Bergsöe" Scandust Syd Figur , 2006 & 2007 års deposition av bly Nedfall av Nickel mg/m2, år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Syd år Figur , 2006 & 2007 års deposition av nickel Vad gäller ScanDust kan en tydlig trend med ökande blymängder ses under perioden 2002 till Därefter har blymängderna sjunkit (se figur 7). När det gäller Sydpunkten har blymängderna sakta sjunkit sen Provpunkten S Bergsöe visar att blymängderna sjunkit under Hilleshög håller sig på relativt stabila nivå. Stationen Sydpunkten visar väldigt varierande trend för mängden nickel. Efter att ha halverats från 2002 till 2006 visar trenden för 2007 åter höga mängder nickel (se figur 8). Värdena för ScanDust, S Bergsöe och Hilleshög är ganska låga och med små variationer mellan åren. 6

8 Nedfall av Kadmium 1,2 1,0 mg/m2, år 0,8 0,6 0,4 0,2 Hilleshög S Bergsöe ScanDust Syd 0, år Figur , 2006 & 2007 års deposition av kadmium Nedfall av Koppar mg/m2, år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Syd år Figur , 2006 & 2007 års deposition av koppar I figur 9. kan ses att kadmiummängderna i stoft minskar från 2002 till 2007, förutom på Sydpunkten som visar en liten ökning. Mätvärdena för stationerna S Bergsöe och ScanDust tycks följa varandra under perioden med en topp år Hilleshög har låga nivåer. Stationen S Bergsöe och Hilleshög uppvisar stabila nivåer av koppar (se figur 10). Sydpunkten visar på åter höger kopparmängder. 7

9 Nedfall av Zink mg/m2, år år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Syd Figur , 2006 & 2007 års deposition av zink. Nedfall av Krom mg/m2, år år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Syd Figur , 2006 & 2007 års deposition av krom. Samtliga mätstationer uppvisar nedåtgående trender för zink under perioden 2001 till 2006 (se figur 11). Under 2007 har zinkmängderna ökat något för samtliga och för Sydpunkten har mängderna har dubblerats. Detta gäller även för krom (se figur 12). 8

10 Trenddiagram år I trenddiagrammen nedan finns mätresultat från 1988 till 2007 inkluderade för alla fyra mätstationerna. Värdena är uttryckta i mg/m 2 och är det sammanlagda nedfallet under ett år. Nedfall av bly mg/m 2, år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten år Figur 13. Trenddiagram över nedfallet av bly i stoft per år under perioden Nedfall av nickel mg/m 2, år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten år Figur 14. Trenddiagram över nedfallet av nickel i stoft per år under perioden Blymängderna för ScanDust ökar dramatiskt under åren 2001 till 2006 efter att ha legat relativt stabilt under hela 80- och 90-talet (se figur 13). Under 2007 halverades blymängderna för ScanDust jämför med året innan. 9

11 Även mängden nickel genomgår stora förändringar under perioden (se figur 14). Vid mätstation Sydpunkten kan en topp observeras vid år Värdena har sjunkit sedan toppvärdet 2001, men under 2007 uppmätes åter höga nedfall av nickel. Nedfall av kadmium 4 3,5 3 mg/m 2, år 2,5 2 1,5 Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten 1 0, år Figur 15. Trenddiagram över nedfallet av kadmium i stoft per år under perioden Nedfall av koppar mg/m 2, år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten år Figur 16. Trenddiagram över nedfallet av koppar i stoft per år under perioden I likhet med nickel gör även kadmiummängderna en dramatisk ökning år 2001 vid Sydpunkten (se figur 15). Värdena minskar dock de två därpå följande åren vid samma mätpunkt, men under 2007 sker en liten ökning av halterna. Värt att notera är att kadmiummängderna generellt minskar vid S Bergsöe och ScanDust under perioden

12 Trenden för nedfall av koppar har varit negativ sedan starten av mätningarna fram till slutet av 90-talet (se figur 16). Därefter har värdena åter vänt uppåt. År 2000 återfinns de högsta mängderna vid stationen Hilleshög. Eftersom denna mätpunkt är belägen längst ifrån de industrier med kända stoftemissioner är det troligt att någon annan källa har givit upphov till det förhöjda värdet. Kopparmängderna har dubblerats för mätstationen Sydpunkten under 2007 jämfört med året innan. Nedfall av zink mg/m 2, år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten år Figur 17. Trenddiagram över nedfallet av zink i stoft per år under perioden Nedfall av krom mg/m 2, år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten år Figur 18. Trenddiagram över nedfallet av krom i stoft per år under perioden

13 Generellt är zinkvärdena högst vid ScanDust, men under 2000-talet minskar värdena vid denna station samtidigt som zinkmängderna ökar kraftigt vid Sydpunkten (se figur 17). Zinkmängderna har mer än dubblerats för mätstationen Sydpunkten under 2007 jämfört med året innan. Samma mönster återfinns i figur 18 där krommängderna presenteras. Trenden visar att sedan 2002 har mängderna krom ökat vid stationen S Bergsöe. Trenddiagram månader I trenddiagrammen som presenteras nedan återfinns månadsvärden för perioden 1988 till I figur 19 och 20, finns bly- och kadmiumdeposition från mätstationerna S Bergsöe och Hilleshög. S Bergsöe har i figur 21, 22, 23 och 24 över krom zink, nickel och koppar ersatts av ScanDust. Från och med 1993 utförs analyserna på tvåmåndersprov, vilket förklarar att två månader har samma värde efter denna tidpunkt. Generellt visar mätvärdena för de aktuella ämnena en nedåtgående trend med minskande metallmängder. Bly bryter dock denna trend och uppvisar marginellt stigande värden under 2000-talet. Under månaderna juli och augusti 2001 återfinns en topp för S Bergsöe vid vilka värdena är tio gånger högre än de föregående månaderna för ämnet. Denna dramatiska ökning sammanfaller med tidpunkten för den brand som inträffade på Boliden Bergsöes batterilager. Det är därför troligt att de förhöjda nivåerna härör från denna incident. Även koppar avviker från trenden med minskande värden. Under 2000-talet återfinns flertalet mycket höga månsdsvärden för både ScanDust och Hilleshög (se figur 24). Nedfall av bly mg/m 2, månad Hilleshög S Bergsöe Figur 19. Trenddiagram över månadsvärden för bly i nedfallande stoft under perioden

14 Nedfall av kadmium 0,9 0,8 0,7 mg/m 2, månad 0,6 0,5 0,4 0,3 S Bergsöe Hilleshög 0,2 0, år Figur 20. Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden Nedfall av krom 6 5 mg/m 2, månad ScanDust Hilleshög år Figur 21. Trenddiagram över månadsvärden för krom i nedfallande stoft under perioden

15 Nedfall av zink mg/m 2, månad ScanDust Hilleshög år Figur 22. Trenddiagram över månadsvärden för zink i nedfallande stoft under perioden Nedfall av nickel 4,5 4 3,5 mg/m 2, månad 3 2,5 2 1,5 ScanDust Hilleshög 1 0, år Figur 23. Trenddiagram över månadsvärden för nickel i nedfallande stoft under perioden

16 Nedfall av koppar mg/m 2, månad ScanDust Hilleshög år Figur 24. Trenddiagram över månadsvärden för koppari nedfallande stoft under perioden Jämförelse med bakgrundsnivåer För att kunna bedöma hur stor belastningen är i Landskrona jämfört med övriga Skåne måste en representativ bakgrundsnivå fastställas. Tyvärr finns inga bakgrundsmätningar av samma typ som i Landskrona att tillgå. Därför används våtdepositiondata från Arup, strax utanför Hörby, som jämförelse (se tabell 2). Jämförelsen avser nedfall i Landskrona under 2006 och våtdeposition vid Arup Ämne (A) Våtdeposition Bakgrund Arup, Hörby mg/m 2, år (H) Nedfall Hilleshög Landskrona mg/m 2, år Kvot H/A (M) Nedfall Maxvärde Landskrona mg/m 2, år Pb 0,37 6, Cr 0,04 0, , Cu 0,48 4,33 9 9,91 21 Cd 0,02 0,03 2 0,51 26 Zn 3,68 9,7 3 59,7 16 Ni 0,10 0,71 7 4,37 44 Tabell 2. Jämförelse mellan nedfall i Landskrona 2006 och våtdeposition vid Arup 2005 Kvot M/A Eftersom mätningarna i Arup är utförda på våtdeposition är mängden metaller i torrdeposition okänd. Det är därför troligt att värdena från stationen är något för låga för att beskriva det totala nedfallet av metaller i området. 15

17 Jämförelse med andra städer Kommun Pb Cd Cr Zn Ni Cu mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år Landskrona, maxvärde ,51 4,18 59,7 4,37 9,91 Landskrona, minvärde 6,82 0,03 0,51 9,7 0,71 4, Malmö (2004/2005) 0,35 0,01 0,01 saknas saknas saknas Mo i Rana (Norge), maxvärde (2001) Mo i Rana (Norge), minvärde (2001) Stockholm (1995/1996)* 5 saknas saknas saknas 1,1 saknas saknas saknas 2,5* 0,065* 0,42* 31,4* 0,89* 25,4** Tabell 3. Jämförelse av data från Landskrona (2006) mot nedfallsmätningar i andra städer. * Mätvärdena avser våtdeposition ** Mätvärdet anses av författarna till rapporten vara orimligt högt Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer. Detta är speciellt tydligt för bly, vars värde är över 50 gånger större än någon av de andra städernas. Även krommängderna är höga jämfört med de uppmätta i Malmö och Stockholm, men relativt låga mot Mo i Ranas värden. Värdena tagna från Stockholm avser metaller i våtdeposition och det är därför troligt att resultaten är för låga för att beskriva det totala nedfallet av metaller. 16

18 Diskussion & slutsatser I figurerna 13 t.o.m. 18 över årstrender, går ett tydligt mönster att återfinna för stationen ScanDust. År 2001 ökar värdena för samtliga ämnen, utom för zink och krom, för att sedan avta för de flesta ämnen de tre där på följande mätåren. Vad som har orsakat denna förändring är med befintlig information oklart. En av många möjliga orsaker är förändrade vindmönster runt mätstationen. Utifrån figur 13 kan även konstatera att det totala blynedfallet i Landskrona har ökat under de senaste mätåren. Detta främst på grund av de kraftigt ökande mätvärdena vid ScanDust och orsakerna till detta bör särskilt utredas. Jämförelsen i tabell 2 tyder på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt förhöjt jämfört med våtdepositionen i Arup. Kvoten mellan maxvärdet i Landskrona och Arup gällande bly, är nästan 800. En anledning till denna stora kvot är att nederbörden år 2005 var betydligt lägre än de föregående åren, samtidigt som metallhalterna i depositionen varierat marginellt från år till år. Om maxvärdena för bly år 2006 istället jämförs med våtdepositionen från det nederbördsrika året 2002, är kvoten betydligt lägre, cirka 184. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Generellt var halterna av olika metaller som högst under åren 1988 och 1989, för samtliga mätplatser undantaget nickel, kadmium, zink och krom för mätplats ScanDust. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar för industrierna och kommunala verksamheter ger. 17

19 Referenser IVL, Luft- och nederbördskemiska nätet [http;// (18 Juni, 2007) Johansson, C. och Burman, L. (1998) Metaller i luft och nederbörd i Stockholms stad [ (14 Juni 2007) Miljöförvaltningen i Malmö stad. rapportnr 04/2007 ISSN , Luftkvaliteten i Malmö (2007) Perssson, G. SNV (1969) i Luftundersökning i Piteå 1997/98. [ (5 Maj, 2007). Rapport för året 2001 om luftovervåkning i Rana [ (13 Juni, 2007) Sveriges riksdag. Svensk författningssamling (SFS 2001:527) Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. [ (10 Maj, 2007) 18

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39 LANDSKRONA KOMMUN RADONUNDERSÖKNING I SKOLOR I LANDSKRONA KOMMUN 2007 Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008: Landskrona radonundersökning i skolor rapport /m.overv

40 2(4) Inledning I strävan att nå en god inomhusmiljö är det viktigt att radonhalten i skolor och förskolor hålls så låg som möjligt. I riksdagens miljömål God bebyggd miljö finns ett delmål om att alla skolor och förskolor ska ha en radonhalt som understiger 200 Bq/m 3 luft senast Det är samma gränsvärde för radonhalten som gäller för nybyggnation och som riktlinje för offentlig bebyggelse. En förutsättning för att kunna komma tillrätta med för höga radonhalter är att man mäter radonhalten i byggnader. Socialstyrelsen bjöd 2005 in Sveriges kommuner att delta i ett nationellt tillsynsprojekt med syfte att bl.a:? samla in uppgifter om radonsituationen i skolor och förskolor? underlätta för kommunerna att se till att åtgärder görs i de skolor och förskolor som har radonhalter som överstiger riktvärdet Landskrona kommun anmälde sig till projektet i januari Mätningarna utfördes från december 2006 till april Radon och dess hälsorisker Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon i små mängder, med undantag av blå lättbetong som avger mer radon än andra material.blå lättbetong är ett alunskifferbaserat material som tillverkades mellan 1929 och Alunskiffer innehåller en högre halt av uran än andra byggmaterial och därför har blå lättbetong också högre gammastrålning. Radon är en ädelgas som vid sönderfall sänder ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radon som en olägenhet för människors hälsa. Radon är näst tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid man tillbringar i ett radonhus och ju högre halter man utsätter sig för, desto högre är risken. Strålskyddsinstitutet uppskattar att ca 500 personer årligen får lungcancer orsakad av radon. Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det mest effektiva sätt att undersöka om det finns blå lättbetong i en byggnad är att mäta gammastrålningen. Åtgärder för byggradon är bl.a.:? Öka luftomsättningen genom att installera eller förbättra befintlig ventilation.? Sätta upp radontäta tapeter.? Minska gammastrålningen till hälften genom att klä väggen med ca 6 cm gips, alternativt mura upp en vägg av tegel på väggens insida? Byt ut den blå lättbetongen. Metod Mätningar av radonhalt utförs normalt med s.k. spårfilmsdosa. Dosorna placeras så att resultatet blir representativt för förhållandena för de personer som vistas i lokalen. Dosorna placeras därför normalt på ca 1,5 m höjd. Dosorna placeras inte på golv, i direkt anslutning till radonundersökning i skolor rapport utskrivet :16:29

41 3(4) ventilation, precis vid vägg eller precis vid fönster eller dörrar. Mätningarna utförs kontinuerligt under minst 2 månader. Dosorna beställs av och skickas för analys till särskilt mätlaboratorium. Landskrona kommuns mätningar har utförts av Radonanalys GJAB. Resultat Nedan redovisas radonhalter i Landskronas skolor och förskolor med högsta uppmätta värde och ett medelvärde. (För fullständig redovisning, se bilaga 1.) Skola Högsta värde och var det är uppmät Albanoskolan 10, Musiksal gynm. 8 Alléskolan 71, Sal Annetorp Gård 71, Lekrum 57 Asmundstorps Skola 87, kv B-byggnad 17 Dammhagsskolan 26, Rum Eltec 12, E 130A och Inst.hall 11 Glumslövs Skola 32, Byggnad A huvudentré 14 Gullstrandsskolan 30, Sal Gustav Adolfs-skolan 38, kv Entré 25 Häljarpsvillan 77, Hallen 73 Härslövs skola 14, C-hus, Korridor 11 Kulturskolan 32, Personalrum 28 Pilängsskolan 32, Matsal 20 Sandåkersskolan 62, Biblioteket 36 Selma Lagerlöfskolan 28, SL 5 23 Seminarieskolan 71, Klassrumsgång 42 Svaneholmsgården 46, Bygg, bilrum 30 Säbyholms Montessori 54, Entré S vån 3 27 Tallskolan 40, Paviljongen lekrum 32 Villan 18, Hall 18 Västervångskolan 16, Utanför vaktm. och fiket 13 Öresundsparken 8, Klassrum NO 7 Medelvärde ±10 Tabell 1. Radonvärden i kommunens skolor redovisat med högsta värde och medelvärde. Förskola. Högsta värde och var det är uppmät Asmundtorp barnstuga 34, Lekhallen 22 Bronsängens förskola 38, Avd.1 matrum 25 Emilia förskolan 34, Mitteningång 25 Eriksgårdens förskola 62, Entré vån 1 och 2 62 HSB Dagis, Glumslöv 137, Rum norr 104 Häljarps barnstuga 50, Kök 35 Igelkotten barnstuga 30, Köksavdelning 22 Jörgensgårdens förskola 71, Krokodilen 2 vån 56 Medelvärde ±10 radonundersökning i skolor rapport utskrivet :16:29

42 4(4) Kvarngården barnstuga 32, Humlan 29 Lundegårdens förskola 60, Surre 2 vån 58 Myggans föskola 93, Källargång 13 Rockadens förskola 26, Grodan 17 Rönnbäret 194, Källare, avloppsrör 106 Sandvångens förskola 50, Nypon 32 Storleken 8, Allrum 8 Svarvarens förskola saknas saknas Tabell 2. Radonvärden i kommunens förskolor redovisat med högsta värde och medelvärde. Sammanfattning Inte i någon skola eller förskola i Landskrona har det uppmätts värden som överstiger socialstyrelsens riktvärde. De flesta värden ligger långt under det riktvärdet. Endast i lokalen Rönnbäret uppmättes värden som ligger nära riktvärdet på 200 Bq/m 3 luft. Av socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2004:6) framgår att en olägenhet för människors hälsa ska anses föreligga om radonhaltens årsmedelvärde överstiger 200 Bq/m 3. Mätningen bör ha gjorts i utrymmen där människor stadigvarande vistas. Då värdet på 194 Bq/m 3 uppmättes i ett avloppsrör beläget i källaren i den aktuella lokalen får risken för olägenhet anses vara mycket låg, särskilt med hänsyn till att övriga radonvärden i den aktuella lokalen låg mycket långt under riktvärdet. radonundersökning i skolor rapport utskrivet :16:29