Transkript

1 Min radio Alla program Alla kanaler Kontakt Nyheter P1 P2 P3 P4 Sport Vetenskap & miljö Kultur Språk Barn Mer Sök kanaler, program och personer Radioföljetongen : 438 dagar, del 13 av 35 20:00 Ekonyheter Tablå KLOTET En blogg och ett program om miljöfrågor av Vetenskapsradion Onsdagar kl 13.35, repris tors kl och söndag START LYSSNA PÅ PROGRAM OM... KONTAKT TEXTARKIV Biogasbranschen oroas över nya giftregler Publicerat: onsdag 6 november 2013 kl 14:09 15 kommentarer Senaste avsnitt Nu ska havets energi tämjas -Potentialen är enorm. Lika mycket el som produceras idag globalt skulle kunna komma från vågor, strömmar och tidvatten, säger professor Mats Leijon vid Uppsala Universitet. Klotet har besökt den franska... Läs mer Lyssna (25 min) Ladda ner (25 min, mp3) Lägg i spelkö Dela Öppna i extern spelare Ny leverans av grödor och restavafall till biogas i Örebro. Foto:Johan Bergendorff/SR Naturvårdsverket har nämligen i en utredning föreslagit att gränsvärdena ska minska kraftigt för hur mycket tungmetaller det ska få finnas i avloppsslam och rester ifrån biogasproduktion, så kallad biogödsel. Syftet är att minska på halterna av till exempel kadmium på våra åkrar. Förslaget ska nu behandlas av regeringen, och går det igenom så kan det innebära att flera biogasanläggningar läggs ner eller i alla fall tvingas kraftigt att minska på sin produktion hävdar företrädare för gasbranschen. Får de inte använda slam och biogödsel blir det ingen lönsamhet och konsekvensen kan enligt företrädare för gasbranschen helt enkelt bli att det kommer finnas betydligt mindre biogas på mackarna runt om i landet. Alla avsnitt Lättare hitta rätt i butiken Vattenkrig och ekofred vid Jordanfloden Årskrönika 2013 Sök på Klotet Det finns i alla fall en risk för att det blir mindre biogasproduktion om vi får problem med hushållsavfallet, säger Klas Gustafsson, vice VD för Tekniska verken i Linköping, som är en av landets största biogasproducenter. Vi står utanför Tekniska verkens huvudkontor, en bit härifrån finns den stora biogasfabriken där bland annat matavfall rötas i stora cisterner i syrefri miljö för att få fram metangas. Gasen förädlas till fordonsbränsle och ersätter på så sätt fossila bränslen i bland annat bussar och bilar. De som blir över efter att man utvinnit gasen läggs ut på åkrarna som ett näringsrikt gödsel, men det innehåller också tungmetaller och nu vill alltså Naturvårdsverket sänka gränsvärdena för hur mycket tungmetaller som får finnas i det som får användas som gödsel. Det är viktigt att det som sprids på åkrarna inte är förorenat. Vi vill inte lägga ut någonting på åkrarna som inte har en god kvalité och som skulle bidra till att förorena marken. Det spelar ingen roll om det är en avloppsfraktion eller ett matavfall som återförs, gränsvärdena ska vara desamma, säger Linda Gårdstam är en av dem som utrett frågan på Naturvårdsverket. De lägre gränsvärdena handlar bland annat om kadmium, en tungmetall som kan orsaka benskörhet hos människor och även skada njurarna. Men en skärpning av gränsvärdet för kadmium kan alltså få stora konsekvenser för Sveriges biogasproduktion. Branschen hoppade högt när de läste utredningen. "De biogassatsningar som gjorts hotas att slås i spillror" skrev företrädare för bland andra Energigas Sverige, LRF och Svenskt vatten. Det här för att slammet och Linda Gårdstam, handläggare på Naturvårdsverket. Foto:Naturvårdsverket. rötresterna ifrån biogasen har för höga halter av framförallt kadmium för att kunna läggas ut på åkrarna, om Naturvårdsverkets förslag går igenom. Klas Gustafsson på Tekniska verken i In English: About Klotet Klotet i sociala medier Se var i världen vi i rapporterat Hitta rätt ämne Allt du behöver veta om klimatet Klotet och Vetenskapsradions animerade filmer om klimatforskning. Här kan du se alla ritfilmer Tyck till på Facebook Följ oss på

2

3

4

5 Linköping menar att en hela idén biogasen som en kretsloppsanpassad produkt faller om man inte kan använda matrester och återföra näringen till åkermark. Klas Gustafsson, vice vd för Tekniska verken i Linköping. Foto:Tekniska verken. Det är fullständigt meningslös att sortera ut hushållsavfallet, då är det bättre att elda upp det och göra el och värme, säger han. Men varför skulle det vara ett problem, det blir ju energi av det också? Hela utgångspunkten i det uppdrag som Naturvårdsverket handlar ju om att det finns en ambition att återföra näringsämnen, fosfor men också andra näringsämnen, att sluta kretsloppet genom att det organiska materialet rötas och blir till förnyelsebar energi men också så att näringsämnen och mullbildande ämnen förs tillbaka till naturen. Då är ju det här ett fullständigt misslyckande, man kommer inte nå det mål som man var satt att leverera en lösning om, säger Klas Gustafsson. Naturvårdsverkets utredning handlar i grunden om hur det livsviktiga näringsämnet fosfor på ett uthålligt sätt ska kunna återföras till åkermark ifrån avloppsreningsverk och matavfall. Fosfor är helt nödvändigt för vår matproduktion, problemet är att det inte finns hur mycket som helst på jordklotet. Den fosformalm som finns i berg och bryts i gruvor håller sakta men säkert på att ta slut, fosfor är i och för sig ett vanligt grundämne som finns över hela jorden men oftast i så låga koncentrationer att det inte lönar sig att utvinna det. Men eftersom man kan återvinna fosfor om och om igen så går det att ta hand om den ifrån avloppsavfall eller ifrån matrester och använda den igen. Men problemet är alltså att avloppsslammet och rötresterna inte är tillräckligt rena. Slamgödslad åker. Foto:Niklas Zachrisson. En metod som det forskas om handlar om att förbränna slammet. Tungmetallerna skulle då fastna i rökgasreningen och fosforn skulle kunna plockas ut efteråt med en särskild teknik. Lars Bergström på Sveriges lantbruksuniversitet tror absolut på den metoden. Det bästa är givetvis om man kan extrahera det positiva, växtnäringen som tillexempel fosfor och använda det som ett oorganiskt gödselmedel och mer eller mindre bränna det andra, säger Lars Bergström, professor vid institutionen för mark och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet. Men Klas Gustafsson på Tekniska verken i Linköping är mycket tveksam till att förbränna slam och rötrester. Den biogödsel vi får över innehåller 97% vatten. Om man inte skulle återföra de här näringsämnena till naturen och som en del förespråkar elda upp det så förstår ju var och en att det brinner rätt dåligt, säger Klas Gustafsson. Men nu är det trots allt så att av de gödselmedel som sprids på våra åkrar så är det en mycket liten del som är slam eller rötrester. En stor del är konstgödsel som också innehåller kadmium. Fosforn i konstgödsel bryts i gruvor och just Sverige importerar relativt ren fosforgödsel som har låga halter av kadmium medans en del andra länder använder gödsel med högre koncentrationer. Och eftersom en stor del av maten importeras så får vi ändå med oss tungmetallerna in i maten och i förlängningen i matresterna. Men någon sänkning av gränsvärdena för kadmium i konstgödsel finns inte med i Naturvårdsverkets utredning berättar Linda Gårdstam på myndigheten. Nej det ligger inte inom vårat ansvarsområde att föreslå det. Men det är självklart inte så att vi anser att det är okej att tillföra kadmium ifrån mineralgödsel men inte okej att göra det från biogödsel, kompost eller avloppsfraktioner utan vill ju så klart att det ska vara stränga gränsvärden oavsett vilken fraktion det tillförs från, säger Linda Gårdstam på Naturvårdsverket. Frågan om lägre gränsvärden för kadmium i handelsgödsel har diskuterats av EU kommissionen, Sverige får inte tillstånd för att ha nationella gränsvärden eftersom det strider mot den fria handeln inom EU. Gemensamma gränsvärden för hela EU området, något som skulle få störst effekt, är inte aktuell för närvarande. Vi ska återvända till hur biogasproduktionen kan påverkas av lägre gränsvärden för tungmetaller. Pål Börjesson, professor i miljö och energisystem vid Lunds universitet tror inte att biogasproduktionen kommer slås ut om regeringen går på Naturvårdsverkets linje även om den kan påverkas starkt. Däremot tycker han att Naturvårdsverket angriper problemet med tungmetaller på åkermark från fel håll.

6 Jag tycker man börjar i helt fel ände. Anledningen till att vi har förhöjda halter av tungmetaller i matavfall är ju att vi har höga halter i maten. Det är källan till problemet som vi måste fokusera på, vi kan omöjligen lösa det här med att sätta begränsning på en biogödsel från en rötning, det är ett väldigt ineffektivt sätt, så jag ser stora problem där, avslutar Pål Börjesson vid Lunds universitet. Dela artikeln Facebook Twitter Digg E-post Skriv ut Pelle Zettersten Vetenskapsradion

7

8

9

10

11

12