METALLER I HUSMOSSA 2012:1

Transkript

1 2012:1 METALLER I HUSMOSSA 2010 Postadress: Miljöförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: E-post: miljoforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte sid 2 2. Bakgrund sid 2 3. Metodik sid 2 4. Trend i Sverige sid 3 5. Trend i Karlstad sid 3 6. Val av provpunkter sid 3 7. Resultat från mossundersökningen 2010 sid Resultat, övriga metaller som analyseras för första gången sid Kommentarer till analysresultaten sid 7 8. Referenser sid 8 9. Bilaga 1, analysresultat sid Bilaga 2, provplatser sid Bilaga 3, medelvärden för Karlstad 2010 och 2005 sid Bilaga 4 13, diagram analysresultat från sid 13

3 RAPPORT Metaller i husmossa Inledning och syfte Mossor tar upp metaller nästan uteslutande från luften och mossornas innehåll av metaller kan därför bl.a. användas för att undersöka trender för nedfallet av metaller. Metallerna arsenik, kadmium, krom, koppar, järn, kvicksilver, nickel, bly, vanadin och zink i husmossa har analyserats. Liksom 1985, 1990, 1995, 2005 har denna undersökning genomförts parallellt med den rikstäckande undersökningen bl.a. för att få jämförelsematerial. Provpunkter i den rikstäckande undersökningen är bakgrundpunkter medan vissa punkter i Karlstad ligger nära industri, vägar, förbränningsanläggning vilket medför att halterna kan vara högre vid dessa punkter jämfört med den rikstäckande undersökningen. År 2010 analyserades för första gången aluminium, cobolt, mangan och molybden. Syftet med undersökningen är bl.a. att följa upp tidigare undersökningar och följa förändringar över tiden. 2. Bakgrund Överallt där metaller utvinns eller bearbetas sprids metaller ut i luften- oftast som stoft. Även vid korrosion av metallhaltiga produkter fortsätter metallspridningen. När de sedan hamnar på skroteller avfallsupplag eller förbränns fortsätter metaller att frigöras och kommer ut i atmosfären. Nedfallet av luftburna metallpartiklar är störst vid gruvor, smältverk och större metallindustrier. Metaller finns även i andra produkter som t ex i föremål av läder, där lädret kromgarvats eller i tobak. I konstgödsel finns kadmium som förorening. I vissa industriella processer har även metaller använts som t ex vid framställningen av klor och lut med hjälp av kvicksilver i Skoghall och vid tråddragning i Blombacka, där bly använts. Vissa metaller är essentiella d.v.s. behövs i små mängder för det biologiska livet. Men i alltför höga halter är metaller skadliga för växter, djur och människor. Detta gäller framför allt tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly. Tidigare svartlistades fisk p.g.a. alltför höga kvicksilverhalter. Livsmedelsverket utfärdar idag allmänna rekommendationer om begränsad konsumtionen av rovfisk som lax och gädda från svenska insjövatten. Gravida och ammande kvinnor avråds helt från att äta sådan fisk. 3. Metodik Den använda metoden grundar sig på mossornas egenskaper att ta upp metaller nästan uteslutande från luften och inte från det underlag de växer på. Deras metallinnehåll speglar därigenom tillförseln från luften. På var och en av provplatserna har prov av husmossa (Hylocomium splendens) insamlats på så sätt att minst fem delprov uttagits inom en yta av ca 100 m 2. 2

4 Provplatserna ligger i normalt sluten barrskog, där markvegetationen domineras av ris. Provtagningen utfördes under september månad 2010 av miljöförvaltningens personal som tog ut minst 2 liter mossa från varje provpunkt. Proverna skickades till Naturhistoriska Riksmuseet för torkning och rensning så att de senaste tre årens (2007 t o m 2009) tillväxt tillvaratagits. Analyser av mossproverna har utförts av ALS Scandinavia AB i Luleå. IVL Svenska miljöinstitutet AB har för den rikstäckande undersökningen sammanställt analysresultaten och skrivit en rapport B1994 Metaller i mossa Trend i Sverige Mossprovtagning i Sverige har skett vart femte år sedan De metaller som har analyserats sedan 1975 är arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin och zink. Under perioden ( ) har metallhalterna för samtliga metaller minskat. Mest minskade metallhalterna i mossa för bly (nästa 100%) följt av krom, nickel, kadmium, vanadin, arsenik, koppar och zink med ca 50 % minskning. Om man ser till hela Sverige har metallhalterna i mossa inte minskat med samma utsträckning den senaste 20-årsperioden ( ). Endast bly och kadmium visar på signifikant* minskning som medelvärde för hela Sverige. Vid en jämförelse mellan 2010 och 2005 års undersökning visar det sig att halterna 2010 är högre än 2005 för kvicksilver, koppar och zink (IVL:s rapport B1994, Metaller i mossa 2010). 5. Trend i Karlstad Första undersökningen av metaller i mossa gjordes 1985, då undersöktes metallerna bly, järn, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin och zink. Sedan vi började med våra undersökningar 1985 har nedfallet av flertalet metaller som medelhalt i Karlstad minskat med mellan drygt 40 % till över 80 % - för bly med drygt 85 %. Undantag är järn och zink där minskningen varit lägre, ca 30 % respektive ca 25 %. Det minskade blynedfallet kan direkt kopplas till att bly numera tagits bort från bensin. Mellan 2005 och 2010 har medelvärdet för arsenik, kadmium, krom, nickel bly och vanadin sjunkit något. För några metaller; kvicksilver, koppar, zink och järn har medelvärdet i stället ökat något. Analysresultaten för arsenik 2010 visar på att halterna, för första gången, vid flera punkter ligger under detektionsgränsen. 6. Val av provpunkter Provpunkterna har valts så att en del av dem sammanfaller med provpunkter i andra miljöundersökningar som lavinventering och i andra fall för att undersöka påverkan från industriell verksamhet inklusive avfallsförbränning och trafik inklusive järnväg. Under perioden har utbyggnad av Välsvikens industriområde skett. 7. Resultat från mossundersökningen 2010 Tabellerna redovisar provpunkterna med de tre högsta halterna och den lägsta halten som uppmättes vid 2010-års undersökning samt medelvärdet för Karlstad och mellansverige. Observera att provpunkterna för mellansverige ingår i den rikstäckande undersökningen och innefattar bara bakgrundspunkter vilket bl.a. medför att medelvärdena från den rikstäckande undersökningen genomgående är lägre än medelvärdena för Karlstad. * En signifikant minskning är en minskning som troligen inte beror på slumpen. 3

5 Arsenik (As) Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 0,246 Välsviken, punkt 1 A Nära industri, järnväg 0,230 Lamberget Nära industri, gjuteri 0,189 Lägsta halt (vid 19 provpunkter) < 0,10 Medelvärde, Karlstad 0,11 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,05 Kadmium (Cd) Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 0,471 Alstersnäs, väst, punkt 3B Nära järnvägen, industri 0,221 Blombacka, punkt 8 Nära industri 0,220 Lägsta halt (Välsviken, Rävberget, Nära industri 0,105 punkt 20 A) Medelvärde, Karlstad 0,165 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,150 Krom (Cr) Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 2,1 Välsviken, punkt 1 A Nära industri, järnväg 1,93 Lamberget Nära industri, gjuteri 1,29 Lägsta halt (Almar, punkt 12) Bakgrund 0,31 Medelvärde, karlstad 0,64 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,35 Koppar (Cu) Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 15,4 Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 13,9 Lamberget Nära industri, gjuteri 10 Lägsta halt (Söder Molkomsjön, Bakgrund 3,7 punkt 7) Medelvärde, Karlstad 6,0 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 4,0 4

6 Järn (Fe) Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg Lamberget Nära industri, gjuteri 510 Lägsta halt (Väse, punkt 11) Bakgrund 140 Medelvärde, Karlstad 341 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 130 Kvicksilver (Hg) Älvenäs Nära industri 0,080 Välsviken, punkt 1 B Nära industri, järnväg 0,062 Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 0,060 Lägsta halt (Blombacka, punkt 8) Nära förorenad mark, 0,021 järnväg Medelvärde, Karlstad 0,039 Medelväre, mellansverige Bakgrund 0,043 Nickel (Ni) Lamberget Nära industri, gjuteri 3,62 Välsviken, punkt 1 B Nära industri, järnväg 2,60 Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 2,38 Lägsta halt (Almar, punkt 12) Bakgrund 0,60 Medelvärde, Karlstad 1,26 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,76 Bly (Pb) Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 5,80 Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 5,63 Välsviken, norr järnvägsst, Punkt 3 Nära industri, järnväg 4,10 Lägsta halt (Alstersnäs, väst, punkt Nära järnväg, industri 1,58 3B) Medelvärde, Karlstad 2,77 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 2,30 5

7 Vanadin (V) Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 2,49 Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 1,97 Älvenäs, E18 Nära E18 1,79 Lägsta halt (Blombacka, punkt 8) Nära förorenat område 0,58 Medelvärde, Karlstad 1,12 Medelvärde, mellansverige Bakgrund 0,81 Zink (Zn) Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 100 Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 73,8 Lamberget Nära industri, gjuteri 82,2 Lägsta halt (S Molkomsjön, punkt 7) Bakgrund 31,7 Medelvärde, Karlstad 47,1 Medelvärde, mellansverige Bakgrund Resultat, övriga metaller som analyseras för första gången Aluminium (Al) Dye Bakgrund 669 Älvenäs, E18 Nära E Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 516 Lägsta halt (Väse, punkt 11) Bakgrund 133 Medelvärde för Karlstad 274 Medelvärde, mellansverige Bakgrund Ca 150 Kobolt (Co) Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 1,10 Välsviken, punkt 1A Nära Järnväg, industri 0,96 Lamberget Nära industri, gjuteri 0,53 Lägsta halt (Sörmon, punkt 16) Bakgrund 0,09 Medelvärde för Karlstad 0,28 Medelvärde, mellansverige Bakgrund Ca 0,13 6

8 Mangan (Mn) Alsternäs, öst, punkt 3C Nära järnväg, industri 855 Älvenäs, punkt 18 Nära järnväg, industri 836 Alsternäs, väst, punkt 3B Nära industri 829 Lägsta halt (Zakrisdal) Nära industri 115 Medelvärde, Karlstad 472 Medelvärde, mellansverige Bakgrund Ca 450 Molybden (Mo) Lamberget Nära industri, gjuteri 0,92 Välsviken, punkt 1B Nära industri, järnväg 0,55 Välsviken, punkt 1A Nära industri, järnväg 0,55 Lägsta halt (Blombacka, punkt 8) Nära förorenad mark, 0,14 järnväg Medelvärde, Karlstad 0,26 Medelvärde, mellansverige Bakgrund Ca 0, Kommentarer till analysresultaten Resultaten av mossprovtagningen visar på att provpunkterna vid Välsviken (punkt 1A och 1 B) har bland de högsta halter för 13 av 14 metaller. Det är framförallt järn-, koppar- och zinkhalterna som är förhöjda. SMHI har gjort spridningsberäkningar för utsläpp av rökgaser från Hedenverket under Beräkningarna har gjorts för verkets 2 befintliga pannor (en avfallspanna och en fastbränslepanna) plus en ny fastbränslepanna. Resultatet från beräkningarna visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar PM10 klaras med god marginal även i den punkt där Hedenverkets haltbidrag är som störst, öster om verket på Alstersnäs (SMHI Rapport Nr ). Resultatet från spridningsberäkningen visar på att Hedenverket troligtvis inte är orsaken till de förhöjda halterna vid provpunkterna 1A och 1B eftersom den punkt där Hedenverkets haltbidrag är som störst ligger öster om verket och provpunkterna 1A och 1B ligger väst om verket. Orsakar till de förhöjda halterna kan vara närheten till Hedens återvinningscentral, järnvägen och Välsvikens industriområde. Trots resultatet från spridningsberäkningarna kan ändå diffus spridning av föroreningar från Hedenverket ha en viss påverkan på halterna vid punkterna 1A och 1B. Mossundersökningens punkt 3A, Alstersnäs väst ligger närmast den punkt där Hedeverkets haltbidrag är störst enligt SMHI s spridningsberäkning. Provresultaten från Alstersnäs väst är genomgående låga förutom för kadmium som är något förhöjt. Även Alstersnäs öst, punkt 3B, ligger i närheten och där har mangan uppmätts i något förhöjd halt. Vid provpunkten 3A, Välsviken, norr järnvägsstationen, som också ligger i närheten av Hedenverket har något förhöjda halter bly mätts upp. Ovanstående punkter ligger öster och nordöst om Hedeverket. Avfallspannan på Hedenverket kompletterades 2004 med rökgaskondensering för att utvinna ytterligare energi och samtidigt öka reningen av rökgaser. Vid 2010 års undersökning hittades mossa vid Lamberget intill gjuteriets anläggning och förhöjda halter av arsenik, kobolt, krom, koppar, järn, molybden, nickel och zink uppmättes. Lamberget har varit och är fortfaranden en av de högst belastade platserna i kommunen. 7

9 Medelvärdet för vissa metaller i Karlstad har stigit 2010 jämfört med medelvärdet 2005, en av orsakerna till detta kan vara att mossa hittades vid Lamberget 2010 och inte I Molkom har det tidigare uppmätts förhöjda halter av främst krom och koppar som troligen härstammar från metallbearbetande industri i närheten. Vid 2005 och 2010 års undersökningar har halterna sjunkit och ligger på samma nivå som övriga provpunkter i Karlstad. De högsta halterna av metaller i mossa återfinns vid provtagningspunkter som ligger nära industri, väg eller järnväg utom för en metall, aluminium, där den högsta halten uppmättes i mossa från provpunkten i Dye. Det är första gången som aluminium analyseras i mossa så kunskapen om aluminiumhalter i mossa är inte så stor. Miljöförvaltningen är tveksam till resultatet och avvaktar resultatet från nästa mossprovtagning Även om den minskade tungmetallbelastningen visar på en positiv trend finns metallerna, som tidigare spritts, fortfarande kvar. De finns kvar i mark och vatten. Bly och kvicksilver binds exempelvis effektivt i markens ytskikt och transporteras endast långsamt därifrån. Andra metaller som kadmium är rörligare och blir än rörligare om ph- värdet i marken sjunker. Fortsatt markförsurning innebär bl.a. risk för stigande kadmiumhalter i närliggande vatten. Referenser IVL Svenska Miljöinstitutet AB, rapport B1994, Metaller i mossa SMHI Rapport NR , Spridningsberäkningar för Hedenverket i Karlstad. Naturvårdsverkets hemsida 8

10 Bilaga 1 Nr Ort Al, As Cd Co Cr Cu Fe Hg Mn Mo Ni Pb V Zn 1A 1B 2 3A Välsviken, norr Kroppkärrsbäcken 516 0,23 0,471 0,956 1,93 15, , ,548 2,38 5,8 2, Välsviken, söder Kroppkörrsbäcken 432 0,246 0,162 1,1 2,1 13, , ,553 2,6 5,63 1,97 73,8 Välsviken, Järnvägen 279 <0.1 0,178 0,343 0,637 5, , ,236 1,51 3,42 1,29 58,4 Välsviken, Norr järnvägsstationen 361 0,104 0,135 0,347 0,765 7, , ,335 1,31 4,1 1,44 44,1 3B Alstersnäs, väst 178 <0.1 0,221 0,307 0,385 4, , ,165 0,851 1,58 0,679 65,3 3C Alstersnäs, öst 194 <0.1 0,167 0,137 0,48 5, , ,218 0,988 2,38 0,834 63,7 3D Alster - Skattkärr 266 <0.1 0,112 0,092 0,48 4, , ,185 0,703 1,81 0,902 43,2 Norr om Kronoparken, 4A Ringåker 317 0,114 0,145 0,313 0,633 5, , ,278 1,11 4,21 1,03 39,9 Norr om 4B Kronoparken 298 0,12 0,185 0,156 0,637 5, , ,231 1,05 3,26 1,41 44,1 4C Gunnerud 227 <0.1 0,197 0,118 0,398 5, , ,215 0,755 2,09 0,891 35,5 5 Blomsterhult 148 <0.1 0,092 0,112 0,364 4, , ,199 0,705 2,46 0,868 36,3 6 Södra Gapern 233 <0.1 0,135 0,1 0,428 5, , ,209 0,812 2,3 1,02 46,8 Söder Molkomsjön, 7 Böckeljöjden 290 <0.1 0,103 0,221 0,458 3, , ,185 0,903 2,34 1,02 31,7 8 Blombacka 187 <0.1 0,22 0,439 0,321 4, , ,138 0,889 2,07 0,579 48,9 Norr om Blombacka, 9 Sandlyckan 219 0,117 0,176 0,161 0,41 4, , ,245 1,28 2,75 1,23 54,5 10 Östra Fågelvik 159 <0.1 0,123 0,119 0,343 4, , ,219 0,832 2,41 0,819 39,6 11 Väse 133 <0.1 0,133 0,239 0,387 5, , ,216 2,01 2,01 0,713 42,3 12 Almar 154 <0.1 0,108 0,131 0,309 4, , ,155 0,6 2,12 0,724 37,2 13A Dye 669 0,111 0,17 0,369 0,911 4, , ,205 1,34 1,76 1,59 33,6 13B Mellerudstorp 238 <0.1 0,142 0,097 0,36 5, , ,172 0,621 2,12 0,824 33,1 Zakrisdal - 14A Bellevue 199 <0.1 0,147 0,158 0,47 6, , ,227 1,12 2,7 0,997 38,9 14B Zakrisdal 512 0,112 0,457 0,526 0,791 6, , ,198 1,78 2,79 1,37 52,7 15 E18, Sörmon 209 <0.1 0,129 0,144 0,409 4, , ,226 0,703 2,51 0,847 35,3 16 Sörmon 170 <0.1 0,13 0,091 0,315 4, , ,201 0,626 1,89 0,821 32,1 17 Älvenäs, E ,119 0,143 0,359 1,16 5, , ,238 1,9 3,47 1,79 55,5 18 Älvenäs 236 0,11 0,098 0,176 0,569 6, , ,231 1,59 2,68 1,47 37,2 19A Molkom 190 <0.1 0,122 0,169 0,486 5, , ,273 1,34 2,09 0,816 38,4 19B Molkom,upperud 178 0,107 0,109 0,179 0,362 4, , ,287 1,4 2,72 0,844 39,6 Välsviken, 20A Rävberget 224 <0.1 0,105 0,243 0,572 5, , ,203 1,02 2,48 1,08 37,8 Välsviken, 20B Trollkoneberget 182 <0.1 0,119 0,171 0,576 6, , ,241 0,843 2,2 0,919 36,2 Lamberget Lamberget 267 0,189 0,17 0,529 1, , ,917 3,62 3,7 1,34 82,2 Medel 274 0,110 0,165 0,277 0,637 6, , ,263 1,264 2,769 1,117 47,029 Median 227 0,116 0,142 0,176 0,480 5,38 238, 0, ,219 1,050 2,460 0,997 39,900 * Fetstil markerar de tre högsta halterna för respektive metall 9

11 Bilaga 2 1(2) 10

12 Bilaga 2 2(2) Nr Provplats Typ av provpunkt 1 A Välsviken, norr Kroppkärrsbäcken Nära industri, Hedenverket, järnväg 1 B Välsviken, söder Kroppkärrsbäcken Nära industri, Hedenverket, järnväg 2 Välsviken, Järnvägen Nära industri, Hedenverket, järnväg 3 A Välsviken, Norr Järnvägsstationen Nära industri, Hedenverket, järnväg 3 B Alsternäs, väst Nära järnväg, Hedenverket 3 C Alsternäs, öst Nära järnväg, Hedenverket 3 D Alster Skattkärr Nära E18 4 A N Kronoparken, Ringåker Bakgrund 4 B N Kronoparken Bakgrund 4 C Gunnerud Bakgrund 5 Blomsterhult Bakgrund 6 S Gapern Bakgrund 7 S Molkomsjön, Böckelshöjden Bakgrund 8 Blombacka Nära förorenad mark 9 N Blombacka, Sandlyckan Nära förorenad mark 10 Ö:a Fågelvik Bakgrund 11 Väse Bakgrund 12 Almar Bakgrund 13 A Dye Bakgrund 13 B Mellerudstorp Nära Karlstads flygplats 14 A Zakrisdal Bellevue Nära industri 14 B Zakrisdal Nära industri 15 E18 Sörmon Nära E18 16 Sörmon Bakgrund 17 Älvenäs, E18 Nära E18 18 Älvenäs Nära industri 19 A Molkom Bakgrund 19 B Molkom Nära järnväg, industri 20 A Välsviken, Rävberget Nära industri 20 B Välsviken, Trollkoneberget Nära industri Lamb Lamberget Nära industri, gjuteri 11

13 Bilaga 3 Tabellen visar medelvärden för Karlstads Kommun år 2010 och 2005 samt bakgrundshalter i Sverige. Gulmarkerade värden innebär att medelvärdet för 2010 är högre än 2005 års medelvärde. Metall Medelvärde Karlstad 2010 (mg/kg) Medelvärde Karlstad 2005 (mg/kg) Bakgrundshalten i relativt opåverkade områden i Sverige (mg/kg) Arsenik (As) 0,11 0,13 < 0,1 Kadmium (Cd) 0,16 0,14 < 0,1 Krom (Cr) 0,63 1,26 < 1 Koppar (Cu) 6,0 4,9 < 4 Järn (Fe) < 200 Kvicksilver (Hg) 0,038 0,018 < 0,05 Nickel (Ni) 1,2 1,6 < 1 Bly (Pb) 2,7 2,97 < 5 Vanadin (V) 1,11 1,43 < 2 Zink (Zn) 47,0 36,8 < 40 Övriga metaller som analyseras för första gången Metall Medelvärde Karlstad 2010 (mg/kg) Bakgrundshalten i relativt opåverkade områden i Sverige (mg/kg) Aluminium (Al) 274 Ca 150 Kobolt (Co) 0,28 Ca 0,13 Mangan (Mn) 472 Ca 450 Molybden (Mo) 0,26 Ca 0,20 12

14 Diagram, analysresultat från ARSENIK ( As ) mg/kg torrvikt Bilaga 4 13

15 KADMIUM (Cd) mg/kg torrvikt Bilaga 5 14

16 KROM ( Cr ) mg/kg torrvikt Bilaga 6 15

17 KOPPAR ( Cu ) mg/kg torrvikt Bilaga 7 16

18 JÄRN ( Fe ) mg/kg torrvikt Bilaga 8 17

19 KVICKSILVER ( Hg ) mg/kg torrvikt Bilaga 9 18

20 NICKEL ( Ni ) mg/kg torrvikt Bilaga 10 19

21 BLY ( Pb ) mg/kg torrvikt Bilaga 11 20

22 VANADIN ( V ) mg/kg torrvikt Bilaga 12 21

23 ZINK ( Zn ) mg/kg torrvikt Bilaga 13 22

24 Rapporter utgivna av Miljöförvaltningen, Karlstads kommun ISSN: :1 Tungmetaller i husmossa :2 Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun 1997:1 Trafikmiljö, enkät bostad 1997:2 Trafikmiljö, enkät arbete 2000:1 Färghandeln i Karlstad 2000:2 Transportrådgivning 2001:1 Ljudnivåer i offentliga lokaler 2001:2 Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun 2002:1 Tungmetaller i husmossa :2 Lavinventering i södra Värmland- uppföljning :1 Vattenplan för Karlstads kommun 2004:1 Radon i skolor, förskolor och fritidshem 2006:1 Riktad tillsyn av bygg- och anläggningsbranschen 2006:2 Tungmetaller i husmossa :1 Lavinventering i södra Värmland uppföljning :1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur. Undersökning i Karlstads kommun 2007/ :1 Metaller i husmossa 2010 Miljöförvaltningen Karlstad miljoforvaltningen@karlstad.se