Gräsundersökning 2018

Transkript

1 1(18) Miljöförvaltningen Gräsundersökning 2018 Metallbestämning i gräskulturer Victoria Karlstedt Miljöinspektör Rapport 2018:2 mars 2019

2 2(18) SAMMANFATTNING Gräsundersökningen som görs i Landskrona visar att halterna av de studerade metallerna är förhöjda i jämförelse med provplatsen på Söderåsen (Hallahus) som kan anses vara relativt opåverkad av lokala utsläpp. Att så är fallet, är inte någon överraskning med tanke på den tunga industrin på varvsområdet som kan anses dominera metallutsläppen. Spridningen av metaller via luften beror på flera faktorer som t ex utsläppspunktens höjd, ämnets rörlighet, partikelstorlek samt rådande vindriktning och vindstyrka mm. Medan lokala utsläppskällor har den största påverkan, finns det alltid en bakgrundsbelastning från nationella och internationella utsläppskällor. Två metaller som uppvisar höga halter i mätningarna under 2018 är zink och bly. Bly har uppmätt flera toppar sedan mätperiodens start och kan variera år från år. Under de fem första åren av 2000-talet uppmättes flera höga toppar. Medan bly visar en tydlig nedgång sedan 2009, förblir zinkhalterna relativt höga och uppvisar kraftiga variationer. Trots att blyhalterna minskar, överskrider halterna i Landskronaluften bakgrundvärdena vid Hallahus många gånger om för mätningar av fallande stoft. För zink kan man inte peka på kända utsläppskällor i Landskrona, däremot är bakgrundsbelastningen i Skåne relativ hög, vilket bekräftas även från mätningar vid Hallahus där halterna var relativt höga. Koppar, krom och kadmium ligger i det lägre koncentrationsområdet. Kadmium flukturerar inte mycket från år till år, men kan påvisa varierande halter inom ett mindre spann. Koppar kan däremot variera mera, men har endast en gång under mätsserien uppmätt runt 50 µg/g ts (torr stubstans).

3 3(18) UNIKA MÄTSERIER I Landskrona har miljöförvaltningen genomfört kontinuerliga mätningar av metallhalter i gräskulturer sedan Undersökningen är unik i hela landet genom den långa mätserien. Malmö genomförde liknande mätningar i samarbete med Landskrona under åren Idag mäts metallhalter i Landskrona i odlat gräs, grönkål och sallat samt i fallande stoft och svävande stoft (vart 5:e år) som en del av miljöövervakningen. På uppdrag av Naturvårdsverket utför IVL (Svenska miljöinstitutet) nationella mätningar av tungmetaller i mossor. Mätningarna har pågått sedan 1970-talet och utförs vart 5:e år. I skog och fält finns krondroppsnät som mäter metaller via nedfall. Avgörande för metallutsläppens miljö- och hälsopåverkan är koncentrationen och sammansättningen samt en eventuell samverkan mellan olika metaller. TUNGMETALLER I LUFT Nedfall av Bly (Pb) från luften ökar blyhalter i växter. Mekanismerna är komplexa. Den främsta källan till blyutsläpp är från industrin som smältverk, stålindustri och förbränning. Bly förekommer bland annat i bilbatterier och en del äldre färger. Bly kan spridas både via långdistanstransport och lokala diffusa utsläpp. Bly kan, redan vid mycket låga doser, ge skador på nervsystemet. Foster och små barn är speciellt känsliga. Kadmium (Kd) släpps ut till luft vid avfallsförbränning (då insamlingen av nickel-kadmiumbatterier inte är fullständig), men även vid metallåtervinning samt förbränning av fossila bränslen. Försvagning i skelettet och störningar i njurfunktionerna kan relateras till förhöjda kadmiumhalter i kroppen. Krom (Cr) ingår i rostfritt stål, ytbehandling av metaller, pigment och färger. Krom avgår även till luften i samband med förbränning av avfall. Hälsorisker varierar med kromets kemiska form. Sexvärt krom t ex kan ge upphov till cancer, mutationer eller reproduktionsstörningar. En viktig källa för Koppar (Cu) är bromsbelägg från fordon samt från metallbearbetning och smältverk. Koppar i höga halter är skadligt för många organismer och stör ekosystemen. Nickel (Ni) förekommer i legeringar som ska tåla höga temperaturer, i rostfritt stål och i uppladdningsbara batterier. Utsläpp till luft sker via ståltillverkning och förbränning. Långvarig påverkan av nickel från luft drabbar luftvägarna och kan leda till astma och andra allergier. Zink (Zn) har flera utsläppskällor till luft, dels sker utsläpp från den galvaniska industrin men även från råvaran till metallindustrin. Däckslitage och förbränning av organiskt avfall bidrar till en viss del till utsläppen. Zink har en negativ påverkan på vattenlevande organismer, effekten är som i de flesta sammanhang beroende på koncentrationen.

4 4(18) METOD PROVTAGNING Provtagningslokalerna valdes ut mot bakgrund av 1987 års metallutsläpp till luft från den tyngsta industrin som är lokaliserad på industriområdet. Under årens lopp har några provpunkter byts ut och några har tillkommit. För att en mätserie ska bli jämförbar bör tillvägagångssätt eller provpunkter inte avvika för mycket. Provtagningsplatserna betecknas som Hydro, Elverket, Reningsverket, Gränsgatan, Stadshuset, S:t Olovsvång, Kyrkogården, Syngenta, Örja Kyrkby och Lundåkrahamnen (se figur 1). Under 2016 ersatte provpunkten Stadshuset den tidigare provpunkten på polishuset (båda provplatser är placerade i Landskrona centrum i takhöjd och avviker därmed från övriga platser). Prover togs under 2018 vid 10 tillfällen, från början av juni till i mitten av oktober. Lundåkrahamnen är en ny provplats från Eftersom det är fler än tidigare år (2015 och bakåt) påverkas medelvärdet i uträkningen. Provtagningarna utfördes den 7 juni, 20 juni, 4 juli, 18 juli, 1 augusti, 15 augusti, 29 augusti, 12 september, 26 september och 11 oktober. Figur 1. Karta över provpunkterna under 2018

5 5(18) BESKRIVNING AV PROVTAGNINGLOKALERNA Hydro Det är den mest central provtagningsplatsen på industriområdet. I nordväst finns Landskrona hamn AB (hamn och stuveritjänster), i väster Oresund Heavy Industries AB (skeppsreparationer, torrdocka m.m.) och i sydväst Befesa Scandust AB (stålåtervinning från filterstoft). I öster finns Boliden Bergsöe AB (smältverk för bly, återvinning av bilbatterier). Hydro utgör den sydligaste provtagningspunkten. Elverket Provpunkten är belägen strax söder om Landskrona Energi AB (fjärrvärmeproduktion) och öster om Landskrona Hamn AB (hamn och stuveritjänster). Reningsverket Provtagningsplatsen är placerad på Lundåkraverket (NSVA AB). Nordväst finns Landskrona Energi AB, sydväst finns Oresund Heavy Industries AB, Befesa Scandust AB, Boliden Bersgöe och i sydost finns Lundåkradeponin (LSR AB). Gränsgatan Vid provtagningsplatsen finns ett bostadsområde som är omgiven av industriområden. I sydväst ligger Varvsområdet. Stadshuset Provpunkten tillkom under 2016 och ersatte provpunkten Polishuset. Lokalen är centralt belägen med kontor och bostadshus i närheten. Biltrafiken domineras av personbilar men det förekommer även tyngre trafik. Mätpunkten är lokaliserad på 6:e våningen på stadshuset balkong. Lokalen avviker från de övriga eftersom den är placerad på högre höjd. S:t Olovs Vång S:t Olovs Vång ligger i ett koloniområde nära tågstationen, omgiven av bostäder. Industriområden finns norr och söder om området. Kyrkogården Utgör ett stort grönområde i staden som angränsar till ytterligare grönområde och bostäder. Syngenta Är den nordligaste av provpunkterna. Här utförs även provtagning av grönkål och sallat (se Grönsaksrapport för 2018) för bestämning av blyhalter. Örja Kyrkby Provtagningsplatsen är placerad vid en grusväg mellan två åkrar. Platsen representerar landsbygdsmiljön och är den ostligaste provpunkten. Lundåkrahamnen Lundåkrahamnen är en småbåtshamn med 450 båtplatser i olika storlekar, 87 båtplatser har tillhörande stuga och hamnen har ställplats för 48 husbilar. Provplatsen gränsar till industriområdet och LSR. Bergsöe ligger sydväst om provplatsen, Reningsverket och Värmeverket nordväst-norr om, LSR med Lundåkradeponin ligger norr-nordöst om och hamnen och Öresund söder om provplatsen. ODLING OCH ANALYS Italienskt rajgräs drivs upp i växthus i början av april, omplanteras till självbevattnande krukor och placeras på respektive lokal i slutet på maj månad. Krukorna placeras i stålställningar på 1,5 meters höjd ovan mark för att undvika stänk från jord och mark vid nederbörd. Gräset vattnas vid behov varje vecka (två gånger/vecka vid värmeböljor) med destillerat vatten. Var 14:e dag tillsätts växtnäring och prover tas genom att gräset klipps ner till 4 cm ovanför jordytan. Gräsproven tvättas och torkas. Tvättning sker 2 gånger med kranvatten och 1 gång med destillerat vatten. För torkningsprocessen placeras papperspåsarna i torkugn i ca 55 Cº till torkningen är avslutad.

6 6(18) Det torkade gräset skickas för metallanalys till Växtekologiska avdelningen, Ekologihuset vid Lund Universitet. Gräsproverna analyseras med ICP AES (optisk emissionspektrometri*) för bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Mätenheten anges µg/g ts(mikrogram/gram torrsubstans). Figur 2. Gräset torkas i en torkugn i bruna papperspåsar innan de skickas för analys. *ICP-AES är en optisk emissionspektrometri med induktivt kopplad plasma. Plasman bildas av argongas som flödar genom ett radiofrekvensfält och då hålls i ett delvis joniserat tillstånd, d v s gasen innehåller elektriskt laddade partiklar. I processen når plasman en mycket hög temperatur, upp till ca C. Vid dessa höga temperaturer avger de flesta grundämnen (i våra mätningar metallerna) ljus av karaktäristiska våglängder, som kan mätas och användas för haltbestämning.

7 7(18) RESULTAT REDOVISNING AV MEDELVÄRDEN Medelvärden för 2018 års mätningar visar påå höga halter av zink (54-87 µg/g ts) på samtliga provtagningslokaler. Efter zink, som uppvisade de högsta halterna, uppmättes höga blyhalter på lokalerna Reningsverket (48 µg/gg ts) och Elverket (14 µg/gg ts). Överlägset högst blyhalt hade LundåkrahamL mnen (178 µg/g ts). Koppar uppvisar, likt zink, höga halter på samtliga provlokaler (12-21 µg/g ts). Halter av nickel (0,3-0,8 µg/gg ts), krom(0,7-2,3 µg/g ts) och kadmium (0,03-0,12 µg/g ts) förekom f i betydligt lägre halter. 100 Metaller i gräs, medelvärden Zn Cr Cu Ni Pb Cd 10 0 Figur 3. Medelvärden för olika metaller på de olikaa provtagningslokalerna. Halter redovisass som är µg/g ts. ANDEL OCH BELASTNING Provpunkter med högre metallhalter ligger närmast punktkällorna påå varvsområdet. Resultaten för Lundåkrahamnen är här borträknade för att de övriga provplatsernas resultat ska a vara jämförbara med tidigare års resultat. Hydro sticker ut med den högsta andelen krom, kadmiumm och nickel, se figur 4. Nickel är högre i Örja Kyrkby än Gränsgatan och ligger i samma nivå med Elverket (0,12). ReningsverkeR et står för den högsta andelen bly. Andelenn zink och koppar visar ingen särskild variation påå de olika mätplatserna, utan den ligger rätt jämnt. Genom att granska andelarna av respektive metall per provtagningsplats, kan vi fåå fram en viss spridningsradie, som representerar de mest belastade provtagningspunkterna ochh bakgrundsbelastningen i staden.

8 8(18) 50% Fördelning av metaller % 30% 20% Zn Cr Cu Ni Pb Cd 10% 0% Figur 4. Andelen olika metaller i gräss från olika provplatser. Faktor = medelvärdet av respektive metall från 10 provtagningar och provplats delat med motsvarande medelvärde av den totala metallhalten från respektive provplats, med Lundåkrahamnen borträknad. VARIATION ÖVER MÄTPERIODEN Halten bly skiftar över mätperioden som ses i figur 5. I figuren ser man att toppar sker i mitten på juli, mitten på augusti och början av oktober. På provplats Lundåkrahamnens uppmätss överlägset högst värden. Figur 5. Blyhalt i gräs för Syngenta, Reningsverket t, Hydro och Lundåkrahamn nen under hela 2018 års mätperiod.

9 9(18) JÄMFÖRELSE MED 2017 Årets mätningar skiljer sig i varierande grad från 2017 års mätningar. Den största skillnaden är en 66% ökning av den sammanvägda mängden uppmätt bly och en 46 % ökning av sammanvägda mängden uppmätt zink under 2018 med Lundåkrahamnen borträknad. Provpunkten Gränsgatan uppvisar en 26% ökning av medelvärdet för bly och Reningsverket en 30% ökning. Särskilt utmärkande för 2018 är en kraftigt ökad halt zink på samtliga platser. Under 2017 låg zinkhalterna på µg jämfört med mellan µg under På samtliga provtagningsplatser har det uppmäts lägre halt av nickel jämfört med 2017, närmre bestämt 47% lägre. Minskade halter uppmätes för kadmium och nickel. Kadmium har minskat 67% sedan De högsta värdena under 2018 uppmättes på Lundåkrahamnen och Reningsverket. Nickel har minskat med 47% av den sammanvägda mängden. Krom har ökat på samtliga provtagningsplatser och den sammanvägda mängden ökade med 44 %. Det är Syngenta och Stadshuset som uppvisar den största ökningen med 55% respektive 51%. Koppar har ökat på samtliga provtagningsplatser och den sammanvägda mängden har ökat med 45%. Reningsverket har störst ökning av medelvärdet med 61% jämfört med Lundåkrahamnen har högst uppmätt metallhalt av både koppar, nickel, zink och bly (1420µg) som är mest avvikande jämfört med de övriga provplatserna och då provtogs Lundåkrahamnen endast 8 ggr jämfört med 10ggr på de andra platserna. Totalhalten bly är 61% högre än alla sammanlagda provplatsers blyhalt (1420 resp 870 µg). DISKUSSION OCH SLUTSATS Nedfallet av metaller kan mätas på olika sätt. I Landskrona stads regi mäter man nedfallet genom halter i gräs, grönkål och sallat samt i fallande stoft. Medan grönsakerna analyseras enbart på bly, analyseras gräsprover och fallande stoft på flera metaller. I motsats till gräs, odlas grönsaker i många kolonier för konsumtion. Mot bakgrund av relativt höga blyutsläpp i Landskrona och blyets hälsorisker, är det av stort intresse att kunna ge odlingsrekommendationer. Att blybelastningen i Landskrona varit hög, visar en återkommande undersökning av bly i blod hos barn i Landskrona som genomförts sedan Att blyhalterna i blod har minskat kraftigt sedan dess, kan till en stor del bero på att blyad bensin förbjöds under 80-talet men även på minskade utsläpp från lokala källor. Halter av de flesta metaller i Landskrona är dock förhöjda i jämförelse med lokalen på Söderåsen (Hallahus) som kan anses vara relativt opåverkad av lokala utsläpp (se figur 6). Att så är fallet är inte någon överraskning med tanke på de tunga industrierna på Varvsområdet som kan anses dominera metallutsläppen. Enligt figuren (från fallande stoftrapporten för 2018) ses att blyhalten på provplatsen på industriområdet (Scandust) är 784 gånger högre än i Hallahus men att blyhalten utanför staden (Hilleshög) endast är ca 9 gånger högre. Motsvarande figur för gräsodlingarna finns inte eftersom det inte finns någon gräsodling i Hallashus eller på något ställe som är opåverkat av metallutsläpp. Här får man istället jämföra provplatserna med varandra. Se figur 7 som visar att blyhalterna avtar utanför staden. Halten av zink, nickel, koppar och kadmium ligger nära 1 som visar på att det är mycket liten eller ingen skillnad på metallhalterna inne i staden jämfört med utanför staden. Blyhalten är omkring 18 gånger högre på provplats Hydro jämfört med provplats Syngenta. Tittar man på tex nickel- och zinkhalten på Örja kyrkby ser man att halterna ligger nära och tom ibland högre än vissa provplatser på industriområdet, vilket tyder på att metallpartiklarna är lätta och kan spridas långt med vinden. Spridningen av metaller via luften beror på flera faktorer som t ex utsläppspunktens höjd, ämnets rörlighet, partikelstorlek samt rådande vindriktning och vindstyrka mm.

10 10(18) Medan lokala utsläppskällor har den största påverkan, finns det alltid en bakgrundsbelastning från nationella och internationella utsläppskällor. Figur 6. Antalet gånger som nedfallet av olika metaller i Landskrona överskrider nedfallet vid Hallahus på Söderåsen under 2018 (Fallande stoftundersökningen för 2018). Figur 7. Antalet gånger som nedfallet av olika metaller i Landskrona överskrider nedfallet vid Hallahus på Söderåsen under 2018 (fallande stoft).

11 11(18) Figur 8A. Diagram över årsmedelvärden av samtliga metaller Figur 8B. Diagram över årsmedelvärden av samtliga metaller mellan (utdrag ur figur 8A). Två metaller som förekommer i relativt höga halter är zink och bly. Bly har uppmätt flera toppar sedan mätperiodens start och kan variera år från år. Under de fem första åren av 2000-talet uppmättes flera höga toppar. Medan bly visar en tydlig nedgång sedan 2009, förblir zinkhalterna relativt höga och uppvisar kraftiga variationer. Trots att blyhalterna minskar över tid, överskrider halterna i Landskronaluften bakgrundvärdena vid Hallahus många gånger om. För zink kan man inte peka på kända utsläppskällor i Landskrona, däremot är bakgrundsbelastningen i Skåne relativ hög, vilket bekräftas från mätningar vid Hallahus där halterna var relativt höga (se även figur 5). Koppar, krom och kadmium ligger i det lägre koncentrationsområdet. Kadmium flukturerar inte mycket från år till år, men kan påvisa varierande halter inom ett mindre spann. Koppar kan däremot variera mera, men har endast en gång under mätsserien uppmätt runt 50 µg/g ts. Om man sammanfattar utsläppen av resterande metaller under den senaste tio åren kan man konstatera att kadmium, krom och nickel ligger på en någorlunda jämn nivå. Koppar visar på en variation år från år men halter ligger under 20 µg/g ts. Lundåkrahamnen har överlägset högst halter av bly, zink och koppar. Provplatsens närhet till de verksamheter på industriområdet som står för de största utsläppen gör att den anses vara störst belastad av metallutsläpp samt att den förhärskande vindriktningen under 2018 års mätperiod för gräs var nordvästlig, gör att resultaten var väntade. Att fortsätta övervaka metallutsläppen på denna provplats anses därför vara av stor vikt.

12 12(18) BILAGA 1 Medelvärderna för metaller i gräs på respektive provtagningslokal under µg/g ts Zink i gräs, medelvärden 2018 µg/g ts Bly i gräs, medelvärden 2018

13 13(18) µg/g ts Koppar i gräs, medelvärden ,0 Krom i gräs, medelvärden ,5 2,0 µg/g ts 1,5 1,0 0,5 0,0 Krom

14 14(18) 3,0 Nickel i gräs, medelvärden ,5 2,0 µg/g ts 1,5 1,0 0,5 0,0 3,00 Kadmium i gräs, medelvärden ,50 2,00 µg/g ts 1,50 1,00 0,50 0,00

15 15(18) BILAGA 2 Mätdata från 2018 års provtagningar Alla mätvärden i µg/g ts (mikrogram/g torrsubstans). Cd Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsverket Elverket Hydro S:t Olovvång Stadshuset Lundåkrahamnen ,010 0,010 0,090 0,020 0,010 0,020 0,020 0, ,020 0,010 0,010 0,010 0,040 0,010 0,020 0,010 0, ,000 0,000 0,010 0,010 0,000 0,010 0,010 0,010 0, ,010 0,050 0,010 0,010 0,020 0,020 0,020 0,020 0,030 0, ,010 0,010 0,020 0,010 0,010 0,030 0,020 0,010 0,020 0, ,020 0,020 0,020 0,020 0,030 0,020 0,030 0,020 0,050 0, ,030 0,020 0,030 0,040 0,070 0,030 0,020 0,060 0,040 0, ,030 0,040 0,070 0,090 0,070 0,090 0,050 0,040 0,070 0, ,070 0,060 0,040 0,180 0,120 0,070 0,040 0,120 0,130 0, ,130 0,060 0,070 0,010 0,100 0,090 0,380 0,110 0,050 0,06 summa 0,330 0,280 0,360 0,400 0,470 0,370 0,610 0,420 0,430 0,360 medelvärde 0,03 0,03 0,04 0,04 0,052 0,037 0,12 0,04 0,04 0,05 andel 0,09 0,08 0,10 0,11 0,13 0,10 0,17 0,11 0,12 0,10

16 16(18) Cr Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsver ket Elverket Hydro S:t Olovvång Stadshuset Lundåkraha mnen ,75 1,17 0,75 0,71 0,60 0,61 0,51 0, ,13 0,78 1,13 1,28 2,63 1,08 1,27 1,82 0, ,48 1,12 1,53 1,18 0,75 0,95 1,33 0,88 1,19 1, ,89 1,14 1,06 0,85 1,74 1,97 2,21 1,15 2,37 2, ,46 0,73 0,99 0,71 0,86 0,83 1,70 0,56 0,91 0, ,60 0,68 0,66 0,72 1,38 0,93 3,11 0,45 0,53 1, ,54 0,52 1,12 0,47 0,60 0,72 1,64 0,43 0,46 1, ,48 0,34 0,77 0,98 1,83 2,32 6,12 0,48 0,59 1, ,52 0,33 0,84 0,94 1,53 0,68 2,97 1,00 0,68 3, ,63 0,33 0,95 1,84 1,03 1,57 2,33 0,59 0,74 2,26 summa 7,48 7,14 9,80 9,68 12,35 11,65 23,29 7,87 9,02 15,22 medelvärde 0,75 0,71 0,98 0,97 1,37 1,17 2,33 0,79 0,90 1,90 andel 0,08 0,07 0,10 0,10 0,13 0,12 0,24 0,08 0,09 0,15 Cu Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsver ket Elverket Hydro S:t Olovvång Stadshuset ,90 12,88 20,50 8,13 10,51 12,10 9,72 6,85 Lundåkraha mnen ,72 7,44 10,64 11,28 16,72 13,49 8,24 9,39 6, ,12 7,65 8,11 6,31 6,96 5,02 7,66 7,63 10,27 8, ,47 6,75 14,53 12,13 18,77 19,57 14,91 15,08 9,33 22, ,74 14,06 15,85 14,80 16,26 14,08 13,45 16,80 18,65 15, ,51 16,99 16,61 15,65 20,19 14,90 17,32 15,63 21,13 19, ,66 16,70 17,30 16,13 13,51 14,00 14,52 13,60 21,87 12, ,87 18,76 16,34 14,47 22,26 15,99 15,89 14,80 22,36 15, ,97 12,55 17,79 13,28 21,93 23,66 19,58 16,10 17,81 46, ,48 19,10 27,63 20,08 27,80 23,01 22,60 19,27 19,52 25,32 summa 129,44 132,88 165,30 132,26 164,40 154,23 146,27 138,02 154,24 167,48 medelvärde 12,94 13,29 16,53 13,23 18,27 15,42 14,63 13,80 15,42 20,94 andel 0,10 0,10 0,13 0,10 0,12 0,12 0,11 0,10 0,12 0,13 Ni Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsver ket Elverket Hydro S:t Olovvång Stadshuset ,22 0,22 0,37 0,17 0,32 0,20 0,18 1,09 Lundåkraha mnen ,13 0,16 0,06 0,12 1,39 0,13 0,29 0,16 0, ,11 0,13 0,11 0,15 0,28 0,29 0,40 0,14 0,08 1, ,57 0,54 0,35 0,21 0,21 0,32 0,82 0,26 0,25 0, ,42 0,45 1,15 0,21 0,18 0,51 1,68 0,36 0,23 0, ,50 0,25 0,38 0,25 0,71 0,53 0,71 0,42 0,38 0, ,29 0,27 0,61 0,52 0,59 0,39 0,63 0,54 0,17 0, ,62 0,26 0,42 1,08 0,53 0,74 1,52 0,36 0,27 0,83

17 17(18) ,27 0,37 0,36 0,38 0,71 1,00 0,64 0,55 1,05 0, ,80 0,23 0,99 0,62 0,51 0,55 0,81 0,32 0,72 1,05 summa 3,93 2,88 4,80 3,71 5,11 4,78 7,70 3,29 4,35 6,53 medelvärde 0,39 0,29 0,48 0,37 0,57 0,48 0,77 0,33 0,44 0,82 andel 0,10 0,07 0,12 0,09 0,13 0,12 0,19 0,08 0,11 0,16 Pb Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsver ket Elverket Hydro S:t Olovvång Stadshuset ,62 0,84 2,16 0,16 1,70 1,47 0,80 2,39 Lundåkraha mnen ,28 0,37 2,01 1,60 15,15 0,97 2,80 2,88 0, ,66 0,78 0,37 2,59 3,42 3,90 2,76 1,46 0,34 2, ,31 0,51 1,87 4,55 21,55 47,33 36,58 0,20 4,75 403, ,55 4,05 0,56 0,37 6,53 8,43 8,95 0,30 4,77 37, ,51 1,80 1,64 9,49 106,96 8,37 21,60 1,32 3,14 218, ,52 0,97 0,07 5,51 41,38 13,73 5,57 3,43 3,16 162, ,20 1,95 2,23 23,64 77,40 32,57 19,49 2,46 3,18 47, ,24 0,45 2,86 13,52 89,44 9,15 9,08 9,61 3,04 445, ,40 3,27 1,04 29,11 68,68 5,62 8,23 4,05 2,97 102,31 summa 15,29 14,99 14,81 90,54 430,51 131,77 116,53 26,51 28, ,76 medelvärde 1,53 1,50 1,48 9,05 47,83 13,18 11,65 2,65 2,85 177,60 andel 0,02 0,02 0,02 0,10 0,50 0,15 0,13 0,03 0,03 1,63 Zn Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsver ket Elverket Hydro S:t Olovvång Stadshuset ,06 18,59 19,01 10,31 8,97 8,75 11,19 11,22 Lundåkraha mnen ,22 7,54 18,86 16,30 15,54 14,06 16,61 13,72 5, ,60 23,41 19,36 12,03 9,61 12,06 19,83 12,23 23,41 20, ,96 27,05 73,23 74,89 64,21 78,37 58,14 70,83 20,95 86, ,59 80,37 89,06 80,89 67,01 99,64 89,00 79,16 76,28 107, ,83 94,60 76,69 97,65 85,64 98,56 106,75 76,19 99,53 117, ,74 71,25 62,66 78,43 63,23 71,24 73,21 66,27 84,56 76, ,51 84,33 67,55 96,37 99,17 101,70 89,52 54,56 89,05 74, ,63 71,51 66,19 105,94 86,99 88,50 69,68 99,13 75,38 126, ,02 71,00 89,39 115,38 81,87 100,65 82,16 87,03 62,20 90,36 summa 641,16 549,65 582,00 688,19 573,27 673,75 613,65 570,31 548,03 699,76 medelvärde 64,12 54,97 58,20 68,82 63,70 67,38 61,37 57,03 54,80 87,47 andel 0,12 0,10 0,11 0,13 0,11 0,12 0,11 0,10 0,10 0,13

18 18(18) BILAGA 3 Vinddata från 2018 års period för gräsodling. Vindrosen visar fördelningen av vindarna under perioden Vindfrekvensen från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen äe 10%. Utifrån vindrosen avläses att det under perioden som miljöförvaltningen provtog gräsodlingarna så var den förhärskande vindriktningen 22% nordvästlig.