STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Transkript

1 STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

2 Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI).

3 Projektet i korthet Projektet studerar styrmedel som förbättrar lönsamheten för biogasproduktion och därigenom kan bidra till ökad biogasproduktion. I fokus för analysen är anläggningar som samrötar matavfall med andra substrat (t ex gödsel, slakteriavfall, livsmedelsavfall och åkergrödor), producerar uppgraderad biogas för användning i fordon (direkt eller via naturgasnät) och sprider biogödsel på åkermark. I samråd med projektets referensgrupp har ett tjugotal olika potentiella styrmedel identifierats, varav sju stycken valts ut för vidare analys: 1. Krav på obligatorisk matavfallsinsamling 2. Klimatcertifikat 3. Produktionsstöd till biogasproduktion 4. Investeringsstöd för lastbilar, Miljölastbilar 5. Höjd CO 2 -skatt 6. Investeringsstöd för biogödselhantering 7. Stöd för återvunnen växtnäring Projektets sammanlagda bedömning är att krav på obligatorisk matavfallsinsamling och klimatcertifikat är de styrmedel som har störst möjligheter att kunna introduceras och ge en tydlig stödeffekt till ökad biogasproduktion. Inget av dessa styrmedel innebär någon belastning av statsbudgeten då de finansieras via avfallstaxan respektive via drivmedelskunderna. Klimatcertifikat är också det styrmedel i projektets beräkningar som uppvisar störst potential för reduktion av utsläpp av växthusgaser. På de följande sidorna beskrivs kortfattat resultat och slutsatser för respektive styrmedel. För mer detaljerad information, ladda gärna ned projektets slutrapport på Waste Refinerys hemsida, 3

4 Krav på obligatorisk matavfallsinsamling Kravet på obligatorisk matavfallsinsamling innebär en ökad ambition för separat insamling och rötning av matavfall jämfört med nuvarande mål till år Kravet ökar därmed utbudet på matavfall till rötning vilket innebär ett bättre utnyttjande av tillgänglig kapacitet och förbättrade möjligheter att bygga ny kapacitet med ökad biogasproduktion som följd. I projektets beräkningar motsvarar kravet en insamlingsnivå på 70 % av genererat matavfall. som skulle använda ledig kapacitet för att röta den större mängden matavfall. Kravet på obligatorisk matavfallsinsamling kommer sannolikt innebära allt större insatser och kostnader i insamlingsledet. Då insamling av matavfall sköts av kommunerna och finansieras av avfallstaxan är det troligt att även de ökade kostnader som ett krav skulle innebära kommer att finansieras via avfallstaxan. Därmed belastar styrmedlet inte statsbudgeten. Projektets beräkningar indikerar att den möjliga stödeffekten ligger kring kr/ MWh uppgraderad biogas i anläggningar 4

5 Klimatcertifikat Ett klimatcertifikat motsvarar reduktion av 1 ton växthusgaser, räknat i CO 2 -ekvivalenter. Klimatcertifikat ges till produktion av alla biodrivmedel i Sverige, under en begränsad period, efter deras förmåga att reducera utsläpp av växthusgaser när de ersätter fossila drivmedel som diesel och bensin, dvs ju högre växthusgasreduktion som uppnås, desto större mängd klimatcertifikat erhålls. Detta ger ett utbud på klimatcertifikat som kommer att förändras över tid. Politikerna beslutar hur många klimatcertifikat som ska krävas (= efterfrågad utsläppsreduktion) och avgör därmed hur stor efterfrågan skall vara. Klimatcertifikat handlas på en marknad på samma sätt som elcertifikat där prisbildning sker utifrån utbudet och efterfrågan. Kunderna, via bränsleleverantörerna, åläggs i lag att köpa klimatcertifikat och finansierar därigenom styrmedlet. Detta innebär att styrmedlet inte belastar statsbudgeten. 5

6 Klimatcertifikat En viktig slutsats är att stödet inte är fast utan kommer att variera med utbud och efterfrågan på marknaden. Projektets beräkningar indikerar att den möjliga stödeffekten ligger kring kr/mwh uppgraderad biogas, men att denna nivå är mycket känslig för förutsättningarna när det gäller utbud, efterfrågan och prisbildning (jämför figuren nedan). Mer utredningsarbete kommer krävas i uppföljande projekt, t ex avseende utbud och efterfrågan på klimatcertifikat och hur systemet praktiskt skall utformas. Klimatcertifikat är det styrmedel i projektet som uppvisar klart störst potential för reduktion av utsläpp av växthusgaser, vilket beror på att det i princip omfattar hela transportsektorns produktion och användning av drivmedel Intäkt för klimatcertifikat (SEK/MWh) 87 % reduktion jämfört med fossila drivmedel 67 % reduktion jämfört med fossila drivmedel Pris på klimatcertifikat (SEK/st) Klimatcertifikatpriset innebär olika intäkter för biodrivmedel baserat på deras reduktion av växthusgaser 6

7 Produktionsstöd till biogasproduktion Styrmedlet är inspirerat av ett danskt produktionsstöd till biogasproduktion som fastlogs i juni 2012, och som blev godkänt på EU-nivå i slutet av november Förutsättningarna både vad gäller biogasmarknaden och övriga styrmedel skiljer sig åt mellan Danmark och Sverige, varför en dansk modell inte kan införas direkt i Sverige utan anpassningar. En tänkbar stödnivå som diskuterats inom projektet för att översätta det danska stödet till svenska förhållanden är cirka kr/mwh uppgraderad gas. Stödet ges direkt till biogasproducenten. Man kan tänka sig en inledande högre nivå som gradvis trappas ned mot den lägre nivån under en tidsbestämd period. Mot bakgrund av att det danska stödets utformning kan tidsperioden uppgå till i storleksordningen 10 år. En tydlig svaghet med styrmedlet är att det riktar sig enbart mot biogasproduktion och omfattar därmed inte andra kommersiella biodrivmedel som t ex etanol och FAME. Det får därmed en mindre effekt på reduktionen av växthusgaser jämfört med klimatcertifikat. Vidare måste styrmedlet finansieras via statsbudgeten. Erfarenheterna från Danmark indikerar också att EU:s statsstödsregler kan innebära ett hinder för att etablera denna typ av stöd. 7

8 Investeringsstöd för lastbilar, Miljölastbilar Genom att ge ett investeringsstöd för miljölastbilar är tanken att öka efterfrågan på fordonsgas. Idag finns ingen nationell definition på miljölastbilar men Göteborgs stad och Stockholms stad har antagit egna definitioner lokalt. Styrmedlet är tänkt att delfinansiera merinvesteringen för en miljölastbil jämfört med en lastbil med fossilt drivmedel. Nivån för investeringsstödet är ej bestämd men investeringsstöd på mellan % av merinvesteringen är tänkbara. Stödet finansieras via statsbudgeten. Jämfört med t ex klimatcertifikat och produktionsstöd (som riktar sig direkt till producenterna) fås med detta stöd en indirekt effekt på biogassanläggningarnas ekonomi. Med ett investeringsstöd stimuleras i första hand efterfrågan på fordonsgas och en ökad efterfrågan bör generellt förbättra möjligheterna för biogasproducenterna att ta ut ett högre pris och därmed få en större intäkt. Effekten är svår att kvantifiera och begränsas av att miljölastbilar, trots investeringsstödet, innebär en merinvestering jämfört med konventionella lastbilar. Eftersom stödet endast omfattar nyinvestering kommer dessutom effekten vara låg initialt för att sedan gradvis öka i takt med att nya miljölastbilar sätts på marknaden. Sammantaget bedöms stödeffekten hamna på klart lägre nivå än för klimatcertifikat och produktionsstöd. 8

9 Höjd CO 2 -skatt Biogas i fordonsgas och övriga biodrivmedel är idag befriade från CO 2 -skatt. CO 2 -skatten och energiskatten är två existerande styrmedel som driver upp priset på bensin och diesel och därmed ökar betalningsförmågan för biogas och övriga biodrivmedel. En höjning av CO 2 -skatten selektivt för transportsektorn bör kunna leda till motsvarande ökad betalningsförmåga för biogas i fordonsgas. En höjning med 10 % skulle förbättra betalningsförmågan med ca 30 SEK/MWh uppgraderad gas och ge motsvarande intäkt till samrötningsanläggningarna. Styrmedlet ökar biogasens och övriga biodrivmedels möjligheter att ersätta fossila drivmedel, vilket leder till reducerade växthusgasutsläpp. Därmed har höjningen av CO 2 -skatten liknande effekt som klimatcertifikat, dvs att det är inte enbart biogas som gynnas när det gäller att ersätta fossila drivmedel. Men det skulle krävas 20-30% höjning av CO 2 -skatten för att uppnå samma effekt som i analysen av klimatcertifikaten. Alla biodrivmedel som slipper CO 2 -skatten ges lika stort stöd, oberoende av deras växthusgasreduktionsegenskaper. Det medför att precisionen i stödet till biodrivmedel blir sämre än det som klimatcertifikatsystemet skulle åstadkomma. 9

10 Investeringsstöd för biogödselhantering För att biogassanläggningar ska kunna få avsättning för den producerade biogödseln krävs att närliggande lantbrukare har möjlighet att hantera biogödsel, vilket innebär merinvesteringar jämfört med användning av handelsgödsel. Då spridning av gödsel ofta görs via entreprenörer har merinvesteringen för att kunna använda biogödsel avgränsats till investering för lagring med tak. Stödet antas motsvara 40 % av merinvesteringen och finansieras via statsbudgeten. Styrmedlet kan ge effekter för samrötningsanläggningarnas ekonomi på följande vis: Förbättrad betalningsförmåga för biogödsel från rötning från lantbrukarna. Idag ligger betalningsviljan kring 0 kr/ ton. Täckta lager ger ett mervärde på grund av minskade kväveförluster, vilket ytterligare kan öka lantbrukarens betalningsvilja. 10

11 Stöd för återvunnen växtnäring Detta stöd är tänkt att ges till lantbrukaren för att stimulera efterfrågan av biogödsel och förbättra lantbrukarens betalningsförmåga för biogödseln och innebär därmed ett indirekt stöd för biogasanläggningarna. Stödet beräknas utifrån biogödselns innehåll av kväve (NH 4 -N), fosfor och kalium. Projektets beräkningar indikerar att den möjliga stödeffekten för Investeringsstöd för biogödselhantering och Stöd för återvunnen växtnäring ligger kring ca 0-15 kr/ton biogödsel, vilket motsvarar ca 0-30 kr/mwh uppgraderad gas. Styrmedlen bedöms därmed ha en liten stödeffekt när det gäller att öka biogasproduktionen, men kan vara viktiga för att öka avsättningsmöjligheterna av biogödsel. 11

12 Projektet har utförts under perioden juni-november Profu och SP har varit projektledare för projektet och utfört projektet tillsammans med JTI. Projektet har haft mycket stor nytta av den referensgrupp som knutits till projektet och som bestod av representanter för myndigheter (Energimyndigheten, Naturvårdsverket), aktörer och anläggningsägare (EON, Göteborg Energi, Borås Energi och Miljö, Ragnsells och VAFAB Miljö) samt branschorganisationer (Energigas Sverige, Avfall Sverige och Biogas Väst). Utöver detta gjordes separata presentationer under projektets gång vid möten med branschorganisationer, myndigheter och departement. Vid dessa tillfällen presenterades resultat och inhämtades dataunderlag samt diskuterades antaganden, erfarenheter, åsikter och reflektioner. Projektet har finansierats genom medel från Waste Refinery (huvudfinansiär), Avfall Sverige, Ragnar Sellbergs Stiftelse, Västra Götalandsregionen och Borås Energi och Miljö.