Biogas från matavfall David Holmström

Transkript

1 Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström

2 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery

3 Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Delprojekt 3 i forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling (WR46) Slutrapportering vid årsskiftet Rapporten kommer att finnas tillgänglig på Ett avslutande seminarium för alla delprojekt kommer att hållas i början av mars 2013

4 Vad påverkar marknaden för biogasproduktion?

5 Förutsättningar och utmaningar för biogas från matavfall

6 Drivkrafter för att röta matavfall Produktion av fordonsgas Omställning till en fossilfri fordonsflotta/kommun Intäkt Mål om utsortering av matavfall 35 %-målet 50 %-målet Styrmedel Investeringsstöd som LIP och Klimp Koldioxidskatt och energiskatt Kommunernas roll har varit avgörande för utvecklingen hittills

7 GWh Användning av biogas styrs mer mot uppgradering till fordonskvalitet Saknad data Fackling Uppgradering El Värme Fordonsgasen ökar markant, men totala gasproduktionen enbart svagt ökande Betalningsviljan högst för fordonsgas Biogas från matavfall idag är en liten del av totala biogasproduktion Energimyndighetens statistik över användning av biogas

8 Utsortering av matavfall till biogas ökar, men än är det långt kvar Insamling av matavfall i ca 60 % av kommunerna År 2011 behandlades ca 200 kton matavfall, vilket är fyra gånger så mycket som år 2006 Införande av insamling är utmanande process och innebär en merkostnad för kommunerna Kunskapsutbyte inom branschen med mål att underlätta vid införande i nya kommuner/område Källa: Avfall Sverige

9 Var behandlas matavfallet? Främst i södra Sverige Separata förbehandlingsanläggninga r möjliggör rötning vid vilken anläggning som helst Samrötningsanläggningar dominerar men drygt 25 % av matavfallet går till avloppsreningsverk Lokala förutsättningar är viktigt vid nybyggnation Avfallskoncentration Avsättning för biogas Distributionsmöjligheter

10 Matavfall måste förbehandlas! "Ingen förbehandling är den andra lik Viktigt att erhålla ett rent substrat Undvika störningar i rötkammaren Öka nedbrytbarheten Ett rent biogödsel utan föroreningar Teknikförbättring Fokus på minskade rejektmängder Tjockare slurry Förbehandling är en av de större kostnadsposterna

11 Teknisk utveckling styr mot Effektivare förbehandling Mindre utsläpp av metan Mindre energiförbrukning Effektivare uppgraderingsanläggningar Tillsatser av spårämnen Högre gasproduktion Högre belastning

12 En biogödsel som är attraktiv hos lantbrukare Biogödseln är ofta en betydande kostnadspost för anläggningsägaren Idag får nästan all biogödsel avsättning på åkermark Ansträngningar görs i branschen för att höja värdet på gödseln SPCR 120 innebär en kvalitetsstämpel Ökad näringskoncentration

13 Uppfyllande av etappmålet om 50 % utsortering av matavfall

14 Systemet som betraktas Avfall Biogasproduktion Användning av biogas Användning av biogas Alternativ användning Biogödsel Vad ersätts av biogas? Vad måste ersätta avfall som används till biogasproduktion? Vad ersätter biogödseln?

15 Effekter av en utsortering av matavfall med 50 % Drygt 300 kton mer matavfall sorteras ut jämfört med år 2010 Beräknat utifrån nyckeltal om uppkommet avfall från Linné m.fl. och SCB:s prognos om befolkningsutveckling Matavfallsmängder som rötas ökar från 150 kton till 560 kton, total ökning ca 410 kton Minskar mängder till förbränning med 200 kton Rejekt från förbehandling går till förbränning (20 % av inkommande matavfall) Minskar mängderna till kompostering med 100 kton Fordonsgasproduktionen ökar med 350 GWh, vilket motsvarar en ökning med ca 50 % jämfört med 2010

16 Klimateffekten av att öka utsorteringen av matavfall till 50 % -utan import 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1,00 ton CO2-ekv/ton utsorterat matavfall Preliminära resultat Totalt minskar utsläppen med 80 kton CO2-ekv

17 Klimateffekten av att öka utsorteringen av matavfall till 50 % -Importerat av avfall täcker upp frilagd kapacitet 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1,00 ton CO2-ekv/ton utsorterat matavfall Preliminära resultat Ej import Import Totalt minskar utsläppen med 250 kton CO2-ekv

18 Förändring av kostnader vid uppfyllande av målet om ökad utsortering Kostnadsförändring i kr/ton utsorterat matavfall Netto Insamling Förbehandling Rötning Uppgrad. & Distr. Biogödsel Värde fordonsgas Värde biogödsel Avfallsförbränning Fjärrvärmeproduktion Elproduktion Kompostering Övrigt Värdet för fordonsgas, största inkomsten Total kostnad för rötning är 900 kr/ton, varav förbehandling står för ca 30 % och uppgradering distribution ca hälften kr/ton utsorterat matavfall Preliminära resultat

19 Om ledig kapacitet fylls upp med importerat avfall (jmf med referensfallet) Kostnadsförändring i kr/ton utsorterat matavfall Netto Insamling Förbehandling Rötning Uppgrad. & Distr. Biogödsel Värde fordonsgas Värde biogödsel Avfallsförbränning Fjärrvärmeproduktion Elproduktion Mott. avg. import. avfall Kompostering Övrigt Kostnader i alternativ fjärrvärmeproduktion sjunker Kostnader för avfallsförbränning ökar Mottagningsavgift för importerat avfall innebär en intäkt kr/ton utsorterat matavfall Preliminära resultat

20 Slutsatser

21 Biogasproduktion från matavfall är en kostnadseffektiv klimatåtgärd! Rötning av matavfall är en effektiv klimatåtgärd I ett systemperspektiv kommer rötning av matavfall kunna bli en kostnadseffektiv behandling jämfört med förbränning Men viktigt att investera klokt och att effektivisera i redan befintlig behandlingskapacitet Insamling, uppgradering och distribution och förbehandling är de största kostnaderna och resultatet beror stort på dessa poster Värdet av fordonsgas på lång sikt är avgörande för lönsamheten Biogasproduktion från enbart matavfall är inte tillräckligt för att göra en omställning till fossilfri fordonsflotta

22 TACK! David Holmström