WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall"

Transkript

1 Siktet inställt på resultatspridning Att ta del av och sprida information om alla intressanta resultat från de idag 20-talet beviljade projekten inom Waste Refinery är nu en än tydligare och viktigare aktivitet för Waste Refinery. Det kommande året kommer att bli intressant, kan jag lova, nu när majoriteten av projektet når resultatfasen. Några av projekten presenteras på årets Energisession i Skövde den 5 februari samt också på Waste Refinerys öppna seminarium den 13 mars i Borås. Passa på att anmäla er om ni inte redan har gjort det! En annan glädjande nyhet är att kansliet från februari utökas med Jelena Todorovic. Jelena har disputerat inom avfallsfrågor i Luleå och kommer närmast från TPS i Nyköping. Evalena Blomqvist, Centrumledare Parter i Waste Refinery I februari börjar Jelena Todorovic vid Waste Rafinerys kansli. Hon kommer framförallt att jobba med centrumledning tillsammans med Evalena. Jelena disputerade vid Luleå tekniska universitet, med en avhandling som handlade om behandling och användning av askor från avfallsförbränning. Hon har erfarenhet av projektledning och forskning kring biobränsleförbränning, karakterisering av avfall och behandling av askor. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Energi och Miljö Borås Stad Högskolan i Borås Metso Power Stena Metall Renova IMEGO Biogas Väst/Business Region Göteborg Brämhults Juice SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Chalmers Tekniska Högskola Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) Profu Götaverken Miljö Nordens Pappersindustri Dalkia Kretsloppskontoret Göteborgs Stad Läckeby Water Group Västra Götalandsregionen (VGR) Energimyndigheten (STEM) Prenumerera på nyhetsbrevet Avbeställ prenumeration Nya projekt Vattentvätt för flyg- och cyklonaska från avfallsförbränning Syftet med projektet är att undersöka om avfallsaska från fluidbäddpannor (Borås Energi och Miljö AB) och från rosterpannor (Renova AB) kan bli stabilare genom tvättning, samt att utreda hur den behandlade askan därefter ska klassas. Aska från förbränning av avfall innehåller stora mängder metaller, klorider och sulfater av olika typer. Vissa av dem finns i föreningar som är lösliga och det gör deponering av askan till ett problem eftersom askan definieras som farligt avfall. En långsiktigt hållbar hantering av våra förbränningsaskor i Sverige behöver utvecklas för att möta framtidens behov. Kontaktperson: Britt-Marie Steenari, Chalmers Tekniska Högskola Projekttid: start september 2008, avslut april 2009 Sänkt bäddtemperatur i fluidbäddpannor för avfallsförbränning etapp 2 Projekt målsättning är att utvärdera om sänkt bäddtemperatur i avfallsförbränningspannor ger förväntade driftsfördelar såsom minskad risk för: bäddagglomerationer, påslag och slitage av överhettare samt minskade emissioner, askflöden och förbrukning av additiv. Utvärderingen baseras på praktiska försök som genomförs vid två 20 MWt BFB pannor för avfallsförbränning i Borås. Den avslutade förstudien (se s.5) visade på stora möjligheter till driftsfördelar. Etapp 2 syftar till att demonstrera kontinuerlig drift med en låg bäddtemperatur samt att utvärdera ekonomiska och miljömässiga vinster med densamma genom att utförliga provtagningar parallellt med termodynamiska beräkningar utförs. Förändringar i beläggningar, askor och partiklar kommer att analyseras vid normaldrift och sänkt bäddtemperatur. Kontaktperson: Fredrik Niklasson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projekttid: start januari 2009, avslut februari (6)

2 Nya Projekt Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv etapp 2 Målsättningen med hela projektet är att utvärdera nya och förbättrade tekniker för behandling och återvinning av organiskt och brännbart avfall. Utvärderingen görs i ett systemperspektiv där en regions samlade avfalls- och energisystem beaktas. Vidare genomförs utvärderingen med hjälp av fallstudier i Borås och Göteborg. I arbetet utnyttjas modellverktyg för avfallshanteringen (ORWARE) respektive energisystem (Martes, Markal) samt andra resurser från medverkande parter. Med hjälp av de systemmodeller som vidareutvecklats och anpassats inom etapp 1 kan de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av en förändring analyseras genom scenarioanalys. Inom etapp 2 av projektet kommer förändringar i framtidens system, fram till 2030, att utvärderas. Kontaktperson: Johan Sundberg, Profu Projekttid: start januari 2009, avslut februari 2010 Förädling av rötrest från större biogasanläggningar Biogasanläggningar producerar en rötrest med ett högt näringsinnehåll som i ett hållbart samhälle därför borde återföras till skog och mark. För att kunna återföra näringsämnena från större biogasanläggningar lokaliserade i storstadsregioner krävs att rötresten och främst kvävet uppkoncentreras för att få rimliga lag rings- och transportkostnader. Projektet avser därför att värdera alternativ för omhändertagande av rötrest för stora avfallsbiogasanläggningar och biogasanläggningar som ingår i energikombinat med de förutsättningar som där finns för samordning med värmeproduktion, spillvärmeutnyttjande, gashantering m m. I projekten beskrivs förutsättningar vid dessa typer av anläggningar, alter nativa uppkoncentreringstekniker, krav och värdering på alternativa produkter. Utvärdering av alternativen görs inom en systemanalys som inkluderar värderingen av nyttan från ett ekonomiskt, miljömässigt och resurssnålt perspektiv. 24 h H 2 O Kontaktperson: Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 2 10 min Wash Projekttid: start februari 2009, avslut februari 2010 Misssa inte... Energisessionen den 5 februari i Skövde Årets energisession i Västra Götalandsregionen anordnas i Skövde 5-6 februari. Waste Refinery arrangerar i år en session med fokus på biologisk behandling av avfall. Kommer vi att nå miljömålet med 35% biologisk behandling av matavfall år 2010? Vilka hinder och möjligheter finns? För att nå ett hållbart samhälle krävs att effektivare processer utvecklas. I Sverige finns det potential för en mångdubbling av biogasproduktion. För mer information om programmet är ni Välkomna att läsa på Västra Götalandsregionens hemsida Centrifuge Filter To analysis: Original sample H 2 O leachate Kemisk fraktionering av avfallsbränslen Projektet syftar till att reducera driftstörningar och underhållskostnader vid avfallsförbränning genom att öka förståelsen för hur oorganiska komponenter är bundna i avfallsbränslet. Hur bränslet reagerar i processen påverkas både av förbränningsprocessen i stort men också av hur komponenterna är bundna. Två metoder för kemisk fraktionering av avfallsbränslen kommer att utvärderas och resultaten kommer därefter att korreleras med oönskade (oorganiska) reaktioner i en förbränningsprocess. Syftet är att finna en lämplig metod för kemisk fraktionering och karaktärisering av avfallsbränslen utifrån hur hårt kritiska komponenter sitter bundna och vilken potentiell risk de därmed medför i en förbränningsprocess. (Figur 1) Kontaktperson: Frida Claesson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Högskolan i Borås Projekttid: start september 2008, avslut oktober h 2 10 min 2 24 h 2 10 min NH 4 Wash HCl Wash Centrifuge Centrifuge Filter Filter NH 4 Ac leachate HCl leachate Solid residue Figur 1 Principskiss över olika fraktioneringssteg som ingår i kemisk fraktionering och karaktärisering av avfallsbränslen 2 (6)

3 Pågående projekt Robusta mättekniker on-line för optimerad biogasproduktion Efterfrågan på biogas är idag större än tillgången samtidigt som de flesta biogasanläggningar inte drivs vid sin fulla kapacitet. Detta beror bl.a. på att biogasprocessen är känslig för störningar, vilket kan leda till långa driftstillestånd med minskade intäkter och ökade kostnader som följd. Idag görs huvudsakligen manuella provtagningar och analyser på viktiga parametrar, t ex flyktiga fettsyror och ammoniumkväve, vilket är tidskrävande. För att kunna öka behandlingen och bibehålla en stabil biogasproduktion krävs bättre teknik för övervakning som kan appliceras on-line. Detta projekt syftar till att undersöka robusta mättekniker som har förutsättningar att appliceras i biogasprocessen där slitage på mätutrustning kan vara stor, t ex pga korrosion. Arbetet utförs dels vid Borås Energi och Miljös produktionsanläggning på Sobacken och dels i laboratoriemiljö under kontrollerade betingelser. För att kunna skapa ett bättre beslutsunderlag för driftpersonalen finns behov för on-linemätning i det inkommande flödet till rötkammaren för att erhålla substratblandningens innehåll av organiskt material, såväl som i det utgående flödet från rötkammaren för att erhålla rötkammarens innehåll av lättflyktiga fettsyror m.m. I kontakter med leverantörer har konstaterats att tillgängliga instrument sällan uppfyller de mätområdes- eller sammansättningskrav som behövs, vilket innebär att mätning måste föregås av provspädning alternativt finfördelning och provfiltrering. I det aktuella projektet kan de aktiviteter som utförs vid produktionsanläggningen delas in i följande inriktningar 1. Identifikation av mätmetod möjlig att applicera on-line, men där driftssäkerheten måste säkerställas med avseende på den speciella miljön (t.ex. jonselektiv elektrod för ammonium) 2. Identifikation av mätmetod möjlig att applicera on-line, men som inte mäter en specifik parameter och där det krävs kalibreringsarbete för att erhålla bra mätvärden på önskade parametrar (t.ex. FT-NIR för flyktiga fettsyror) 3. Identifikation av mätmetod som måste anpassas för onlinemätning med bl.a. spädning och finfördelning innan applikation kan ske (t.ex. TOC, COD) För att klargöra variationen av olika parametrar i det inkommande materialet till rötkammaren samlas prover regelbundet in för kemisk analys samt mätning med NIR (near infrared spectroscopy), som idag används i den kemiska industrin on-line. Målet är att undersöka om det går att korrelera dessa analyser och mäta halten organiskt material för att kunna beräkna belastningen till processen. I en laboratorierötkammare som efterliknar processen vid Sobacken görs försök med kontrollerade störningar som inte kan utföras vid produktionsanläggningen. Även här görs kemiska analyser för att korrelera med NIR-mätningar där målet är att se om man kontinuerligt kan mäta rötkammarens innehåll av t.ex. olika lättflyktiga fettsyror. Kontaktperson: Åke Nordberg, JTI Projekttid: start januari 2009, december 2009 Andra pågående projekt Figur 2 Driftspersonal på Borås biogasanläggning Kartläggning och identifiering av lukt från biogas- processen Bedömning av två torktekniker för biologiskt avfall Detektion av bränslespridning i en fluidbädd Förbättrad pannprestanda vid avfallsförbränning Svavelrecirkulation Behovsstyrd sotblåsning i avfallspannor Förbehandlingars inverkan med avseende på efterföljande biologisk behandling/rötning av olika avfallsmaterial Vägen genom en förbränningsanläggning för Oorganiska Komponenter i AvfallsBränslen, VOKAB 3 (6)

4 Avslutade projekt Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall etapp 1 Den brännbara fraktionen från upparbetning av metallhaltigt avfall, SLF (shredder light fraction), som inte får deponeras längre, innehåller en hel del metaller och har en relativt hög klorhalt. Det finns en oro för att bränslet skall ge beläggningsoch korrosionsproblem i förbränningsanläggningar. Eftersom rötslam har visat positiva effekter på biobränslens alkalirelaterade driftproblem så har detta projekts uppgift varit att teoretiskt göra en bedömning av hur rötslam kan påverka beläggningsbildning och korrosion vid samförbränning av SLF. Figur 3 Metallhaltigt avfall är en av de fraktioner som bildas i samband med fragmentering av skrotade bilar Termodynamiska beräkningar har utförts av Metso Power. Normalt avfallsbränsle använt i Borås avfallspannor med inblandning av SLF och rötslam i olika mängder har simulerats. Resultatet av projektet är: De termodynamiska beräkningarna visade att tillsatsen av rötslam i bränsleblandningen inte gav någon påtaglig positiv effekt gentemot korrosion. Det bör dock nämnas att denna teoretiska studie koncentrerade sig på överhettarkorrosion och beaktade inte effekten av zeoliter (aluminiumsilikater), fosfors smältdata eller erosion och partikeltäthet i rökgasen pga rötslammets höga askmängd, som man i tidigare projekt har sett som positiva vad gäller beläggningsproblematik. De termodynamiska jämviktsberäkningarna påvisade inte att rötslam reducerade bildningen av gasformiga klorider. Samförbränning med SLF (ca 20%) ger höga halter av framförallt blyklorider. Mängden zinkklorid blev också förhöjd men i nivå med halter som vid förbränning av normalt Boråsavfall. Bly- och zinkklorider kondenserar vid lägre temperaturer än alkaliklorider varmed det främst är i eldstaden, i de lägre temperaturdelarna på överhettaren samt på ekonomisern som problem kan förväntas. Förbränning med upp till 20% inblandning av SLF i en 40 bars mättad ångpanna (utan överhettare) bör inte ge väsentligt ökade problem. Denna teoretiska studie bör verifieras praktiskt för att på så sätt även få med de parametrar som inte kunde beaktas teoretiskt. Kontaktperson: Marianne Gyllenhammar, Stena Metall Drift och underhåll av avfallsförbränningsanläggningar en jämförelse av två tekniker och strategier Detta arbete har syftat till att skapa och demonstrerat en metod för att enkelt jämföra drift- och underhållskostnader för olika avfallsförbränningsanläggningar. Metoden går ut på att inledningsvis grovt sortera in kostnaderna i olika poster, jämföra mot andra anläggningar och sedan förfina kostnadsindelningen där intresse finns eller där följdfrågor väcks. Med denna ansats kan arbetsinsatsen och tidsåtgången för jämförelsen hållas så låg som möjligt. Få studier av detta slag finns eftersom avfallsförbränningsanläggningar ofta har en unik uppsättning av tekniklösningar och driftsstrategier, vilket gör direkta jämförelser krångliga och omfattande. Konsekvensen blir därför ofta att jämförelser uteblir vilket i sin tur medför att den kunskap som finns hos anläggningsägare om lyckade teknik- och strategival ej synliggörs. Branschgemensamma utmaningar förblir i viss mån också osynliga. Den demonstrerade metoden synliggör tydligt effekterna av olika teknik- och strategival och påvisar var förbättringspotentialerna ligger hos de olika anläggningarna. Metoden har också varit enkel att använda och bedöms lämplig för att applicera även på ett större antal anläggningar. Kontaktperson: Andreas Johansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ksek/gwh BEM Renova El Olja Additiv (tot) Personal Figur 4 Fördelning av de huvudsakliga kostnaderna för drift av förbränningsanläggning 4 (6)

5 Avslutade projekt forts. Sänkt bäddtemperatur i FB-pannor för avfallsförbränning - förstudie Avfallsförbränning har globalt sett två syften; kvittblivning av avfall samt energiåtervinning. Vid avfallsförbränning begränsas ångtemperaturen i överhettarna av korrosionsangrepp pga relativt höga halter av alkalimetaller och klor i bränslet. Förbränningsprocessen resulterar i att både alkalimetaller och klorföreningar hamnar i rökgasen och flygaskan, och kan därmed ge upphov till vidare korrosion i anläggningen. I detta projekt har initiala studier utförts för att utvärdera om sänkt bäddtemperatur i fluidbäddavfallspannor ger lägre halter av alkaliklorider i konvektionsstråket. Om så är fallet, skulle en sådan drift ge upphov till ökat elutbyte. Resultaten är av intresse för anläggningsägare som kan förbättra driften i befintliga anläggningar genom att justera driftpunkten samt för panntillverkare för möjligheten till modifiering och optimering av design av nya anläggningar. Delmålet för förstudie var att fastställa vid hur låg bäddtemperatur de befintliga avfallspannorna i Borås kan köras med bibehållen stabil drift och med tillräcklig förbränningstemperatur för att uppfylla givna direktiv för avfallsförbränning. Effekter på processen och driften utvärderas vid olika bäddtemperaturer genom att de data som normalt samlas in utvärderades samt att kompletterande prover av bäddmaterial och aska togs vid olika drifttillstånd för vidare analys. Försöken visade att det går att omfördela luft och rökgasflöden så att bäddtemperaturen sänks från ca 870 C till runt 700 C, samtidigt som kravet på 850 C/2 sekunder kunde upprätthållas och emissionerna av CO var densamma. NO x -emissionerna ökade dock med ökad topptemperatur. Påverkan på bäddkemin samt eventuell ackumulering av oförbränt material i bädden orsakat av att syrehalten sänktes, har inte utretts p.g.a. den korta driftperioden. Kemisk analys av siktad bäddsand ut från pannan visade att kloridhalten ökat mer än fyra gånger vid sänkt bäddtemperatur i 30 timmar. Detta indikerar att den kemiska balansen i bädden påverkats betydligt av temperatursänkningen. För att bestämma vad det får för konsekvenser behövs ytterligare försök med utförligare och längre mätningar. För alkalihalterna iakttogs däremot inga mätbara förändringar. Kontaktperson: Fredrik Niklasson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Andra avslutade projekt - Ladda ner slutrapporter från hemsidan Långsiktigt mål inom biologisk behandling Förberedande metodutveckling för att kartlägga spridning av lukter och luktämnen från biologisk behandling av avfall Siktning av avfall Etanol ur avfall Misssa inte... Waste Refinery Seminarium 13 mars i Borås Välkommen till ett intressant kostnadsfritt seminarium innehållande spännande resultat från avslutade och pågående Waste Refinery projekt. Seminariet vänder sig till dig som arbetar med avfall och energifrågor inom offentlig, privat och akademisk verksamhet. Mer information om programmet går att läsa på. Figur 5 Skillnaden i sammansättningen av retursanden vid A) normal bäddtemperatur, och B) efter 30 h under 750 C 5 (6)

6 Frågan Varför har ni valt att medverka i Waste Refinery och vad har ni för förväntningar? Vad anser ni att centrumet kan bidra med till samhället? Klas Hesselman, VD, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik - En viktig komponent i SIKs forskningsstrategier är samspel med starka, kompletterande kompetenser utanför SIK. Samspelet är ett naturligt uttryck för SIKs roll i kunskapskedjan, mellan universitet/högskolor, andra institut och industrin, där det är vår uppgift att göra kunskap tillgänglig och användbar för företagen. - SIKs arbete med utveckling och tillämpning av metoder för miljösystemanalys av livsmedelskedjan från jord till bord har varit framgångsrikt, även internationellt, och lett till ökade insikter om att ett effektivt utnyttjande av råvaror har stor betydelse för miljöpåverkan från livsmedelsproduktion. SIK har också kompetens inom sensorik och mikrobiologi, vilket är värdefullt i arbetet med risk- och acceptansfrågor. Detta gör oss till en lämplig forskningsutförare inom ett par av Waste Refinerys fokusområden. Waste Refinery Komptenscentrumet Waste Refinery syftar till att verka för resurssnål, säker och miljövänlig avfallshantering, som långsiktigt kan bidraga till att minska beroendet av fossila bränslen och medverka till ett kretslopp av näringsämnen. Waste Refinery är ett nationellt centrum inrättat vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Forsknings- och utvecklingssamarbetet inom Waste Refinery sker i ett gemensamt kluster bestående av representanter från näringsliv, samhälle och forskningsorganisationer. Waste Refinery verkar för: Att vara en ledande kompetens inom avfallshantering. Att bedriva FoU i samarbete mellan institut, högskola, samhället och näringsliv. Anders Victorén, Sales and Project Manager Service, Metso Power - Metso har nyckelprodukter för avfalls- och energiåtervinning för ett framtida hållbart samhälle. Vi erbjuder idag totallösningar för avfallsanläggningar inkluderande miljövänlig teknik såsom pannor, bränsleberedning, rökgasrening samt integrerade styrsystem i världsklass. För att våra anläggningar skall fortsätta att vara ledande när det gäller bränsleflexibilitet, elproduktion och tillgänglighet samt låga Life Cycle Costs, måste ständig utveckling ske. Vi tror att Waste Refinery är en viktig mötesplats där vi både kan dela med oss av och utveckla vår kompetens inom området. - Inom Waste Refinery kan man på ett systematiskt sätt och i kommersiell skala utveckla tekniken för material- och energiåtervinning från avfallsströmmar. Projekten som drivs i centrumet syftar till att minska användningen av ändliga naturresurser och minska mängden deponi. Vinnarna är ju både miljön och samhället. Att vare en mötesplats för frågor som rör avfallshantering. Kontakta wasterefinery@sp.se Håll utkik......efter information om mötet Avfall i nytt fokus - från system till styrmedel som anordnas av Waste Refinery och Hållbar avfallshantering, september 2010 i Borås. Mötet vänder sig till dig som arbetar inom avfalls- och återvinningsområdet, t ex beslutsfattare, entreprenörer, myndigheter, länsstyrelser, kommuner, beställare, ingenjörer, intresseorganisationer, konsulter och forskare. Evalena Blomqvist, centrumledare Tel: Jelena Todorovic, centrumledare Tel: Anette Ingemarson, sekreterare Tel: Carolina Hiller, nyhetsbrev och hemsida Tel: (6)

Bakgrund Waste Refinerys första etapp startade den 1 april 2007 och pågår framtill den 31 mars 2010.

Bakgrund Waste Refinerys första etapp startade den 1 april 2007 och pågår framtill den 31 mars 2010. Waste Refinery Handläggare: Evalena Blomqvist SP-Energiteknik 010-516 55 20, evalena.blomqvist@sp.se Sammanfattning av verksamhet under etapp 1 Denna sammanfattning syftar till att ge en kort beskrivning

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme En stark miljöprofil!!! 3000 Svavel NOX Fossil CO2 350000 2500 300000 250000 2000 200000 1500 150000 1000 100000 500 50000 0 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall Nr 3 2010 Waste Refinery tackar för i år Som en del i vårt förändrade kommunikationsarbete kommer Waste Refinerys nyhetsbrev i fortsättningen vara kortare, men istället skickas oftare samt att vi ett antal

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

STÖD TILL INSATSER PÅ LIVSMEDELSOMRÅDET - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

STÖD TILL INSATSER PÅ LIVSMEDELSOMRÅDET - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet STÖD TILL INSATSER PÅ LIVSMEDELSOMRÅDET - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Rapporten kommer att publiceras på

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Min radio Alla program Alla kanaler Kontakt Nyheter P1 P2 P3 P4 Sport Vetenskap & miljö Kultur Språk Barn Mer Sök kanaler, program och personer Radioföljetongen : 438 dagar, del 13 av 35 20:00 Ekonyheter

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Marknadsöversikt utvärdering

Marknadsöversikt utvärdering Rapport 2012:8 2012-05-28 201 Marknadsöversikt utvärdering Med förslag till arbetsgång och finansiering vid framtida uppdatering Ida Sylwan, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

Minutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Erika Bodehed, BF53910, +46 31-3233161,GC4 14 may 2013

Minutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Erika Bodehed, BF53910, +46 31-3233161,GC4 14 may 2013 Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Tid: Tisdagen den 14 maj 2013 Plats: VLH30 1 Besöksmöte Projekt: Avfallsprojektet i Sierra Leone, projekt nr 270 VUH har sponsrat med ett bidrag om 50 000 sek. Godkänt på styrelsemöte

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE EFFEKTIV AVFALLSHANTERING BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL DET FINNS MÅNGA FÖRDELAR MED ATT VARA LOKAL SÅ LÄNGE DU OCKSÅ ÄR GLOBAL SITA Sverige är ett av landets ledande företag

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB

Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft 1 Effektivare elproduktion baserad på förnyelsebara bränslen

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner

Läs mer

TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET

TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET Alexandra Sandberg & Daniel Tamm BioMil 2014 Framtagen inom projektet Implement 2012-2014 Rapporten är utgiven av Innovatum AB 2014 12 15 Textförfattare: Alexandra

Läs mer

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Bli medlem i Energigas Sverige!

Bli medlem i Energigas Sverige! Bli medlem i Energigas Sverige! Bli medlem i Energigas Sverige Energigas Sverige är en medlemsfinansierad branschorganisation med en hundraårig historia av att utveckla den svenska gasmarknaden. Utifrån

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

HSF 2600 Discfilter. Pure performance. HSF. AnoxBiogas experter på Biogas

HSF 2600 Discfilter. Pure performance. HSF. AnoxBiogas experter på Biogas HSF 2600 Discfilter. Pure performance. HSF 2600 AnoxBiogas experter på Biogas AnoxBiogas Serviceerbjudande Från idé till färdig anläggning Projektering Labstudier: Nyckeln till att ligga steget före Anläggningsanpassade

Läs mer

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Plats : ÅF-SIFU lokaler, Olof Palmes gata 31, Stockholm Tid: Tisdagen den 13 januari 2004 Arrangör: Värmeforsk Deltagare: Se deltagarlista på sista sidan Motiv

Läs mer

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Jessica Alvsilver Ficre Zehaie Thomas Chicote Forum 16 oktober 2014 Upplägg - Deponiskatten - Processen till

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar MILJÖFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Karlsson Telefon: 08-508 288 55 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-09-27 p. 13 Naturvårdsverkets rapport

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall

Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall Marianne Gyllenhammar (Stena Metall) Anders Victorén (Metso Power) Jere Niemi (Metso Power) Andreas Johansson (SP) Energiåtervinning

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Systematisk processoptimering

Systematisk processoptimering Systematisk processoptimering Grontmij AB Martin Råberg, Fredrik Axby, Stéphane Velut, Emma Schultz och Björn Fredriksson Möller 1 Nyttan av projektet Samarbete processteknik reglerteknik Potential: Effektiv

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Arbeta för miljödiplom!

Arbeta för miljödiplom! 1 MILJÖDIPLOM 1 Vi i bygdegårdsrörelsen vill erbjuda miljöcertifierade lokaler, där bygdegårdens energiförsörjning, drift och materialval bidrar till långsiktigt hållbar utveckling på jorden, vara en föregångare

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna 14 januari 2014 Slam ett exempel på SITE-samarbetet Ordförer i Trysil lyfte frågan om utmaning med slam våren 2013. Intresserad av att undersöka

Läs mer

5. Öka resurseffektiviteten

5. Öka resurseffektiviteten 5. Öka resurseffektiviteten Att se till att råvaror och energi används mest effektivt är utan tvekan en vinnande strategi i framtidens samhälle. Det omfattar allt ifrån smartare applikationer understödda

Läs mer

Med Andra Metoder EU-FÖRBUD MOT KOSMETIKATESTER PÅ DJUR. Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 KAN ERSÄTTA DJURFÖRSÖK

Med Andra Metoder EU-FÖRBUD MOT KOSMETIKATESTER PÅ DJUR. Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 KAN ERSÄTTA DJURFÖRSÖK Med Andra Metoder Nyheter från Forska Utan Djurförsök - Nr 1 2013 Med Andra Metoder ges ut av Forska Utan Djurförsök Ansvarig utgivare Cecilia Clemedson Redaktör Ingrid Lindmark Hemsida www.forskautandjurforsok.se

Läs mer

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Avfallsfrågor -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Deponering av organiskt material förbjudet (DF) Avfallsproducenten skall klassificera

Läs mer

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring

Läs mer

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Kraftvärme. - Powered by Swebo. Kraftvärme - Powered by Swebo. Kraftvärme UNICONFORT har arbetat i 60 år inom tekniksektorn av energiomvandling med hjälp av fast bio- massa. Främst från skogen, träindustrin, jordbruk, livsmedelsindustrin,

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg European Wenture Group Miljöbolaget i Storfors Förvärvades av EWG, European Wenture Group AB 2013/2014 Inom

Läs mer

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Naturvårdsverkets diarienummer 752-7499-06 Regionförbundets diarienummer 2006-369/400 Slutrapport Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Åtgärdsbeskrivning, sammanfattning Åtgärden har lett till

Läs mer

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften

Läs mer

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? 2016-01-12 Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? Korta svaret: behandlingspriset Men varför är det så mycket billigare att behandla restavfallet

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Rücker Nord AB - Miljöhandbok

Rücker Nord AB - Miljöhandbok Rücker Nord AB - Miljöhandbok BL-305 page 1 of 12 Inledning Syftet med denna handbok är att underlätta och ge tips och idéer om vad man kan göra för att förbättra miljöegenskaper när man arbetar med produktutveckling.

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klor och Bromin manuellt tillsatt

Klor och Bromin manuellt tillsatt Klor och Bromin manuellt tillsatt Det absolut viktigaste i all rening av vatten är att vi har ett korrekt ph värde. Om ph är för lågt eller för högt, så kan inte klor eller Bromin arbeta på ett bra sätt.

Läs mer

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA Producerad hösten 2002 för Återvinningsindustrierna av Håkan Nordin Miljökompassen AB 1 FÖRORD Återvinningsbranschen är en viktig och växande råvaruindustri.

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem. Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga

Läs mer