Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun"

Joakim Olofsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Samråd Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun Innehåll 1 Kontaktuppgifter uppgifter Vad ska genomföras Lokalisering Planerad verksamhet Järnsand Tekniska egenskaper Järnsandens innehåll av grundämnen och lakningsegenskaper Grundämnen Potentiellt utlakbart Kontaktuppgifter uppgifter Sökande: Kontaktperson: Skellefteå kommun Tekniska nämnden, Gator & Parker Skellefteå Org:nr , miljöansvarig Tel: Mail: christer.svensson@skelleftea.se Era synpunkter vill vi att ni lämnar senast via någon av möjligheterna som erbjuds ovan.

2 Vad ska genomföras Skellefteå kommun har för avsikt att ansöka om tillstånd till mellanlagring av 260 000 ton järnsand som ska användas för anläggningsändamål.

Mellanlagringstiden är maximerad till 3 år. 3 Lokalisering Lokalisering och planförhållanden av figur 3.1 och 3.2. Upplag Figur 3.1. Översiktskarta. Figur 3.2. Gulmarkerat upplagsområde i gällande plankarta.

2 2 Vad ska genomföras Skellefteå kommun har för avsikt att ansöka om tillstånd till mellanlagring av ton järnsand som ska användas för anläggningsändamål. Järnsanden ska i första hand användas i planerad utbyggnad av hamnen. Mellanlagret ska byggas så fort som möjligt och börjar förberedas redan när snön tinat bort. Mellanlagringstiden är maximerad till 3 år. 3 Lokalisering Lokalisering och planförhållanden av figur 3.1 och 3.2. Upplag Figur 3.1. Översiktskarta. Figur 3.2. Gulmarkerat upplagsområde i gällande plankarta. Områdets som markerats är effektiv upplagsyta. Området mot Wibax anläggning som inte markerats med gult ska fungera som skyddszon och för logistik.

3 4 Planerad verksamhet Inom gulmarkerad yta i figur 3.2 kommer ett upplag med järnsand att byggas som är ungefär 50 meter brett, 280 meter långt och 14 m högt. Området är förorenat av främst tidigare luftburet nedfall från Rönnskärsverken. Före exploateringen kommer lämplig sanering att utföras och området kommer att grovplaneras och avjämnas. Jordmaterialet består yligt av sten och mellan stenarna finns organiskt material. Sandigt grusigt material finns under det organiska materialet och under detta finns morän. Typsektionen för upplaget framgår, figur 4.1. Lutningar kommer att anpassas till flöden som skapas av nederbörd och de lutningar som markytan har för att hålla nere mängden fyllnadsmaterial. Figur 4.1. Typsektion av upplag med järnsand. Upplaget byggs ut bara i den omfattning som krävs för att frigöra ytor på Rönnskärsverken som idag används som lagringsytor. 5 Järnsand Vid Rönnskärsverken är anrikad kopparmalm, så kallad kopparslig, råvaran vid framställning av koppar. Vid framställningen tillsätts kvarts som slaggbildare. Kvartsen förenar sig med järnet i kopparsligen och bildar kopparslagg. Slaggen renas från zink och bly vartefter den granuleras till järnsand. Järnsand består till största delen av järn och silikater i olika amorfa (glasiga) strukturer. Järnsanden lakar olika beroende på kristalliseringsgrad. Den kemiska sammansättningen varierar också oregelbundet beroende på den malmslig som raffineras. 5.1 Tekniska egenskaper Järnsand har egenskaper som gör det särskilt lämpligt vid väg- och husbyggnad (erfarenhet genom användning ända från 70-talet). Materialet har isolerande och dränerande egenskaper som är särskilt

4 lämpliga i vårt klimat då de minskar risken för tjälskador betydligt. Tekniska egenskaper framgår av tabell 5.1 här framgår inte att materialet inte dammar vilket är viktigt att påpeka. Tabell 5.1. Järnsandens tekniska egenskaper (Boliden 2002) Färg/form Svartglänsande sand, kantig kornform Partikelstorleksfördelning 90 % ligger i fraktionen mm Densitet Kompaktdensiteten är 3.38 g/cm 3 Skrymdensiteten är 1.6 g/cm 3 Max torrdensitet är g/cm 3 Naturlig vattenkvot: 2,35% Rasvinkel Konduktivitet Tjälfarlighet Kapillär stighöjd: Hydraulisk konduktivitet Svällning Värmeledningsförmåga ph grader 8-20 ms/m Tjälisolerande material. 10 cm järnsand motsv. ca 1 cm styrofoam 135 mm 4.6E 6 m/s Materialet sväller ej W/m, K 5.2 Järnsandens innehåll av grundämnen och lakningsegenskaper Grundämnen I tabell 5.2 följer en sammanställning på de ämnen som huvudsakligen förekommer i järnsanden. Innehållet av järn, kisel, aluminium, kalcium och zink dominerar. Höga koncentrationer finns också av koppar, barium, molybden och krom. Analyserna är gjorda med ICP-teknik, vilket medger låga detektionsgränser.

5 Tabell 5.2. Metallhalter i järnsand i Bolidens årsmedelvärden och resultat från enskilda undersökningar 2015 (Euorofins, triplikat) och 1998(SGI, medelvärde dubbelprov) (mg/kg TS). Analyserat ämne Enhet PROV A PROV B PROV C Medelvärde prov A,B och C Statens, geot. inst. 1998* Medel för årsprov från x Al mg/kg TS P mg/kg TS ea Fe mg/kg TS Cd mg/kg TS <0,51 <0,51 <0,51 <0,51 <1 Ca mg/kg TS K mg/kg TS Si mg/kg TS Mg mg/kg TS Mn mg/kg TS Na mg/kg TS Ti mg/kg TS As mg/kg TS ,2 110 Sb mg/kg TS ea Ba mg/kg TS Be mg/kg TS ,1 Pb mg/kg TS Co mg/kg TS Cu mg/kg TS Cr mg/kg TS Mo mg/kg TS Ni mg/kg TS Sc mg/kg TS <1,8 Sr mg/kg TS S mg/kg TS Sn mg/kg TS V mg/kg TS ,1 W mg/kg TS Y mg/kg TS ,84 Zn mg/kg TS Zr mg/kg TS Hg mg/kg TS <0,046 <0,046 <0,046 <0,046 0,707 * Medelvärde för 2 prov x Tre högsta och de tre lägsta resultaten borttagna Potentiellt utlakbart För att undersöka hur stora mängder som järnsanden kan laka ut finns ett flertal analyser genomförda. I tabell 5.3 finns resultat från ett antal analyser som bedömts representativa återgivna. Av tabellen framgår resultat både från lakning vid olika ph-värden, olika neddelningsgrad av provmatrisen och olika flöden. Hur mycket som materialet lakar vid verkliga förhållanden påverkas av ett flertal parametrar men ph och mängden vatten som är i kontakt med materialet är de som sannolikt är av dominerande betydelse. Värdena i tabellen ger en uppfattning av ett värsta fall då förutsättningarna på olika sätt forcerar lakningsförloppet. Sammantaget krävs det tämligen omfattande påverkan för att lösgöra metaller från järnsanden.

6 LAKADE ÄMNEN Förbehandling av prov SKELLEFTEÅ KOMMUN Två besvärliga ämnen sticker ut i tabellen med flera färgmarkeringar och det är kvicksilver, Hg och Kadmium, Cd. Beräkningarna för Hg är gjorda med detektionsgränser och ger därför betydande överskattningar. För kadmium är detektionsgräns använd när det gäller totalhalt men inte för lakad mängd vilket innebär lakad andel är minst så stor som anges. Tur i sammanhanget är att båda ämnen finns i låga halter i sanden och är trots den höga tillgängligheten ett mycket begränsat problem. Tabell 5.3. Lakade mängder med olika metoder omräknat till % för att kunna jämföra resultat från olika metoder. Två omgångar analyser återges dels från en miljökaraktärisering som gjordes av SGI 1998 och dels från provomgång som genomfördes hösten 2015 och analyserades Eurofins. Bedömd period för lakad mängd om 300 mm regn infiltrerar 1 m 2 fylld med 0,5 m järnsand >200 år >200 år >200 år >200 år <4 år <20 år <20 år <20 år <20 år Prov namn TTox15 TT15 TT98 TTox98 Milli-Q Skak 2 Milli-Q ph stat 5 ph stat 5 skak 10 krossad <1mm ph stat Provår krossat krossat krossat krossat till<0,125 till<0,125 till<0,125 till<0,125 Krossat till < 1mm Siktat och utag av prov på < 1mm ph vid försök 7 och 4 7 och 4 7 och 4 7 och 4 ca 7 ca Sannolikt inte förbehandlat Oxiderat Oxiderat Tillgänlig Tillgänlig Tillgänlig Tillgänlig Skakförsöförsök Skak- ph-stat ph-stat ph-stat Metod hetstest hetstest hetstest hetstest test test test Enhet % % % % % % % % % L/S ,1 9,1 9,9 Al Aluminium 0,16% 0,34% 0,19% 0,10% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Sb Antimon 1,00% 4,00% ea ea 0,03% 0,08% 0,08% 0,14% ea As Arsenik 0,03% 4,60% 23,00% 1,20% 0,00% 0,03% 0,11% 0,11% 0,06% Ba Barium 0,19% 0,97% 0,45% 0,12% 0,00% 0,01% 0,05% 0,01% 0,01% Pb Bly 0,63% 0,42% 0,75% 1,90% 0,00% 0,01% 0,09% 0,17% 0,76% Fe Järn 0,01% 0,72% 0,41% 0,00% 0,00% 0,00% 0,01% 0,00% 0,00% Cd Kadmium 39,22% 58,82% 8,60% 8,80% 11,8% 39,2% 39,2% 39,2% 2,0% Ca Kalcium 0,70% 1,57% 0,94% 0,43% 0,00% 0,00% 0,05% 0,01% 0,18% K Kalium 37,24% 53,79% 9,80% 26,00% 0,00% 0,02% 10,55% 4,03% 5,14% Si Kisel 0,05% 0,38% 0,21% 0,03% 0,00% 0,00% 0,01% 0,00% 0,01% Co Kobolt 7,32% 7,32% 0,55% 0,20% 0,00% 0,01% 1,22% 0,01% 0,03% Mo 0,07% 0,28% 0,00% 0,00% går ej beräkna 0,00% Cu Koppar 9,51% 4,10% 2,40% 6,40% 0,00% 0,04% 0,51% 0,25% 0,42% Cr Krom 0,15% 0,07% 0,08% 0,02% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Hg Kvicksilver 65,22% 65,22% 0,71% 0,57% 0,4% 2,2% 2,2% 2,2% 0,03% Ni Nickel 5,66% 5,66% 4,60% 3,30% 0,09% 0,17% 1,23% 0,19% 0,69% V Vanadin 0,21% 0,05% ea ea 0,00% 0,00% 0,0% 0,0% ea Zn Zink 0,23% 0,77% 0,61% 0,18% 0,01% 0,04% 0,09% 0,06% 0,07% Gul färg visar ämne med störst lakning för studerad metod Orange färg visar ämne med näst störst lakning för studerad metod Grå färg visar ämne med tredje störst lakning för studerad metod ea= ej analyserad ANMÄRKNING Totalhalt analyserad till under detektionsgräns både 98 och 15. Värde eller detektionsgräns är använd för beräkning Samtliga analyser analyserade till under detektionsgräns. Detektionsgräns är använd för beräkning.

Relevanta dokument

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas