Miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 16 mars 2012, kl

Transkript

1 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämnden sammanträde Tid: Torsdagen den 15 mars kl Plats Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation fredagen den 16 mars 2012, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Berta Ferreira (FP). (Peder Weibull (M)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 22 mars, kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Föreläggande mot Folkets Hus 6. Yttrande Vens Golfbana AB Enligt förslag 7. Månadsuppföljning januari Enligt förslag 8. Nominering till SMHF 9. Medarbetarundersökning 10. Rapporter a. Gräsrapport 11. Anmälningar 12. Ev. övrigt Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2012\Föredragningslista MN mars.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :31

2 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(4) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Beslut om åtgärder vid Folkets Hus År 2008 vitesförelade miljönämnden Folket hus om åtgärder för att begränsa störningarna från festarrangemang på Folkets hus. Beslutet överklagades till länsstyrelsen av närboende till Folkets hus. Länsstyrelsen avslog överklagandena, varvid närboende överklagade detta beslut till mark- och miljödomstolen beslutar mark och miljödomstolen att upphäva länsstyrelsens överklagade beslut och visa målet åter till miljönämnden för fortsatt handläggning. Förslag till beslut Miljönämnden förelägger med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken (1998:808) Folkets Hus Landskrona, org. nr att vidta nedanstående åtgärder vid arrangemang i lilla eller stora festsalen i Folkets Hus på fastigheten Norra Förstaden 37, Landskrona. 1. In- och utpassage för gäster får endast ske via Folkets hus ingång på Eriksgatan. Miljönämnden kan efter ansökan av Folkets hus föreningen pröva om passagen vid Säbygatan får användas för enskilda arrangemang. 2. Arrangemang under kvällstid får inte pågå längre än till kl (vardag, söndag och helgdag) och till kl (fredag och lördag). Efter dessa tidpunkter får ingen verksamhet pågå i lokalerna, detta inkluderar även avstädning av lokaler. Miljönämnden kan efter ansökan av Folkets hus föreningen pröva om längre tid kan medges för enskilda arrangemang. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\MIL_KEM\hä_folketshus_föreläggande_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :53

3 2(4) 3. Antalet arrangemang till kl begränsas till 12 stycken per kalenderår. Miljönämnden kan efter ansökan av Folkets hus föreningen pröva om längre tid kan medges för enskilda arrangemang 4. Lokalerna får inte upplåtas eller hyras ut till evenemang för fler än 150 personer. Miljönämnden kan efter ansökan av Folkets hus föreningen pröva om ett större antal personer kan tillåtas för enskilda arrangemang. 5. Vid varje tillfälle som det kan förekomma arrangemang för fler än 50 personer ska miljönämnden informeras skriftligen senast en vecka i förväg. 6. Nödutgångsdörrar, övriga dörrar och fönster som tillhör stora festsalen och som vetter mot Alléskolan eller Säbygatan ska hållas stängda då arrangemang pågår. 7. Kontroll av att nödutgångsdörren mot Alléskolan endast hålls öppen vid varutransporter och då under en begränsad tid av högst fem minuter per transport. 8. Varutransporter till stora festsalen får ej ske efter kl Installerat och satt i funktion akustiska larm till nödutgångsdörrar. 10. Installerat och injusterat ljudnivåvakt för musikanläggning som används vid arrangemang. Ljudnivåvakten ska justeras till en nivå som säkerställer att ljudnivån från musikanläggningen inte överstiger 40 dba ekv. som frifältsvärde vid närmaste bostadsfastighet. 11. Vid varje tillfälle som musikanläggning används kontrollera och tillse att ljudnivåkt är inkopplad på anläggningen och att den är inställd på rätt nivå. 12. Folkets hus parkering vid Säbygatan 16 får inte upplåtas för gäster vid arrangemang som pågår efter kl.19.00, undantaget personer med funktionshinder. 13. Upprätta en skriftlig parkeringsplan med anvisningar för fordonsparkering för gäster till arrangemang. Planen ska identifiera parkeringsbehovet för olika typer av arrangemang och med detta som grund ta fram en parkeringskarta med vars hjälp man kan anvisa besökare till de parkeringsplatser som ger minst störningar för omkringboende. Planen ska inges till miljönämnden. 14. Vid arrangemang kvällstid efter kl alltid ha egen personal på plats så länge arrangemanget pågår. 15. Ansöka om ordningsvakter för arrangemang för fler än 50 personer. Miljönämnden kan efter ansökan av Folkets hus pröva om ordningsvakt är obehövligt för enskilt arrangemang. Åtgärderna skall vara utförda eller följas senast 4 veckor efter det att Folkets Hus har tagit del av detta beslut. Miljönämnden beslutar med stöd av 14 miljöbalken (1998:808) att förena föreläggandet med vite på trettiotusen (30000) kronor för vardera av åtgärderna 1 t.o.m. 4, tjugotusen (20000) kronor för vardera av åtgärderna 9, 10 och 11, tiotusen (10000) kronor för vardera av åtgärderna 5, 6, 7, 8, 12 och 14 samt

4 3(4) femtusen (5000) kronor för åtgärderna 13 och 15. För varje tillfälle som miljönämnden konstaterar att föreläggandet inte följs. Miljönämnden beslutar med stöd av 26:26 miljöbalken att beslutet skall gälla omedelbart även om det överklagas. Motivering Miljönämnden hade inför sitt föreläggande 2008 tydligt deklarerat att lokaliseringen av Folkets Hus verksamhet avseende fester med många gäster, hög musik och evenemang sen kvällstid inte uppfyllde miljöbalkens lokaliseringskrav. Alternativet till fortsatt verksamhet med restriktioner var ett förbud. Nämndens bedömning blev dock att verksamhetens kunde anses som tillåtlig om de åtgärder som nämnden förelade om följdes. Av de klagomål som framförts mot verksamheten, efter nämndens beslut, framgår att föreningen uppenbarligen inte följer nämndens beslut eller har förelagda åtgärder varit otillräckliga. I miljönämndens yttrande till mark- och miljödomstolen konstaterar nämnden att de effektivaste åtgärderna för att minska störningarna till tillåtlig nivå är att begränsa tiden för öppethållande kvällstid, att flytta in- och utgången till Eriksgatan och att Folkets Hus åläggs att ha egen personal ständigt på plats vid evenemang och som ansvarar för att förelagda åtgärder efterlevs. Mark- och miljödomstolen skriver i sin dom från den 24 augusti 2011: Markoch miljödomstolen anser således att försiktighetsmåtten för verksamheten bör skärpas. Det är uppenbart att stora arrangemang på Folkets hus där gäster rör sig utomhus och bilrörelser sker sena kvällar och nätter alldeles intill bostadshus kan medföra betydande ljudstörningar för närboende. In- och utgång från Folkets hus sker normalt vid Säbygatan där det finns bostäder väldigt nära utgången. Det får anses orimligt att kunna ha stora arrangemang, med flera hundra personer, på Folkets hus kvälls- och nattetid utan att dessa ska orsaka stora störningar för omgivningen. Bedömningen är att det är främst störningarna utomhus vid Säbygatan, genom bilkörning och genom att gäster vistas där som utgör det stora problemet. Men störningar kan även orsakas av musikverksamhet vid arrangemangen. Det krävs begränsningar av verksamheten samt införande av särskilda skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att verksamheten ska anses tillåtlig i miljöbalkens mening. Eftersom risken är störst för störningar när gäster vistas utomhus nära bostäder krävs det att man vid arrangemang flyttar passagen till dessa från Säbygatan till Eriksgatan. På Eriksgatan är det väsentligt färre bostäder i nära anslutning till ingången till Folkets hus och redan i dag sker passagen till Lilla festsalen, som rymmer 200 personer, via ingången vid Eriksgatan. Det borde därför vara fullt möjligt att låta utrymma Stora festsalen via Eriksgatan. Störst betydelse för störningarnas omfattning har arrangemangens storlek och hur sent kvälls- och nattetid som de bedrivs. Även om in- och utgången till Folkets Hus flyttas krävs begränsningar av arrangemangens storlek och under

5 4(4) vilken tid under dygnet de får bedrivas med hänsyn till att det finns bostäder nära Folkets Hus. En begränsning i öppethållandet till som längst till kl synes som rimlig med hänsyn till Folkets hus omgivningar och ger också Folkets Hus möjligheterna att bedriva relativt sena arrangemang, men då bara fredagar eller lördagar. Det är inte bara tidpunkten för arrangemang som har betydelse för störningarnas storlek. Även antalet gäster som deltar i arrangemangen har stor betydelse för störningarnas omfattning. Stora festsalen rymmer 600 personer, vilka kan, beroende på ett arrangemangs inriktning och art, riskera att orsaka betydande störningar för omgivningen i samband med pauser i tillställningar eller när de lämnar lokalen. Det är därför nödvändigt att begränsa antalet personer som vid ett och samma tillfälle får vistas i lokalerna. Eftersom olika typer av arrangemang ger olika risker för att störningar ska uppkomma för omgivningen kan miljönämnden för ett enskilt fall pröva om längre öppethållande och fler gäster kan tillåtas. För att Folkets Hus ska kunna efterleva förelagda begränsningar och åtgärder krävs att de alltid har egen personal på plats vid arrangemang kvällstid. Med hänsyn till de klagomål som framförts på störningar utomhus vid olika arrangemang bedöms det nödvändigt att Folkets hus ansöker om att få ha ordningsvakter för arrangemang för fler än 50 personer. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

6

7

8

9

10

11 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Emilie Feuk Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Yttrande angående Vens Golfbana AB:s överklagande Vens Golfbana har den 25 oktober 2011 inkommit med en rapport om bullersituationen på Vens Golfbana som Tyréns sammanställt. I miljönämndens beslut den 17 november 2011 anges bl.a. att nämnden inte anser att Tyréns bullerrapport beskriver bullersituationen korrekt. Vens Golfbana har den 8 december 2011 inkommit med en skriftlig överklagan av miljönämndens beslut. Vens Golfbana yrkar att Länsstyrelsen upphäver miljönämndens beslut. Miljönämnden har getts möjlighet att yttra sig angående överklagandet. Förslag till beslut Miljönämnden gör bedömningen att Tyréns rapport avseende kontrollmätning av buller på Vens Golfbana har sådana brister att man ej kan dra några säkra slutsatser av vilka verkliga ljudnivåer som verksamheten orsakar för fastigheten Tuna 27:4. Det krävs därför att det görs en ny bullermätning under kontrollerade former. Vens Golfbana har ej inkommit med uppgifter som krävdes i föreläggandet den 17 november Det innebär att det ej har inkommit något egenkontrollprogram. De olika bullerkällornas bullerbidrag har ej utretts. Det har ej redovisats vilka möjligheter som finns att minska bullret, så som begränsningar i tid för bullerstörande verksamhet och andra tekniska möjligheter som begränsar bullerstörning t.ex. elgräsklippare. Motivering Miljönämnden har följande synpunkter på Tyréns rapport avseende kontrollmätning av buller på Vens Golfbana: Mätrapporten utgör ett mycket osäkert och otillräckligt underlag för att kunna avgöra vilka verkliga ljudstörningar som verksamhet på golfbanan ger för boende på fastigheten Tuna 27:4. Det främsta skälet till denna slutsats är uppgif- Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Emilie\yttrande vensgolfbana HÄ kommentar.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :33

12 2(3) terna från fabrikanter om vilka ljudnivåer som nya greenklippare alstrar. Ljudnivåerna varierar något mellan olika fabrikat, men ligger runt 85 dba på förarplats. Man kan utgå ifrån att ljudnivån 10 m ifrån klipparen är 80 dba och tilllämpa avståndlagen (bullret antas minska med 6 dba vid fördubbling av avståndet till ljudkällan). Då kommer ljudnivån vid 20 m:s avstånd att vara 74 dba, vid 40 m 68 dba, vid 80 m 62 dba, vid 160 m 56 dba och vid 320 m 50 dba. Avståndet mellan 2:ans greens mittpunkt och mätpunkt 1 är ca 30 m och här redovisar mätrapporten 50 dba. Använder man avståndslagen, enligt ovan, borde ljudnivån vid mätpunkt 1 uppgå till ca 70 db, d.v.s. 20 dba över uppmätt värde. Detta värde överensstämmer mycket bra med den indikativa mätning som miljöförvaltningen gjorde vid plats motsvarande mätpunkt 1 i september år 2000 då greenklippare användes på 2:ans green. Ljudnivån då uppgick till 68 dba. För att klara ljudnivån på 50 dba vid mätpunkt 1 får ljudnivån 10 m från greenklipparen bara uppgå till ca 60 dba om avståndslagen tilllämpas. Detta är något som helt faller på sin egen orimlighet om man utgår från vad fabrikanter uppger om ljudnivåer från greenklippare. I rapporten anges bl.a. att om man räknar bullernivån över hela dagsperioden och inkluderar de tysta perioderna blir överskridandet litet. Enligt råd och riktlinjerna för externt industribuller 1978:5 anges att i de fall verksamhet pågår endast en del av en period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår. Det vill säga att man inte räknar in den tysta perioden, utan endast tar hänsyn till den tid då bullerstörning pågår då ekvivalentvärdet ska mätas upp. I rapportens sammanställning av mätresultat anges endast värdena från mätningen den 23 maj 2011 och alltså inte från mätningen som gjordes den 19 nov Alltså saknar rapporten viktig mätdata. Tiden för mätning 19 november 2010, är ett underligt val av datum för mätning, eftersom det då normalt inte är någon verksamhet på golfbanan. I sammanställningen av resultaten under punkt 3 (greenklippning nära 1:ans utslag) anges vid mätplats 1 (vid 2:ans green) 57,7 dba och vid mätplats 3 (vid 1:ans utslag) 50,9 dba. Detta resultat anser miljönämnden är anmärkningsvärt eftersom greenklippning nära 1:ans utslag borde visa högst bullernivå vid mätplatsen närmst 1:ans utslag och inte vid mätplatsen vid 2:ans green. I sammanställningen av resultaten under punkt 1 (greenklippning vid 2:ans green) anges vid mätplats 1 (vid 2:ans green) 50,3 dba. Värdet 50,3 dba som uppmäts vid mätplats 1, anses orimligt då bullerkällan endast är belägen ett par meter från mätplatsen. Mätplats 2 ligger enligt kartan tämligen skyddat både från boningshuset och från ladan, trots det uppmäts ekvivalentvärden på över 50 dba där. D.v.s. att bullerstörningen avser hela fastigheten och inte bara i närheten av tomtgräns.

13 3(3) I bullerrapporten anges att de mest bullerstörande aktiviteterna är bunkerräfsning och gräsuppsamling. Dock har inga mätresultat dokumenterats för gräsuppsamling och inte heller någon ungefärlig tid per vecka som aktiviteten pågår. I rapporten anges inte vindhastighet och avstånd från mätplats till tomtgräns samt uppskattat avstånd till den bullerstörnade källan. I rapporten anges att uteplatsen bakom ladan ej anses iordningställd och därför ej bör tas hänsyn till. Enligt klagande är uteplatsen som gränsar till ladans baksida glashuset en viktig uteplats för fastighetsägaren. Det är en avskild uteplats som viktigt med avseende på den verksamhet klagande bedriver. I rapporten beskrivs att ett bullerplank längs tomtgräns skulle kunna vara en åtgärd för att minska bullernivåerna från golfbana på Tuna 27:4, men det anges inte vilka reduceringar ett bullerplank skulle kunna uppnå. Det effektivaste sättet att reducera bullernivåerna är att begränsa bullerkällan, d.v.s. ljudisolera befintliga maskiner på ett lämpligt sätt eller köpa in tystare maskiner exempelvis eldrivna. Vidare har miljönämnden följande synpunkter angående de övriga delarna i miljönämndens föreläggande daterat den 17 november 2011 som överklagats av Vens Golfbana. Enligt miljönämndens föreläggande den 17 november Punkt 1) Något skriftligt förslag på egenkontrollprogram har ej inkommit, så som det beskrivs i föreläggandet. De har ej heller utrett de olika bullerkällornas bullerbidrag. Egenkontrollen är viktig för att säkerställa att verksamheten följer de krav som ställts. Punkt 2) Ingen redovisning har inkommit som beskriver möjligheter att minska bullret, så som begränsningar i tid för bullerstörande verksamhet och andra tekniska möjligheter för att begränsa bullerstörning t.ex. elgräsklippare. I miljödomstolens beslut daterat den 11 januari 2011 beskrivs i domskälet att det behövs en närmre utredning av bullersituationen avseende såväl immissionsnivåer i omgivning som olika bullerkällors bidrag. De beskriver vidare att de tekniska och ekonomiska möjligheterna att minska bullret bör belysas. Det anges att det bör åligga nämnden att begära in erforderliga uppgifter från golfklubben. Högni Hansson miljöchef Emilie Feuk miljöinspektör

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26 Landskrona stad Budgetuppföljning januari 2012 Miljönämnd Innehållsförteckning 1 Uppföljning driftbudget Uppföljning investeringsbudget Förslag till beslut... 2

27 1 Uppföljning driftbudget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Budget Utfall Avvikelse Budget 2012 Prognos 2012 Avvikelse Miljö Summa Framskrivning av prognos Händelser/effekter av Period Utfall Framskrivning av resultatet Justering av operiodiserade poster Ökade kostnader högsäsong Minskade kostnader högsäsong Verksamhetsförändringar Ändrad lagstiftning Nya politiska beslut Prognos Belopp tkr varav personalkostnader Kommentarer Nämndens budget Budgetavvikelse mot framskrivning Uppföljning investeringsbudget Nettoinveste ringar, tkr Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Avvikelse Summa Förslag till beslut Miljönämnden beslöt att godkänna budgetuppföljning januari 2012 Miljönämnd, Budgetuppföljning januari (2)

28

29 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen Landskrona S:\gemensam\Emilie\Rapporter\Gräs\Rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

30 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som placerats ut på 8 olika ställen runt om i kommunen. Genom att klippa gräset var 14:e dag, torka och sedan analysera det har resultat av nedfallet av tungmetallerna bly, kadmium, krom, koppar, zink och nickel erhållits. Gräs som vuxit från början av juni till början av september 2011 har analyserats på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet. Resultatmässigt avviker provplatsen Hydro markant genom att ha klart högst medelvärden för alla metaller, dock är resultatet för koppar och zink inte så avvikande jämfört med de andra provplatserna. I övrigt är det värden för bly och kadmium som utmärker sig på Reningsverket och Elverket. Jämför man värden med föregående år, 2010, så har medelvärdet för alla tungmetaller minskat utom för kadmium som i stort sätt ligger på samma nivå som 2010 (0,07 µg/g ts 2010 mot 0,09 µg/g ts 2011). Ser man över ett längre perspektiv har blyhalten sjunkit 1988 till 2011, men där fanns en klar topp mellan 2001/2002 till Medelvärdet för blyhalten 2011 var det näst lägsta under hela mätperioden. Lägsta värdet uppmättes Halten för kadmium har också en neråtgående trend sett , men en en topp kring 2002/2003. Koppar har däremot haft en relativt stadigt ökande trend sett över hela mätperioden, med en tydlig topp Zink och krom fluktuerar mycket över tidsperioden i fråga och någon klar trend för dessa tungmetaller går inte att se. Nickel tycks under mätperioden visa en nedgående trend. m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

31 3(12) Bakgrund Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 8 olika provplatser i Landskrona. Anledningen till att man en gång startade med gräsodlingar var att man visste att både Boliden-Bergsöe och ScanDust hade mycket utsläpp av metaller. Man utförde redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft och ansåg att man behövde komplettera med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Undersökningen av metallförekomst i gräs ansåg man vara en förhållandevis billig och enkel mätning, med givande resultat. Metod I mars-april börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor. Gräset dras upp i växthus och krukorna sätts ut i slutet av maj eller i början på juni. Gräskrukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset vattnas vid behov varje vecka med destillerat vatten och det klipps var 14:e dag så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring tillsätts gräset var 14:e dag. Efter klippningen tvättas och torkas gräset. Tvättning sker två gånger med kranvatten och en gång med destillerat vatten. Torkningen sker i ugn i ca. 55 C i timmar. Gräsproverna är analyserade av Växtekologiska avdelningen, Ekologihuset på Lunds universitet med avseende på bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Resultaten efter analys uppges i enheten g/g (mikrogram metall/gram gräs) eller samma förhållande mg/kg (milligram metall/kilogram gräs). Provplatserna är Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården, St Olovsvång och Gränsgatan (se karta). Provplatserna provtogs vid 7 tillfällen, från början av juni till början av september. Resultatet av analyserna presenteras i ett diagram över halterna av tungmetallerna per provpunkt (diagram 1) samt diagram 2-5 fokuserar på utsläppen på bly. Diagram 5-11 redovisar övriga tungmetaller i en serie från 1988 till m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

32 4(12) Resultat Det konstateras är att nedfallet av metaller är störst närmst utsläppskällorna. Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 juni 2011 till den 1 september 2011, var den enskilt förhärskande vindriktingen nordvästlig (ca 10%), följt av sydostlig (ca 8%) och därefter sydlig (ca 7%). Vindfrekvensen i procent angivet i kvadranterna nord till väst (ca 35 %), nord till öst (ca 35%), syd till öst (ca 20%) och syd till väst (ca 10%), se vindrosen bilaga 2. Fördelningen av metaller på de olika provplatserna åskådliggörs i diagram 1. (endast baserat på 2011-års mätningar). Resultatmässigt avviker provplatsen Hydro markant genom att ha klart högst medelvärden för alla metaller, dock är resultatet för koppar och zink inte så avvikande jämfört med de andra provplatserna. I övrigt är det värden för bly och kadmium som utmärker sig på Reningsverket och Elverket. Jämför man värden med föregående år, 2010, så har medelvärdet för alla tungmetaller minskat utom för kadmium som i stort sätt ligger på samma nivå som 2010 (0,07 µg/g ts 2010 mot 0,09 µg/g ts 2011). I övrigt har medelvärdena för bly sjunkit de senaste åren, frånsett ( ) med väldigt höga värden. Samma trend kan man se med nickel som också hade några år med ökade värden runt Kadmium har överlag en neråtgående trend. Övriga tungmetaller fluktuerar i värden från år till år, vilket medför att man inte kan se någon direkt tydlig trend för dem. Diagram 1. Nedfall av metaller på samtliga provplatser (summan för plats/summan totalt) m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

33 5(12) Bly Huvudsakliga utsläppskällor: Boliden Bergsöe, ScanDust samt långväga transporter. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2011 är 5,41 g/g jämfört med 6,03 g/g Blyhalterna under 2011 var högst vid Hydro, 17,91 µg/g. Diagram 3 visar hur mycket högre halten bly är vid provplatserna Hydro och Reningsverket, som ligger närmast de huvudsakliga utsläppskällorna, jämfört med vid Syngenta, som ligger betydligt längre ifrån dessa källor. I diagram 4 ses att medelvärdet för bly och kadmium följs åt. Diagram 2. Medelvärdet för alla provplatsers halter av bly, från 1988 till 2011 Diagram 3. Blyhalten på provplatserna Reningsverket och Hydro samt Syngenta, som är med som referensprovplats, m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

34 6(12) Diagram 4. Visar hur medelvärdet för bly respektive kadmium följs åt. Diagram 5. Blyhaltens fördelning över mätperioden 2011 för Hydro, Reningsverket och Syngenta m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

35 7(12) Kadmium Huvudsakliga utsläppskällor: Långväga transporter, förbränning, ScanDust samt Boliden Bergsöe. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2011 var 0,09 g/g, vilket är i stort sett samma som 2010 års värde 0,07 µg/g. Halten kadmium var högst vid Hydro under Medelvärdet för kadmium och medelvärdet för zink följs åt, vilket kan ses i diagram 7. Diagram 6. Medelvärdet av kadmium, från 1988 till 2011 Diagram 7. Medelvärdet för kadmium och zink. m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

36 8(12) Koppar Huvudsaklig lokal utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2011 var 18,56 g/g jämfört med 18,99 g/g Kopparhalten under 2011 var ungefär lika hög vid Hydro, Elverket och Reningsverket. Diagram 8. Medelvärdet av koppar, från 1988 till 2011 Zink Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust och Boliden Bergsöe. Medelvärdet 2011 var 49,91 µg/g, vilket kan jämföras med 66,90 g/g Högst zinkhalt under 2011 av alla provplatserna hade Hydro. Diagram 9. Medelvärdet av zink, från 1988 till 2011 m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

37 9(12) Krom Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet för Landskrona 2011 var 0,83 µg/g och 2010 var det 0,96 g/g. Högst kromhalt under 2011 uppmättes i proven från Hydro. Diagram 10. Medelvärdet av krom, från 1988 till 2011 Nickel Huvudsakliga utsläppskällor: ScanDust och långväga transporter. Medelvärdet 2011 var 0,69 µg/g jämfört med 1,25 µg/g Högst nickelhalt uppmättes i gräset från Hydro. Diagram 11. Medelvärdet av nickel, från 1988 till 2011 m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

38 10(12) Slutsats/ diskussion Bly Från 1988 till 1990 låg medelvärdet på g/g ts för att sedan sjunka till runt g/g ts Under 2002 ökade värdena kraftigt, till och med Därefter har värdena sjunkit igen till ungefär samma nivå som mellan är värdena på de lägsta nivåerna sedan mätningarna påbörjades När man tittar på blyvärdena för säsongen 2011 för Hydro, som är den provplats som är mest exponerad för höga blyhalter, ser man att halten är relativt låg i början av säsongen (kring 10 g/g ts). Från och med början av juli ökar blyvärdet karftigt (högsta värdet 72 g/g ts) för att sedan sjunka igen, i början av augusti är värdet relativt lågt (kring 10 g/g ts). Samma förhållanden kunde även ses för 2010, fast då uppnåddes de höga värdena under augusti månad. En anledning kan vara att Boliden Bergsöe haft något mer blyutsläpp vid uppstarten av anläggningen efter sommaruppehållet. Man kan även se att blyhalten vid Hydro och Reningsverket följer varandra. De provplatserna skiljer sig kraftigt åt från referensprovplatsen Syngenta. Detta beror främst på att mätplatserna Hydro och Reningsverket ligger nära utsläppskällorna, medan Syngenta ligger långt ifrån källorna. Kadmium Redan från 1989 fram till 1999 var trenden för kadmium sjunkande för att sedan göra ett uppsving runt millenniumskiftet. En förklaring kan vara branden 2001 på Boliden Bergsöe, men det är inte särskilt troligt eftersom området borde ha återhämtat sig till dess (2002) var nivåerna nere på samma nivå igen som under perioden Sedan 2009 har värdena för kadmium svagt ökat. Kadmiumhalten och blyhalten följer varandra åt väldigt bra i trenderna över åren , med endast några få avvikelser (diagram 4). En anledning tros vara att blybatterier innehåller en viss mängd zink och att kadmium förekommer som förorening i zink. Därav följs även kadmium- och zinkhalterna varandra åt (diagram 7). Koppar Kopparhalten har varit relativt stabil under förutom en kraftig avvikelse Men efter 1998 ses en trend som verkar tyda på att kopparhalten ökar svagt. Zink Zink är den tungmetall, tillsammans med krom, som har en väldigt fluktuerande trend. Krom Halterna för Krom skiljer sig också mycket år från år, och man kan inte se någon tydlig trend. Den trend som kan dock kan urskiljas är att vart 3-4 år stiger kromhalten kraftigt (1,75-2,50 g/g ts ) för att sedan nästkommande år sjunka till ett värde på under 1 g/g ts. Nickel Nickel har också en väldigt fluktuerande trend över åren med toppar vart 2-3 år. Dock man kan urskilja att halten trots allt verkar avta med åren. Totalt Jämför man 2011 års värden med 2010 års värden ser man att alla metallhalter har avtagit förutom kadmium, som ligger på ungefär samma nivå som året innan. m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

39 11(12) Bilaga 1 Karta över provtagningsställena. m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc

40 12(12) Bilaga 2 Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden till Vindfrekvens från cirklens mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 10%. m\emilie\rapporter\gräs\rapport - Tungmetaller i gräs 2011.doc