STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

Transkript

1 STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

2 VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation i näringslivet och en hållbar samhällsutveckling VÄRDESKAPANDE VÅRA KÄRNVÄRDEN Förtroende, Innovation och Värdeskapande INNOVATION FÖRTROENDE

3 OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning MSEK Kunder Fler än

4 TEKNIKOMRÅDEN Aktiv Säkerhet Brandteknik Betong och Sten Elektronik Certifiering Energiteknik Glas Kalibrering och Verifiering Bygg och Mekanik Mätteknik Kemi, Material och Ytor Trä Livsmedel och Bioteknik Maskinprovning och Besiktning Processutveckling Bioekonomi Jordbruk och Miljö

5 Tidigare studier* Ökad biogasproduktion från matavfall BÄST (2020) Men Såväl nybyggda som lite äldre anläggningar har idag svåra ekonomiska förutsättningar *Waste Refinery-projektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling ( )

6 Syfte: Tillsammans med bransch och myndigheter identifiera ekonomiska flaskhalsar på anläggningar och identifiera intressanta styrmedel för biogasanläggningar som styr både mot gällande miljömål och mot en lägre total samhällskostnad. Mål: Utvärdera 4-6 styrmedel som innebär att en större mängd biogas kan produceras på ett ekonomiskt hållbart sätt ur anläggningsperspektiv Styrmedlens effekter skall även studeras och belysas ur ett övergripande systemperspektiv med avseende på miljö (växthusgaser) och ekonomi.

7 Projektgrupp och utförare: Profu, SP och JTI Referensgrupp: Myndigheter: Energimyndigheten, Naturvårdsverket Aktörer: Ragnsells, EON, Göteborg Energi, Borås Energi och Miljö, VAFAB Miljö Intresseorganisationer: Energigas Sverige, Biogas Väst, Avfall Sverige Finansiering: Waste Refinery, Avfall Sverige, Ragnar Sellbergs Stiftelse, Västra Götalandsregionen, Borås Energi och Miljö

8 Tidplan Moment/månad Mån 1 Mån 2 Mån 3 Mån 4 Mån 5 Mån 6 Identifiering av ekonomiska flaskhalsar X Framtagande av förslag till styrmedel X X X X Utvärdering av förslag till styrmedel X X X X X X Kommunikation X X X X X X

9 Prioritering och val av styrmedel genom referensgruppen Ökad tillgång på substrat Krav på obligatorisk matavfallsinsamling (juridiskt styrmedel) Ökad biogasproduktion Klimatcertifikat till biogasproduktion (ekonomiskt styrmedel) Produktionsstöd till biogasproduktion, inspirerat av danskt stödsystem (ekonomiskt styrmedel) Ökad användning av biogas Investeringsstöd för lastbilar, Miljölastbilar (ekonomiskt styrmedel) Höjd CO 2 -skatt, selektivt för transportsektorn (ekonomiskt styrmedel) Ökad användning av biogödsel Investeringsstöd för biogödselhantering (ekonomiskt styrmedel) Stöd för återvunnen växtnäring (ekonomiskt styrmedel)

10 Krav på obligatorisk matavfallsinsamling

11 Krav på obligatorisk matavfallsinsamling Kravet innebär att större andel av matavfallet kommer att sorteras ut jämfört med nuvarande matavfallsmål till 2018 Kommuner med bra resultat har nått ca 70 % utsortering, vilket skulle kunna innebära följande på nationell nivå år 2020: [kton] Rötning Kompostering Förbränning Måluppfyllelse 70 % utsortering Minskande avfallsmängder

12 Krav på obligatorisk matavfallsinsamling Att nå allt högre insamlingsgrader innebär sannolikt allt större insatser och kostnader i insamlingsledet vilket får finansieras via avfallstaxan (budgetneutralt) För biogasanläggningar med ledig kapacitet innebär ökade matavfallsmängder större möjligheter till kapacitetsutnyttjande utan att kapitalkostnaden ökar För referensanläggningen ökar gasproduktionen med 22 % då den totala mängden avfall som rötas ökar med 14 %

13 Klimatcertifikat till biogasproduktion

14 Klimatcertifikat till biogasproduktion Principiell utformning (baserat på idéskiss från Energigas Sverige mfl): - Ett klimatcertifikat motsvarar ett ton minskade koldioxidutsläpp (1 ton CO2-ekv reduktion berättigar till 1 klimatcertifikat) - Olika biodrivmedel ger olika stor reduktion av växthusgaser. Varje biodrivmedel får en omräkningsfaktor som motsvarar hur många klimatcertifikat som erhålls per MWh bränsle (vilket kan bygga på hållbarhetskriterierna) - Alla biodrivmedel som produceras i Sverige får klimatcertifikat under en begränsad period. Detta ger ett utbud på klimatcertifikat som kommer att förändras över tid. - Politikerna beslutar hur många klimatcertifikat som ska krävas (= efterfrågad utsläppsreduktion) och avgör därmed hur stor efterfrågan skall vara - Klimatcertifikat handlas på en marknad på samma sätt som elcertifikat där prisbildning sker utifrån utbudet och efterfrågan - Kunderna, via bränsleleverantörerna, åläggs i lag att köpa klimatcertifikat. Detta innebär att styrmedlet i princip är statsfinansiellt neutralt.

15 Klimatcertifikatpriset innebär olika intäkter för förnybara drivmedel baserat på deras utsläppsreduktion Klimatcertifikatintäkt (SEK/MWh) 87 % reduktion % reduktion Biogas från restråvara Biogas från åkergrödor 50 0 Rimligt utfallsrum från teoretiska beräkningar kring utbud och efterfrågan: Ca kr/mwh Pris på klimatcertifikat (SEK/st)

16 Produktionsstöd till biogasproduktion

17 Källa: Energigas Sverige, Daniel Aulik, maj 2012

18 Produktionsstöd till biogasproduktion, inspirerat av danskt stödsystem Resultat och observationer: - För att få stödet i Danmark krävs att gödselandelen uppgår till minst 75 % och andelen energigrödor till max 12 % - Relativt höga stödnivåer i Danmark (Max 490 SEK/MWh uppgraderad gas vid inmatning i naturgasnätet, vid elproduktion fast avräkning ) - Men stödnivån måste ses i ljuset av att biogasen på naturgasnätet har samma energiskatt och NOxavgift som naturgas i Danmark (som totalt uppgår till knappt 370 SEK/MWh uppgraderad gas) - Eftersom energibeskattning (ännu) saknas i Sverige rimligt att räkna på lägre stödnivåer i Sverige (storleksordningen kr/mwh uppgraderad gas för att få jämförbarhet mot danska systemet) - Det tog över 1,5 år för EU att godkänna stödet

19 Investeringsstöd för lastbilar, Miljölastbilar

20 Investeringsstöd för lastbilar, Miljölastbilar Indikationer på merkostnader för gas jämfört med diesel: Lätt lastbil: kr Tung lastbil tändstiftsmotor: kr Metandieselteknik: kr (Business Region Göteborg) Investeringsstöd motsvarande 30 % av merinvestering Liknande stöd finns i Frankrike Stödet finansieras via staten

21 Investeringsstöd för lastbilar, Miljölastbilar Dagens totala energiefterfrågan från lastbilar motsvarar ca 25 TWh Lätta lastbilar: lastbilar, ca 8 TWh (1,3 % fordonsgas) Tunga lastbilar: lastbilar, ca 17 TWh (0,8 % fordonsgas) Efterfrågeökning vid fördubbling av antalet lastbilar jämfört med idag: Lätta: GWh (6000 lastbilar, beroende på körsträcka) Tunga: GWh (600 lastbilar, beroende på körsträcka)

22 Höjd CO 2 -skatt

23 Höjd CO 2 -skatt, selektivt för transportsektorn En höjning av CO 2 -skatten bör kunna leda till motsvarande ökad betalningsförmåga för fordonsgas Att höja CO 2 -skatten kommer att få effekt i många andra sektorer som är beroende av transporter konsekvenserna ur ett samhällsperspektiv blir därför sannolikt störst med detta styrmedel En generell höjning med 10 % skulle förbättra betalningsförmågan med ca 30 SEK/MWh uppgraderad gas Går det att göra en selektiv höjning enbart inom transportsektorn?

24 Investeringsstöd för biogödselhantering

25 Investeringsstöd för biogödselhantering Investeringsstöd för behovet av lantbrukarens merinvestering för biogödsellager med tak Stödet antas motsvara 40 % av merinvesteringen (kan komma bli möjligt i det kommande Landsbygdsprogrammet ) Stödet finansieras via staten Täckning med tak innebär även minskade förluster av kväve i form av ammoniakavgång. Den ekonomiska nyttan av dessa minskade förluster inkluderas även här. Möjlig förbättring av betalningsförmågan för biogödsel: Ca 15 kr/ton biogödsel vid investering i lager och tak (motsvarar knappt 30 kr/mwh uppgraderad gas*) Ca 5 kr/ton biogödsel vid investering i tak vid befintligt lager (motsvarar knappt 10 kr/mwh uppgraderad gas*) * Beräknat med 15 års avskrivning och 5 % real kalkylränta för en anläggning med 35 % matavfall, 40 % gödsel, 25 % slakteriavfall och livsmedelsavfall (medel: 60 m 3 CH 4 per ton substrat)

26 Stöd för återvunnen växtnäring

27 Stöd för återvunnen växtnäring Stödet ges till lantbrukaren för stimulera efterfrågan av biogödsel och förbättra lantbrukarens betalningsförmåga Stödet beräknas utifrån biogödselns innehåll av kväve (NH4-N), fosfor och kalium Stödnivån för respektive näringsämne motsvarar maximalt den borttagna kväveskattens relation till priset på kväve i handelsgödsel Stödet finansieras via staten Möjlig förbättring av betalningsförmågan för biogödsel: Ca 10 kr/ton biogödsel (motsvarar knappt 20 kr/mwh uppgraderad gas*) * Beräknat med 15 års avskrivning och 5 % real kalkylränta för en anläggning med 35 % matavfall, 40 % gödsel, 25 % slakteriavfall och livsmedelsavfall (medel: 60 m 3 CH 4 per ton substrat)

28 Prioriterade styrmedel möjlig stödeffekt för samrötningsanläggningar Möjlig stödeffekt under stödperiod (kr/mwh uppgraderad gas) Krav på obligatorisk matavfallsinsamling Ca Klimatcertifikat (tidsbegränsat t ex 15 år) Ca Produktionsstöd, dansk nivå (kräver 75 % gödsel, tidsbegränsat till 2020) Ca Kommentar Effekt från förbättrat kapacitetsutnyttjande Teoretisk beräkning utbud-efterfrågan, bör utredas vidare Statsstödsregler möjligt problem Investeringsstöd för lastbilar, Miljölastbilar (tidsbegränsat, t ex 10 år) Minskad prisdifferens mot diesel/bensin Stödet stimulerar efterfrågan på gas Höjd CO 2 -skatt, selektivt för transportsektorn Ca 30 Förbättrad betalningsförmåga vid 10 % höjning Investeringsstöd för biogödselhantering (tidsbegränsat, t ex 10 år) Stöd för återvunnen växtnäring (tidsbegränsat, t ex 10 år) Ca 0-30 Ca 0-20 Stöd till merkostnad lagring, inkl effekt av reducerad kväveförlust Stöd baserat på innehållet av kväve, fosfor och kalium

29 Mera information om projektet Kortfattad broschyr med de viktigaste resultaten och slutsatserna Ladda ned slutrapporten via Waste Refinerys hemsida, pdf Kontakta gärna oss projektledare! Mattias Bisaillon, Profu, Hanna Hellström, SP,