Analys av tandmaterial

Transkript

1 Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial Utredare: David Malmström Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K Er referens: Anders Ungh Företag: CDI Dental AB, Solgatan Malmö Ert referensnr:

2 Swerea KIMAB Datum: Godkänd av: Utredare: David Malmström Vårt referensnr: K X Er referens: Ert referensnr: Anders Ungh David Malmström Forskare, PhD Signed by: David Malmström Forskare, Ph.D Analys av tandmaterial Sammanfattning I denna analysrapport har fyra tandmaterial undersökts. Analysen visar att de fyra materialen har tillverkats av korrekta basmaterial och stämmer väl in med tillverkarnas riktvärden och tidigare analyser av samma material.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Analysmetod Resultat Co-Cr-krona metallsammansättning Co-Cr-skelett metallsammansättning Emax-krona emaljsammansättning Stålklammer - meteallsammansättning Kommentarer till resultatet... 7

4 1 Inledning Detta är en analysrapport angående tandmaterial erhållna från CDI Dental AB. Den omfattar följande 4 analyser: - Co-Cr-krona - kontroll av metallsammansättning - Co-Cr-skelett- kontroll av metallsammansättning - Emax-krona - kontroll av emaljsammansättning - Stålklammer från tandgom - kontroll av metallsammansättning Figur 1. Bild på de analyserade delarna samt referensmaterial. Uppe till vänster syns en del av stålklammern från tandgommen, som kan ses uppe i mitten. Nere i mitten ses Co-Cr-kronan med det analyserade spåret i en L-formation. Till vänster ses den slipade Emax-kronan. Mitt i bilden ligger en NIST 610 referens, till höger referensen Wironit och snett nere till höger referensen Wirobond 280.

5 2 Analysmetod I LA-ICP/MS (Laser Ablation Inductively Coupled Plasma/Mass Spectrometry) lösgörs material från ett prov med hjälp av en kraftig pulsad laserstråle (1). Partiklarna förs med hjälp av helium (2) in i ett hett argonplasma (3), i vilket atomerna joniseras. De olika atomerna separeras med avseende på massa och laddning i en masspektrometer genom en s.k. quadrupole (4) för att sedan detekteras med hjälp av en elektron multiplikator (5). Metoden är mycket känslig och kan analysera halter i ppm-nivå. Det finns tre stora fördelar med att analysera fast material direkt: tidskrävande uppslutningar undviks, man kan även analysera huvudelementen i ett material och man slipper störningar från element som finns i vatten och syror som används vid upplösningen. En stor fördel är även att det är möjligt att analysera olika faser och strukturella förändringar i material - tack vare den höga upplösningen och undvikandet av provuppslutning. Tandproverna våtslipas så att en plan yta erhålls, alternativt blottlägger underliggande metall vid analys av metallsammansättning. Genom att utvärdera data med hjälp av den s.k. kvotmetoden (ratio method) kan tillförlitliga resultat erhållas. Som referenser används NIST 610 samt Wirobond 280. ❺ ❹ ❸ ❶ ❷ Figur 2. Det fasta provet sputtras loss med en laser (1) och transporteras med hjälp av en heliumgas (2) vidare genom en torch och det heta plasmat (3) för att därefter låta elementen analyseras (4) och detekteras (5).

6 3 Resultat 3.1 Co-Cr-krona metallsammansättning Analysen visar att kronan består av Wirobond 280 som bas då den förutom ex. kobolt (Co), Krom (Cr) och volfram (W) även innehåller gallium (Ga). Analysresultatet samt riktvärdena för Wirobond 280 återfås i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Analys av Co-Cr krona. Halter i vikt-%. Wirobond 280 Analys 60.2 Co Cr W Mo Ga 3.2 Ingår enl. tillverkare Si 1.0 Ingår enl. tillverkare Mn < Ni As < Cd Pb < Hg < Be < Analysen visar att halten av potentiellt farliga element är låga och stämmer in med referensen Wirobond 280 (då materialet innehåller gallium) samt tidigare analyser av Co-Cr kronor från CDI Dental AB.

7 3.2 Co-Cr-skelett metallsammansättning Analysen visar att skelettet består av Wironit som bas då den innehåller kobolt (Co), Krom (Cr) och Molybden (Mo) men inte gallium (Ga). Analysresultatet samt riktvärdena för Wironit återfås i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Analys av Co-Cr skelett. Halter i vikt-%. Wironit Analys 64 Co Cr Mo 5.2 Si 1.3 W 0.95 Ingår enl. tillverkare Mn 0.77 Ni As Cd < Pb < Hg < Be < Analysen visar att halten av potentiellt farliga element är låga och stämmer in med referensen Wironit då materialet inte innehåller gallium. Dock med undantag för innehållet av volfram som hittades vid analysen men som inte återfinns i referensmaterialet utan i wirobondmaterial.

8 3.3 Emax-krona emaljsammansättning Tabell 3. Analys av Emax-krona. Halter i vikt-%. Element Analys Si Li 7.78 K 8.47 Ca 2.42 P 1.33 Zn 2.34 Al 1.33 Sr 1.08 Zr 0.85 Ce 0.86 Tb 0.65 Mg 0.29 Na 0.35 La 0.40 Ti 0.08 Fe 0.05 Ni As < Cd < Pb Hg < Be < Analysen visar att andelen potentiellt farliga element är mycket låga och stämmer in med tidigare analys av Emax-material från CDI Dental AB ( ).

9 3.4 Stålklammer - meteallsammansättning Tabell 4. Analysresultat från mätning på stålklammer kommandes från tandgom. Kolumnen till höger visar jämförelseresultat från tidigare rapport ( ) Analys Fe Cr Ni Mn Si Cu Co Mo V Nb Ca W Zn Al Ga Sn Ti Na Ge B Sb Mg As Cd < < Pb < < Hg < < Be < < Analysen visar att andelen nickel är 5.24 %. I övrigt är halterna potentiellt farliga element låga eller mycket låga. Nickel är dock vanligt förekommande i rostfritt stål. I tidigare rapport till CDI Dental (11415 K-14046) visade analysen att det analyserade proverna innehöll 7.4 % och (12545 K-15057) 8.7 % nickel.

10 4 Kommentarer till resultatet Undersökningen visar att de fyra materialen har tillverkats av korrekta basmaterial och stämmer väl in med tillverkarnas riktvärden och tidigare analyser av samma material. När det gäller gränsvärden för förekomst av spårelement i tandersättningsmaterial finns inga enhetliga föreskrifter. Vi har hittat ett gränsvärde för beryllium (Be) på 0.02 %. Vidare finns ett gränsvärde för bly (Pb) på 0.03 % enligt ADA (American Dental Association). Bägge dessa gränsvärden ligger högt över de nivåer som återfinns i de undersökta tänderna. När det gäller nickel (Ni) är det egentligen inte relevant att sätta ett gränsvärde, eftersom detta element ingår i många tandersättningsmaterial. Socialstyrelsen har dock angett ett maxvärde för Ni till 0.05 % i örhängen och andra material som kommer i direkt kontakt med hud eller öppen vävnad. När det gäller användning av rostfritt stål i munnen har Kemikalieinspektionen skrivit följande: Det finns metallegeringar som innehåller nickel men som inte ger allergiska besvär eftersom nicklet är hårt bundet och inte avges. Ett exempel är rostfritt stål. 1 De två kriterier som i första hand bestämmer toxiciteten hos ett element är koncentrationen och beständigheten hos det material det ingår i, d.v.s. motståndskraft mot angrepp. 1