REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

Transkript

1 (9) Till: Miljödepartementet Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL Förslag till nya etappmål Skrivelse Ärendenr: NV HSB Riksförbund har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Förslag till nya etappmål. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall HSB delar Naturvårdsverkets syn att den största nyttan med att öka återanvändningen och materialåtervinningen utgörs av att användningen av nyråvara minskar och vid återanvändning minskar även produktionen av nya produkter. Det innebär att primärenergianvändning minskar samt att utsläppen av koldioxid, försurande ämnen och flyktiga kolväten också minskar. Förutom dessa miljönyttor kan materialåtervinning och återanvändning föra samhället mot en innovativ och resurseffektiv cirkulär ekonomi. 1.2 Förslag till etappmål År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll och verksamheter till vara så långt som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Minst 60 procent av avfallet från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning. HSB RI KSFÖRBUND Box: 8310, Stockholm Besök: Fleminggatan 41, Tel:

2 2 (9) HSB tillstyrker förslag på föreslagna etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall för hushåll och verksamheter. Landsting och branscher med en betydande potential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. HSB anser att det branschspecifika mål som beslutades i maj 2012 för bygg- och rivningsavfall kan leda till innovation och resurs- och kostnadseffektivitet i bygg och fastighetsbranschen. Detta kräver dock dialog och kunskapsuppbyggnad i samverkan mellan branschen, myndigheter och forskningen. 1.3 Förslag till åtgärder HSB tillstyrker förslag till åtgärd gällande möjlighet att lämna produkter och avfall till återanvändning vid återvinningscentraler som byggs om till kretsloppsparker eller med prylbodar. Kvartersnära återvinningscentraler inriktade mot återbruk kan falla väl ut då närheten till plats där produkter kan lämnas är avgörande. Kvartersnära återvinningscentraler bör analyseras djupare. Vid detta alternativ är god dialog med boende i närområdet avgörande för att inte missnöje ska uppstå på grund av trafik, buller mm. HSB anser att lättigängliga insamlingssystem för förpackningar och tidningar är avgörande för att nå insamlingsmålen och framför här vår syn på hur förutsättningarna för detta kan förbättras. Se även bifogad Bilaga 1. Naturvårdsverket menar att 50 procent av hushållen i flerbostadshus idag har fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Detta gör att Sverige når insamlingsmålen, något HSBs medlems-bostadsrättsföreningar bidragit till. I remissunderlaget definieras inte fastighetsnära insamling. HSB anser att en mer precis definition av FNI behöver införas för att alla samhällsaktörer ska få samsyn gällande vad det innebär. Det är i den samhällsekonomiska analysen inte möjligt att uttyda hur stor del av kostnadsökningen för den utökade servicenivån med fastighetsnära insamling (FNI) som ligger på de boende i en bostadsrättsförening i form av kostnader i föreningen för iordningställande av återvinningsrum, löpande underhåll/drift, hämtning mm. Vi menar

3 3 (9) dock att boende med FNI sannolikt betalar upp till fyra gånger för insamling av förpackningar och tidningar, via: 1) förpackningsavgiften 2) kostnad för FNI i bostadsrättsföreningens månadsavgift 3) kommunal skatt för kommunens kostnad för återvinningsstationer (ÅVS) 4) kommunal avfallstaxa för förpackningar som hamnar i restavfallet HSB anser att: producentansvaret för förpackningar ska utvidgas till att likställa det ekonomiska ansvaret för (FNI) med det som gäller för ÅVS. producenternas ersättning för fastighetsnära insamling ska vara transparent. en ersättningsmodell för fastighetsnära insamling tas fram. Den ska baseras på en fast ersättning för drift mm samt en rörlig ersättning för insamlat material. det ska vara frivilligt för fastighetsägare att införa FNI eftersom det finns ett producentansvar. HSB tillstyrker förslag på möjlighet att lämna grovavfall av plast till materialåtervinning. Vi delar Naturvårdsverkets syn att en ökad materialåtervinning av plast skulle ge betydande miljövinster genom att ersätta ny plastråvara i vissa produkter och genom minskade utsläpp från avfallsförbränning. Regeringen bör agera för att farliga ämnen fasas ut ur plast så att en större andel av de olika plasterna kan materialåtervinnas. HSB tillstyrker förslag på insamling i materialströmmar för plast och metall. Insamling i materialströmmar är mer intuitivt för hushåll och kan bidra till ökad insamling och därmed materialåtervinning. Detta bör kombineras med sammanhållen information. HSB delar Naturvårdsverkets syn att utbyggnaden av insamling i materialströmmar bör kombineras med bättre system för insamling av småel. HSB anser att om detta ska ske genom FNI ska merparten finansieras av producenterna av elektriska produkter. HSB tillstyrker förslag på ökad insamling av förpackningar och tidningar från verksamheter. Detta kommer kräva dialog mellan fastighetsägare och verksamhet. HSB anser att om detta ska ske genom FNI ska merparten finansieras av producenterna.

4 4 (9) HSB tillstyrker förslag på design för ökad återvinning och återanvändning, vilket kräver kunskapslyft i utbildningar av produktdesigners och utvecklare och sannolikt via regler som främjar detta. HSB tillstyrker förslag på utökad insamling och materialåtervinning av elavfall för att överkomma de identifierade hindren i form av brist på tillgänglighet till insamlingspunkter, låg kunskap och brist på vilja bland medborgare. HSB anser att dessa hinder kan överbryggas med FNI som huvudsakligen ska finansieras av producenterna av elektriska och elektroniska produkter. HSB anser vidare att det är angeläget att Naturvårdsverket ges uppdraget att beräkna potential, effekt och kostnader för denna åtgärd. 1.4 Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår en mix av ändringar av befintliga styrmedel och nya styrmedel för att få åtgärderna genomförda. HSB tillstyrker förslagen om förtydligande om att kommunen kan arbeta med förberedelse för återanvändning och utveckling av kommunal avfallsplanering och fysisk planering. Förslag till höjda nivåer från och med år 2020 i förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper: Förp. av metall, dock inte dryckesförpackningar 85 % materialutnyttjande Förp. av glas 90 % materialutnyttjande Förp. av papp, papper, kartong och wellpapp 85 % materialutnyttjande Förp. av plast, dock inte dryckesförpackningar 50 % materialutnyttjande Returpapper 90 % materialutnyttjande HSB tillstyrker att höja återvinningsmålen i förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper detta för att öka incitamenten för återvinning. HSB tillstyrker förslag om: Vägledning när det gäller om att kommunen ska tillhandahålla insamlingssystem för materialåtervinning av grovavfall i plast Krav på godkänt insamlingssystem för insamling av tidningar och förpackningar Överenskommelse för insamling i materialströmmar

5 5 (9) HSB tillstyrker förslag om krav på att verksamheter ska upprätta avfallshanteringsplaner och delar Naturvårdsverkets ansats att detta bör gälla verksamheter över en viss storlek eller som har avfallsmängder som överstiger vissa givna gränser. HSB avstår att lämna synpunkt på förslag om att initiera utvecklingen av mål för landsting och branscher. HSB anser att det branschspecifika mål som beslutades i maj 2012 för bygg- och rivningsavfall kan leda till innovation och resurs- och kostnadseffektivitet i bygg och fastighetsbranschen. HSB tillstyrker ökad tillämpning av: viktbaserad avfallstaxa informationssatsningar för beteendeförändringar styrmedel för ökad kunskap och kontroll över farliga ämnen vid materialåtervinning HSB anser att förslagna ytterligare styrmedel som kan behövas är högst relevanta och bör utredas djupare: ansvaret för tillsyn av förpackningars utformning läggs på nationell myndighet styrmedel för att förebygga användning av farliga ämnen som försvårar materialåtervinning förbränningsskatt reparationsavdrag, kan vara ett intressant incitament för individen. 2. Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen. Inom primärproduktionen ska det finnas en handlingsplan för minskat produktionssvinn senast HSB tillstyrker föreslaget mål om minskat matavfall. HSB anser i linje med Naturvårdsverkets resonemang att det ur ett livscykelperspektiv är effektivare att minska matavfallet än att producera biogas för fordon. Vidare

6 6 (9) överstiger miljönyttan av att sänka temperaturen i hushållens kylskåp med 2 grader den ökade miljöbelastningen från elanvändningen. Vi anser också att effekten att mer avfall för förbränning behöver importeras kan bidra till minskad klimatpåverkan i EU pga minskad deponering med metangasavvgivning. Dock ska Sverige på längre sikt inte vara beroende av avfallsförbränning och andra länder bör själva återanvända, materialåtervinna och energiåtervinna sitt avfall. HSB tillstyrker föreslagna övergripande styrmedel. HSB vill vara med och bidra till kunskapsspridning för att förändra beteendet hos hushållen. HSB tillstyrker förslag om föreskrift om kommunal avfallsplanering. HSB avstår att lämna synpunkter på övriga specifika och långsiktiga styrmedel. 3. Förslag till etappmål för textil och textilavfall I Sverige har konsumtionen av textilier under det senaste decenniet ökat med 40 procent vilket medför miljöproblem både i Sverige och i de länder där textilierna tillverkas. Produktion av textilier är resurskrävande, både vad gäller förbrukning av vatten och energianvändning. Dessutom används stora mängder farliga ämnen i textiltillverkningen som kan skada både människor och miljö i tillverkningslandet. Flera farliga ämnen kan finnas kvar i produkterna när de satts på den svenska marknaden. Idag förbränns största delen av det textilavfall som genereras i Sverige. Endast 20 % återanvänds och en försvinnande liten andel går till materialåtervinning. Detta trots att textilier är en värdefull resurs och miljövinsten vid återanvändning och återvinning är stor jämfört med förbränning. Föreslag på etappmål för textil och textilavfall: År 2020 är kretsloppen för textilier så långt som möjligt resurseffektiva och fria från farliga ämnen. Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem som säkrar att textilier i första hand återanvänds. År 2020 återanvänds 40 % av de textilier som satts på marknaden.

7 7 (9) År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier. Senast 2020 underlättas kretsloppet för textilier av att särskilt farliga ämnen och andra ämnen med oönskade egenskaper inte förekommer i nyproducerade textilier. HSB tillstyrker förslaget om etappmål för textil och textilavfall. 3.1 Förslag till åtgärder HSB tillstyrker förslag till åtgärder i form av lättillgängliga insamlingssystem och utbildning och information för att ändra konsumentbeteende, samt för att uppnå målet för kretslopp fria från särskilt farliga ämnen tillstyrker vi även förslagen om ökad kunskap och kontroll över farliga ämnen vid materialåtervinning och utfasning av särskilt farliga ämnen i nyproducerade textilier. HSB delar Naturvårdsverkets uppfattning att den främsta anledningen till att inte mer textil återanvänds troligtvis är bristen på lättillgängliga insamlingssystem för återanvändning. För att målet om 40 % återanvändning ska uppnås är det en förutsättning att sådana finns på plats. Dessutom krävs både kunskap och motivation hos konsumenter och andra aktörer för att de skall lämna in sina avlagda textilier. 3.2 Förslag till styrmedel HSB tillstyrker förslaget om att införa ett producentansvar för textilier. HSB anser att utformningen av ett sådant införande behöver utredas närmare. I en sådan utredning måste de erfarenheter som gjorts av nuvarande producentansvarssystem beaktas. Detta för att inte fastighetsägare, genom fastighetsnära insamling, får bära kostnader av bristfälligt utformade insamlingssystem. HSB ser fördelarna med fastighetsnära insamling, men investering och drift ska finansieras av producenter om producentansvar inrättas. HSB tillstyrker förslaget om att kombinera ett producentansvar med kunskaps- och informationsinsatser.

8 8 (9) 4. Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden Målet för förorenade områden är preciserat under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa och miljön. Det finns omkring potentiellt förorenade områden i Sverige. Idag bedöms ca av dessa områden vara allvarligt förorenade och medföra potentiellt mycket stora risker, så kallade riskklass 1-områden. Ytterligare ca områden uppskattas finnas i risklass 2, med stor risk. Förslaget på etappmålet för efterbehandling av förorenade områden: Minst 25 % av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år Minst 15 % av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år Övergripande mål År 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön vara åtgärdade. HSB tillstyrker det föreslagna etappmålet, med underliggande strecksatser, för efterbehandling av förorenade områden för öka saneringstakten. Efterbehandling av förorenade är viktigt för att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen, bidra till skydd av ekosystemtjänster, biologisk mångfald och hälsa, liksom till skydd av naturresurser som sjöar och vattendrag, dricks- och grundvatten. 4.1 Förslag till åtgärder och styrmedel HSB tillstyrker föreslagna åtgärder inom insatsområdena: Statligt anslag för efterbehandling; Teknikutveckling och tillämpning av befintlig alternativ teknik och Information som underlag för prioritering och planering.

9 9 (9) HSB anser att för att saneringstakten ska öka behöver att det statliga anslaget för sanering (sakanslag 1:4) vara tillräckligt, detta eftersom sakanslaget är en viktig drivkraft för efterbehandling där ansvarig enligt miljöbalken kap 10 helt eller delvis saknas. Det behövs även teknikutveckling inom området för att minska kostnaderna och för att mängden deponerat förorenat avfall ska minska. Att samlad, tydlig och kvalitetssäkrad digital information om förorenade områden är tillgänglig är avgörande. HSB tillstyrker förslagna åtgärder inom insatsområdet tillsynsdriven och frivillig efterbehandling och lyfter nedan fram viktiga aspekter vid dessa åtgärder. Idag står mark- och fastighetsägare för kostnaderna av omfattande efterbehandlingar i samband med exploatering och byggande framförallt i storstadsregioner med stort bostadsunderskott. Att konsekvensutreda rättspraxis för miljöbalkens kap 10. rörande principerna om förorenarens betalningsansvar är avgörande för att denna princip ska vara vägledande i finansieringen av saneringsåtgärder. Att belysa och förtydliga ansvaret och utreda nya finansieringsformer är avgörande. I utredningen om nya finansieringsformer är det viktigt att belysa de ekonomiska konsekvenserna för fastighetsägare. Konsekvensen av nya finansieringsformer ska inte vara att kostnader förskjuts från förorenare till fastighetsägare och vidare till byggherrar, vilket i sin tur kan innebära ökade bygg-kostnader och därmed försvårar byggandet av nya bostäder i regioner med bostadsunderskott. 5. Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel HSB avstår att lämna synpunkter på etappmålet exponering för kadmium via livsmedel. Stockholm Med vänlig hälsning, Anders Lago Förbundsordförande