WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall"

Transkript

1 Nr Waste Refinery tackar för i år Som en del i vårt förändrade kommunikationsarbete kommer Waste Refinerys nyhetsbrev i fortsättningen vara kortare, men istället skickas oftare samt att vi ett antal gånger kommer distribuera ett längre temanummer någon gång per år. Många nya intressanta organisationer har under året hört sig för om att delta i Waste Refinerys verksamhet. Vi hoppas att vi kommer att kunna välkomna några av dem som parter vid Waste Refinerys partstämma den 8 april. I början av 2011 har vi glädjen att hälsa Christina Anderzén välkommen till kansliet. Christina kommer närmast från Avfall Sverige där hon har jobbat som rådgivare inom Biologisk återvinning. Vi önskar Er alla ett Gott Nytt spännande 2011! Parter i Waste Refinery SP Sveriges Tekniska Borås Energi och Miljö Högskolan i Borås Metso Power Stena Metall Renova Biogas Väst/Business Region Göteborg SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Chalmers Tekniska Högskola JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Profu Götaverken Miljö Kretsloppskontoret Göteborgs Stad Västra Götalandsregionen (VGR) E.ON Värme Luleå tekniska universitet Sysav Utveckling Nya projekt Perspektiv på hållbar avfallsbehandling Projektet syftar till att öka kunskapen om förutsättningar, möjligheter och hinder inom tre utvalda delområden; Internationell handel med avfall, Utvärdering av framtida styrmedel och Avfallsförbränning i fjärrvärmesystemen. Alla utvalda områden är högaktuella och mycket väsentliga för hur det framtida svenska avfallsbehandlingssystemet kommer att utvecklas. Målet är att den ökade kunskapen skall bidra till en utveckling av avfallssystemet som är motiverad både miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Målgrupperna för arbetet är verksamhetsutövare inom avfalls- och energisektorn, beslutsfattare, företrädare för myndigheter och forskare. Projektledare: Johan Sundberg, Profu Start: Januari 2011, Avslutas: December 2012 Prenumerera på nyhetsbrevet Avbeställ prenumeration 1 (6)

2 Nya projekt forts. Utveckling av en ny våt rökgasreningsteknik för stoftavskiljning WESP Utvecklingsprojektet WESP (Wet Electrostatic Precipitator) syftar till att konstruera och testa en ny våt elfilterteknologi för att enklare och kostnadseffektivare möta framtidens hårdare utsläppskrav av hälsofarliga submikrona partiklarna från förbränning. I projektet demonstreras den unika kombinationen av ett vått elfilter, med modernaste transformatorteknologi, konstruerat i korrosionsbeständigt material som integreras i en flerstegsskrubber. Projektet samfinansieras av Värmeforsk. Projektledare: Sven Andersson, Götaverken Miljö Start: December 2010, Avslutas: Oktober 2011 Samförbränning av slam och avfall på roster Ett antal tidigare studier har visat att det går att minska problemen med korrosion i bio- och avfallseldade fluidbäddpannor genom att tillsätta slam som additiv till bränsleblandningen. En god förbränning av relativt svåra och krävande bränslen har därmed blivit möjlig. Om slam som additiv har en likadan effekt i en rosterpanna som i fluidbäddpannor är väldigt lite utforskat i Sverige. Detta projekt syftar till att genomföra en litteraturstudie och samla information om de erfarenheter som finns från samförbränning av slam i rosterpannor, både nationellt och internationellt. Missa inte......waste Refinery seminarium. Den 8 april bjuder vi på ett Waste Refinery seminarium. Godbitar från den avslutade etappen och nystartade projekt kommer att presenteras. Så boka redan nu den dagen för några intressanta timmar mellan 09:00 och 11:30 i SPs lokaler i Borås. Mer information om programmet kommer att finnas på vår hemsida inom kort. Projektledare: Marianne Gyllenhammar, Stena Metall Start: December 2010, Avslutas: Juni 2011 Rätt slam på rätt plats Idag diskuteras slammets roll och användningsområden på olika håll i samhället, och allt som oftast framkommer det motstridiga åsikter mellan uppsatta miljömål och hur slammet används. En av orsaker till detta är att slam och dess egenskaper och innehåll varierar. Begreppet slam täcker in en mängd material med sinsemellan mycket olika egenskaper. Att hitta lämplig användningsområde för ett slam är således inte alltid en självklarhet. Syftet med projektet är att ta fram kunskap och verktyg så att avsättning av olika sorters slam med näringsinnehåll kan ske på ett för samhället mer hållbart och effektivt sätt med avseende på miljö, ekonomi och resursanvändning. Projektet utförs av en projektgrupp med bred förankring hos myndigheter, branschorganisationer, slamproducenter, slamanvändare och forskare. Projektledare: Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Start: Januari 2011, Avslutas: Februari 2012 Foto: Gunilla Henriksson 2 (6)

3 Nya projekt forts. Inerta partiklars betydelse för rötslams goda samförbränningsegenskaper Rötslams positiva påverkan på förbränningsprocessen, såsom minskade beläggningar och korrosion, har visats i kommersiell skala i många undersökningar. Man har dock ännu inte skapat en helhetsbild över vad det är som orsakar denna positiva effekt. En del av förklaringen som ofta nämns är den ökade partikelyta i rökgasen som rötslammet ger upphov till. Detta projekt syftar till att i laboratorieskala studera hur inerta partiklar i rökgasen påverkar bildningen av beläggningar. Projektledare: Frida C Jones, SP Sveriges Tekniska Start: December 2010, Avslutas: December 2011 Förbränning av en bränsle mix bestående av animaliskt avfall (Biomal), industri- och hushållsavfall i Fluidiserande bädd panna Biomal är en avfallsfraktion som består av restprodukter från slakterier. Att dessa restprodukter kan vara källor till olika smittor gör att de inte lämpar sig för användning i biologiska processer. Syftet med detta projekt är att studera hur en avfallsförbränningsprocess påverkas av att samförbränna Biomal med vanligt avfallsbränsle. Försöken kommer att utföras i en bubblande fluidbäddpanna i kommersiellskala hos Borås Energi och Miljö. Projektledare: Anita Pettersson, Högskolan i Borås Start: December 2010, Avslutas: December 2011 Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall För att Sverige ska uppfylla miljökvalitetsmålet med 35 % biologisk behandling av matavfall krävs det en markant ökning samt förbättring av matavfallsinsamling i delar av landet. Det är många faktorer som måste beaktas för att rätt system ska upphandlas. Hänsyn måste tas till upphandlingstider, hur regionen ser ut befolkningsmässigt, vilket system som passar var, när och hur mycket information som ska skickas ut etc. Projektet syftar till att ta fram ett verktyg i form av en guide som underlättar för beslut om vilket eller vilka insamlingssystem lämpar sig för olika förhållanden. Projektet samfinansieras av Avfall Sverige. Projektledare: Hanna Hellström och Christina Anderzén SP Sveriges Tekniska Start: December 2010, Avslutas: Maj (6)

4 Pågående projekt Kartläggning av vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, Etapp II Tätskikt på betong En tidigare kartläggning om vittrings- och korrosionsskador på betong i biologiska behandlingsanläggningar (WR projekt 27) har visat att betong inte har tillräcklig motståndskraft i den aggressiva anläggningsmiljön och att därför någon form av tätskikt behövs för att säkerställa betongkonstruktionernas funktion. I rapporten studeras olika typer av tätskikt/skyddsbeläggning till betong i biologiska behandlingsanläggningar. Ett antal förslag från branschen presenteras mot bakgrund av hur väl materialet tål det aggressiva lakvattnet från matavfall vid temperaturer upp till 70 C, och nötning från den trafik som förekommer på plats. Ett förslag till provningsprogram har tagits fram med speciellt fokus på just kemikaliebeständighet och nötningsresistens. Provningsprogrammet har verifierats och underlag till kravnivåer har föreslagits, liksom provläggning och uppföljning i fält. Följande slutsatser rapporteras från projektet:: Det finns en rad olika teknologier, material och system på marknaden som förväntas fungera som tätskikt och skyddsbeläggning till biologiska behandlingsanläggningar. Relevant provning saknas emellertid liksom motsvarande Avslutade projekt referensobjekt. Olika provningsmetoder har som regel använts för olika system, och egenskaperna är därmed inte direkt jämförbara. Resistens mot lakvatten från matavfall, är speciellt viktigt för detta material. Relevant provning saknas för samtliga produkter/system som behandlats i projektet. Sådan provning föreslås i rapporten. Nötningsresistens är speciellt viktigt för skyddsbeläggning på betonggolv i mottagningshallen där matavfallet kommer in. En viss typ av provning har som regel genomförts på aktuella material, men testparametrarna har varierat. För skyddsbeläggning på betonggolv i mottagningshallar med tyngre trafik krävs provning enligt mer aggressiv metodik än den som har använts. Sådan provning föreslås i rapporten. Rapporten har tagits fram i nära samarbete med tillverkare och entreprenörer inom tätskikts- och beläggningsbranschen. Projektledare: Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet Start: April 2010, Avslutas: Januari 2011 Energiåtervinning av brännbara fraktioner från fragmentering av metallhaltigt avfall (del 2) Deponiförbudet för organiskt avfall har gjort att fler returbränslen har kommit ut på bränslemarknaden. Ett bränsle som hittills mestadels har deponerats är SLF (shredder light fraction, fluff). SLF är ett avfall som uppkommer i samband med återvinning av metallhaltigt material. På grund av avfallets högre klor- och metallinnehåll, jämfört med hushållsavfall, så kunde ökade beläggnings- och korrosionsproblem förväntas. Projektets uppgift var därför att undersöka om sameldning med rötslam, som i andra projekt visat sig vara positivt, kan reducera dessa problem. Syftet med projektet var också att se hur SLF påverkar beläggningar och korrosion i anläggningen. I detta projekt har SLF sameldats med normal avfallsblandnig i Lidköpings 20 MW bubblande fluidiserad bädd med och utan rötslam. Samförbränning av drygt 20% SLF med normalt avfall ökar mängden beläggningar och även dess korrosivitet. Resultaten visar tydligt att tillsatts av slam kan minska beläggnings- och korrosionsproblemen vid samförbränning av SLF i en avfallspanna. Redan vid 4% inblandning av slam till bränsleblandningen avfall och SLF minskar mängd beläggningar och deras korrosivitet. Projektet visar inte på en entydig förklaring till slammets goda effekt utan det finns flera möjliga orsaker såsom; slammets innehåll av svavel, aluminiumsilikater och/eller hög askmängd samt eventuellt även dess innehåll av fosfor. Askmängden in med bränslet ökade med 38% vid tillförsel av slam och SLF och med 19% vid samförbränning med endast SLF. De ökade askmängden med bränslet in ger ökad kostnad för hantering av bottenaska och vändschaktsaska. De analyser som gjorts i detta projekt visar inte på att askorna behöver omhändertas på något annat sätt än de görs idag. Projektledare: Marianne Gyllenhammar, Stena Metall 4 (6)

5 Avslutade projekt forts. Kartläggning av insamlingstekniker för matavfall Det finns ett flertal olika insamlingssystem för matavfall i Sverige, men idag finns ingen heltäckande sammanställning över de metoder och tekniker som finns på marknaden eller är under utveckling. Målet med denna studie var att kartlägga tekniska problem för olika system och att identifiera tidigare studier och nya innovationer inom insamlingstekniken. I studien ingår befintliga insamlingstekniker i Sverige hos hushåll, storkök, restauranger och butiker. Studien omfattar endast de så kallade hårda parametrarna dvs. främst teknikfrågor. Metoder som använts i projektet är en enkätundersökning riktad till de 133 kommuner som idag tillämpar källsortering av matavfall, telefonintervjuer med ett flertal biologiska behandlingsanläggningar och innovatörer inom branschen samt sökningar på Internet efter relevanta rapporter och studier inom området. Resultatet visar att både papperspåsen och bioplastpåsen har vissa brister. Många av bristerna är knutna till leverantören/ tillverkaren. Övriga problem såsom felsortering, problem med mögel, fluglarver/flugor etc. kan gå att lösa med information. Problem med korrosion på insamlingsfordon och metalliska komponenter på behandlingsanläggningarna har framkommit. Ett problem vad gäller butiker är hur det förpackade materialet kan behandlas på bästa sätt. Det finns idag behandlingsanläggningar som kan behandla visst förpackat matavfall men fortfarande saknas lösning för glas. En fråga som inte knyts direkt till tillverkaren eller leverantören är frågan om standardisering av sorteringsutrustning i köket. Många kökstillverkare har idag egen källsorteringsutrustning under diskbänken där påsarna sällan passar in. Det leder till att påsarna används på fel sätt. Ett viktigt projekt kan därför bli att samla avfallsbranschen och köksleverantörer för att försöka få fram en lösning på detta. Det finns många processtekniska problem som uppstår då en biogasanläggning ska röta matavfall speciellt som matavfallet vilket kommer in till behandlingsanläggningen inte kan ses som ett homogent material. Utveckling av bättre och effektivare förbehandlingstekniker efterfrågas av branschen. Projektledare: Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Vattentvätt av flygaskor från avfallsförbränning Askor från avfallsförbränning innehåller en mängd mineral, salter och andra metallföreningar som är mer eller mindre lösliga i vatten. Ofta innehåller flygaskorna speciellt höga halter av lakbara metallföreningar och detta gör att de klassas som farligt avfall. Syftet med projektet var att undersöka om en enkel vattentvätt kan ta bort tillräckligt av klorid och sulfat ur flygaska så att den kan deponeras på ett enklare och billigare sätt. Projektet fokuserade på flygaska från Borås Energi och Miljös fluidbäddpannor på Ryaverket och på flygaska från Sävenäsanläggningen i Göteborg som ägs av Renova AB. Beräkningar kring vilka investeringar som skulle behöva göras för att installera en asktvätt kopplat till ett pressfilter visade att en sådan investering i dagsläget ger högre kostnader än att använda den befintliga metoden för omhändertagande av askan. Resultaten visade att en tvätt med vatten tar bort huvuddelen av kloridinnehållet i askan effektivt. Däremot är vattentvätt inte effektiv för att sänka sulfatutlakningen. För både Borås cyklonaska och Renovas elfilteraska blev lakbarheten av sulfat större efter vattentvätt. Detta beror på att sulfat kan bindas både som lösliga och svårlösliga föreningar och att omlagring av sulfat sker under tvätten. Efter vattentvätt måste båda askorna deponeras lokalt som farligt avfall. Lakbarheten för metaller påverkades positivt av vattentvätten medan dioxininnehållet i askorna endast förändrades marginellt. Endast några få komponenter lakade för mycket efter tvättning för att askorna skulle kunna deponeras som ickefarligt avfall. För Renovas elfilteraska var det sulfat och selen; och för Borås cyklonaska endast total krom. En möjlig lösning för att minska lakbarheten för krom kan eventuellt vara kemiskt reducera den till en olöslig form. Detta har dock inte testats i projektet. Projektledare: Britt-Marie Steenari, Chalmers Oorganisk Kemi Ladda ner slutrapporter från hemsidan! Det finns ett 30-tal slutrapporter som kan laddas ner kostnadsfritt från Waste Refinerys hemsida. 5 (6)

6 Nr Frågan Varför har ni valt att medverka i Waste Refinery och vad har ni för förväntningar? Vad anser ni att centrumet kan bidra med till samhället? Stig Edner, SYSAV Utveckling AB - Inom Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, arbetar vi med en kombination av behandlingsmetoder för att på bästa sätt utnyttja avfallet som en resurs. Genom medverkan i Waste Refinery får vi samordningsvinster genom att vi deltar i utredningar av för branschen gemensamma frågeställningar. Genom samverkan minskar vi också risken för att vi uppfinner hjulet igen. Samverkan inom branschen, med hjälp av forskare, ger oss alltså en större utväxling på satsade utvecklingsmedel. Med hjälp av forskare och deltagande parter i projekten finns en större möjlighet att upptäcka eventuella risker inom verksamhetsområdet i ett tidigt skede. - Ett centrum med kompetens ökar branschens möjligheter att utvecklas framgångsrikt. En fortsatt samverkan med andra aktörer som till exempel Avfall Sverige kan bidra till att svensk avfallshantering även i fortsättningen ligger internationellt i topp. Waste Refinery Kunskapscentrumet Waste Refinery syftar till att verka för resurssnål, säker och miljövänlig avfallshantering, som långsiktigt kan bidraga till att minska beroendet av fossila bränslen och medverka till ett kretslopp av näringsämnen. Waste Refinery är ett nationellt centrum inrättat vid SP Sveriges Tekniska. Forsknings- och utvecklingssamarbetet inom Waste Refinery sker i ett gemensamt kluster bestående av representanter från näringsliv, samhälle och forskningsorganisationer. Waste Refinery verkar för: Att vara en ledande kompetens inom avfallshantering. Att bedriva FoU i samarbete mellan institut, högskola, samhället och näringsliv. Att vara en mötesplats för frågor som rör avfallshantering. Anders Lagerkvist, Avfallsteknik, Luleå Tekniska Universitet - Eftersom Waste Refinery samlar många intressenter som är naturliga samarbetsparter till oss och vi anser att det behöver utvecklas fler broar mellan forskning och tillämpning i området, vill vi vara med och bidra till det med råd och dåd. Våra förväntningar är att det skall gynna utvecklingen av avfallsteknik i Sverige både i samhälle och akademi. För vår egen utveckling hoppas vi att det skall leda till nya perspektiv och samarbeten. - Det finns en avfallsaspekt på all omsättning av materia och energi och i många sammanhang glöms detta bort. Ett centrum som Waste Refinery är, vid sidan av en mötesplats för utveckling, även ett verktyg för att höja branschens profil och skapa uppmärksamhet kring avfallsfrågor. Med uppmärksamheten följer nya möten och tankar som påverkar framtiden. Kontakta Evalena Blomqvist, centrumledare Tel: Jelena Todorovic, centrumledare Tel: Anette Ingemarson, sekreterare Tel: Sofia Persson, nyhetsbrev och hemsida Tel: (6)

Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall

Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall atiken kring insamlingen av biologiskt avfall WR 31 Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Läs mer

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall Siktet inställt på resultatspridning Att ta del av och sprida information om alla intressanta resultat från de idag 20-talet beviljade projekten inom Waste Refinery är nu en än tydligare och viktigare

Läs mer

Lösningar för lönsamhet

Lösningar för lönsamhet Lösningar för lönsamhet Waste Refinerys öppna seminarium 21 mars Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Waste Refinery nationellt kunskapscentrum FoU i ett gemensamt kluster

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Korrosion och vittring på biologiska behandlingsanläggningar Ylva Edwards, CBI Vittrings- och korrosionsproblem för BETONG och BETONGARMERING vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Bakgrund Waste Refinerys första etapp startade den 1 april 2007 och pågår framtill den 31 mars 2010.

Bakgrund Waste Refinerys första etapp startade den 1 april 2007 och pågår framtill den 31 mars 2010. Waste Refinery Handläggare: Evalena Blomqvist SP-Energiteknik 010-516 55 20, evalena.blomqvist@sp.se Sammanfattning av verksamhet under etapp 1 Denna sammanfattning syftar till att ge en kort beskrivning

Läs mer

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme En stark miljöprofil!!! 3000 Svavel NOX Fossil CO2 350000 2500 300000 250000 2000 200000 1500 150000 1000 100000 500 50000 0 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning

Läs mer

Mot effektivare avfallshantering. Kunskapscentrum Waste Refinery Verksamhetsrapport 2007-2009

Mot effektivare avfallshantering. Kunskapscentrum Waste Refinery Verksamhetsrapport 2007-2009 Mot effektivare avfallshantering Kunskapscentrum Waste Refinery Verksamhetsrapport 2007-2009 Innehållsförteckning FÖRORD 1 AVFALL - ETT AVTRYCK I VÅRA LIV! 1.1 Utmaningar 2 DÄRFÖR FINNS WASTE REFINERY

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Avfall Sverige Göteborg 27 oktober

Avfall Sverige Göteborg 27 oktober Avfall Sverige Göteborg 27 oktober Forskning inom Waste Refinery och SP med inriktning mot biologiskt avfall Hanna H Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se SP-koncernen 2010

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Rätt slam på rätt plats

Rätt slam på rätt plats Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Projekt WR 34 Kartläggning av

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 Sida 1 (9) Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 stockholm.se 1 Sida 2 (9) INNEHÅLL 1 Sammanfattning.. 3 2 Bakgrund 3 2.1 Matavfall... 3 2.1.1 Historik för Stockholm... 3 2.2 Förpackningar...

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063)

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) AVFALLSLAG SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) Avfallsslag SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder (i bilaga 2 avfallsförordningen

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013

Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013 Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013 Innehållsförteckning FÖRORD VILKA SVAR HAR VI FÅTT? BIOLOGISK BEHANDLING Skräddarsydd insamling för varje kommun Plaster

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1-10 juni 2010 Svämtäcke, eller inte? Ändringar i regelsystemet

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012 Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012 Johan Yngvesson Jag har arbetat på SP sedan 2008 Jobbar med kvalitetssäkring av biogödsel och kompost (SPCR 120 & 152) Utbildad

Läs mer

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56) M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Varför samlar vi matavfallet? När vi slänger matavfallet i den brännbarapåsen slänger vi inte bara mat utan också en värdefull resurs. Matavfallet innehåller

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

Angående köksavfallskvarnar

Angående köksavfallskvarnar Beskrivning Information om köksavfallskvarnar Dokumenttyp Information Upprättad av Tomas Adolphson/ Klara Dalhielm Revision/datum 12/2014-05-09 Godkänd av Fyll i utfärdare här Dokument id 20140508-20033

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter VARFÖR SAMLAR VI IN MATAVFALL? I maj 2012 antog regeringen ett nytt nationellt mål som innebär att 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 VARFÖR SAMLAR VI IN MATAVFALL? Vi har ett nationellt mål i Sverige som innebär att minst 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se Avfallsplan Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020 Vellinge.se Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Underlagsmaterial till avfallsplanen finns i Bilagor till avfallsplanen som hittas

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av

Läs mer

Waste Refinery verksamhetsår 2

Waste Refinery verksamhetsår 2 Waste Refinery verksamhetsår 2 Waste Refinery verksamhetsår 2 Waste Refinery Annual report year 2 WASTE REFINERY SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, 501 15 Borås www.wasterefinery.se wasterefinery@sp.se

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup. Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari Hans Larsson Biogas Väst Business Region Göteborg Business Region Göteborg Vi är en neutral

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Avfallsplan. för Karlskoga kommun. Fastställd av: KF Diarienummer: KS

Avfallsplan. för Karlskoga kommun. Fastställd av: KF Diarienummer: KS Avfallsplan för Fastställd av: KF 96 2016-05-17 Diarienummer: KS. 2016.0099 Framtagen av: 29 2016-04-12 Diarienummer:. 2014.0080 Innehåll Innehåll... 1 Varför en avfallsplan?... 2 Utmaningar inom avfallsområdet...

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer