Dagvatten en komplex blandning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dagvatten en komplex blandning"

Leif Öberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt

2 Dagvattnets variationer Ämnen i dagvattnet Koncentrationer och mängder Fördelning löst/partikulärt Varierar i tid och rum

3 Vilka ämnen finns i dagvattnet?

4 Markanvändning Större motorled Mindre väg Bostadsområde

5 Aktiviteter

6 Val av material och produkter

7 Förorening Partiklar Kväve, fosfor (N, P) Bly (Pb) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Nickel (Ni) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Bakterier Olja PCB PAH Traditionella ämnen och källor Exempel på källa Slitage av vägyta, fordon, atmosfäriskt nedfall, sandning Bräddat avloppsvatten, felkopplingar, atmosfäriskt nedfall, trafikavgaser, djurspillning, sandning Infrastruktur, fordon, däckslitage, avgaser, atmosfäriskt nedfall Infrastruktur (galvaniserad plåt), däckslitage, motorolja, smörjolja Fordon, däckslitage, (förekommer som förorening i zink) Infrastruktur, fordon, atmosfäriskt nedfall Infrastruktur, fordon, diesel och bensin, smörjolja, batterier, atmosfäriskt nedfall via Infrastruktur, slitage av rörliga motordelar, dubbdäck Diffus spridning via varor som innehåller Hg, avfallshantering, industriutsläpp Bräddat avloppsvatten, felkopplingar, djurspillning Spill och läckage från fordon och cisterner, bensinstationer Fogmassor, transformatorer, kablar Vägslitage, däckslitage, vedeldning, avgaser, atmosfäriskt nedfall Källor: U.S. EPA (1993), Larm (1994), Davies et al. (2001), Ekvall, m.fl. (2001), Fuchs et al. (2006), Bergbäck och Jonsson (2008), Larm och Pirard (2010).

8 Andra ämnen Förorening Nonylfenoler Oktylfenol Diuron Endosulfan Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) Tributyltennföreningar (TBT) Fluoranten Naftalen Bromerade difenyletrar (PBDE) Exempel på källa Trafik, fordon, byggnader. Ingår i färg, lack, plast, betong, fogmassor, rengöringsmedel. Stabilisator i gummi för däcktillverkning Pesticid, träskyddsmedel, komponent i lim, färg och lack. Insekticid, träskyddsmedel. Fordon, byggnader mm. Mjukgörare i plast, gummi och färg. Finns i rostskyddsfärg och lack. Båtbottenfärg, träskyddsmedel, konserveringsmedel för gummi och plast. Bildas vid ofullständig förbränning. Används inom petrolium-, färg- och verkstadsindustrin. Bildas vid ofullständig förbränning Flamskyddsmedel i isoleringsmaterial, textiler, elektronik mm. Källor: (2012), Bergbäck och Jonsson (2008), Larm och Pirard (2010).

9 Dagvattnets variationer i tid

10 Källorna varierar under året Trafik Djurspillning Byggnadsmaterial Nedskräpning Bräddningar Atmosfärisk deposition- Industrier (torr-och våtdeposition) Kvalitet Tillfälliga föroreningar - släckvatten

11 Djurspillning Byggnadsmaterial Nedskräpning Bräddningar Källorna varierar under året Trafik Snöhantering Atmosfärisk deposition- Industrier (torr-och våtdeposition) Kvalitet Tillfälliga föroreningar - släckvatten Halkbekämpning

12 Suspenderat material, EMC (Fält) (mg/l) mar 28-mar 06-apr 08-apr 09-apr 10-apr 17-apr 23-apr 25-apr 25-maj 26-maj 28-maj 3-5 juni 13-jun 20-jun 22-jun 23-jun Smältperiod Regnperiod

13 Fördelning Löst / Total (Fält) dissolved / total (%) dissolved / total (%) Melt period Rain period 0 Cd Cu Ni Pb Zn

14 Hydrologin varierar under året

15 Variationer inom säsong Conc. of pollutant in runoff SOLUBLE WATER SOLIDS Water Volume T 0 (Oberts, et al., 2000) MELT T

16 Variationer under event 100 Uniform 100 Advanced 100 Delayed Pollutant load (%) 50 Pollutant load (%) 50 Pollutant load (%) Runoff volume (%) Runoff volume (%) Runoff volume (%)

17 Variationer under event

18 Variationer under event H + -joner TSS Klorid Mängd vätejoner (%) Volym avrinning (%) Mängd TSS (%) Volym avrinning (%) Mängd klorid (%) Volym avrinning (%)

19 Dagvatten inte bara en komplex blandning utan även en komplex fråga

20 VAR ska vi provta? Vart ska man provta? Utgå från statusklassning och MKN? I recipienten? I avrinningsområdet? Uppströms? Nedströms?

21 NÄR ska vi provta? Hela året eller bara utvalda delar av året? Hela avrinningseventet eller bara första delen? TSS TSS (mg/l) Smältperiod Regnperiod Load of TSS (%) /mar 28/mar 06/apr 08/apr 09/apr 10/apr 17/apr 23/apr 25/apr 25-May 26-May 28-May 3-5 juni 13-Jun 20-Jun 22-Jun 23-Jun volume runoff (%)

22 HUR ska vi provta? Manuell eller automatisk provtagning? Flödespropertionerlig eller tidsproportionerlig? Från ytan eller i ledning? Tid mellan provtagning och analys Analysmetoder

23 VAD ska prioriteras? Konventionella ämnen? Vattendirektivets prioriterade lista? Nya ämnen? Partikulära och/eller lösta föroreningar? Samverkanseffekter

24 Samma frågor för rening av dagvatten - Vi kan inte rena allt dagvatten! - När är påverkan från dagvattnet oacceptabelt? VAD? VAR? NÄR? HUR? Ska vi rena dagvattnet?

25 .dessutom Vem äger frågan? Kommunen, Trafikverket, Industrin, Fastighetsägare, Hushållen, Länsstyrelsen, NV, HaV, Vem betalar? Mark, Konstruktion, DoU

26 Dagvattenfrågan på bordet - Ofta kommer dagvattnet in för sent i processen Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Nationell samordning av dagvattenfrågor!

27 Tack för uppmärksamheten!

28 Staden är full av vatten!

29 Naturlig och urban hydrologi

30 Problem-kvantitet och kvalitet

Relevanta dokument

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet

Vägdagvatteninnehåll och variationer Camilla Westerlund Maria Viklander Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vatten! Sta n är full av Vatten Robert Broberg Problem-kvantitet och kvalitet Vad?