Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning"

Transkript

1 Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt, Katarina Pettersson Återvinning och Behandling, Renova AB Renova sid 1(11)

2 Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning 1) SAMMANFATTNING En kol-14 analys gjordes med hjälp av acceleratormasspektrometri (AMS) på avfallsprover på Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs i Göteborg. Proverna togs ut på ett standardiserat sätt för att representera allt avfall i avfallsbunkern. Resultatet i denna studie tyder på att de fossila utsläppen från avfallsförbränning är väsentligt lägre än de som antas i schabloner som används av myndigheter och inom avfallsbranschen. Av den koldioxid som släpps ut är endast mellan 1-12 ±1 procent fossil och som därmed kan anses vara klimatpåverkande. Detta ska jämföras med de schabloner på ca 13 procent för hushållsavfall och ca 28 procent för blandat avfall som myndigheter, Renova och branschen i övrigt använder sig av. Avfallsförbränning med energiutvinning är, speciellt om resultatet verifieras i kommande studier, ännu mer klimatneutralt än vad man hitintills ansett och energi från avfallsförbränning borde i än högre utsträckning anses vara förnyelsebar. Resultatet av studien bör ligga till grund för en fortsatt diskussion kring avfallsförbränningens roll i ett klimatanpassat avfallshanterings- och energisystem. Renova sid 2(11)

3 3(11) 2) BAKGRUND Runt hela världen pågår arbetet med att begränsa utsläppen av växthusgaser till atmosfären för att minska problemet med den globala uppvärmningen. Inom EU och i Sverige är intresset för att öka kunskapen kring källor av växthusgaspåverkande utsläpp stort och olika ekonomiska styrmedel används för att minska utsläppen. Tex har förbränningsskatten på avfall motiverats med avfallsförbränningens växthusgasbidrag och elcertifikat ges för vissa delar av avfallets icke-fossila innehåll. En ständigt pågående diskussion är huruvida avfallsförbränning ska anses vara en förnyelsebar energikälla eller ej. Generellt tänker man sig att kol som ingår i det naturliga kretsloppet inte bidrar till växthuseffekten, eftersom det är biologiskt kol som tas upp av växterna igen i fotosyntesen. Fossilt kol, däremot, är sådant kol som lagrats i marken under mer än år och som bildat stenkol, olja och naturgas. Då detta förbränns, eller produkter tillverkade av det, ökar innehållet av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären och påverkar växthuseffekten negativt. Schabloner och plockanalyser En svårighet för myndigheter och för avfallsförbränningsanläggningarna har varit att det är svårt att bestämma det exakta innehållet av fossilt kol i avfallet. I plockanalyser kan man okulärt och viktandelsmässigt bestämma andelen avfall som man antar innehåller fossilt kol. Man utgår då ofta från att t.ex. allt matavfall endast innehåller biologisk kol och all plast innehåller endast fossilt kol. Men numera kan ju matavfall innehålla mindre mängder fossilt kol, t.ex i form av tillsatsämnen såsom smakämnen och stabilisatorer, och plaster kan vara tillverkade av biologiskt kol, såsom stärkelseplast. En viktigare felkälla vid plockanalyser är dock det okända innehållet av andra ämnen än kol i materialen. Exempelvis är andelen vatten i matavfall ofta mycket stort, t.ex. runt 95 procent för tomater och gurkor. Och andelen fyllmedel i plast och papper kan vara hög, ibland uppemot 50 procent av den totala vikten av materialet. Dessutom innehåller molekylerna där kolet finns även andra grundämnen. T.ex innehåller PVC-molekylen med bruttoformeln (C 2 H 3 Cl) bara 53 viktprocent kol. Enligt kemikalieinspektionen kan PVC innehålla upp till 50 procent fyllmedel och med så stort fyllmedelsinnehåll blir det fossila kolinnehållet i PVC endast drygt en fjärdedel av totalvikten.

4 Figur 1 Genomsnittligt innehåll av ämnestyper i PVC. Källa: KemI Rapport 6/96. 4(11)

5 5(11) En annan svårighet med att bestämma det fossila innehållet vid plockanalyser är att avfallets innehåll varierar över tiden och utifrån avfallslämnare. De plockanalyser som görs är sällan representativa för det totala flödet av avfall till en anläggning. Eftersom svårigheterna med att bestämma det fossila innehållet i avfall genom plockanalyser är väl kända och eftersom det rent praktiskt innebär problem att genomföra plockanalyser ofta, använder både myndigheter och avfallsbranschen sig av schabloner för avfallets innehåll av fossilt avfall. I RVF-rapporten 2003:12 har forskningsföretaget Profu uppskattat hur mycket fossil koldioxid som släpps ut vid förbränning av olika avfallsmixer. Man har använt sig av sammanställningar, beräkningar och uppskattningar från ett stort antal värden. Resultatet ligger bland annat till grund för schablonen som används i förbränningsskattelagstiftningen, där man har fastställt att den fossila andelen i hushållsavfall är 12,6 procent, utifrån antagandet att blandat kommunalt avfall innehåller 14 procent fossilt avfall och att kolinnehållet i detta avfall är 90 procent. Renova anger i sin miljörapport att man uppskattar att 15 procent av avfallet man förbränner är fossilt. Renova antar vidare med hänvisning till RVF-rapport 2003:12 att 28 procent av koldioxiden man släpper ut är av fossilt ursprung. Några svagheter med att beräkna andelen fossil koldioxid från förbränning med hjälp av schabloner är alltså att de bland annat bygger på antaganden om avfallets allmänna sammansättning, att sammansättningen är konstant in till en anläggning, att sammansättningen ser likadan ut till anläggningar i hela Sverige och att sammansättningen inte förändras över tiden. Kol-14-datering Eftersom både plockanalyser och schabloner för bestämning av det fossila koldioxidutsläppet innebär brister, väcktes idén om att mäta detta på ett för avfallsbranschen nytt sätt. Kol-14-datering görs vanligen för att bestämma ålder på arkeologiska föremål. Metoden bygger på att kol-14-isotopen har en känd halveringstid, att halten kol-14 är relativt konstant i atmosfären och att alla levande föremål tar upp kol-14-isotopen genom fotosyntesen

6 6(11) eller genom förtäring av växter och djur medan de lever. Då organismen dör avstannar upptaget av isotopen och genom att mäta andelen kol-14 i förhållande till den totala mängden kol kan man avgöra hur gammalt föremålet är. I denna rapport antas att allt kol, som är äldre än år, är fossilt. 3) METOD I forskningsprojektet VOKAB där Renova ingår, lade man ner ett stort arbete på att ta ut avfallsprover ur avfallsbunkern på Renova som skulle representera hela den avfallsvolym i avfallsbunkern som förbränts under provtiden. Metoden man följde presenteras i rapporten Karakterisering av fasta heterogena bränslen inverkan av metod för provtagning och provberedning och som visade sig vara en effektiv metod för att få fram representativa prover. Uppgifter om vilken typ av avfall som levererats till anläggningen under provtiden togs från Renovas vågsystem. Figur 2 Krossat avfall för kol-14 analys

7 7(11) De uttagna proverna maldes ner av ett kemiskt analyslaboratorium till en storlek av uppskattningsvis 1 mm och torkades. Proverna förvarades i plastpåsar i tillslutna plastkärl i rumstemperatur. Ur avfallsproven togs en mindre volym ut efter omblandning av varje enskilt prov, och paketerades i plastpåsar, som sedan virades in i aluminiumfolie för att undvika radioaktiv kontaminering vid frakt till analyslaboratoriet. Proverna skickades till Laboratoriet för C-14-datering vid kvartärgeologiska avdelningen på Lunds Universitet. På laboratoriet analyserades hur stor del av koldioxiden som avgår vid förbränning vid 500 grader som är av fossilt ursprung av den avgivna totala koldioxiden. Detta gjordes enligt traditionell metod för kol-14-datering, med undantaget att provet inte genomgick någon förbehandling i form av upplösning i saltsyra eller natriumhydroxidlösning, vilket hade riskerat att minska det fossila innehållet i form av t.ex karbonater. Resultatet bygger på prover uttagna vid fyra olika tillfällen under vårenhösten Vid två av tillfällena analyserades dubbelprov, totalt utfördes alltså sex kol-14-analyser. Andelen verksamhetsavfall varierade mellan 13 och 99 procent i proverna.

8 8(11) Tabell 1 Beskrivning av prover i studien DATUM PROV- UTTAG PROV- BESKRIVNIN G UNGEFÄRLIG ANDEL VERKSAMHETS- AVFALL (%) UNGEFÄRLIG ANDEL HUSHÅLLS- AVFALL (%) UTFÖRD KOL-14 ANALYS Uttag från bunkern på Sävenäs Juli A B A B Uttag från bunkern på Sävenäs Dubbelprov av ovanstående Uttag från bunkern på Sävenäs Dubbelprov av ovanstående Juli Juli Juli Juli Uttaget från bränslekross på Skräppekärr 99 1 Juli 2009

9 9(11) 4) RESULTAT OCH SLUTSATSER Avfallets innehåll av fossilt kol vilket ger ett fossilt koldioxidutsläpp vid förbränning varierade mellan 1-12 ±1 procent av det totala kolinnehållet. Spridningen i resultatet var liten då två analyser gjordes på avfallsblanding från samma tillfälle, vilket gör att resultaten kan anses relativt tillförlitliga. Andel fossil koldioxid i rökgaser från avfallsförbränning andel fossil koldioxid (%) andel verksamhetsavfall (%) Figur 3 Andelen fossil koldioxid i rökgaser från Sävenäs avfallskraftvärmeverk mot den ungefärliga andelen verksamhetsavfall i det förbrända avfallet. Denna studie tyder på att man i de allmänna schabloner som idag används för att uppskatta det fossila utsläppet av koldioxid vid avfallsförbränning är alldeles för högt satta. Studien antyder att de fossila utsläppen är mycket små, kanske någonstans mellan 0-2 procent då endast hushållsavfall förbränns. Det ska jämföras med den schablon på 12,6 procent som används i förbränningsskattelagstiftningen. Då inblandningen av verksamhetsavfall är stort, tyder studien på att den fossila koldioxiden inte utgör mer än 12 procent av det totala koldioxidutsläppet. Detta kan jämföras med den av RVF/Profu framräknade schablonen på motsvarande 28 procent vid en inblandning på ca 40 procent verksamhetsavfall. En siffra som Renova använder sig av i sin miljörapport och även i andra officiella sammanhang då koldioxidutsläpp från avfallsförbränning diskuteras.

10 10(11) 5) DISKUSSION Resultatet i studien tyder på att utsläppet av fossil koldioxid från avfallsförbränning är starkt överskattad i de schabloner som myndigheter och avfallsbranschen använder sig av. Avfallsförbränningens negativa påverkan på växthuseffekten ser alltså ut att vara mycket mindre än man trott. Energi utvunnen vid avfallsförbränning borde, om dessa resultat står sig även i kommande studier, anses vara förnyelsebar i ännu större utsträckning än idag. Resultaten i studien visar också att de fossila utsläppen från avfallsförbränning troligen är mindre än till och med den lägsta schablonen som används (den för rent hushållsavfall), oavsett hur mycket verksamhetsavfall som blandas in. Det bör påpekas att begreppen verksamhetsavfall och hushållsavfall används för att peka på vilken typ av juridisk person som har ansvaret för avfallet enligt svensk lagstiftning. De säger egentligen ingenting om vad avfallet innehåller. Att basera schabloner för det fossila kolinnehållet på dessa kategorier är därför osäkert. Några möjliga felkällor vid denna studie, och som bör undvikas i kommande studier är tex. risk för radioaktiv kontaminering vid förvaring och posthanteringen (liten risk) och risk för avgång av (främst) icke-fossilt kol vid torkning och förvaring av prover. Resultatet från denna studie bör kunna användas i diskussioner om avfallsförbränningens roll i ett klimatanpassat avfallsbehandlings- och energisystem. De styrmedel som används för att nå dit bör också kunna omvärderas utifrån resultaten. Exempel på existerande sådana styrmedel är elcertifikatsystemet, förbränningsskatt och koldioxidbeskattning. Resultatet kan också användas vid diskussioner om miljömärkningar såsom Grön el och Grön värme. Förslag till fortsatt arbete Resultaten från studien kan användas som en indikation på avfallsförbränningens växthusgaspåverkan. Dock bör man ha i åtanke att det endast är en begränsad mängd analyser som genomförts. För att säkerställa resultatet bör det verifieras i kommande studier. För att säkerställa en likartad hantering av fasta prover och kol-14-analyser bör man i fortsatta studier undersöka om den amerikanska standarden ASTM D6866 för att mäta biomasseinnehållet i fasta, flytande och gasformiga prover, kan användas.

11 11(11) Det pågår arbete med att utveckla metoder för att med hjälp av C-14 mäta innehållet av fossil koldioxid i rökgas. Idén går ut på att man absorberar all koldioxid i rökgaserna in-situ och sedan analyserar andelen C-14 med hjälp av acceleratormasspektrometri (AMS) på externt laboratorium. (Mohn J, et al.) Dessa metoder bör kunna användas och utvärderas i kommande studier. 6) REFERENSER Johansson, Ingvar. Karakterisering av fasta heterogena bränslen inverkan av metod för provtagning och provberedning, examensarbete Borås Högskola Mohn J, et al. Determination of biogenic and fossil CO 2 emitted by waste incineration based on 14 CO 2 and mass balances, Bioresource Technology, Volume 99, Issue 14, September 2008, Pages RVF (numera Avfall Sverige). Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion. RVF:s kommentarer samt Profus rapport CO 2 -utsläpp från svensk avfallsförbränning. RVF rapport 2003:12, Malmö 2003.

Svenska erfarenheter EU-ETS

Svenska erfarenheter EU-ETS Svenska erfarenheter EU-ETS DAKOFA SEMINAR Metoder till måling av CO 2 Presentation den 31 oktober Claes Vallin, Ordförande i Avfall Sveriges styrmedelsgrupp, Energistrateg vid Tekniska verken i Linköping

Läs mer

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Version Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är ett levande dokument som revideras

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017 Nuläges beskrivning Kommunens struktur. Kristinehamns kommun ligger vid nordöstra delen av Vänern, med en flera mil lång strandlinje, och omfattar även skärgårdsområden.

Läs mer

Fossilandel i Brännbart avfall

Fossilandel i Brännbart avfall Fossilandel i Brännbart avfall de första preliminära resultaten Lia Detterfelt, Renova 2011-04-15/1 Bakgrund Om projektet Några första preliminära resultat Pågår och återstår Andra bidrag och koldioxidsänkor

Läs mer

Plockanalys. Handplockad kunskap. Restavfall

Plockanalys. Handplockad kunskap. Restavfall NSR Plockanalys Handplockad kunskap Restavfall Plockanalys av kommunalt säck- och kärlavfall (brännbart restavfall) Information är källan till effektiva insamlingssystem av hushållsavfall. En plockanalys

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Kommittédirektiv Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns Dir. 2008:1 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Omnibusundersökning - Återvinning 2007

Omnibusundersökning - Återvinning 2007 Omnibusundersökning - Återvinning 00 Projektledare: Beställare: Anders Karlsson Anna-Carin Gripwall Fältarbete: Februari 00 Proj. nr: 0000+0001 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet med

Läs mer

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup. Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Plastpåsar Myter och sanningar

Plastpåsar Myter och sanningar Plastpåsar Myter och sanningar Ignacy Jakubowicz SP Kemi och Materialteknik Nu är det bara tygkassar och papperspåsar som gäller Plastpåsar bra för miljön! Plast är miljövänlig jämfört med alternativen

Läs mer

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN VOC-märkning Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl September 2013 www.stockholm.se/miljoforvaltningen VOC-märkning

Läs mer

Övervakning av Utsläpp

Övervakning av Utsläpp Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar

Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar KTH Järnvägsgrupp 2013 06 30 Bo Lennart Nelldal Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar 1. Bakgrund Stora delar av svensk industri, kanske särskilt exportindustrin, är beroende av

Läs mer

Svanenmärkning av Fordonsdäck

Svanenmärkning av Fordonsdäck Remissvar från Gröna Bilister Svanenmärkning av Fordonsdäck Miljömärkningen Svanen Att. Svante Sterner 118 80 Stockholm Gröna Bilister stöder förslaget men har följande invändningar: Skärpning av testmetoder,

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina

Läs mer

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Lärarhandledning Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat.

Läs mer

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen? Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig

Läs mer

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Inför rapportering av 2014 års utsläpp

Inför rapportering av 2014 års utsläpp Inför rapportering av 2014 års utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll Uppföljning rapportering av 2013 års utsläpp Viktiga datum vid rapportering våren 2015 Sanktioner Inför kommande

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Egenkontroll butiker. Miljökontoret 2014. Adrian Sandin, Jimmy Roslund, Ursula Söderberg

Egenkontroll butiker. Miljökontoret 2014. Adrian Sandin, Jimmy Roslund, Ursula Söderberg Egenkontroll butiker Miljökontoret 2014 Adrian Sandin, Jimmy Roslund, Ursula Söderberg BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 2 RESULTAT 2 LAGSTÖD 2 SLUTSATS OCH DISKUSSION 3 1 Bakgrund, syfte

Läs mer

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

PROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12

PROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12 PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt?

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt? Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt? Innehåll Miljörisker och lagstiftning 3 Avfallshantering 3 Avloppsvatten och oljeavskiljare 4 Kemiska produkter

Läs mer

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Sammanfattning. Sida 1 av 7 Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Minutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Erika Bodehed, BF53910, +46 31-3233161,GC4 14 may 2013

Minutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Erika Bodehed, BF53910, +46 31-3233161,GC4 14 may 2013 Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Tid: Tisdagen den 14 maj 2013 Plats: VLH30 1 Besöksmöte Projekt: Avfallsprojektet i Sierra Leone, projekt nr 270 VUH har sponsrat med ett bidrag om 50 000 sek. Godkänt på styrelsemöte

Läs mer

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar MILJÖFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Karlsson Telefon: 08-508 288 55 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-09-27 p. 13 Naturvårdsverkets rapport

Läs mer

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

Miljöskyddstillsyn av varv och marinor. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012

Miljöskyddstillsyn av varv och marinor. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012 Miljöskyddstillsyn av varv och marinor Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande

Läs mer

Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll

Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll Analys av den fossila andelen av norskt avfall med hänsyn till energiinnehåll Sammanfattning I detta projekt beräknas energiandelen av det fossila avfallet i hela det norska avfallet till förbränning.

Läs mer

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Vårt datum 2008-05-14 Vår referens Boden, Charlotta Lindberg Plockanalys Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Grontmij AB Besöksadress Norrbottensvägen 2 E-post charlotta.lindberg@grontmij.se Norrbottensvägen

Läs mer

Övervakning och rapportering

Övervakning och rapportering Övervakning och rapportering Maria Smith, Amanda Hagerman och Viktor Andréen Naturvårdsverket 2015-09-24 Agenda: - 2014 års rapportering - Förbättringsrapportering - Hållbarhetskriterier - Samförbränning

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008 projekt R A P P O R T maj 2008 M I L J Ö K O N T O R E T Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008 Maria Mattsson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor 2013. Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor 2013. Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2 Kemikalier i varor 2013 Regionalt tillsynsprojekt Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2 Sid 2 Regionalt tillsynsprojekt 2013 Projektet har genomförts av miljöinspektör

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Mindre sopor och Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Nästan dubbelt så bra på matavfall. Som vår miljörörelse jobbar! På bara ett år har miljökämparna som sorterar matavfall nått ett

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

INFORMATION OM EGENKONTROLL

INFORMATION OM EGENKONTROLL INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa

Läs mer

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon. Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16

Läs mer