FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING"

Transkript

1 Handbok FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Producerad av RecAsh - ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö

2

3 Handbok Från skogsbränsleuttag till askåterföring Producerad av: RecAsh - ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö

4 Skogsstyrelsen 2006 Författare: Första upplagan Stig Emilsson, Skogsstyrelsen Bearbetning 2010: Stefan Andersson, Skogsstyrelsen Anja Lomander, Skogsstyrelsen Hans Samuelsson, Skogsstyrelsen Jenny Stendahl Layout & grafisk form: Janne Bergström, Skogsstyrelsen Tredje upplagan, 2012: ex Tryckeri: Elanders Sverige AB, Mölnlycke

5 Innehåll Förord Viktiga begrepp Bakgrund Varför askåterföring? Skogens ekosystem behöver askan... 8 Mer biobränslen behövs för klimatet Deponeringen av avfall bör minska Askåterföring ger kretslopp Askåterföring kan ge bättre tillväxt Skogsstyrelsen rekommenderar ask återföring Skogsbränsleuttag Vad säger regelverket om skogsbränsleuttag? Avverkning och skogsbränsleuttag ska anmälas Anmäl på särskild blankett Visa hänsyn till natur och kultur Återför skogsbränsleaska efter skogsbränsleuttag Se upp med skadeinsekter Vem har ansvaret? Markägaren har ansvaret, men någon annan kan göra jobbet Vem dokumenterar uttaget? Markägaren bör dokumentera skogsbränsleuttaget Produktion av spridningsbar aska Vad är aska? Avfall eller nyttighet Vad säger regelverket om askproduktion? Värmeverk är tillståndspliktiga Deponering beskattas Tillstånd eller anmälan vid lagring, generell anmälan vid transport Hur indelas askor? Indelning kan ske utifrån bränslet

6 Förbrännings- och förgasningsaska Flyg- och bottenaska Torr- och våtutmatad aska Vilka askor är lämpliga för beredning till en spridningsbar produkt? Skogsbränsleaska av kretsloppsskäl Flygaska är bäst från fluidbäddar och bottenaska från rosterpannor Askan ska innehålla näring...22 Se upp med skadliga metaller, giftiga ämnen och föroreningar Höga halter oförbränt kan ge problem Hur går provtagning till? Följ en provtagningsstandard Skapa en provtagningsrutin Dokumentera provtagningen Vilka analyser behövs före stabilisering? Överlåt analysen till ett ackrediterat laboratorium Halten oförbränt material- viktig för att välja stabiliseringsmetod Totalhalter viktiga för att bedöma lämplighet...25 Radioaktivt cesium i mellersta Norrland och Gävletrakten Polyaromatiska kolväten (PAH) kontrolleras på förgasningsaskor Varför och hur ska aska stabiliseras före spridning? Ostabiliserad aska skadar flora och fauna Stabiliseringen startar med befuktning tre sätt att gå vidare Självhärdning med siktning enkelt och billigt Kompaktering ger en stabil och enhetlig produkt Granulering ger en enhetlig produkt som kan designas Vilka analyser behövs efter behandling? Analys av storleksfördelning för att få en indikation om stabiliteten Analys av torrhalt för att beräkna dos Stabilitet/upplösningshastighet för att undvika skador Hur ska analyserna dokumenteras? Ställ krav på dokumentation av analysen Finns varudeklaration för askor? Nej, men en sådan behövs....34

7 Planering och utförande av spridning Vad säger regelverket om askspridning? SVL:s allmänna råd sätter gränser Ta hänsyn till natur och kultur Glöm inte att anmäla för samråd Skogsstyrelsen håller i kontakten med länsstyrelse och kommun Hur beräknas mängden aska för kompensation? Kompensation kan beräknas med schablon Hur går spridning av aska till? Markspridning billigast och mest använt Helikopterspridning där traktorn inte kommer fram Hur ska markägarkontakter ske? Regionala förhållanden avgör Vilka marker är lämpliga för spridning? Kompensera på högproduktiva marker Sprid i gallringsbestånd eller på hyggen med etablerad vegetation Vilka årstider är lämpliga för spridning? Undvik tjällossning och savning När är det möjligt eller lämpligt med tillsatser till askan? Tillsats av kväve i norr Kompensation är extra angeläget i sydväst Hur ser en bra logistiklösning ut?...44 Containersystem och väl planerade transporter sparar pengar Hur ska spridningen följas upp? Dokumentera spridningen Moderna GIS-baserade uppföljnings system finns Checklistor Checklista Skogsbränsleuttag Checklista Askproduktion Checklista Askspridning Lästips och referenser...48 Länkar....50

8 Förord Sedan 1998 rekommenderar Skogsstyrelsen återföring av aska efter uttag av skogsbränsle. Trots detta återförs skogsbränsleaska idag endast till en begränsad del av den areal varifrån skogsbränsle tas ut. Kunskapsbrist och konkurens om askan är de viktigaste orsakerna till att verksamheten inte fått den omfattning som önskats. Denna handbok vill föra ut den efterfrågade kunskapen och beskriva hur återföring av skogsbränsleaska till skogen bör gå till. Handboken producerades inom EU-life-projektet RecAsh - Regular Recycling of Wood Ash to Prevent Waste Production vilket pågick mellan 2003 och En smärre revidering har gjorts av handboken under år Förutom det inledande kapitlet Viktiga begrepp är boken indelad i fyra avsnitt: Bakgrund, Skogsbränsleuttag, Produktion av spridningsbar aska och Planering och utförande av spridning. I dessa avsnitt ställer rubrikerna en fråga och underrubrikerna ger ett kort svar. Innehållsförteckningen är tänkt att ge en kort sammanfattning av innehållet samtidigt som den snabbt ska guida läsaren i textmassan. Handboken avslutas med checklistor, lästips och länkar. Det är viktigt att hålla i minnet att askåterföring i stor skala ännu är en relativt ung verksamhet. Teknik och metoder utvecklas ständigt och en enhetlig praxis vid hantering av ärenden kring lagring, behandling och spridning av aska saknas ofta hos berörda myndigheter. Forskning pågår också fortfarande, kring såväl förutsättningar för som effekter av askåterföring. Ny kunskap har lett till en revidering av Skogsstyrelsens rekommendationer. Ny kunskap har lett och kommer även i framtiden att leda till att smärre förändringar av rekommendationerna kommer att ske. I skenet av alla dessa förändringar är denna handbok i mångt och mycket en kompromiss, men som förhoppningsvis ger lättillgänglig kunskap till olika aktörer som har behov av och intresse för skogsbränsleuttag och hithörande återföring av näringsämnen i form av askprodukter. 6

9 Viktiga begrepp Det råder en viss begreppsförvirring i samband med askåterföring. Begrepp som används är bl.a. kompensations- och vitaliseringsgödsling. Samtidigt förekommer dessa begrepp även i anslutning till kalkning och kvävegödsling av skogsmark. I handboken används de i följande betydelser: Kompensationsgödsling innebär tillförsel av ämnen i syfte att kompensera för bortförsel av näring och/eller kalkverkan vid uttag av biomassa. Med samma betydelse som kompensationsgödsling används ofta även begreppet näringskompensation. Vitaliseringsgödsling innebär tillförsel av gödselmedel, ofta med allsidig näringsämnessammansättning, i syfte att förbättra trädens näringsbalans, markens utbud av andra näringsämnen än kväve samt för att motverka markförsurning. Begreppet är ursprungligen kopplat till en idé om att träden och/eller ekosystemet i sin helhet ska bli vitalare eller friskare som följd av behandlingen. Skogsmarkskalkning innebär tillförsel av kalk i syfte att motverka markförsurning. Skogsgödsling innebär gödsling i syfte att höja skogsproduktionen och sker på fastmark vanligen med kvävegödselmedel och kallas då även kvävegödsling. Skogsgödsling regleras av föreskrifterna till skogsvårdslagen. Askåterföring som den beskrivs i denna handbok är i första hand en form av kompensationsgödsling. Den kan också kallas vitaliseringsgödsling om man ser till syftet att öka ekosystemets möjlighet att lämna ifrån sig ett avrinnande vatten med en mer naturlig kvalité. Om askprodukten ges en större tillsats av kväve kommer spridningen att betraktas som skogsgödsling om tillförseln av kväve motsvarar 25 kg kväve/hektar eller mer. Om man tillför maximalt 3 ton TS (torrsubstans, dvs. aska exklusive vatten) aska/hektar för att kompensera för uttag av biomassa och motverka historisk markförsurning kan tillförseln ske vid ett och samma tillfälle. Om kompensationsbehovet överstiger 3 ton TS /hektar bör den överskjutande dosen ges tidigast efter en tioårsperiod. Maximal tillförsel under en omloppstid är 6 ton TS aska/ hektar. Ytterligare två begrepp, nämligen buffertförmåga och kalkverkan, bör redas ut redan här. Med markens buffertförmåga avses markens förmåga att stå emot försurning, dvs. att tåla ett visst tillskott av syror utan att bli surare. Vittringen av mineralpartiklar i marken liksom nedbrytningen av förna och trädrester bidrar till buffertförmågan. Ämnen som kan förbruka syror har kalkverkan. Tillförsel av medel med kalkverkan, som kalk eller aska, ökar alltså markens buffertförmåga. Behov av sådan tillförsel finns om vittring och nedbrytning inte hunnit med att kompensera för tillskottet av syror via nedfall från luften och/eller trädtillväxt följd av skörd. 7

10 Bakgrund Bild 1. Skogens ekosystem behöver askan. Askåterföring motverkar försurning och leder till bättre vattenkvalité i små rinnande vattendrag. 8 Varför askåterföring? Skogens ekosystem behöver askan Vid allt uttag av biomassa från skogen bortförs näring och därmed även kalkverkan från skogsmarken. Vid uttag av skogsbränsle i form av GROT (grenar och toppar) ökar denna borttransport med en faktor 1,5 till 4 sett över hela omloppstiden. Detta hänger samman med att halterna av sådana ämnen är avsevärt högre i barr och grenar än i stamveden. Uttag av skogsbränsle leder alltså till att skogsmarken blir surare och näringsfattigare. Efter att skogsbränslet har förbränts återfinns näring och kalkverkande ämnen i askan. Endast kväve, som avgår med rökgaserna, saknas. Detta gör askan lämplig att använda för att kompensera förluster av näring och kalkverkan på skogsmark. Trots att nedfallet av sura ämnen minskat kraftigt har skogsmarken, främst i södra och västra Sverige, fortfarande ett surt minne, vilket bidrar till utlakningen av vissa näringsämnen, förbrukar kalkverkan i marken och försurar skogens vattendrag. Ökade uttag av biomassa bidrar också till försurning av marken. När marken blir surare ökar också utlakningen av giftigt aluminium, först

11 långsamt och sedan allt snabbare, när ph i mineraljorden sjunker under 4,4. Försurning av vattendrag och sjöar leder till försämrad vattenkvalitet och utslagning av känsliga arter, både allmänna, som mört, och mer ovanliga som flodpärlmussla och svensk flodkräfta. Större sjöar kan återställas genom kalkningsinsatser, men det är mycket svårt och kostsamt att kalka små rinnande vatten i skogslandskapet. I dessa är vattnets omloppstid kort, flödena varierar och insatsernas verkan klingar därför av snabbt. Mer biobränslen behövs för klimatet I hela världen pågår olika insatser för att minska utsläppen av växthusgaser. EU har satt upp en målsättning att till år 2020 ska användningen av förnybar energi inom EU öka till 20 % av den totala energianvändningen. För Sveriges del är målet att öka användningen av förnybar energi till 49 % av den totala energianvändningen. Uppfyllandet av dessa mål underlättas i hög grad av en ökad användning av skogsbränslen. Orsaken till detta är att den koldioxid som bildas vid förbränningen åter tas upp av växande skog, och ökar därmed inte halten av växthusgaser i atmosfären jämfört med vad förbränning av fossila bränslen medför. Dessutom skulle alternativet, att avverkningsrester och stubbar lämnas kvar och bryts ned, på sikt ge upphov till ungefär motsvarande mängd koldioxid, utan att energin nyttjas. Ökad användning av skogsbränslen, ställer krav på en återtransport av näringsämnen och kalkverkan till skogsmarken. Ett system med kontinuerlig askåterföring i samband med uttag av skogsbränsle, skapar ett uthålligt, kretsloppsanpassat energisystem som producerar förnybar energi utan nettoproduktion av växthusgaser. Deponeringen av avfall bör minska Skogsbränsleaska läggs idag i viss utsträckning på deponi. Samhällets strävan är samtidigt att minska deponeringen av avfall genom ökad återvinning och återanvändning. I Sverige spreds aska på drygt 9000 hektar under år Det är önskvärt att spridningen av aska ökar i framtiden. Erfarenheten visar att attityden till askåterföring generellt sett är positiv bland aktörerna i hela kedjan. Trots detta återförs i dagsläget aska till en yta som är betydligt mindre än den varifrån skogsbränsle hämtas och skillnaderna mellan dessa arealer ökar. Ekologiska effekter på flora, fauna, produktionsförmåga samt vatten och markkemi har varit föremål för vetenskapliga studier under de senaste årtiondena. Studierna visar att ren skogsbränsleaska som stabiliserats kan användas för att kompensera förlust av kalkverkan och näringsämnen utan negativa effekter på miljön, förutsatt att det sker med försiktighet och utifrån känd aktuell kunskap. Bild 2. Mer biobränsle behövs för klimatet. Här olika typer av biobränslen från skogen. 9

12 Bild 3. Askåterföring ger kretslopp. Skogsstyrelsen har rekommenderat askåterföring i samband med uttag av skogsbränsle sedan Askåterföring ger kretslopp Miljöproblem uppstår generellt då kretslopp störs eller bryts och detta i sin tur följs av problematiska förändringar i ämneshalter (sänkta eller förhöjda) i luft, mark eller vatten. I miljöbalkens portalpara graf fastslås också att kretsloppsprincipen är grundläggande i miljöarbetet. Skogsbränsleaska består av ämnen som kommer från skogsmarken. Om askan återförs efter skogsbränsleuttag kommer ämneskretsloppet att slutas i högre grad samtidigt som den, via fotosyntesen, bundna energin i skogsbiomassan kan nyttiggöras. Det är endast kväve som inte återförs med askan. I sydvästra Sverige kompenseras kvävebortförseln genom atmosfäriskt nedfall medan det längre norrut kan bli aktuellt med kvävekompensation. Med ett kretslopp kan målsättningar uppfyllas kring energi, klimat, försurning och biologisk mångfald. 10

13 Askåterföring kan ge bättre tillväxt Att tillförsel av vedaska ger tillväxtökningar på torvmark har varit känt sedan 1930-talet. Finska studier visar på tillväxtökningar i storleksordningen 2-4 m 3 sk per år på dikad kväverik torvmark vid en giva på 4 ton TS/hektar. På bra eller medelgoda mineraljordar i sydvästra Sverige har också ökad skogstillväxt konstaterats i flera studier. Orsaken är troligen att askans tillskott av framför allt fosfor, leder till att det höga kvävenedfallet kan nyttjas fullt ut av träden. I dessa områden kan dessutom skogsbränsleuttag med efterföljande askåterföring bidra till att skogsmarken avlastas på kväve. På magrare marker ger askåterföring ingen tillväxtökning, och på magra marker med låg kvävedesposition i mellersta eller norra Sverige har till och med tillväxtminskningar påvisats. Mycket tyder dock på att de är tillfälliga eftersom de orsakas av en tillfällig konkurrenssituation om kvävet mellan trädens rötter och mikroorganismer i marken. Inget kväve förs bort från systemet och kvävet kommer träden tillgodo när mikroorganismerna dör av efter en tid. Uttag av skogsbränsle ger i regel en minskning av skogstillväxten. Tillväxtminskningen är dock inte större än att den vid uttag i slutavverkning kan kompenseras genom att markberedning eller plantering kan göras ett år tidigare än normalt. Såväl markberedning som plantering blir också enklare att utföra efter GROT-täkt och därmed billigare. Skogsstyrelsen rekommenderar ask återföring Skogsstyrelsen ser positivt på användningen av skogsbränslen. Uttag, transport och förädling av skogsbränslen skapar nya arbetstillfällen. Utnyttjandet av inhemska bränslen från skogen minskar också beroendet av importerad energi. En förutsättning är dock att oönskade effekter inte uppstår på näringsbalansen i marken, på biologisk mångfald eller på vattenkvalitén i sjöar, vattendrag och grundvatten. För att undvika sådana effekter togs initiativ till en miljökonsekvensbeskrivning av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation, publicerad i Rapport från Skogsstyrelsen. Fortsatt arbete med frågorna ledde 2001 fram till Meddelande 2001:2 Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling. Rekommendationerna är det viktigaste enskilda källdokumentet till denna handbok, som nu också är reviderad. De reviderade rekommendationerna finns i Meddelande 2008:2 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring. Bild 4. Askåterföring ger bättre tillväxt på bördiga marker och torvmark. 11

14 Skogsbränsleuttag Bild 5. Lastning av avverkningsrester i samband med skogsbränsleuttag. 12 Vad säger regelverket om skogsbränsleuttag? Skogsbränsleuttag regleras främst av skogsvårdslagen (SVL) och miljöbalken (MB). Vidare finns Skogsstyrelsens Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring, Meddelande Avverkning och skogsbränsleuttag ska anmälas Enligt SVL 14 framgår bland annat att skogsmarkens ägare är skyldig att underrätta Skogsstyrelsen om uttag av skogsbränsle. Anmälan skall göras minst 6 veckor innan verksamheten påbörjas. Uttag på mindre areal än 0,5 hektar

15 behöver inte anmälas. Anmälningsskyldigheten är också begränsad till skogsbränsleuttag efter föryngringsavverkning (exempelvis GROT - GRenar Och Toppar samt stubbar) och uttag avsedda för användning eller vidareförädling i yrkesmässig verksamhet. Uttag för husbehovseldning i egen panna omfattas alltså inte av anmälningsskyldigheten, inte heller uttag i gallring och röjning. Anmäl på särskild blankett Anmälan om föryngringsavverkning skall göras skriftligt på en blankett som Skogsstyrelsen fastställt. Blanketten kan hämtas på något av Skogsstyrelsens distriktskontor, eller på Skogsstyrelsens hemsida, under Blanketter. Anmälan kan också ske på Mina sidor på hemsidan. Till anmälan bifogas en karta/kartskiss (helst i skala 1:10 000) som visar det anmälda området. Skogsbränsleuttag kan anmälas samtidigt, på samma blankett, där också arealsuppgift för skogsbränsleuttaget anges. Avverkningsanmälan gäller i 3 år och anmälan om skogsbränsleuttag i 5 år. Giltighetstiden kan på begäran från markägaren förlängas i ytterligare ett år om särskilda skäl föreligger. En korrekt ifylld blankett fullgör både anmälningsplikten enligt skogsvårdslagen och samråd enligt miljöbalken 12 kap 6. I detta fall är Skogsstyrelsen samrådsmyndighet. Visa hänsyn till natur och kultur En annan lagtext som tillämpas på skogsbränsleuttag är skogsvårdslagen 30 som behandlar hänsyn till natur- och kulturmiljövärden. Vid skogsbränsleuttag ska naturligtvis, som vid all annan skoglig verksamhet, hänsyn tas till dessa värden. Biotoper som undantas från konventionell avverkning bör också undantas från skogsbränsleuttag t.ex. skogliga impediment, nyckelbiotoper, hänsynsytor, sumpskogar med höga naturvärden, kantzoner mm. Träd, buskar och död ved som tidigare sparats av hänsyn till natur- och kulturvärden ska lämnas kvar och får inte skadas vid skogsbränsleuttag. Ensidig inriktning på skogsbränsleuttag i lövskog ska undvikas och i blandskogar bör uttagen i första hand inriktas på barrträd. Grova grenar, toppar och stubbar av lövträd bör lämnas liksom torrträd. Särskilt viktigt att lämna grovt material är det om uttag görs i ädellövskog. Totalt bör minst en femtedel av avverkningsresterna lämnas kvar på hygget, helst i solexponerade lägen. Likaså bör ca en femtedel av vardera tall- och granstubbar lämnas vid stubbskörd. Det är också viktigt att tidpunkt och teknik för uttaget väljs så att risken för skador på mark och kvarstående träd mini- Bild 6. Ta hänsyn till natur och kulturmiljövärden. Skogsvårdslagen 30 gäller även skogsbränsleuttag. 13

16 meras. Särskild försiktighet bör iakttas vid uttag på fuktiga och blöta och finkorniga marker där markskador och erosion annars lätt uppstår. Stubbar bör t ex inte brytas i körvägarna och hänsyn bör tas till förändringar av väderlek. Återför skogsbränsleaska efter skogsbränsleuttag I föreskrifterna till skogsvårdslagen (SVL) 30 finns formuleringen När träddelar utöver stamvirke tas ut ur skogen skall, när så erfordras, åtgärder vidtas före, i samband med eller efter uttaget så att skador inte uppkommer på skogsmarkens långsiktiga näringsbalans. Detta kan åstadkommas genom att återföra aska från skogsbränsle till områden där skogsbränsle tagits ut. Ännu tydligare beskrivs förhållandet i det allmänna rådet till paragrafen: I barrskog kan skador på näringsbalansen vid uttag av träddelar utöver stamvirke begränsas om merparten av barren lämnas kvar, så jämnt spridda som möjligt över det avverkade området. Ovan nämnda skador kan även undvikas eller begränsas genom tillförsel av mineralnäring (t.ex. aska). Utan tillförsel av mineralnäring bör uttag inte ske mer än en gång under ett bestånds omloppstid. Vidare bör uttag inte ske på starkt försurade marker utan tillförsel av mineral näring. På marker med hög kvävebelastning kan uttaget även omfatta barren under förutsättning att tillförsel av mineralnäring sker. Utan tillförsel av mineralnäring bör inte uttag ske på torvmarker. Grundregeln är alltså att näringskompensation ska ske på marker där skogsbränsle tas ut i betydande omfattning någon gång under omloppstiden. Det är särskilt viktigt att kompensera skogsbränsleuttag när: 1. Avverkningsrester tas ut i betydande omfattning under omloppstiden 2. Marken är starkt försurad 3. Skogen växer på torvmark Uttag av avverkningsrester bör kompenseras med aska om det samlade uttaget av andra träddelar än stammen under omloppstiden motsvarar mer än ett halvt ton aska per hektar och merparten barr inte lämnas kvar någorlunda jämnt spridda. Undantag kan göras om uttaget genomförts inom ett avrinningsområde där uttag av avverkningsrester endast kan överstiga ett halvt ton aska på en liten andel av arealen. Om marken är starkt försurad eller skogen växer på torvmark bör aska dock alltid återföras när uttag av avverkningsrester görs vid föryngringsavverkning, även om uttaget motsvarar mindre än ett halvt ton aska per hektar eller barren lämnats kvar väl spridda. Från områden med hög kvävebelastning kan barren med fördel tas ut förutsatt att aska återförs. I områden med låg kvävebelastning och höga uttag av biomassa kan kompensation med både aska och kvävegödselmedel behövas. GROT-anpassning, dvs. att hyggesavfallet högläggs i samband med avverkning, kan ge upphov till miljöproblem om GROT:en inte skotas ut. Om rishögarna lämnas kvar blir nedbrytningen intensiv i dem, risken för kväveutlakning ökar och närsalterna som frigörs blir ojämnt fördelade över hygget. Se upp med skadeinsekter Ytterligare en paragraf i skogsvårdslagen som tillämpas på skogsbränsleuttag är 29 som berör skyddsåtgärder mot insektshärjning. I föreskrifterna till 29 står: Vid röjning, hyggesrensning 14

17 och avverkning får inom ett hektar kvarlämnas högst 250 längdmeter råa barrträd och rått barrvirke som överstiger 7 cm i diameter på bark. Av dessa får högst 50 längdmeter vara grövre än 15 cm. Vid beräkningen av antalet längdmeter inräknas dock inte den första halvmetern av granrotstock. Den 29 kommer att revideras under år 2010 vilket kan göra att vissa förändringar kan komma att ske som berör skogsbränsleuttag och skogsbränslehantering. I Skogsstyrelsens rekommendationer konstateras att risvältor bör läggas minst 50 m från skogskant om trädslaget är det samma i skog som välta. Grövre rått barrvirke bör dessutom hanteras separat vid uttag. Vem har ansvaret? Markägaren har ansvaret, men någon annan kan göra jobbet Ofta sköts såväl planering av uttaget som anmälan och myndighetskontakter av skogsföretag eller skogsbränsleleverantörer, vilka oftast är desamma som aktörerna på den vanliga virkesmarknaden. Det är dock viktigt att påpeka att det är markägaren som har ansvaret och är skyldig att se till att allt sköts på rätt sätt. Såväl anmälan som hänsyn till natur och kultur är alltså markägarens ansvar och det är inte möjligt att helt lägga över ansvaret på utföraren, inte ens genom någon form av civilrättsligt bindande kontrakt eller avtal. Vem dokumenterar uttaget? Markägaren bör dokumentera skogsbränsleuttaget I Skogsstyrelsens rekommendationer slås fast att uttag av skogsbränsle bör dokumenteras. Det går ofta lång tid mellan uttag och kompensation varför det är viktigt att hålla reda på hur stora uttag som gjorts för att rätt kunna beräkna kompensationens storlek. Då barren lämnas någorlunda väl spridda på marken, kan ett uttag göras utan kompensation. Efter ett andra uttag under en omloppstid eller om barren inte lämnas någorlunda väl spridda är kompensation alltid nödvändig. Dokumentationen är alltså viktig i det långa perspektivet och sker lämpligen i skogsbruksplan eller motsvarande. Den bör innehålla uppgifter om uttaget som trädslag, mängder, tidpunkt för uttaget samt huruvida barr togs ut eller lämnades kvar. Hos Skogsstyrelsen lagras alla anmälningar om skogsbränsleuttag i samband med föryngringsavverkning. Någon uppföljning av vilka anmälningar som verkligen leder till ett slutfört uttag finns inte i dagsläget. Det finns heller inte uppgifter om privata/egna uttag eller uttag i samband med gallring eller röjning. Ansvaret att dokumentera faller alltså tillbaka på markägaren. Det är svårt, kanske omöjligt, att i efterhand försöka rekonstruera uttagen under en skogsgeneration. Bild 7. Lägg inte stora skogsbränslehögar nära växande bestånd av samma trädslag och återför askan efter skogsbränsleuttaget. 15

18 Produktion av spridningsbar aska Bild 8. Heden 2, ett skogsbränsleeldat värmeverk i Karlstad. Vad är aska? Avfall eller nyttighet Aska är en fast, partikelformig, oorganisk förbränningsrest. Askhalten varierar kraftigt mellan olika bränslen. Hos skogsbränslen varierar askhalterna mellan olika fraktioner, stamved 0,4-0,6 %, stambark 2-5 % och grenverk 1-2 %. Askhalten är störst i de delar av trädet där tillväxten sker. I blad, barr samt grenar och toppskott varierar den mellan 2 och 6 %. Som ett medelvärde för skogsbränsle kan man räkna med 1-2 % askhalt. Alla värden är beräknade på bränslets torrsubstans (TS). Aska från skogsbränsle innehåller näringsämnen som trädet tagit upp, inklusive viktiga spårämnen. Kväve (N) saknas eftersom det till största delen avgår i gasform vid förbränningen. Eftersom 16

19 träden även tar upp tungmetaller och radioaktiva ämnen som cesium-137 från både marken och luften, återfinns även sådana ämnen i askan. Generellt utgörs askan till mellan 10 % och 30 % av kalcium (Ca). Innehållet av kalium (K) och magnesium (Mg) uppgår vanligen till ett par procent medan halten av fosfor (P) utgör ca en procent av totalinnehållet. De flesta av dessa ämnen har kalkverkande karaktär och förekommer dels som lättlösliga salter, dels som mer svårlösliga föreningar i form av oxider, hydroxider, karbonater och silikater. Aska från förbränning av trä har generellt ett ph mellan 9 och 13. Beräkningar visar att man i en välförbränd aska kan ha kalkverkan motsvarande % av den hos ren kalksten. Askans kalkverkan och näringsinnehåll gör den lämplig att använda för att kompensera förluster av sådana ämnen i skogsmark. I lagstiftning, såväl nationellt som inom EU, betraktas dock aska som ett avfall. Askan kan även innehålla oförbränt organiskt material samt föroreningar i form av grus och sand. Vad säger regelverket om askproduktion? Värmeverk är tillståndspliktiga Värmeverk och förbränningsanläggningar är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Var tillståndet ska sökas respektive anmälan ske beror på anläggningens storlek. Det krävs exempelvis tillstånd för att uppföra eller driva en förbränningsanläggning som är gjord för en tillförd effekt större än 20 MW. Tillstånd krävs även för en anläggning där mer än 50 ton avfall förbränns per år (dock är vissa sorters avfall undantagna), eller där farligt avfall förbränns. Detta regleras i 9 kapitlet 6 miljöbalken och 5 förordningen (1988:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och särskilt i bilagan till den senare. Tillstånds- och anmälningsförfarandet ger en möjlighet för myndigheten att påverka såväl bränsleval som hanteringen av askan efter förbränningsprocessen. Det finns flera fall där det skrivits in i tillståndet för värmeverk att askan bör återföras till skogsmark. Tillstånden omprövas regelbundet eller vid större förändringar av driften. För tillståndspliktiga anläggningar ska verksamheten även dokumenteras i en årlig miljörapport som redovisas för tillståndsmyndigheten enligt 26 kap 20 i miljöbalken. Deponering beskattas Ofta läggs askan på deponi. Även deponier är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Förutom i 9 kap 6 regleras deponier även av 15 kap. All deponering är belagd med en statlig deponiskatt som fr.o.m är 435 kr/ton. Ofta tar deponin även ut en deponiavgift, storleken varierar men är som regel högst i storstadsregionerna. Som en följd av EU:s direktiv om deponering (1999/31/ EG), ställs det numera strängare krav på deponier. Många deponier klarar inte av att leva upp till dessa krav och kommer därför att läggas ner. Kraven har även inneburit att kostnaderna för att driva eller starta nya deponier har ökat. Från årskiftet 2004/2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall enligt 10 i förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Bottenaska, flygaska och rökgasreningsslam som innehåller mindre än 18 viktprocent totalt organiskt kol (TOC) räknat på torr vikt, är undantagna från förbudet. 17

20 Tillstånd eller anmälan vid lagring, generell anmälan vid transport Aska betraktas som avfall i svensk lagstiftning. Det föreligger tillstånds- eller anmälningsplikt, enligt 9 kap 6 miljöbalken vid behandling, mellanlagring och uppläggning av aska. Tillstånd ska sökas hos länsstyrelsen om anläggningen ska mellanlagra, sortera eller återvinna mer än ton aska. Om mängden aska är mindre än ton ska motsvarande aktiviteter anmälas till kommunen. Om lagringen sker tillfälligt i avvaktan på spridning (en till två dagar) krävs ingen anmälan enligt 9 kap 6. Den tillfälliga lagringen hanteras inom ramen för samrådsplikten enligt 12 kap 6 miljöbalken. I ärenden som rör lagring av aska, lägger myndigheterna stor vikt på problem med utlakning till vatten. Lagringsplatsen bör vara torr och ligga relativt högt i terrängen, på betryggande avstånd från vattendrag. Om lagringen sker i anslutning till förbränningsanläggningen hanteras den i samband med tillståndsprövning, tillsyn och miljörapportering för denna, varför separata tillstånd inte behövs. Om man vill anlägga en ny lagringsplats vid en anläggning ska en anmälan om mindre ändring, enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, lämnas in till tillsynsmyndigheten. Permanenta mellanlager bör ha hårdgjord yta, tak, tillgång till vatten, hjullastare och våg. Yrkesmässig transport av avfall är tillståndspliktig enligt avfallsförordningen (2001:1063). För transport av spridningsbar skogsbränsleaska gäller dock anmälningsplikt enligt 2 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:3) om transport av avfall. Det företag som verkställer transporten ska vara anmält hos länsstyrelsen men det behöver inte ske någon anmälan av en enskild transport. En anmälan måste förnyas med jämna mellanrum, i regel vart femte år. Hur indelas askor? Askor kan indelas i olika typer eller grupper utifrån bränsle, panntyp eller var i förbränningsprocessen den tas ut. Dessa asktyper har varierande egenskaper och är olika lämpliga att återföra till skogsmark. Indelning kan ske utifrån bränslet En första indelning kan göras mellan förnybara och icke förnybara bränslen. De icke förnybara består av fossiliserat organiskt material; kol, olja och naturgas. De förnybara är biobränslen och ger vid förbränning biobränsleaskor. Torv utgör en mellanklass, men räknas ur klimatperspektiv inte som ett biobränsle eftersom den förnyas mycket långsamt. Biobränslen kan indelas ytterligare i vass, halm, returpapper, trädbränsle, returlutar, organiska hushållssopor, o.s.v. Sopförbränningsaskor innehåller höga metallhalter och läggs i regel på deponi. Trädbränsle indelas i skogsbränsle, energiskogsbränsle och återvunnet trädbränsle. Skogsbränsle kan utgöras av avverkningsrester, ofta kallat GROT, stubbar, virke utan industriell användning som t.ex. biomassa från eftersatt röjning eller biprodukter och spill från industrin som bark, sågspån osv. Skogsbränsleaska är i regel lämplig för vidare beredning av spridningsbar aska. Energiskogsaska kan i vissa fall vara olämplig för spridning, på grund av höga kadmiumhalter. Flera salixkloner (olika former av pil eller vide) som används i energiskogsodling tar upp och ackumulerar den giftiga tungmetallen kadmium i stamveden. Askor från återvunnet trädbränsle kan 18

21 också vara problematiska då bränslet ofta innehåller impregnerat eller behandlat virke, vilket kan ge en aska med alltför höga halter av t.ex. arsenik, krom eller bly. Det är vanligt att flera bränsleslag eldas i samma anläggning. Detta ger upphov till olika former av blandaskor. Rena skogsbränslepannor kan eldas med olja under uppstarten. Eldningsolja ger dock mycket små askmängder varför den procentuella inblandningen av oljeaska i detta fall blir försumbar. Högre inblandning av olja ger sig till känna genom förhöjda halter av nickel och vanadin. En annan vanlig kombination är skogsbränsle med en viss inblandning torv. Kombinationen anses ge mindre beläggning i pannan. Generellt kan inblandning av t.ex. kol, olja eller returträ (RT-flis) kontaminera pannan och askan för relativt lång tid. Förbrännings- och förgasningsaska Pannorna i våra värmeverk är utformade utifrån olika tekniker. De är endera förbrännings- eller förgasningsanläggningar. Vid förbränning är lufttillförseln så stor att fullständig förbränning sker direkt i pannan. Den enklaste förbränningspannan som mest påminner om en vedpanna i en vanlig villa, är rosterpannan. En roster är ett galler där förbränningen av bränslet sker. Den enklaste formen av roster är plan och fast och förekommer främst i mindre panncentraler. Sned roster eller trapp roster är ett lutande eller trappstegsformat galler där bränslet förbränns medan det glider utför rostern. En variant Wanderrosten består av en matta av länkar som för in bränslet i pannan. I rosterpannan är förbränningstemperaturen º C. I vissa anläggningar används pulverbrännare. En pulvereldad panna liknar en oljepanna med brännare. Istället för olja sprutas ett fint trä, torv eller kolpulver in. Här är förbränningstemperaturen c:a 1 200º C. En annan vanlig panntyp på stora anläggningar är cirkulerande fluidiserande bädd (CFB), där bränsle och bäddmaterial virvlar runt under förbränningen. Bädd och bränsleblandningen beter sig då som en vätska, en fluid. Bäddmaterialet består oftast av sand. En snarlik konstruktion är den bubblande fluidiserande bädden (BFB), där bäddmaterialet inte cirkulerar utan bara svävar över pannbotten. Fluidbäddpannorna är speciellt lämpliga för förbränning av fuktiga bränslen t.ex. skogsbränslen. Förbränningstemperaturen ligger på º C. I en förgasningsanläggning upphettas bränslet under syrefria förhållanden så att en brännbar gas Bild 9. Askor kan indelas utifrån bränslet. Här visas olika typer av bio bränslen. Källa SIS. 19

22 Bild 10. Rosterpanna vid ren göring, gallret i pannbotten är rostern som transporterar bränslet genom pannan under förbränning. 20 bildas som förbränns i ett senare steg. Tekniken är intressant, och ger hög verkningsgrad framförallt i samband med biobränslebaserad elproduktion. Förgasningen befinner sig dock fortfarande på försöksstadiet. Askkvalitén beror på hur tekniken utvecklas. Problem som diskuterats är för låga halter av kalium, fosfor och vissa spårämnen, samt för höga halter av PAH (polyaromatiska kolväten, ett svårnedbrytbart miljögift). Flyg- och bottenaska Alla panntyper är försedda med någon form av rökgasrening. Aska som tas ut från själva pannan kallas bottenaska medan aska som tas ut i rökgasreningsdelen kallas för flygaska. Fördelningen mellan botten- och flygaska varierar kraftigt mellan olika panntyper. Flygaskan är generellt finkornigare än bottenaskan. Rökgasreningsdelen kan bestå av cyklonavskiljare, elfilter och textila spärrfilter. De olika stegen eller metoderna i rökgasreningen ger också fraktioner med olika kornstorlek. Avskiljningen i en Cyklonavskiljare bygger på att askpartiklarna med hjälp av centrifugalkraften separeras från rökgasflödet. Askan faller ner i cyklonens nedre koniska del och matas ut till en container. Cyklonaggregat används i de allra flesta små anläggningar, eller som föravskiljare till elektrofilter, textila spärrfilter eller rökgaskondensorer. Cykloner ger den grövsta fraktionen i flygaskan. Elektrofilter innehåller ett antal strömsatta stålspiraler. Tekniken bygger på att askpartiklarna ges en negativ laddning varefter de attraheras till positivt laddade plattor. Askan avlägsnas från plattorna med slagverk, varefter den faller ner i en ficka för borttransport till en container. Textila spärrfilter (slangfilter) består av ett antal trådkorgar av stål varpå filtren (slangar eller strumpor) är uppträdda. Gasen passerar genom dessa från utsidan varvid stoftet/askan avskiljs. Filtren rensas genom en tryck luftsimpuls från insidan, varvid stoftet faller ner i en ficka för borttransport till container. Flyg askan från textila filter är mycket finkorning. Ofta finns även rökgaskondensering som med någon form av värmeväxlare tar tillvara energin från fukten i rökgaserna för nyttjande i t.ex. ett fjärrvärmenät.

23 Torr- och våtutmatad aska Även hur man tar ut askan från pannan har betydelse för den fortsatta användningen. Askan kan endera tas ut som den är, torrutmatas, eller i samband med utmatningen fuktas med vatten, våtutmatas. Torrutmatad aska är lätt att förädla vidare men den dammar och kan ge arbetsmiljöproblem och orsaka skador på t.ex. hud och ögon. Torrutmatad aska med hög kolhalt kan också vid felaktig utmatning eller förvaring lätt ta eld. Våtutmatad aska är enklare att hantera, men om härdning startar spontant i den är det svårt att producera en enhetlig produkt. Vilka askor är lämpliga för beredning till en spridningsbar produkt? Skogsbränsleaska av kretsloppsskäl Aska som ska spridas på skogsmark ska huvudsakligen komma från skogsbränsle, eftersom den bärande tanken med spridningen är att sluta kretsloppen. Ur denna aspekt är ren aska från förbränning av enbart skogsbränsle mest lämplig. Även när det gäller innehållet av metaller och giftiga ämnen är skogsbränsleaskan att föredra. Samtidigt är det naturligtvis olyckligt att deponera askor av bra kvalitet bara för att t.ex. mindre mängder torv ingår i bränslemixen. Man kan därför även använda blandaskor från förbränning av skogsbränsle med en viss inblandning av torv eller olja under förutsättning att de klarar gränsvärdena i Skogsstyrelsens rekommendationer. Förutom krav på bränslets ursprung ska askan även uppfylla ett antal krav när det gäller det kemiska innehållet för att vara lämplig för beredning av en spridningsbar produkt. Bild 11. Våtutmatad aska vid Sannaverket i Kristine hamn. Flygaska är bäst från fluidbäddar och bottenaska från rosterpannor Kvalitén på flyg- respektive bottenaska varierar mellan olika panntyper. Bottenaska från CFBeller BFB-pannor sprids normalt inte på skogsmark eftersom den till största delen består av bäddmaterial. Flygaskan däremot har bra egenskaper, den är väl förbränd och enhetlig. Hos rosterpannor är det normalt bottenaskan som lämpar sig bäst, eftersom den är bättre utbränd och har lägre halter av metal ler än flygaskan. I mindre anläggningar blandas ofta bottenaska och flygaska. 21

24 Askan ska innehålla näring Askan innehåller alla makronäringsämnen utom kväve som avgår med rökgaserna. Det är viktigt att alla näringsämnen finns i tillräcklig mängd. Enligt Skogsstyrelsens rekommendationer ska askan innehålla minst de halter av näringsämnen som redovisas i tabell 1. Om askan har för låga halter av något av dessa ämnen kan detta åtgärdas genom att blanda olika askor eller eventuellt tillsätta någon form av mineralnäring. Tillsats av kväve tas upp under en egen rubrik. Se upp med skadliga metaller, giftiga ämnen och föroreningar En för hög halt av ett oönskat ämne är svår att åtgärda till en rimlig kostnad. Ibland finns dock en möjlighet att sortera bort vissa fraktioner av askan. Ofta är halterna av flyktiga metaller som kvicksilver och kadmium lägre i bottenaska än i flygaska och högre i finkorniga fraktioner än i grovkorniga. Genom att sortera bort kontaminerade fraktioner kan man alltså få möjlighet att använda huvuddelen av askan. Huvudprincipen är att alla ämnen ska uppfylla riktvärdena. En smärre överskridelse på max 5-10 % av den rekommenderade halten för något av ämnena kan dock accepteras om det kan visas att askan härstammar från rena skogsbränslen utan inblandning av kontaminerande bränslen. Orsaken till detta är att halterna i marken varierar, varför även upptaget till träden blir olika stort. En ren skogs bränsleaska kan alltså naturligt ha måttligt förhöjda halter av något ämne. Om Tabell 1. Rekommenderade minimihalter av ämnen i askprodukter avsedda för spridning till skogsmark. Efter Skogsstyrelsens meddelande 2:2008. Makronäringsämne Kemisk beteckning Minsta halt (gram/kg TS) Kalcium Ca 125 Magnesium Mg 15 Kalium K 30 Fosfor P 7 Zink Zn 0,5 Tabell 2. Maxhalter hos askor lämpliga för spridning till skogsmark. Efter Skogsstyrelsens meddelande 2:2008. Ämne Kem. beteckning Max halt (mg/kg TS) Ämne Kem. beteckning Bor B 800 Kadmium Cd 30 Koppar Cu 400 Krom Cr 100 Zink Zn Kvicksilver Hg 3 Arsenik As 30 Nickel Ni 70 Bly Pb 300 Vanadin V 70 Max halt (mg/kg TS) 22

25 halterna överskrids mer än så, ska spridning inte ske. Zink är ett nödvändigt växtnäringsämne men det har giftverkan i alltför höga koncentrationer, framförallt i akvatiska miljöer. Dess giftighet är också föremål för diskussion inom EU och askor med höga zinkhalter kan komma att klassas som farligt avfall. Förutom för höga halter av enskilda ämnen är det viktigt att poängtera att askan absolut inte får innehålla fasta föroreningar som spik, skruv och glas eftersom dessa indikerar att bränslemixen innehållit rivningsvirke och dessutom utgör en olycksrisk i samband med spridning. Även föroreningar i form av grus, sand eller bäddmaterial från brännugnen är bekymmersamma, eftersom de ökar kostnaderna för hantering och spridning samt riskerar att ge blästringsskador på trädens stammar. Höga halter av bäddmaterial eller bindemedel i askprodukter leder till utspädningseffekter varför såväl ämneshalter som askgivor bör räknas på verksam substans. Höga halter oförbränt kan ge problem För att vara lämplig ska askan kunna stabiliseras så att reaktiviteten minskar och lösligheten kan anpassas till spridningslokalen. Det är framför allt halten oförbränt som kan ställa till problem, speciellt om man tänker tillsätta vatten till askan, låta den självhärda och sedan krossa den härdade askan före spridning. Problemet är att askan kan härda sämre om halten oförbränt kol är för hög, och resultatet kan bli en askprodukt som är alltför reaktiv för att spridas. Den kan då orsaka brännskador på vegetationen, främst mossor, och leda till ökad utlakning av näringsämnen. Halten oförbränt bör ligga kring 2-3 % och om den går upp mot 10 % kan problem med härdningen uppstå. Hur går provtagning till? Följ en provtagningsstandard Det behövs analyser för att kontrollera om askan är lämplig att använda som råmaterial för produktion av en spridningsbar produkt. Det är också nödvändigt att ta prov på den färdiga produkten. För att analyserna ska bli riktiga måste provtagningen göras på ett korrekt sätt. Det anses att den största delen av osäkerheten i samband med en analys beror på hur provtagningen sker. Askan kan vara heterogen och härröra från olika delar av eldningssäsongen med olika bränsleblandning. En standardmetod ska användas vid provtagningen för att minimera risken för osäkra analysresultat. Det finns två standarder för provtagning, Nordtests metod NT ENVIR 004 för provtagning av fast partikulärt avfall och Svensk Standard SS för biobränslen och torv. ENVIR 004 kan laddas ner eller beställas från Nordtests hemsida www. nordtest.org, metodbeskrivningen är på engelska. SS kan beställas från Svensk Standards hemsida Generellt bör provtagning ske för poster om ton aska/färdig produkt eller minst en gång per eldningssäsong. Vid större förbränningsanläggningar som använder rena skogsbränslen kan provtagning ske med lägre frekvens. Vid anläggningar med mer varierande bränsleval och driftsbetingelser bör provtagning ske oftare. Skapa en provtagningsrutin På anläggningen ska en rutin för provtagning finnas upprättad. Rutinen ska fungera som instruktion för provtagaren och innehålla: 1. Tid och plats för provtagning 2. Uppgift om vad som ska provtas 23

26 Bild 12. Överlämna analysen till ett ackrediterat laboratorium och ställ krav på dokumentation. 3. Syfte med provtagningen 4. Uppgift om vilken standard som ska användas. Dokumentera provtagningen I samband med provtagningen tas minst 15 delprover om vardera 1 liter som varsamt blandas till ett generalprov. Delproven tas med fördel från transportband eller fallande flöden. Om provtagningen skall ske från fordon, hög eller behållare ska det beaktas att materialet kan variera med avståndet från ytskiktet varför proverna ska tas på varierande djup. Om partikelstorleken är mindre än 25 mm kan ett provtagningsspjut användas. Om den är större ska skopa eller borr användas. Redskapen finns beskrivna i respektive standard. Generalprovet ska förvaras i torra, rena, och korrosionssäkra kärl. Provet får inte förändras i något avseende under lagringen innan analyserna. Vid provtagning ska följande dokumenteras: 1. Anläggning 2. Provtagningspunkt 3. Typ av prov 4. Datum och klockslag 5. Provtagare 6. Provtagningsmetod 7. Provtagningsutrustning 8. Antal delprov 9. Delprovens storlek 10. Hur provet förvaras och hanteras före analys. Referensprov bör sparas i tre år tillsammans med analysresultat. 24

27 Vilka analyser behövs före stabilisering? Överlåt analysen till ett ackrediterat laboratorium Många av analyserna både före och efter behandling är komplicerade, kräver dyr laboratorieutrustning och apparatur. För att analysresultatet ska bli så bra som möjligt köps tjänsten lämpligen in av ett ackrediterat laboratorium. Ackreditering är en kompetensprövning som sker enligt europeiska och internationella standarder. Den bygger på granskning av den dokumentation som beskriver kvalitetssystemet t.ex. organisation, rutiner, metoder, personalens kompetens. I bedömningen ingår också att granska hur verksamheten bedrivs i praktiken. SWEDAC är en statlig myndighet som har regeringens uppdrag att vara svenskt ackrediteringsorgan för bland annat laboratorier. Ackreditering innebär också att SWEDAC fortlöpande prövar att företaget i fråga är kompetent att utföra de prövningar, analyser, kalibreringar och kontroller som det ackrediterats för. Listor på ackrediterade laboratorier kan hämtas från SWEDAC:s hemsida Halten oförbränt material- viktig för att välja stabiliseringsmetod En hög halt oförbränt material har av tradition ansetts leda till problem att härda askan. Senare erfarenheter har visat att askans självhärdande förmåga påverkas av många olika faktorer varav halten oförbränt är en. Halten oförbränt ska helst ligga under 2-3 % och bör inte överstiga 10 % om askan är tänkt att stabiliseras genom självhärdning. Halten kan grovt tolkas som totalt innehåll av kol i askan och ger ett mått på förbränningseffektiviteten. Analysen utförs enligt svensk Standard SS Bestämning av halten oförbränt i fasta restprodukter från fasta bränslen som kan beställas på SIS egna hemsida Analysen går ut på att beräkna viktminskningen på ett torrt prov som glödgas vid 550 C i minst en timma. Vid mycket höga kolhalter kan askan eventuellt brännas om. Om förbränningen regelmässigt ger askor med höga kolhalter bör hela förbränningsprocessen ses över. Det bör finnas såväl ekonomiska som miljömässiga vinster att göra genom att optimera förbränningen. Analysen av halten oförbränt ska således alltid göras före stabilisering av askan. Totalhalter viktiga för att bedöma lämplighet Analysen Totalhalter av makronäringsämnen och spårämnen bör göras på askan före behandling för att se att den är lämplig som råvara för produktion av en spridningsbar produkt. Den kan också göras efter behandling för att garantera att askprodukten håller rätt kvalitet och ämnesinnehåll. Om endast en analys ska göras är det mest kostnadseffektivt att göra den före behandling. Askproducenten behöver analysen för att ha kontroll på sin anläggning och för sin miljörapport. Behandlingen av askan tillför heller normalt inte några främmande ämnen varför en ur haltsynpunkt godkänd råaska bör ge en godkänd slutprodukt. Det finns två olika metoder: 1. Uppslutning i litiummetaboratsmälta, analys ICP-AES (ASTM D 3682) ASTM D 3682 är en amerikansk standard för analys av makro och mikroelement i förbränningsrester. 25

28 2. Uppslutning i HNO 3 +HCl+HF, analys ICP- AAS, ICP-QMS (ASTM D 3683) ASTM D 3683 är en standard för analys av spårämnen. Instruktioner kan köpas från ASTM:s hemsida eller beställas från SIS som är ombud för ASTM i Sverige. Skogsstyrelsens rekommenderade minimihalter för makronäringsämnen och maxhalter för spårämnen och toxiska tungmetaller finns redovisade i tabell 1. Radioaktivt cesium i mellersta Norrland och Gävletrakten I skogsbränsleaskor finns radioaktiva ämnen, både från mänsklig verksamhet och naturliga källor. Huvuddelen av den förstnämnda delen består av cesium-137 som spritts vid provsprängningar av kärnvapen och Tjernobylolyckan I samband med Tjernobylolyckan kontaminerades stora skogsområden i mellersta Norrland och kring Gävle. Radioaktivt cesium-137 kom då att till viss del tas upp av träden. När kontaminerad skogsråvara sedan eldas anrikas det radioaktiva cesiumet i askan, och askor med förhöjd radioaktivitet förekommer. Andra radioaktiva ämnen tas inte upp i någon större omfattning och den totala radioaktiviteten i skogsbränsleaskor är i regel låg. Det är alltså viktigt att kontrollera radioaktiviteten på askan om skogsbränslet kommer från kontaminerade områden. Mätningen görs enligt SIS-ISO Mätning av radioaktivitet på fasta material som avses att återanvändas eller disponeras som icke-radioaktivt avfall. Standarden kan köpas från SIS hemsida Statens strålskyddsinstitut Bild 13. Kontaminerad skogsmark efter Tjernobylolyckan

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Inventering av trädbränsleaskor - en sammanställning av spridningsbar aska i södra Sverige

Inventering av trädbränsleaskor - en sammanställning av spridningsbar aska i södra Sverige Inventering av trädbränsleaskor - en sammanställning av spridningsbar aska i södra Sverige Inventory of woodfuel ashes - a summary of dissemination ash in southern Sweden Växjö, 2011-06-16 15 poäng Examensarbete/2TS90E

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Ser du marken för träden?

Ser du marken för träden? Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna

Läs mer

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/ Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/12-2003 Askkvantiteter (ton/år) (Bjurström et al, ÅF) Bransch Återförbar bioaska Ej återförbar blandaska

Läs mer

För utredningen har tre olika scenarier definierats, baserade på tillgängliga utredningar om biobränslepotentialen i Sverige;

För utredningen har tre olika scenarier definierats, baserade på tillgängliga utredningar om biobränslepotentialen i Sverige; +XUSnYHUNDVNYLFNVLOYHULPLOM QDYROLND HQHUJLDOWHUQDWLY" (QI UVWXGLHIRNXVHUDGSnELREUlQVOHQ Karin Kindbom och John Munthe B 1299 Göteborg, juni 1998 1 Sammanfattning Sverige står inför en framtida förändring

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvätt

Riktlinjer för fordonstvätt Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning 2013-08-19 37 Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning, 2013-08-19,

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter; SFS 1998:944 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening 9 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Handbok FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Producerad av RecAsh - ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö www.recash.info Handbok Från skogsbränsleuttag till askåterföring Producerad av: RecAsh

Läs mer

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat. RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014? Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2014:1. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet

Läs mer

Ved Veden skall vara torr

Ved Veden skall vara torr Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 011-180320 Web: www.miljoinvest.se e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet

Läs mer

Hantering av sopsand

Hantering av sopsand Hantering av sopsand En översyn av miljöaspekter kring hantering av sopsand. En rapport från miljöförvaltningen Kerstin Spångberg Mars 2013 Hantering av sopsand INNEHÅLL Bakgrund... 4 Miljö- och hälsopåverkan...

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0,

Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0, Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0, Nybro-logga Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Spillvatten från fordonstvättar innehåller

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.

Läs mer

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande) HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer