Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05"

Transkript

1 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad

2 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation, en sammanfattande tillståndsbedömning och resultat. Resultaten presenteras i diagram med ett urval av variabler, som beskriver eventuella förändringar av miljötillståndet. Län: Norrbottens län Tidsserie: Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram: Metaller i insjöabborre Metod: Metaller och organiska miljögifter i fisk sjöar och vattendrag Utförare: Länsstyrelsen Norrbotten / Naturhistoriska Riksmuseet Datalagring: Nationell datavärd Kontakt: Länsstyrelsen Norrbotten Miljöanalysenheten Luleå Sammanfattning Sedan 24 mäts metallhalter i abborre från några typiska sjöar i Norrbottens län. Resultaten visar att metallhalterna är låga och att skillnaderna mellan de olika sjöarna är liten. Halterna varierar naturligt mellan åren och det finns inga tendenser till ökande eller minskande halter. De undersökta sjöarna är opåverkade från direkta utsläpp. De uppmätta metallhalterna är i nivå med andra norrlandssjöar. I samtliga sjöar är kvicksilverhalterna lägre än livsmedelsgränsvärdet för matfisk och det går alltså bra att äta fisken. Bakgrundsinformation Vissa insjöfiskar och feta ostkustfiskar har förhöjda halter av föroreningar. Föroreningarna kan påverka fiskarnas hälsa och människor och andra djur exponeras för miljögifter då de äter fisk fisk. Syftet med detta delprogram är att undersöka halter av metaller och kvicksilver i abborre från fem representativa sjöar i länet. Vi vill följa den naturliga variationen av metaller i fisk för att få ett mått på den diffusa metallbelastningen, den så kallade bakgrundsbelastningen. Vi har därför valt sjöar som är opåverkade av lokala föroreningskällor. Resultaten kan användas vid jämförelse med data från områden med förhöjd metallbelastning, till exempel gruvområden, och för att bedöma risken för påverkan på fiskarnas hälsa. Vi kan också bedöma om fisken är lämplig som matfisk utifrån kvicksilverhalten i muskel. I varje sjö fångar vi 2 abborrar som är 15-2 cm långa, varav tio väljs ut för analys och övriga sparas i provbank på Naturhistoriska riksmuseet. Lever- och muskelprover från abborrarna homogeniseras och analyseras som ett prov per sjö. Vi gör även analyser på individnivå enligt ett rullande schema för sjöarna sedan 28. Abborren analyseras med avseende på metallerna nickel, bly, krom, koppar, kadmium, zink, arsenik i lever samt kvicksilver i muskel. 2

3 Områdesbeskrivning Abborre fiskas i (Arvidsjaur kommun), (Pajala kommun), (Gällivare kommun) och (Piteå kommun). År 28 startades även provtagning i sjön (Arvidsjaurs kommun) och 29 startades insamling av abborre från (Bodens kommun). Sjöarna ingår även i delprogrammet för sötvatten där vattenkemi, växtplankton, bottenlevande djur och fisksamhället undersöks. Lantmäteriet 21. Ur GSD Översiktskartan ärende 16-24/188BD Figur 1. Sjöar som ingår i miljöövervakningen av metaller i abborre. Sjöarna ingår även i programmet för trendsjöar (vattenkemi, växtplankton, bottenlevande djur och fisk). Sjö Kommun X koordinat Y-koordinat Start Piteå Gällivare Boden Arvidsjaur Pajala * Arvidsjaur *År 27 och 28 kunde vi inte samla in fisk av rätt storlek från. Bedömningar av tillstånd och förändringar Metallhalterna i abborre är generellt sett låga och jämförbara med andra sjöar inom den nationella miljöövervakningen (bakgrundsbelastning), även om det är ont om jämförelsesjöar i norra Sverige. Det finns data från några få sjöar i Västernorrland och Västerbotten att jämföra med. De skillnader som syns mellan olika år speglar troligen 3

4 den naturliga variationen i metallhalt. Variationen beror också mycket av fiskens ålder, en äldre fisk har ofta högre halter av eftersom den samlat på sig miljögifter under en längre tid. Åldersstrukturen för abborre kan skilja mycket mellan olika sjöar. I är en abborre i storleken 15-2 centimeter cirka 8-1 år gammal, medan en lika stor abborre från är 4-6 år gammal. Det kommer därför att krävas en rätt lång tidsserie med data för att säkert kunna dra slutsatser om skillnader i metallhalter mellan sjöar samt om halterna ökar eller minskar. i Piteå kommun visar på högre halter av kvicksilver än övriga sjöar. Det stämmer överens med tidigare studier som visat att förhöjda halter av kvicksilver i sjöar finns i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Detta är troligen en följd av äldre påverkan från smältverket i Rönnskär. De uppmätta kvicksilverhalterna ligger under livsmedelsgränsvärdet för matfisk och det går alltså bra att äta fisken. Nedan finns mer information om kostråd gällande fisk. Abborrar i sjön (Pajala kommun) har vid nästan alla provtagningar de högsta uppmätta halterna av de övriga metallerna. Halterna är i nivå med jämförelsesjöar och är inte höga, men resultaten tyder på att det är en högre bakgrundsbelastning av metaller i området kring än för de andra sjöarna i Norrbotten. Metallhalterna i insjöabborrar är ungefär i nivå med halter som uppmätts i kustabborre (se resultatblad för metaller i insjöabborre), med undantag för kvicksilver och kadmium som är högre i insjöabborrarna. Variabel Tillstånd och trend Detaljerade resultat Abborre Ålder, vikt och längd för abborre i de olika sjöarna. Figur 2. Det skiljer rätt mycket i ålder för abborrar från olika sjöar, trots att de är nästan lika stora till längd och vikt. Kvicksilver Halterna är under livsmedelsgränsvärdet. Halterna Figur 3. varierar mycket mellan sjöarna. Inga trender. har de högsta halterna. Nickel Inga trender kan utläsas. Halterna är jämförbara med Figur 4. andra norrlandssjöar. Bly Blyhalten är generell sett låg, men sticker Figur 5. ut med ett högre värde 26. Halterna är jämförbara med andra norrlandssjöar. Koppar Inga trender kan utläsas i resultaten. Halterna är Figur 6. jämförbara med andra norrlandssjöar. Krom Varierar mellan åren, inga trender. Halterna är Figur 7. jämförbara med andra norrlandssjöar. Kadmium Inga tydliga trender. Halterna är jämförbara med Figur 8. andra norrlandssjöar. Zink Liten variation mellan sjöarna, inga trender. Halterna Figur 9. är jämförbara med andra norrlandssjöar. Arsenik och har högsta halterna. Halterna är jämförbara med andra norrlandssjöar. Figur 1. 4

5 Kostråd från Livsmedelsverket Livsmedelsverket har tagit fram kostråd gällande fiskkonsumtion. Anledningen är att vissa fiskar kan innehålla höga halter av miljöföroreningar som dioxin, PCB och kvicksilver. Ingen av sjöarna i denna studie överskrider gränsvärdet för kvicksilver i fisk. Hur mycket kvicksilver får vi i oss? Vilka fiskar kan ha höga halter? Varför är det farligt? Vilka gränsvärden gäller för livsmedel? Kostrekommendationer för fisk Fisk är den viktigaste källan till exponering för kvicksilver via livsmedel. Hur mycket kvicksilver man får i sig beror främst på hur mycket fisk man äter. Personer som äter egenfångad abborre, gädda, gös eller lake oftare än en gång per vecka, kan få i sig kvicksilvermängder som på sikt kan skada hälsan. Kvicksilverhalten i fisk varierar beroende på fiskart och fiskens ålder. Större rovfiskar innehåller ofta mer kvicksilver än mindre rovfiskar och växtätande fiskar. Halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Kvicksilver kan finnas i abborre, gädda, gös och lake och i stora rovfiskar som färsk tonfisk (gäller ej tonfisk på burk som är en annan art), svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Kvicksilver kan skada hjärnan. Fosterstadiet är den mest känsliga perioden då hjärnan och nervsystemet utvecklas. Det finns gemensamma gränsvärden inom EU för högsta tillåtna kvicksilverhalter i vissa livsmedel som säljs. För fiskprodukter är gränsvärdet,5 milligram per kilo. För vissa fiskarter, som gädda och ål, är gränsvärdet 1, milligram per kilo. För både barn och vuxna är det bra att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och att välja olika sorter. Däremot rekommenderas barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller strömming, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön (inklusive Bottenhavet och Bottenviken), Vänern och Vättern och röding från Vättern. Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten. När man är gravid eller ammar förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken, vilket kan påverka barnets utveckling. Kvinnor som är eller försöker bli gravida eller som ammar bör även vara försiktiga med fisk som kan innehålla kvicksilver. Kvicksilver lagras i kroppen under några månaders tid och förs över till barnet via moderkakan och bröstmjölken. Därför bör man inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare 2-3 gånger per år under tiden man försöker bli gravid, liksom under graviditet och amning. Det gäller abborre, gädda, gös och lake och stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den tonfisk som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver. Källa: Livsmedelsverket (www.slv.se) 5

6 Genomsnittsålder 1 8 Ålder (år) Genomsnittslängd Genomsnittsvikt Längd (cm) 15 1 Vikt (g) Figur 2. Genomsnittlig ålder, längd och vikt för abborrar. Det skiljer rätt mycket i ålder för abborrar från olika sjöar, trots att de är nästan lika stora till längd och vikt. Abborrarna i är mellan 4-5 år vid samtliga provtagningar, medan åldern på abborrar från varierar mer, mellan 4-9 år. Abborrarna i verkar ha en mycket stark tillväxt då de är de längsta och tyngsta individerna, trots att de inte är bland de äldsta fiskarna. Diagrammen representerar medelvärde för 1 individer per lokal och år. Skillnaden i ålder, vikt och längd har betydelse vid tolkningen av metallhalter i abborre från de olika sjöarna. Många metaller bioackumuleras, vilket betyder att de ansamlas i kroppen under hela livet. Det innebär att en äldre individ förväntas ha högre halter än en yngre individ från samma sjö. Det är en stor variation i till vilket organ metallen fastläggs, men bioackumuleringen är ofta väl korrelerad till metallhalten i vattnet. 6

7 Kvicksilver (Hg) Hg i muskel µg/g våtvikt,6,5,4,3,2,1 Gränsvärde, Figur 3. Kvicksilverhalter i muskelprov från insjöabborrar i Norrbottens län. Kvicksilverkoncentrationerna varierar ganska mycket mellan sjöarna, men spridningen är stor även för jämförelsesjöar, och värdena ligger inte högre än för dessa. Den kustnära sjön har genomgående högre halter av kvicksilver jämfört med de andra sjöarna. Tidigare undersökningar har visat att förhöjda halter av kvicksilver i sjöar finns i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Detta är troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär. Gränsvärden för livsmedel: För fiskprodukter är EU:s gränsvärde,5 mikrogram per gram (µg/g). För vissa fiskarter, som gädda och ål, är gränsvärdet 1, mikrogram per gram. Ingen av sjöarna i denna studie överskrider gränsvärdet för matfisk. Gränsvärden för ekologi, fiskhälsa: I EG:s ramdirektiv för vatten (28/15/EG) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i fisk till,2 mikrogram per gram (ug/g). I Sverige idag överstiger kvicksilver det ekologiska gränsvärdet i alla ytvatten; sjöar, vattendrag och kustvatten. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på,2 mikrogram per gram. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det sker fortfarande en global spridning av kvicksilver via luften och kvicksilver finns fortfarande kvar i marken och fortsätter att spridas ut i vattendrag och sjöar. 7

8 Nickel (Ni) Ni i lever µg/g torrvikt,16,14,12,1,8,6,4,2, Figur 4. Nickelhalter i leverprov från insjöabborrar i Norrbottens län. Nickelhalterna ligger i nivå med jämförelsesjöar i Västerbotten och Västernorrland. I, och har nickelhalten varierat mycket mellan åren, medan den varit mer stabil för övriga sjöar. Inga tydliga trender går att utläsa.,6 Bly (Pb) Pb i lever µg/g torrvikt,5,4,3,2,1, Figur 5. Blyhalter i leverprov från insjöabborrar i Norrbottens län. Halterna av bly är låga jämfört med sjöar i Västerbotten och Västernorrland. sticker ut med en hög blyhalt 26, men det är fortfarande i nivå med andra sjöar i norra Sverige. De senare åren är blyhalten i abborrar från i samma nivå som för övriga sjöar. Belastningen av bly på miljön har minskat sedan bensinen blev blyfri. Det syns tydligt vid analyser av bly i mossa som undersöks inom den nationella miljöövervakningen. 8

9 Koppar (Cu) Cu i lever µg/g torrvikt Figur 6. Kopparhalter i leverprov från insjöabborrar i Norrbottens län. är den sjö där kopparhalterna varierar mest av de undersökta sjöarna i Norrbotten. Kopparhalterna är i samma nivå som för sjöar i Västerbotten och Västernorrland. Inga trender går att utläsa i resultaten. Krom (Cr),25 Cr i lever µg/g torrvikt,2,15,1,5, Figur 7. Kromhalter i leverprov från insjöabborrar i Norrbottens län Kromhalterna uppvisar stor spridning mellan de olika åren. Inga tydliga trender kan utläsas, men en viss tendens till minskande halter under de senare åren. Fisken från visar på större variation i kromhalt än de andra sjöarna. Detta speglar troligen den naturliga variationen. Halterna är jämförbara med resultat från sjöar söderut i Norrland. 9

10 Kadmium (Cd) Cd i lever µg/g torrvikt Figur 8. Kadmiumhalter i leverprov från insjöabborrar i Norrbottens län Kadmiumhalterna är av samma storleksordning som abborrar i andra norrlandssjöar visar. Halten varierar mest i och. och visar på minskande halter. har det högsta uppmätta värdet, men år 21 var halterna lägre. I och är kadmiumhalten mer stabil. En längre tidsserie krävs för att säkerställa eventuella trender. 14 Zink (Zn) Zn i lever µg/g torrvikt Figur 9. Zinkhalter i leverprov från insjöabborrar i Norrbottens län De uppmätta zinkhalterna är i nivå med eller lägre än jämförelsesjöar i Västerbotten och Västernorrland. Zinkhalten varierar mellan ca 8 och 12 microgram per gram för alla sjöar. har det högsta uppmätta värdet. Inga tydliga trender går att ser i resultaten. 1

11 Arsenik (As) As i lever µg/g torrvikt 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Figur 1. Arsenikhalter i leverprov från insjöabborrar i Norrbottens län Arsenikhalter har analyserats sedan 28. De uppmätta arsenikhalterna är i samma nivå som andra Norrlandssjöar. och har de högsta halterna av arsenik, det kan bero på naturligt bidrag från berggrund och jordarter i sjöarnas omgivning. Det blir intressant att följa utvecklingen för dessa sjöar. 11

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad 2012-01-04

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad 2012-01-04 Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2012-01-04 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012

Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012 Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012 Länsstyrelsens rapportserie nr 13/2014 Titel Författare: Omslagsbild: Kartor: Kontaktperson: Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012. Länsstyrelsen Norrbotten.

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken2015 2021 Yttrande inklusive för Vindelälven med exempel från Vindelns kommun I remissen är förslaget att uppnå god vattenkvalité rakt över.

Läs mer

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,

Läs mer

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Det här är ett resultatblad som visar delar av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver i gädda 2016 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194. 0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011 2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2006:1140 Utkom från trycket den 26 september 2006 Omtryck utfärdad den

Läs mer

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(17) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 215 Victoria Karlstedt Miljöinspektör Rapport 216:7 Mars 215 2(17) Sammanfattning I jämförelse med 214 uppmättes en minskning av

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom

Läs mer

Metaller i luft och nederbörd

Metaller i luft och nederbörd RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Provtagningar utförda 2010

Provtagningar utförda 2010 Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Föroreningshalter i abborre från Väsjön Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips FISK & SkalDJUR kunskap och sunda tips Fisk och skaldjur sedan urminnes tider Generationer har fått höra att man ska äta fisk för att bli intelligent det kan låta som en skröna men rekommendationen gäller

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk. Miljöförvaltningen R 2011:7. ISBN nr: Foto:Anna Jolfors

Metaller i vallgravsfisk. Miljöförvaltningen R 2011:7. ISBN nr: Foto:Anna Jolfors ISBN nr: 1401-2448 R 2011:7 Foto:Anna Jolfors Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer

METALLER I HUSMOSSA 2012:1

METALLER I HUSMOSSA 2012:1 2012:1 METALLER I HUSMOSSA 2010 Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: 054-540 00 00 E-post: miljoforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198. -0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 27 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 28:8 Mätningar av fallande

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna

Läs mer

Hej, Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter

Hej, Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter Ämne: Miljögifter i fet Östersjöfisk, slam och baslivsmedel Från: "Gunnar Lindgren" Datum: 2012-11-29 16:30 Till: "Gunnar Lindgren"

Läs mer

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).

Läs mer

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Fältarbetsperiod: Juni - Juli 203 TNS SIFO Avdelningen för Opinions & Samhällsundersökningar PL: Claes Falck Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Provfiske i Järlasjön 2008

Provfiske i Järlasjön 2008 Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20

Läs mer

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd 20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.4 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för grumling i ytvatten vid muddring Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:4 Oskarshamns kommun

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

Kiruna en stad i omvandling, hur påverkas p vattnet?

Kiruna en stad i omvandling, hur påverkas p vattnet? Kiruna en stad i omvandling, hur påverkas p vattnet? Kirunas läge 20 000 km 2 23 000 inv. 1,2 inv. / km 2 Omgivande vatten Vad är stadsomvandlingen? Kiruna samhälle år 1920 85 år senare LKABs brytning

Läs mer

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum

Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Foto: Ingela Helmfrid, vy över höjden norr om nya bruket vid Gräsdalen, maj 2005. Yrkes-

Läs mer