Miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 20 april 2012, kl

Transkript

1 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämnden sammanträde Tid: Torsdagen den 19 april kl Plats Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation fredagen den 20 april 2012, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Peder Weibull (M), (Vaino Roth (S)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 26 april, kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Miljöbästa kommun 6. Anmälan lakvattenrening Gipsön Enligt förslag 7. Budgetuppföljning februari Enligt förslag 8. Anmälningar 9. Ev. övrigt Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2012\Föredragningslista MN april.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :26

2 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(5) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Peter Jonsson / Miljönämnden Landskrona stad Anmälan enligt 9 kap och 11 kap miljöbalken om nytt reningsverk för lakvatten på Gipsön Ärendet har kommit på remiss från länsstyrelsen och kommunstyrelsen. Yara AB har sedan 1994 drivit en reningsanläggning på land för lakvatten från Gipsön. Mängderna lakvatten har minskat efterhand och kommer att minska ytterligare, vilket medfört att den befintliga reningsanläggningen blivit överdimensionerad. Företaget har gjort en anmälan enligt 9 kap. 6 och 11 kap. 9a miljöbalken om att de planerar att uppföra en ny reningsanläggning för lakvatten och placera den på Gipsön. Förslag till beslut Miljönämnden anser verksamheten tillåtlig men anser att nedanstående synpunkter bör beaktas vid anläggandet av reningsverk på Gipsön: Föroreningshalterna i det renade lakvattnet är höga för vissa av ämnena och bolaget bör redovisa vilka ytterligare reningssteg som har övervägts eller undersökts. Egenkontrollprogrammet bör omfatta kontroll av i vilken utsträckning som boende på Gråen kan utsättas för störningar i form av stoft, lukt eller buller från reningsverket. För den delen av ändringen som berörs av 11 kap. miljöbalken anser miljönämnden att hänsyn ska tas till risken för sedimentspridning, men har i övrigt inga synpunkter. Motivering Val av plats för reningsverket får anses uppfylla miljöbalkens lokaliseringskrav. Föreslagen reningsmetod är av ett ganska enkelt slag och bolaget bör redovisa vilka ytterligare reningssteg som har övervägts eller undersökts. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp63459.DOCX Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :28

3 2(5) Tabell 1, Jämförelse med utsläppta halter (mg/l) från Yara AB:s lakvatten och andra rikvärden för utsläpp till vattenrecipient. Halt i lakvatten Yara Göteborgs stad riktlinjer NV lakvatten från deponier P < 1 0,05 0,5 N 97-60* 1,25 15 F 90 **Se nedan **Se nedan Cr <0,018 0,015 0,05 Cu 0,03 0,009 0,05 Ni 0,15 0,045 0,05 Zn <0,004 0,03 0,1 As 0,012 0,015 0,01 Cd 0,0002 0,0003 0,0002 Pb <0,0001 0,003 0,05 Hg <0,004 0, ,0002 Tabellen visar Yara AB:s halter i utsläppsvattnet i jämförelse med Göteborgs stads miljöförvaltnings riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter, 2008 feb och Naturvårdsverkets Lakvatten från deponier, Fakta 8306, mars 2008 som tar upp riktvärdena ur Mål Växjö tingsrätt. *Yara AB redovisa ca 97 mg/l ammoniumkväve och cirka 60 mg/l nitratkväve. **För fluor har inget jämförelsevärde kunnat hittas. Dock så blir dricksvatten otjänligt vid en halt som överskrider 1,5mg/l. LC50 (när halva populationen dör) för fisk (regnbågsöring) är 51 mg/l och Alger påverkas redan vid 10mg/l (IC50 72h) värdena är för Natriumfluorid, hämtade från Prevents databas på kemiska ämnen. Vid jämförelse med ovanstående riktvärden så kan man inte utesluta att utsläppet av lakvattnet kan medföra en lokal påverkan och försämring av havsmiljön. Bolaget bör därför redovisa vilka ytterligare reningssteg som har övervägts eller undersökts. Anläggningen på Gipsön ligger relativt nära koloniområdet på Gråen. Företaget bör därför ha kontroll över om anläggningen kan orsaka störningar för de boende på Gråen genom buller, lukt eller stoft.

4 3(5) Beträffande de åtgärder som berörs av 11 kap. miljöbalken, det vill säga nedläggning av rör i hamnbassängen så ska försiktighetsmått iakttas för att minimera sedimentspridningen. Högni Hansson miljöchef Peter Jonsson miljöinspektör Sammanfattning av ärendet Bakgrund och avställningsåtgärder Fosforsyra producerades i Landskrona fram till 1992 då fabriken lades ner av lönsamhetsskäl. Syran användes i den dåvarande produktionen av NPK- respektive PK-gödselmedel. Som biprodukt vid fosforsyra tillverkningen erhölls di-hydratgips innehållande rester av syra (fosfor), oupplöst fosfat, fluorid samt mindre mängder tungmetaller. Deponin byggde på principen med ett slutet vattensystem. Allt nederbörds- överskott och lakvatten kunde återföras och användas vid fosforsyra produktionen. När fabriken stoppades 1992 fanns ca 4,5 milj m3 gips deponerad samt mellan 1,4 1,9 milj. m3 förorenat vatten i diken och dammar på toppen av deponin samt som porvatten. För att ta hand om förorenat lakvatten uppförde Yara en vattenreningsanläggning på land som i flera steg höjde ph värdet från ca 1,4 upp till >9 med kalksten respektive kalciumhydroxid. Anläggningen togs i drift under Vid denna behandling fälls fosfor, fluor och tungmetaller ut i form av svårlösliga föreningar och bildar ett slam som återpumpas och deponeras på gipsön. Det alkaliska vattnet släpptes ut i den gamla gipsledningen som mynnade vid Västerflacket ca 4-5 km västerut. Senare har utsläppspunkten ändrats till Stora hamnbassängen. Efter stängningen av fabriken påbörjade även Yara en planering för framtida avställning av deponin. Yaras huvudprincip har varit att ej isolera stora mängder lättlösliga föroreningar under t.ex. ett tätskikt (plastmembran, lera etc.). Som alternativ föreslog därför bolaget att under en aktiv fas med hjälp av nederbörd och neutralt slamvatten, laka ut de föroreningar som finns i gipset och därefter rena lakvattnet i en separat anläggning där urlakade föroreningar fälls ut till svårlösliga ämnen som säkert kan återdeponeras på gipsön. Inom den övre platta ytan har slam från vattenreningen lagts ut i dammar med början från väster. Slamlagret i den västliga delen är upp till 3-4 m tjockt. På dessa ytor finns idag en välutvecklad självetablerad vegetation.

5 4(5) Figur 1, Mängd fosfor (P) på ön och halt i lakvatten Figur 2, Mängd fluor (F) på ön och halt i lakvatten Sammantaget innebär detta att en aktiv rening förväntas behöva pågå i 7-10 år till. Reningsanläggningen År 1994 byggdes en reningsanläggning för lakvattnet på landsidan. Anläggningen är dimensionerad för att neutralisera lakvattnet i flera steg både med kalksten och släckt kalk eftersom syra halterna initialt var höga med lågt ph värde ca 1,2 som följd. Som mest (1995) doserades 4200 ton kalksten samt 5700 ton släckt kalk till reningen. Under åren har anläggningens kapacitet som mest renat över m3 vatten (2007, 2009) per år. Nu när mer än 97 % av fosforn och ca 90 % av fluoren i lakvattnet neutraliserats och att upplagrat fritt vatten i dammar och porvatten är på väg att tömmas är nuvarande anläggning i princip överdimensionerad. I framtiden när allt upplagrat vatten tömts beräknas att nettonederbörden genererar ca m3 lakvatten. Idag krävs dessutom krävs pumpning av både lakvatten och slamretur från gipsön till landsidan. Den planerade anläggningen dimensioneras för ett flöde av ca 25 m3/h, (max m3/h). Anläggningen föreslås få samma principiella processutformning som befintlig anläggning, med

6 5(5) dosering av släckt kalk och flockning samt sedimentering. Sedimenteringen görs enklare genom att direkt pumpa slammet till avsättningsdammen på toppen av gipsön. Kalken transporteras med bulkbil och blåses upp i silos varifrån den doseras via upplösare till neutraliseringssteget (2 tankar) samt flockningstank. Efter flockning pumpas slamfasen till sedimenteringsdamm med ytan ca 5000 m2. Neutraliserings- och flockningstank samt styrutrustning placeras i en ny byggnad. Från sedimenteringsdammen dekanteras klarfasen som får självrinna i ledning till recipienten som mynnar öster om gipsön ca 500 m söder om nuvarande utsläppspunkt i Västra hamnbassängen (Se pilmarkeringar på karta nedan). Ledningen mynnar på ca 5 m djup. Anläggningen skall normalt ej vara bemannad då fjärrstyrning kan ske från landsidan. Tillsynsoch underhållsrutiner kommer att finnas. Reningseffektiviteten beräknas bli densamma som för befintlig lakvattenrening. ph värdet i utgående vatten kommer att regleras till 9. Kontroll av ph värde samt prov för analys kommer att ske som idag. Mätning av ph och grumlighet mäts kontinuerligt i avloppet (dekanterad klarfas). Värden utanför fastlagda gränser stoppar anläggningen. Figur 3, Rött fält markerar platsen där den nya lakvattenreningen kommer att placeras. Pilen markerar utsläppspunkt för renat lakvatten. Röret mynnar på ca 5 m djup.

7 Landskrona stad Budgetuppföljning februari 2012 Miljönämnd

8 Innehållsförteckning 1 Uppföljning driftbudget Uppföljning investeringsbudget Förslag till beslut... 3 Miljönämnd, Budgetuppföljning februari (3)

9 1 Uppföljning driftbudget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Budget Utfall Avvikelse Budget 2012 Prognos 2012 Avvikelse Miljö Summa Framskrivning av prognos Händelser/effekter av Period Utfall Framskrivning av resultatet Justering av operiodiserade poster Ökade kostnader högsäsong Minskade kostnader högsäsong Verksamhetsförändringar Ändrad lagstiftning Nya politiska beslut Prognos Belopp tkr varav personalkostnader Kommentarer , , , ,0 Nämndens budget Budgetavvikelse mot framskrivning ,0 2 Uppföljning investeringsbudget Nettoinveste ringar, tkr Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Avvikelse Summa Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att godkänna budgetuppföljningen februari 2012 Miljönämnd, Budgetuppföljning februari (3)