WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

Transkript

1 Nr Waste Refinery tackar för i år Som en del i vårt förändrade kommunikationsarbete kommer Waste Refinerys nyhetsbrev i fortsättningen vara kortare, men istället skickas oftare samt att vi ett antal gånger kommer distribuera ett längre temanummer någon gång per år. Många nya intressanta organisationer har under året hört sig för om att delta i Waste Refinerys verksamhet. Vi hoppas att vi kommer att kunna välkomna några av dem som parter vid Waste Refinerys partstämma den 8 april. I början av 2011 har vi glädjen att hälsa Christina Anderzén välkommen till kansliet. Christina kommer närmast från Avfall Sverige där hon har jobbat som rådgivare inom Biologisk återvinning. Vi önskar Er alla ett Gott Nytt spännande 2011! Parter i Waste Refinery SP Sveriges Tekniska Borås Energi och Miljö Högskolan i Borås Metso Power Stena Metall Renova Biogas Väst/Business Region Göteborg SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Chalmers Tekniska Högskola JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Profu Götaverken Miljö Kretsloppskontoret Göteborgs Stad Västra Götalandsregionen (VGR) E.ON Värme Luleå tekniska universitet Sysav Utveckling Nya projekt Perspektiv på hållbar avfallsbehandling Projektet syftar till att öka kunskapen om förutsättningar, möjligheter och hinder inom tre utvalda delområden; Internationell handel med avfall, Utvärdering av framtida styrmedel och Avfallsförbränning i fjärrvärmesystemen. Alla utvalda områden är högaktuella och mycket väsentliga för hur det framtida svenska avfallsbehandlingssystemet kommer att utvecklas. Målet är att den ökade kunskapen skall bidra till en utveckling av avfallssystemet som är motiverad både miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Målgrupperna för arbetet är verksamhetsutövare inom avfalls- och energisektorn, beslutsfattare, företrädare för myndigheter och forskare. Projektledare: Johan Sundberg, Profu Start: Januari 2011, Avslutas: December 2012 Prenumerera på nyhetsbrevet Avbeställ prenumeration 1 (6)

2 Nya projekt forts. Utveckling av en ny våt rökgasreningsteknik för stoftavskiljning WESP Utvecklingsprojektet WESP (Wet Electrostatic Precipitator) syftar till att konstruera och testa en ny våt elfilterteknologi för att enklare och kostnadseffektivare möta framtidens hårdare utsläppskrav av hälsofarliga submikrona partiklarna från förbränning. I projektet demonstreras den unika kombinationen av ett vått elfilter, med modernaste transformatorteknologi, konstruerat i korrosionsbeständigt material som integreras i en flerstegsskrubber. Projektet samfinansieras av Värmeforsk. Projektledare: Sven Andersson, Götaverken Miljö Start: December 2010, Avslutas: Oktober 2011 Samförbränning av slam och avfall på roster Ett antal tidigare studier har visat att det går att minska problemen med korrosion i bio- och avfallseldade fluidbäddpannor genom att tillsätta slam som additiv till bränsleblandningen. En god förbränning av relativt svåra och krävande bränslen har därmed blivit möjlig. Om slam som additiv har en likadan effekt i en rosterpanna som i fluidbäddpannor är väldigt lite utforskat i Sverige. Detta projekt syftar till att genomföra en litteraturstudie och samla information om de erfarenheter som finns från samförbränning av slam i rosterpannor, både nationellt och internationellt. Missa inte......waste Refinery seminarium. Den 8 april bjuder vi på ett Waste Refinery seminarium. Godbitar från den avslutade etappen och nystartade projekt kommer att presenteras. Så boka redan nu den dagen för några intressanta timmar mellan 09:00 och 11:30 i SPs lokaler i Borås. Mer information om programmet kommer att finnas på vår hemsida inom kort. Projektledare: Marianne Gyllenhammar, Stena Metall Start: December 2010, Avslutas: Juni 2011 Rätt slam på rätt plats Idag diskuteras slammets roll och användningsområden på olika håll i samhället, och allt som oftast framkommer det motstridiga åsikter mellan uppsatta miljömål och hur slammet används. En av orsaker till detta är att slam och dess egenskaper och innehåll varierar. Begreppet slam täcker in en mängd material med sinsemellan mycket olika egenskaper. Att hitta lämplig användningsområde för ett slam är således inte alltid en självklarhet. Syftet med projektet är att ta fram kunskap och verktyg så att avsättning av olika sorters slam med näringsinnehåll kan ske på ett för samhället mer hållbart och effektivt sätt med avseende på miljö, ekonomi och resursanvändning. Projektet utförs av en projektgrupp med bred förankring hos myndigheter, branschorganisationer, slamproducenter, slamanvändare och forskare. Projektledare: Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Start: Januari 2011, Avslutas: Februari 2012 Foto: Gunilla Henriksson 2 (6)

3 Nya projekt forts. Inerta partiklars betydelse för rötslams goda samförbränningsegenskaper Rötslams positiva påverkan på förbränningsprocessen, såsom minskade beläggningar och korrosion, har visats i kommersiell skala i många undersökningar. Man har dock ännu inte skapat en helhetsbild över vad det är som orsakar denna positiva effekt. En del av förklaringen som ofta nämns är den ökade partikelyta i rökgasen som rötslammet ger upphov till. Detta projekt syftar till att i laboratorieskala studera hur inerta partiklar i rökgasen påverkar bildningen av beläggningar. Projektledare: Frida C Jones, SP Sveriges Tekniska Start: December 2010, Avslutas: December 2011 Förbränning av en bränsle mix bestående av animaliskt avfall (Biomal), industri- och hushållsavfall i Fluidiserande bädd panna Biomal är en avfallsfraktion som består av restprodukter från slakterier. Att dessa restprodukter kan vara källor till olika smittor gör att de inte lämpar sig för användning i biologiska processer. Syftet med detta projekt är att studera hur en avfallsförbränningsprocess påverkas av att samförbränna Biomal med vanligt avfallsbränsle. Försöken kommer att utföras i en bubblande fluidbäddpanna i kommersiellskala hos Borås Energi och Miljö. Projektledare: Anita Pettersson, Högskolan i Borås Start: December 2010, Avslutas: December 2011 Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall För att Sverige ska uppfylla miljökvalitetsmålet med 35 % biologisk behandling av matavfall krävs det en markant ökning samt förbättring av matavfallsinsamling i delar av landet. Det är många faktorer som måste beaktas för att rätt system ska upphandlas. Hänsyn måste tas till upphandlingstider, hur regionen ser ut befolkningsmässigt, vilket system som passar var, när och hur mycket information som ska skickas ut etc. Projektet syftar till att ta fram ett verktyg i form av en guide som underlättar för beslut om vilket eller vilka insamlingssystem lämpar sig för olika förhållanden. Projektet samfinansieras av Avfall Sverige. Projektledare: Hanna Hellström och Christina Anderzén SP Sveriges Tekniska Start: December 2010, Avslutas: Maj (6)

4 Pågående projekt Kartläggning av vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, Etapp II Tätskikt på betong En tidigare kartläggning om vittrings- och korrosionsskador på betong i biologiska behandlingsanläggningar (WR projekt 27) har visat att betong inte har tillräcklig motståndskraft i den aggressiva anläggningsmiljön och att därför någon form av tätskikt behövs för att säkerställa betongkonstruktionernas funktion. I rapporten studeras olika typer av tätskikt/skyddsbeläggning till betong i biologiska behandlingsanläggningar. Ett antal förslag från branschen presenteras mot bakgrund av hur väl materialet tål det aggressiva lakvattnet från matavfall vid temperaturer upp till 70 C, och nötning från den trafik som förekommer på plats. Ett förslag till provningsprogram har tagits fram med speciellt fokus på just kemikaliebeständighet och nötningsresistens. Provningsprogrammet har verifierats och underlag till kravnivåer har föreslagits, liksom provläggning och uppföljning i fält. Följande slutsatser rapporteras från projektet:: Det finns en rad olika teknologier, material och system på marknaden som förväntas fungera som tätskikt och skyddsbeläggning till biologiska behandlingsanläggningar. Relevant provning saknas emellertid liksom motsvarande Avslutade projekt referensobjekt. Olika provningsmetoder har som regel använts för olika system, och egenskaperna är därmed inte direkt jämförbara. Resistens mot lakvatten från matavfall, är speciellt viktigt för detta material. Relevant provning saknas för samtliga produkter/system som behandlats i projektet. Sådan provning föreslås i rapporten. Nötningsresistens är speciellt viktigt för skyddsbeläggning på betonggolv i mottagningshallen där matavfallet kommer in. En viss typ av provning har som regel genomförts på aktuella material, men testparametrarna har varierat. För skyddsbeläggning på betonggolv i mottagningshallar med tyngre trafik krävs provning enligt mer aggressiv metodik än den som har använts. Sådan provning föreslås i rapporten. Rapporten har tagits fram i nära samarbete med tillverkare och entreprenörer inom tätskikts- och beläggningsbranschen. Projektledare: Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet Start: April 2010, Avslutas: Januari 2011 Energiåtervinning av brännbara fraktioner från fragmentering av metallhaltigt avfall (del 2) Deponiförbudet för organiskt avfall har gjort att fler returbränslen har kommit ut på bränslemarknaden. Ett bränsle som hittills mestadels har deponerats är SLF (shredder light fraction, fluff). SLF är ett avfall som uppkommer i samband med återvinning av metallhaltigt material. På grund av avfallets högre klor- och metallinnehåll, jämfört med hushållsavfall, så kunde ökade beläggnings- och korrosionsproblem förväntas. Projektets uppgift var därför att undersöka om sameldning med rötslam, som i andra projekt visat sig vara positivt, kan reducera dessa problem. Syftet med projektet var också att se hur SLF påverkar beläggningar och korrosion i anläggningen. I detta projekt har SLF sameldats med normal avfallsblandnig i Lidköpings 20 MW bubblande fluidiserad bädd med och utan rötslam. Samförbränning av drygt 20% SLF med normalt avfall ökar mängden beläggningar och även dess korrosivitet. Resultaten visar tydligt att tillsatts av slam kan minska beläggnings- och korrosionsproblemen vid samförbränning av SLF i en avfallspanna. Redan vid 4% inblandning av slam till bränsleblandningen avfall och SLF minskar mängd beläggningar och deras korrosivitet. Projektet visar inte på en entydig förklaring till slammets goda effekt utan det finns flera möjliga orsaker såsom; slammets innehåll av svavel, aluminiumsilikater och/eller hög askmängd samt eventuellt även dess innehåll av fosfor. Askmängden in med bränslet ökade med 38% vid tillförsel av slam och SLF och med 19% vid samförbränning med endast SLF. De ökade askmängden med bränslet in ger ökad kostnad för hantering av bottenaska och vändschaktsaska. De analyser som gjorts i detta projekt visar inte på att askorna behöver omhändertas på något annat sätt än de görs idag. Projektledare: Marianne Gyllenhammar, Stena Metall 4 (6)

5 Avslutade projekt forts. Kartläggning av insamlingstekniker för matavfall Det finns ett flertal olika insamlingssystem för matavfall i Sverige, men idag finns ingen heltäckande sammanställning över de metoder och tekniker som finns på marknaden eller är under utveckling. Målet med denna studie var att kartlägga tekniska problem för olika system och att identifiera tidigare studier och nya innovationer inom insamlingstekniken. I studien ingår befintliga insamlingstekniker i Sverige hos hushåll, storkök, restauranger och butiker. Studien omfattar endast de så kallade hårda parametrarna dvs. främst teknikfrågor. Metoder som använts i projektet är en enkätundersökning riktad till de 133 kommuner som idag tillämpar källsortering av matavfall, telefonintervjuer med ett flertal biologiska behandlingsanläggningar och innovatörer inom branschen samt sökningar på Internet efter relevanta rapporter och studier inom området. Resultatet visar att både papperspåsen och bioplastpåsen har vissa brister. Många av bristerna är knutna till leverantören/ tillverkaren. Övriga problem såsom felsortering, problem med mögel, fluglarver/flugor etc. kan gå att lösa med information. Problem med korrosion på insamlingsfordon och metalliska komponenter på behandlingsanläggningarna har framkommit. Ett problem vad gäller butiker är hur det förpackade materialet kan behandlas på bästa sätt. Det finns idag behandlingsanläggningar som kan behandla visst förpackat matavfall men fortfarande saknas lösning för glas. En fråga som inte knyts direkt till tillverkaren eller leverantören är frågan om standardisering av sorteringsutrustning i köket. Många kökstillverkare har idag egen källsorteringsutrustning under diskbänken där påsarna sällan passar in. Det leder till att påsarna används på fel sätt. Ett viktigt projekt kan därför bli att samla avfallsbranschen och köksleverantörer för att försöka få fram en lösning på detta. Det finns många processtekniska problem som uppstår då en biogasanläggning ska röta matavfall speciellt som matavfallet vilket kommer in till behandlingsanläggningen inte kan ses som ett homogent material. Utveckling av bättre och effektivare förbehandlingstekniker efterfrågas av branschen. Projektledare: Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Vattentvätt av flygaskor från avfallsförbränning Askor från avfallsförbränning innehåller en mängd mineral, salter och andra metallföreningar som är mer eller mindre lösliga i vatten. Ofta innehåller flygaskorna speciellt höga halter av lakbara metallföreningar och detta gör att de klassas som farligt avfall. Syftet med projektet var att undersöka om en enkel vattentvätt kan ta bort tillräckligt av klorid och sulfat ur flygaska så att den kan deponeras på ett enklare och billigare sätt. Projektet fokuserade på flygaska från Borås Energi och Miljös fluidbäddpannor på Ryaverket och på flygaska från Sävenäsanläggningen i Göteborg som ägs av Renova AB. Beräkningar kring vilka investeringar som skulle behöva göras för att installera en asktvätt kopplat till ett pressfilter visade att en sådan investering i dagsläget ger högre kostnader än att använda den befintliga metoden för omhändertagande av askan. Resultaten visade att en tvätt med vatten tar bort huvuddelen av kloridinnehållet i askan effektivt. Däremot är vattentvätt inte effektiv för att sänka sulfatutlakningen. För både Borås cyklonaska och Renovas elfilteraska blev lakbarheten av sulfat större efter vattentvätt. Detta beror på att sulfat kan bindas både som lösliga och svårlösliga föreningar och att omlagring av sulfat sker under tvätten. Efter vattentvätt måste båda askorna deponeras lokalt som farligt avfall. Lakbarheten för metaller påverkades positivt av vattentvätten medan dioxininnehållet i askorna endast förändrades marginellt. Endast några få komponenter lakade för mycket efter tvättning för att askorna skulle kunna deponeras som ickefarligt avfall. För Renovas elfilteraska var det sulfat och selen; och för Borås cyklonaska endast total krom. En möjlig lösning för att minska lakbarheten för krom kan eventuellt vara kemiskt reducera den till en olöslig form. Detta har dock inte testats i projektet. Projektledare: Britt-Marie Steenari, Chalmers Oorganisk Kemi Ladda ner slutrapporter från hemsidan! Det finns ett 30-tal slutrapporter som kan laddas ner kostnadsfritt från Waste Refinerys hemsida. 5 (6)

6 Nr Frågan Varför har ni valt att medverka i Waste Refinery och vad har ni för förväntningar? Vad anser ni att centrumet kan bidra med till samhället? Stig Edner, SYSAV Utveckling AB - Inom Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, arbetar vi med en kombination av behandlingsmetoder för att på bästa sätt utnyttja avfallet som en resurs. Genom medverkan i Waste Refinery får vi samordningsvinster genom att vi deltar i utredningar av för branschen gemensamma frågeställningar. Genom samverkan minskar vi också risken för att vi uppfinner hjulet igen. Samverkan inom branschen, med hjälp av forskare, ger oss alltså en större utväxling på satsade utvecklingsmedel. Med hjälp av forskare och deltagande parter i projekten finns en större möjlighet att upptäcka eventuella risker inom verksamhetsområdet i ett tidigt skede. - Ett centrum med kompetens ökar branschens möjligheter att utvecklas framgångsrikt. En fortsatt samverkan med andra aktörer som till exempel Avfall Sverige kan bidra till att svensk avfallshantering även i fortsättningen ligger internationellt i topp. Waste Refinery Kunskapscentrumet Waste Refinery syftar till att verka för resurssnål, säker och miljövänlig avfallshantering, som långsiktigt kan bidraga till att minska beroendet av fossila bränslen och medverka till ett kretslopp av näringsämnen. Waste Refinery är ett nationellt centrum inrättat vid SP Sveriges Tekniska. Forsknings- och utvecklingssamarbetet inom Waste Refinery sker i ett gemensamt kluster bestående av representanter från näringsliv, samhälle och forskningsorganisationer. Waste Refinery verkar för: Att vara en ledande kompetens inom avfallshantering. Att bedriva FoU i samarbete mellan institut, högskola, samhället och näringsliv. Att vara en mötesplats för frågor som rör avfallshantering. Anders Lagerkvist, Avfallsteknik, Luleå Tekniska Universitet - Eftersom Waste Refinery samlar många intressenter som är naturliga samarbetsparter till oss och vi anser att det behöver utvecklas fler broar mellan forskning och tillämpning i området, vill vi vara med och bidra till det med råd och dåd. Våra förväntningar är att det skall gynna utvecklingen av avfallsteknik i Sverige både i samhälle och akademi. För vår egen utveckling hoppas vi att det skall leda till nya perspektiv och samarbeten. - Det finns en avfallsaspekt på all omsättning av materia och energi och i många sammanhang glöms detta bort. Ett centrum som Waste Refinery är, vid sidan av en mötesplats för utveckling, även ett verktyg för att höja branschens profil och skapa uppmärksamhet kring avfallsfrågor. Med uppmärksamheten följer nya möten och tankar som påverkar framtiden. Kontakta wasterefinery@sp.se Evalena Blomqvist, centrumledare Tel: Jelena Todorovic, centrumledare Tel: Anette Ingemarson, sekreterare Tel: Sofia Persson, nyhetsbrev och hemsida Tel: (6)